Planering av måltiderna
|
|
- Mikael Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10). Erbjud olika typer av frukost under veckan så att alla»känner igen sig«och kan hitta sin favorit. Tonvikten ligger på grötfrukostar med tanke på de minsta barnen. En del barn har kanske redan ätit sin första frukost hemma och äter då en mindre frukost på förskolan. LUNCH: Planera och servera kompletta måltider enligt Tallriksmodellen med varmrätt, grönsaker, bröd och matfett (ev frukt) MELLANMÅL: Planera och servera mellanmål efter Byggstenarna. Tonvikten ligger på smörgås med pålägg, mjölk och frukt/bär. MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 19
2 Frukost innehåller: mjölk/mjölkprodukter, osötade sorter bröd med margarin och/eller pålägg frukt/bär/grönsaker + extra spannmålsprodukter (gryn, flingor mm) FRUKOST Planering av frukost Under två veckor ser det ut så här: gröt, mjölk, bär/mos/sylt, smörgås med pålägg fil, flingor/müsli, bär/mos/sylt, smörgås med pålägg mjölkchoklad, frukt/grönsak, smörgås med pålägg 6 ggr 2 ggr 2 ggr Om möjlighet finns är en frukostbuffé med två sorters frukost, olika sorters bröd, flingor m.m. ett bra sätt att tillgodose olika barns behov och önskemål. De minsta kan få välling istället för till exempel gröt. Ägg kan serveras ibland. Juice kan serveras ibland, men det får inte ske på bekostnad av att barnen dricker eller äter mindre mjölk och fil. Mjölk, fil och yoghurt bör vara magra och av naturella, osötade sorter. Om inte frukt serveras som extramål på förmiddagen är det lämpligt att servera frukt eller bär till frukost. FRUKOSTMÅLTIDER lämplig portionsstorlek för olika åldersgrupper Portionsmängderna bygger på att barnen äter en hel frukost i förskolan. Ett genomsnittsvärde för gruppen 2 5 år anges. Inom parentes finns ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4-5 år. GRÖTFRUKOST FÖRSKOLEBARN 6 gånger på 2 veckor mån 2 5 år Gröt, tillagad mängd 1 dl 1,25 (1,2 1,3 dl) (mängd råvara) (0,5 dl gryn) (0,6 dl gryn) Lättmjölk till gröten 0,6 dl 0,75 dl (0,7 0,8 dl) Sylt eller mos till gröten 1 msk 1 msk Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/4 frukt 1/2 frukt ( 1/4 1/2 st) 20 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer
3 FILFRUKOST FÖRSKOLEBARN 2 gånger på 2 veckor mån 2 5 år Naturell fil/yoghurt 1 dl 1,25 dl (1,2 1,3 dl) 0,5 % fett Flingor* t ex Corn Flakes 1 dl 1,25 dl (1,2 1,3 dl) Smörgås med bordsmarg och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/4 frukt 1/2 frukt ( 1/4 1/2 st) * max 7 g tillsatt socker per 100 g vara FRUKOST med mjölkchoklad FÖRSKOLEBARN 2 gånger på 2 veckor mån 2 5 år Mjölkchoklad* mjölk 0,5% 1,25 dl 1,5 dl (1,4-1,6 dl) Smörgås med bordsmarg och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/4 frukt 1/2 frukt ( 1/4 1/2 st) * max 1 tsk socker per dl lättmjölk MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 21
4 LUNCH Planering av lunch Måltiderna ska vara kompletta, det vill säga de ska innehålla något från varje sektor i Tallriksmodellen: kött / fisk / ägg / vegetariskt alternativ, potatis/pasta /ris, grönsaker råa och/eller varma samt bröd med matfett. Vatten serveras som måltidsdryck. I Livsmedelsverkets (SLV) häfte»bra mat i förskolan«, råd för förskola och familjedaghem, kan man läsa att det är»bra att servera lättmjölk och vatten som måltidsdryck i förskolan«. SLV räknar med att ca 70 % av mjölkprodukterna kan serveras i förskolan, dvs 2 glas eller ca 3,5 dl. (Sammanlagt ger SLV en rekommendation på 5 dl per dag. Då ingår även ost, vilket det inte gör i rekommendationerna som Tillämpad näringslära ger.) Förslagsvis kan man servera 1 glas mjölk till frukost, vatten till lunch och 1 glas mjölk till mellanmål. Det finns dock flera fördelar med att servera vatten som måltidsdryck. För det första är det bra om barnen äter så mycket som möjligt av maten vid lunchen. För det andra innehåller lunchmåltiden redan tillräckligt mycket protein från köttet eller fisken. Till soppor och vegetariska måltider bör vatten eller mjölk serveras som dryck. Tonvikten ligger på rätter av typ fisk och potatis, köttbullar och makaroner. Dessa rätter kan