Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se"

Transkript

1 Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

2

3 Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU

4 Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett problem? Ökar Ökat behov av vård oberoende av vårdform Risk för infektioner Risk för komplikationer Behov av sjukhusvård Ökad vårdtid Risk att dö av sjukdom Kostar! Elia M, Stratton RJ. Calculating the cost of disease-related malnutrition in the UK in In: Combating malnutrition: recommendations for action. A report from the Advisory Group on Malnutrition led by BAPEN ed: M Elia, C.A. Russell. London: BAPEN; Report No.:

5 Undernäring drabbar många > 7 miljoner i Storbritannien är i risk för undernäring: 93% av dessa bor i ordinärt boende (1) Framförallt drabbas äldre (2, 3), huvuddelen av kostnaden för sjukdomsrelaterad undernäring gäller personer Advisory group on malnutrition led by British Association för Parental and Enteral Nutrition. Combating malnutrition: recommendations for action 2009 [070910]; Available from: 2. NHS Choise. malnutrition [030810]; Available from: 3. Elia M et al. The cost of disease-related malnutrition in the UK and economic considerations for the use of oral nutritional supplements (ONS) in adults.: BAPEN; 2005 [ ]; No.: ].

6 How many? Malnutrition is reported present in 5% of the entire population 10% in those over 65 years 15% in ages living at home 35-40% of all hospital admissions up to 60% in care homes 20 million in EU

7 Uppskattning undernäring i Sverige (baserat på data från UK) Invånare * I risk för undernäring (5%) Utanför sjukhus *110531

8 Undernäring kostar Undernärda 1753 / 6 mån Icke undernärda 750 / 6 mån Ökad kostnad för undernäring på Efter justering för ålder och annan sjuklighet, förblir undernäring en oberoende riskfaktor för död Guest JF, Panca M, Baeyens JP, de Man F, Ljungqvist O, Pichard C, et al. Health economic impact of managing patients following a community-based diagnosis of malnutrition in the UK. Clin Nutr Mar 13.

9 Annual cost of DRM, obesity and overweight in UK Diseaserelated malnutrition Obesity Obesity + overweight billion/y House of Commons Health Committe, cited by Elia and Stratton (2009)

10 The silent killer! förbrukar stora resurser, speciellt i vården av den äldre befolkningen.

11 Ur Healthy Ageing profiles

12 Gör vården säkrare

13 Patientsäkerhet

14

15 Varje år skadas över personer i svensk hälso- och sjukvård. Närmare 9 % av dem som vårdas på sjukhus i somatisk vård varje år får en vårdskada, Socialstyrelsens nationella studie av vårdskador 2008.

16 Patientsäkerhet Avvikelse Händelseanalys Lex Maria

17 Patientsäkerhet

18 Patientsäkerhet

19

20 Tillämpningsområde 1 Ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 2 I verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatser som avser: 1. hemtjänst i ordinärt boende, 2. sådant boende som avses i 5 kap. 5 eller 7 SoL, eller 3. sådant boende som avses i 7 kap. 1 första stycket 2 SoL. Föreskrifterna ska även tillämpas vid genomförande av insatsen avser stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. SOSFS 2014:10

21 Definition 