varieras med soppor, blandrätter och vegetariska rätter. Servera barnen ett brett utbud av grönsaker där sorterna gärna varierar efter säsong. Byt ut eventuella små grönsaksskålar till större fat eller grönsaksbuffé där barnen kan välja själv. Att servera små portionsskålar kan ge intrycket av att det här är mat man inte ska äta så mycket av. De äldre barnen får även en bra vana att ta för sig av grönsaksbuffén inför skolstarten. Särskilt C-vitaminrika grönsaker är blomkål, broccoli, paprika, salladskål och vitkål. Servera gärna någon av dessa varje dag. En lunchmatsedel för fyra veckor innehåller : rätter av typ fisk och potatis, köttbullar och makaroner, kyckling och ris, köttgryta, blodpudding 15 ggr soppa med efterrätt/soppa med smörgås 2 ggr potatisrätt eller annan vegetarisk rätt 1 gång blandrätt 2 ggr Av de 15 måltiderna är det lämpligt att servera: fisk min 4 ggr kött/fågel min 3 ggr köttfärs min 4 ggr korv max 2 ggr blodpudding/lever min 2 ggr 22 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer
5 LUNCHMÅLTIDER lämplig portionsstorlek för olika åldersgrupper Ett genomsnittsvärde för gruppen 2 5 år anges. I parentes anges ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4 5 år. Lunch med köttbullar FÖRSKOLEBARN mån 2 5 år Potatis 1 st (ca 60 g) 1,5 st ( g) Grönsaker 30 g (ca 1/2 dl) 50 g (45 55 g) Köttbullar* 50 g (3 5 st) 65 g (4 6 st) Sås 0,4 dl 0,5 dl (0,4 0,6 dl) Lingonsylt 1 msk 1 msk Bröd m bordsmargarin 1/2 st 1/2 st * antalet köttbullar beror på om de är stora eller små Lunch innehåller: potatis/pasta/ris grönsaker/rotfrukter kött/fisk/ägg/vegetariskt alternativ, till exempel bönor, ärter, linser bröd med matfett Soppmåltid med efterrätt FÖRSKOLEBARN mån 2 5 år Soppa m kött, fisk el veg 1,5 dl 2 dl (1,8 2,2 dl) + 1/3 port* potatis 20 g rå 30 g rå pasta 7 g okokt 10 g okokt ris 7 g okokt 9 g okokt Knäcke m bordsmargarin 1/2 st 1/2 st Pannkaka 1 st 1,25 st Sylt eller mos 1 msk 1 msk Grönsaker 30 g (ca 1/2 dl) 50 g (45 55 g) *för att soppmåltiden ska ge tillräckligt med kolhydrater behöver soppan förstärkas med 1/3 portion av potatis, pasta eller ris. Soppmåltid m extra smörgås FÖRSKOLEBARN mån 2 5 år Soppa 1,5 dl 2 dl (1,8-2,2 dl) + 1/3 port* potatis 20 g rå 30 g rå pasta 7 g okokt 10 g okokt ris 7 g okokt 9 g okokt Knäcke m bordsmargarin 1/2 st 1/2 st Rågsiktsbröd med mager leverpastej 1/2 st 1/2 st eller 1 mindre brödskiva Grönsaker 30 g (ca 1/2 dl) 50 g (45 55 g) 1 glas lättmjölk 1,25 dl 1,5 dl *för att soppmåltiden ska ge tillräckligt med kolhydrater behöver soppan förstärkas med 1/3 portion av potatis, pasta eller ris. MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 23
6 Typ av rätter Kött- och charkrätter serveras ofta på grund av barns höga järnbehov. Hemlagade kötträtter rekommenderas i första hand eftersom de oftast innehåller en större mängd kött (och då mer järn) jämfört med industrilagade rätter. Ett exempel på sammansättningen av en lunchmåltid med en färsrätt (köttbullar) finns på sid 22. Soppor är ofta populära bland barn och är en del av vår matkultur. Då de flesta soppor är energifattiga är det inte lämpligt att servera soppa oftare än ett par gånger i månaden. Det är viktigt att göra soppmåltiden matigare genom att servera efterrätt. Ibland kan extra bröd och pålägg vara ett alternativ till efterrätt. Variera påläggen så att järnrika pålägg som skinka och mager leverpastej serveras oftare än mager ost. Exempel på sammansättningen av en soppmåltid antingen med efterrätt eller med extra smörgås finns på sid 22. Med blandrätter avses rätter som till exempel lasagne, fiskpudding och makaronipudding. Dessa innehåller mindre mängd kött eller fisk men istället mer mjölk och ost. Därför ska de inte förekomma så ofta på matsedeln. Vegetariska rätter bör inte serveras mer än en gång i månaden. Exempel på vanliga vegetariska rätter i förskolan är potatisbullar, grönsaksgratäng och pasta med grönsakssås. Dessa rätter är relativt näringsfattiga och av den anledningen kan de inte förekomma oftare. Vegetariska rätter som innehåller ärter, bönor eller linser blir näringsmässigt bättre men tänk på att mindre barn kan få ont i magen av för stora mängder baljväxter. Prova er fram och servera gärna mindre mängder av ärter, bönor eller linser i grytor och soppor (till exempel chili con carne). Om de vegetariska rätterna inte innehåller mjölk, ost eller ägg är det bra att servera ett glas mjölk till. Portionsstorlekar För planering av lunchmåltider enligt Tallriksmodellen bör följande råvaruportioner användas: RÅVARUMÄNGDER Ett genomsnittsvärde för gruppen förskolebarn 2 5 år anges. Inom parentes anges ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4 5 år. LIVSMEDEL FÖRSKOLEBARN råvarumängder mån 2 5 år Potatis, råvara 60 g (1 st) 90 g (1,5 st) ( g) Pasta, okokt 0,5 dl = 22 g 0,66 dl = 30 g (25 35 g) Ris, okokt 0,25 dl = 20 g 0,33 dl = 25 g (20 30 g) Grönsaker/rotsaker 30 g 50 g (45 55 g) Fisk 60 g 75 g (65 85 g) Kött, fågel 50 g 60 g (55 65 g) Köttfärs 40 g 50 g (45 55 g) Mager korv max 18% fett 40 g 50 g (45 55 g) Blodpudding 65 g 85 g (75 95 g) 24 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer
7 För mat som levereras tillagad till förskolan (från produktionskök eller livsmedelsindustri) anges lämpliga serveringsportioner i bilaga 1. Som exempel på tillämpningen av portionstabeller (råvaror och färdiglagat) anges lämpliga portionsstorlekar för de tre lunchmåltiderna på sid 24. Hemlagat och industrilagat En bra lunch enligt Tallriksmodellen ska innehålla en hel portion kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ. Det ger mättnad och viktiga näringsämnen som protein, mineraler, fleromättade fettsyror och vitamin D. För att ge tillräckligt med näring bör mängden kött, fisk m.m. som används till varje portion motsvara de råvaruportioner som anges ovan. Om maten på förskolan alltid är»hemlagad«det vill säga lagas på plats från råvaror efter vanliga recept eller kommer från ett produktionskök i kommunen är det i de flesta fall relativt enkelt att planera måltiderna så att de innehåller önskvärda råvaruportioner. Då kan man vara säker på att barnen har tillgång till de mängder av kött, fisk eller annat alternativ som de behöver. På många förskolor används i dag industritillagade produkter som huvudkomponent. På vissa förskolor gäller det bara några enstaka rätter medan andra tar en stor del av sina rätter färdiglagade från industrin. En portion av en industritillagad rätt innehåller som regel avsevärt mindre mängd kött, fisk eller motsvarande och därmed även mindre av de viktiga näringsämnena. Det förekommer dock en viss variation mellan olika kvaliteter och tillverkare. Det är därför viktigt att läsa innehållsförteckningarna noga och servera barnen de industritillagade produkter som är minst»utspädda«det vill säga innehåller mest kött, fisk m.m. Val av rätter När matsedeln komponeras är det viktigt att huvudsakligen välja sådana rätter som enkelt kan innehålla en råvaruportion av kött, fisk och andra proteinrika livsmedel. I tabellen i bilaga 1 kan den högra kolumnen användas som en lathund för vad olika färdiglagade maträtter maximalt kan ge i förhållande till den önskvärda råvaruportionen. Till exempel ger en serveringsportion fiskpinnar max 2 3 av den önskvärda fiskmängden och i flera industrilagade produkter är siffran avsevärt lägre ner mot hälften av det önskvärda. Däremot innebär en serveringsportion kokt /ugnstekt fisk eller fiskgratäng en hel portion fisk. Om matsedeln innehåller många rätter, som inte ger en hel portion kött eller fisk, eller om»utspädda«produkter från industrin serveras varje vecka är det viktigt att kompensera barnen för det lägre innehållet av viktiga näringsämnen. Det kan man göra genom att att lägga in rätter med kött, fågel, fisk m.m. oftare än vad som anges på sid 21 och istället minska på blandrätter och korvrätter i första hand. LUNCH MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 25
8 Mellanmål innehåller: mjölk/mjölkprodukter bröd med margarin och pålägg frukt/bär/grönsaker + ibland extra spannmålsprodukter (gryn, flingor mm) MELLANMÅL Planering av mellanmål Tonvikten i mellanmålet ligger på smörgås med pålägg, mjölk/mjölkprodukt och frukt/bär. Se Byggstenarna sidan 21. Mjölkprodukter bör vara av magra och osötade sorter. Om detta är stommen i de måltider som vanligen serveras finns det utrymme för att servera något lite festligare någon gång. Undvik däremot att slentrianmässigt servera glass varje fredag, och se över hur ofta barnen får nyponsoppa eller söta krämer. En blåbärssoppa kan vara ett gott mellanmål tillsammans med en smörgås på en vinterutflykt men bör inte höra till de vanliga mellanmålen. Samla gärna ihop födelsedagskalas om barnen fyller tätt under en period. Barnens födelsedagar eller andra festtillfällen kan säkert firas på många andra sätt utan att man behöver servera kakor, glass eller andra mindre hälsosamma alternativ. (Se vidare om Utrymmet på sid 28.) Under två veckor ser det ut så här: mjölk/fil/yoghurt (magra, osötade sorter) frukt, smörgås med pålägg 8 ggr kräm/soppa»hemlagad«på frukt eller bär), mjölk, smörgås med pålägg max 1 gång juice/saft/glass/smörgås med pålägg, frukt max 1 gång Rätter som ostkaka med bär eller äpplekaka med vaniljsås kan serveras ibland. Varm korv med bröd, ett glas mjölk och en frukt är ett mellanmål som kanske passar bra på utflykten. Variera mellan olika brödsorter och pålägg. Servera skinka och mager leverpastej oftare än mager ost och glöm inte grönsakerna som gör smörgåsen både godare och vackrare. Variera bland paprika, tomat eller gurka och prova och överraska kanske någon gång med banan, morot eller avokado 26 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer
9 MELLANMÅL lämplig portionsstorlek för olika åldersgrupper Ett genomsnittsvärde för gruppen 2 5 år anges. I parentes anges ett intervall där det lägre värdet passar förskolebarn 2 3 år och det högre värdet barn 4 5 år. Mjölk och smörgåsmåltid FÖRSKOLEBARN 8 gånger på 2 veckor mån 2 5 år Lättmjölk 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2-1 st) Frukt 1/2 frukt 1 frukt ( 1/2 1 st) Krämmåltid FÖRSKOLEBARN 1 gång på 2 veckor mån 2 5 år Hemlagad kräm/soppa* 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) (mängd bär/frukt) (38 g) (45 g) Lättmjölk 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) * 30 g bär/frukt per dl kräm/soppa Festmåltid FÖRSKOLEBARN 1 gång på 2 veckor mån 2 5 år Juice/saft 1,25 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Glass 1 dl 1,5 dl (1,4 1,6 dl) Smörgås med bordsmargarin och pålägg inkl grönsaker 1/2 st 1 st ( 1/2 1 st) Frukt 1/2 frukt 1 frukt ( 1/2 1 st) OBS! Välj ett av alternativen juice, saft eller glass. MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 27
10 Utrymmet Det lilla extra Fredagsmys, lördagsgodis, kalas och fest. Det finns många tillfällen då vi tycker att vi ska unna barnen det lilla extra. Men hur mycket plats har ett förskolebarn för sådant som nästan enbart ger energi och mycket lite näring? Ju mindre barnen är desto större är deras behov av att maten samtidigt innehåller mycket energi och mycket näring. En tvååring äter ganska små portioner så maten måste vara späckad med både kalorier, protein, vitaminer och mineraler. Det finns således inte mycket plats (»utrymme«) för sådant som ger»tomma kalorier«som till exempel saft, grädde eller godis. Det går att beräkna hur stort utrymme barn i olika åldrar har för sådant som ger kalorier men nästan ingen näring. Här kommer några exempel på beräkningar av vad som maximalt kan ingå i Det lilla extra under en vecka. Det lilla extra under en vecka för ett barn månader Exempel 1: 1 skiva vetebröd 2 glas saft (1glas=1,25 dl) 1 dl gräddglass Exempel 2: 1,5 dl nyponsoppa 2 msk ovispad vispgrädde (ca 1/2 dl vispad) 4 veteskorpor Exempel 3 : 2 glas saft (typ MER eller FESTIS) 1 skiva rulltårta 50 g smågodis (ej choklad) Det lilla extra under en vecka för en 2 5-åring Exempel 1: 2 glas saft (glas = 1,5 dl ) 1 st kanelbulle (70g) 4 Mariekex 5 dl popcorn Exempel 2: 1 minipåse chips (40g) 1 bit tårta (ca 75 g) 1 läsk (33 cl) 1 isglasspinne Exempel 3: 1,5 dl glass (10 procent fett) 2 msk chokladsås 4 maränger 100 g lösgodis (ej choklad) Det lilla extra i förskolan Många av våra högtider eller festtillfällen under året firas med särskild mat. Kring jul äter man risgrynsgröt, saffransbröd och pepparkakor, till midsommar sill och kanske jordgubbar och glass. Påsken har sin mat, liksom våffeldagen och fettisdagen. På förskolan är det viktigt att hålla fast vid fest och mattraditioner och då kanske servera något extra som man inte äter till vardags. Om födelsedagarna infaller ganska tätt kan det vara en bra idé att samla flera födelsedagsbarn till ett gemensamt månadskalas eller fira barnen på annat sätt än med glass och kakor. Om en fyraåring äter en glass varje vecka har han eller hon fyllt upp en stor del av vad hon/han kan äta av Det lilla extra. Detta utrymme vill kanske föräldrarna hellre fylla upp under helgen med lördagsgodis etc. Självklart måste varje barn få fira sin egen dag med ett födelsedagskalas. Men det finns många sätt som barn kan få stå i centrum och få en egen speciell dag. Diskutera hur ni vill göra på er förskola eller avdelning. Med goda matvanor kan vi bidra till att göra förskolan eller familjedaghemmet till en hälsofrämjande plats för alla barn och vuxna. Diskutera gärna med föräldrar kring kalas och Det lilla extra. Kanske ni också väljer att se över det som serveras på»öppet hus«eller»drop-in-fikat«. 28 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer
11 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 29
12 Bilaga 1 FÄRDIGLAGAD MAT serveringsportioner Maträtt SERVERINGSPORTION TILL FÖRSKOLEBARN Hur stor del av råvaruportionen innehåller en serveringsportion? mån 2 5 år Fisk, kokt eller ugnstekt 50 g 65 g 1 port fisk Fiskgratäng utan potatis 75 g 100 g 1 port fisk Fiskpudding 120 g 150 g 1 port fisk Laxpudding 120 g 150 g 1 port fisk Fisk, panerad stekt 60 g 75 g 3/4 port fisk Fiskpinnar/Panetter/ 60 g 75 g 2/3 port fisk Friletter/Nuggets Fiskbullar/laxbullar 60 g 80 g 1/2 port fisk Fisk: nuggets/crispies 60 g 80 g 1/2 port fisk Helt kött, fågel utan ben 40 g 50 g 1 port kött Korv kokt/stekt 40 g 50 g 1 port korv Kött/korvgryta m grönsaker 100 g 125 g 1 port kött/korv Kött/korvgryta u grönsaker 75 g 100 g 1 port kött/korv Hamburgare/kycklingburgare 50 g 65 g 3/4 port färs Kyckling: bullar/pannbiff 50 g 65 g 3/4 port Köttbullar, färsbiffar, köttfärslimpa 50 g 65 g 2/3 port färs Köttfärssås 75 g 100 g 2/3 port färs Chili con carne 90 g 120 g 1/2 port färs Kyckling: nuggets/schnitzel 50 g 65 g 1/2 port Pyttipanna 140 g 185 g 2/3 port kött Lasagne/nasigoreng 165 g 215 g 1/2 port kött Makaronipudding 165 g 215 g 1/2 port kött Ravioli 165 g 215 g 1/3 port färs Pirog 85 g 110 g 1/3 port färs Pizza, typ pan pizza 95 g 120 g 1/4 port kött 30 MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer
13 LÄMPLIGA SERVERINGS- FÖRSKOLEBARN PORTIONER mån 2 5 år Kokt potatis 60 g (1 st) 90 g (1,5 st) Kokt pasta 1 dl = 55 g 1,33 dl = 75 g Kokt ris 0,75 dl = 60 g Knappt 1 dl = 75 g Grönsaker/rotfrukter 30 g 50 g Varm sås 0,4 dl = 40 g 0,5 dl = 50 g Kall sås t ex filsås 1,5 msk ca 20 g 2 msk ca 30 g Potatismos 100 g/1 dl 150 g/1,5 dl Potatisbullar/raggmunk 100 g 130 g Pannkaka, huvudrätt g g Pannkaka, efterrätt 60 g 75 g Soppa 150 g/1,5 dl 200 g/2 dl MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer 31
14 Mat är en av grundstenarna för barns växande och en viktig del i deras utveckling. Om barn får bra matvanor under sina första år finns det goda förutsättningar att de gör bra matval i framtiden. Maten i förskoleverksamheten har en särskild uppgift i ett samhälle där ojämlikheten i hälsan ökar. Tillämpad Näringslära Tel:
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merBilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Kostpolicy 2 Bilagor till kostpolicy 2 Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 2 1. Livsmedelsval/Miljö
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016
ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 1-23 2016 Bra mat i förskolan
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merÖvergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet
Övergripande rapport Maten och måltider inom VOF Äldreboenden samt daglig och dagverksamhet 2013-10-24 Carina Holmberg Serviceförvaltningen Om enkäten Skalan Mycket nöjd = 5 Ganska nöjd = 4 Varken eller
Läs merDialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.
Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merRECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre
Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg
Läs merJulmatsedel äldreomsorgen
Julmatsedel äldreomsorgen Kyld mat 1 alternativ Björnaområdet Vecka 48-1, 2014/2015 God Jul och Gott Nytt År! Information Julmatsedel för veckorna 48-1, 2014/2015 för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merDet är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Läs merÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merFÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL
cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för
Läs merLingbo Julmatsedel Kyld mat
Lingbo Julmatsedel Kyld mat V 50-1 2014/2015 God Jul och Gott Nytt År! Efter önskemål från våra gäster bifogar vi en enkel beskrivning av några rätter som förekommer i matsedeln. Vi hoppas att detta kan
Läs merUtdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60%
Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60% Jag äter maten från kommunens matdistribution 5% 48% 27% 1 ggr/v 2-3 ggr/v 4-5
Läs merREGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA KOMMUN
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2007-12-10 120 Ansvarig: Samhällsbyggnadschef Revideras: Vid behov Följas upp: REGLER FÖR KOSTFÖRSÖRJNINGEN I SVENLJUNGA
Läs merSamtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas
Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki
Läs merEnergirik mellanmålsmeny
Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal
Läs merFörskolan vecka 1-2. V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt V. 1 4/1-8/1. Egen matsedel. *Korv stroganoff med bulgur
Förskolan vecka 1-2 V. 1 4/1-8/1 V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt *Korv stroganoff med bulgur Trettondedag jul Fiskbullar i sås med kokt potatis **Kyckling i het curry med couscous
Läs merMatsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun
Matsedel till Skolan 2014 Älvdalens kommun Välkommen till kostenheten i Älvdalen Vårt mål är att ge er ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta Frukost lunch och middag. Mellanmål som frukt eller
Läs merMeny för Avesta kommuns för förskolor Vårterminen 2015
BILDNINGFÖRVALTNING/KOSTENHETEN Meny för Avesta kommuns för förskolor Vårterminen 2015 Vecka 2 8 januari -9 januari 2015 Torsdag Ugnstekt fisk med örtagårdssås, potatis Fredag Pasta och köttfärssås Vecka
Läs merHälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.
Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merVinter/vårmatsedel äldreomsorgen Kyld mat
Vinter/vårmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Vecka 2-21 2016 Information Vinter/vårmatsedel för veckorna 2-21 2016, för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i matsedeln
Läs merFörskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17
Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2015-2016 2015-09-17 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy...
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merKostverksamheten 2014-2016
BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk
Läs merVegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.
Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost
Läs merBra barnmat Del 3 Middag
Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll
Läs merKOSTPOLICY MED ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER
KALMAR KOSTPOLICY MED ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER för förskolor, familjedaghem, fritidshem och skolor inom barn- och ungdomsförvaltningen samt Södermöre kommundelsförvaltning i Kalmar kommun Fastställd
Läs merDET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Läs merSommarmatsedel Äldreomsorgen
Sommarmatsedel Äldreomsorgen Kyld mat Två alternativ Vecka 22-33 2016 Bjästa, Sidensjö, Bredbyn, Björna, Husum, Gideå, Moliden Information Sommarmatsedel för veckorna 22-33 2016, för äldreomsorgens kylda
Läs merRecept och tips. med Fresubin Protein Powder
Recept och tips med Fresubin Protein Powder Proteinberika den vanliga maten eller inspireras av nya recept! Fresubin Protein Powder är ett proteinpulver som är enkelt att tillsätta i vanlig mat, det löser
Läs merHeldagsmeny Förskolan Ugglan, Backen & Ambjörnsgården
3 Vecka: 3 Datum: 18/1-24/1 Måndag: Frukost Varm choklad, kokt ägg & smörgås Lunch Korv stroganoff, serveras med ris Tisdag: Frukost Rågflingegröt & smörgås Lunch Kött- & grönsakssoppa, serveras med hembakt
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll
Läs merTill dig med Måltidsservice
Till dig med Måltidsservice Vård och omsorg Malmö stad Vad är Måltidsservice? Kommunstyrelsen har beslutat att alla Malmös stadsdelar ska erbjuda Måltidservice för att du ska få större möjlighet att välja
Läs merMatsedel Snavlunda skola, veckorna 34 38 2014
Matsedel Snavlunda skola, veckorna 34 38 2014 Vecka 34, 18/8-22/8 Må Skolstart, ingen skollunch Stekt kyckling i ugn, bulgur, alt potatis, currysås med mango chutney och salladsbuffé Svensk köttfärsgratäng
Läs mer5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!
5 dagar v 3 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé 1 förp kalkonkassler 1 förp bacon 1 3 2 4 5 Potatis/ris/pasta mm 900 gram mjölig potatis 1 pkt pasta 4 1,5
Läs merMATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA
MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.
Läs merSunda matvanor för skolbarn
Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merHavregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt
MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större
Läs merMatsedel Snavlunda förskola, veckorna 34 38 2014
Matsedel Snavlunda förskola, veckorna 34 38 2014 Vecka 34, 18/8-22/8 Må Köttsoppa med bröd, smör och pålägg Stekt kyckling i ugn, bulgur, alt potatis, currysås med mango chutney och Svensk köttfärsgratäng
Läs merMatsedel. Stödboendet Stolpvretens LSS och psyk Vegetariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53
Vecka 27 4-10 juli Måndag Lunch Pytti-panna, röd-betor, stekt ägg Veg Rotfrukts-pyttipanna, röd-betor, stekt ägg Middag Blomkåls-gratäng med skinka, potatis Tisdag Lunch Texmex-gryta, ris Veg Bön-gryta
Läs merKyld mat sommar 2012, Lingbo kök, vecka 26-33. Sommarmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Lingbo
Sommarmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Lingbo Vecka 26-33, 2012 Information Här kommer Sommarmatsedel för veckorna 26-33, 2012 för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i matsedeln
Läs merIntervju om matvanor
rvju om matvanor Kön Man Kvinna Datum då formuläret ifylldes: 20 dag år Ändamålet med detta formulär är att få en noggrann bild av Era matvanor. När Ni fyller i formuläret, beakta den senast na 12 ers
Läs merOm man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig
Läs merÄldreomsorgen Meny vecka 13, 28/3 3/4
Äldreomsorgen Meny vecka 13, 28/3 3/4 Måndag Kokt lax med vitvinssås,, kokt potatis, grönsaker Ostkaka med sylt och vispad grädde Kväll: Rökt kalkon med mimosasallad, kokt potatis, sallad, Frasig raggmunk
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER
KOSTPOLICY RIKTLINJER INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet
Läs mermina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merKost och träning F-00
Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merResultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende
Bilaga 2 till Gränslös rapport: Kommunal mat något man gärna sätter tänderna i?! Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Enkätsvar och svarsfrekvens Förskola Antal som Antal som
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merSommarmatsedel och beställningslista för skola och förskola i Örnsköldsviks kommun, V 22-33, 2013
Fredag 20/6 Torsdag 19/6 Onsdag 18/6 Tisdag 17/6 Måndag 16/6 Örnsköldsviks kommuns sommarmatsedel för skola och förskola v 25-33, 2014 Referensportion årskurs 4-6 25 beställningslista för portion kost
Läs merFalukorv*, stuvade makaroner, morötter Sejpanetter, citronsås, paprika/selleri/morot/kålrot, potatismos
Vecka 2 (v 13, 18) Fiskpanett, potatis, Tartarsås, Wienerkorv, potatismos, broccoli Falukorv*, stuvade makaroner, morötter Sejpanetter, citronsås, paprika/selleri/morot/kålrot, potatismos Potatisbullar,
Läs merKost & restaurang seniorenkät 2015
Jag är A kvinna 113 46,3% B man 126 51,6% C vill inte uppge 5 2,0% Respondenter 244 Vilken restaurang äter du på? A Björngården 21 8,6% B Karl-Johangårdarna 37 15,2% C Leopold 28 11,5% D Porfyren 39 16,0%
Läs merMatsedel. Stödboendet Stolpvretens LSS och psyk Vegetariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53
Vecka 6 8-14 februari Måndag Lunch Kyckling-gryta med paprika och curry, ris, potatis Veg Persiko-doftande gryta, ris, potatis Middag Sill, ägg, grädd-fil, potatis Tisdag Lunch Falukorv, stuvade makaroner
Läs merSUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN
SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN KUNSKAP OCH SUNDA TIPS På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. MELLIS ÄR MELLIS ÄR INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna?
Läs merMatsedel. Solliden Malmens boende Mitt Hjärta Bergslagssjukhuset Vegetariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53
Vecka 6 8-14 februari Måndag Lunch Kyckling-gryta med paprika och curry, ris, potatis Veg Persiko-doftande gryta, ris, potatis Dessert Frukt-soppa Middag Sill, ägg, grädd-fil, potatis Tisdag Lunch Falukorv,
Läs merÄta för att prestera!
Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data
Läs merSmaklig måltid! . Vecka 42. Måndag 12 okt. Winjekorv med potatismos och grillgurka Stekt falukorv med potatismos och grillgurka.
Vecka 42 Måndag 12 okt Tisdag 13 okt Onsdag 14 okt Torsdag 15 okt Fredag 16 okt Winjekorv med potatismos och grillgurka Stekt falukorv med potatismos och grillgurka Grönsakspytt med kikärter och vitlökssås
Läs merHeldagsmeny Förskolan Ugglan, Backen & Ambjörnsgården
6 2,1 Vecka: 16 Datum: 18/4-24/4 Måndag: Frukost Risgrynsgröt, kanel, smörgås Lunch Morotssoppa, serveras med nybakt bröd & pålägg Mellanmål Korv med bröd Tisdag: Frukost Fil, musli, frukt & smörgås Lunch
Läs merVårlökskorv med stuvad grönkål. vecka 50
Vårlökskorv med stuvad grönkål vecka 50 familj Vårlökskorv med stuvad grönkål cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi 2997 kj/ 719 kcal. Protein 21,5 g. Fett 46,1 g. Kolhydrater 51,3 g. Ingredienser:
Läs mer60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot
60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter
Läs merSöndag Timjankryddad fläskköttgryta, kokt potatis, klyftade morötter Chokladmousse Krämig kycklingsoppa
Matsedel särskilda boenden, vecka 25-52, 2016 Vecka 25, 20 26 juni Fisk med mandel, kokt potatis, broccoli Kokt kyckling, currysås, ris/kokt potatis, broccoli Jordgubbsvisp Rödbetssoppa med klick Gulaschgryta,
Läs merMatsedel särskilda boenden, vecka 01 05, 2016 Vecka 01, 4 10 januari
Matsedel särskilda boenden, vecka 01 05, 2016 Vecka 01, 4 10 januari Fisk med mandel, kokt potatis, broccoli Kokt kyckling, currysås, ris/kokt potatis, broccoli Hallonkräm Rödbetssoppa med klick Gulaschgryta,
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merMatsedel för Österåkers kommuns äldreomsorg
Matsedel för Österåkers kommuns äldreomsorg Vecka: 20 Lunch Middag Måndag 16/5 Tisdag 17/5 Onsdag 18/5 Alt 1. Stekt falukorv med potatismos, grönsaker Gammeldags frukkräm med gräddmjölk Alt 2. Silltallrik,
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merÄldreomsorgen Meny vecka 21, 23/5 29/5
Äldreomsorgen Meny vecka 21, 23/5 29/5 Måndag Ugnsfärs med brunsås, potatis, grönsaker Skaldjurssås med pasta Köttsoppa Ostkaka med sylt och vispad grädde Makaronipudding, skirat smör, sallad Onsdag Husets
Läs merTOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Läs merVälkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014
Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 V. 34 18-22/8 *Köttbullar m pasta *Korv stroganoff m bulgur. Orientalisk fisk m kokt potatis. *Gulaschsoppa m gräddfil, mjukt bröd. Solskenslasagne.
Läs merINFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,
Läs merChicken á la King, ris/potatis, amerikansk grönsaksblandning Färsbiff, sås, potatis, amerikansk grönsaksblandning Hallonkräm
Matsedel särskilda boenden, vecka 6-24, 2016 Vecka 6, 8 14 februari Chicken á la King, ris/potatis, amerikansk grönsaksblandning Färsbiff, sås, potatis, amerikansk grönsaksblandning Hallonkräm Laxlåda,
Läs merMatsedel. Koltrasten Malmens matsal Stolpvreten Kontakten Vegetariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53
etariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53 Vecka 20 16-22 maj Afrikansk korv-gryta, potatis Lins-gryta, potatis Tisdag Lunch Färs-biff, sås, potatis Rödbets-biffar, sås, potatis Fisk-gratäng med
Läs mer1-7.2.2016 v 5/1 Morgonmål Lunch Vegetarisk rätt Mellanmål Middag Kvällsmål
men är på steg 3 i Programmet Stegvis mot eko 1-7.2.2016 v 5/1 Morgonmål Lunch Vegetarisk rätt Mellanmål Middag Kvällsmål Ekologisk havregrynsgröt bär Köttfärs-form L G S Ä Grönsaks-form (soja) Semla av
Läs merBRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN
BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merMENY Vecka 18. Måndag 2/5 Tisdag 3/5 Onsdag 4/5 Torsdag 5/5 Fredag 6/5 Lördag 7/5 Söndag 8/5 Kristi Himmelsf. Fullkornsvälling,
Vecka 18 Måndag 2/5 Tisdag 3/5 Onsdag 4/5 Torsdag 5/5 Fredag 6/5 Lördag 7/5 Söndag 8/5 Kristi Himmelsf. sill, ägg, ost, kött, ost, ost, Köttfärssås, pasta, råkost Blåbärssoppa Kors Stroganoff, ris/ morot
Läs merMatsedel. Stödboendet Stolpvretens LSS och psyk Vegetariskt beställs senast dagen innan 0223-445 53
Vecka 14 4-10 april Måndag Lunch Stekt falukorv, senaps-sås, potatis Veg Soja-korv, senaps-sås, potatis Middag Rotfrukts-plättar, keso-röra Tisdag Lunch Grekisk färs-biff, sås, potatis Veg Bön-burgare,
Läs merVälkommen att äta lunch på Servicehuset Uranus! Lunchen kostar 65 kr inkl bröd, smör, måltidsdryck/mjölk
Uranus! Matsedel vecka 18 2/5 3/5 4/5 5/5 6/5 7/5 8/5 Köttfärssås, pasta, råkost Alt. Skinka, mimosasallad, råkost Blåbärssoppa Korv Stroganoff, ris/potatis, morot Alt. Ugnspannkaka, sylt, råkost Äppelkräm
Läs merMatsedel Skola: Igelstavikens gymnasiet och S:t Ragnhild gymnasiet Period: v 46-52
Vecka 46 Måndag 15.11 Tisdag 16.11 Onsdag 17.11 Torsdag 18.11 Fredag 19.11 Makaronipudding, lingonsylt Köttgryta á la Igelsta, potatis Makaronipudding med oliver och fetaost Chili con carne, ris Grekisk
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan
Riktlinjer för maten och måltiderna inom gymnasieskolan i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Reviderad av Lärande och kulturnämnden i Nybro kommun 2016-XX-XX
Läs merFredriksdalsskolan. 1. Jag är. f % tjej 32 64 Kille 18 36. Antal EAS: 0. Antal svarande: 50.
Fredriksdalsskolan 1. Jag är tjej 32 64 Kille 18 36 Antal EAS: 0. Antal svarande: 50. 2. Jag går på... skola Förskoleklass 2 4 Årskurs 1-3 25 50 Årskurs 4-6 22 44 Årskurs 7-9 1 2 Gymnasiet 0 0 Antal EAS:
Läs mer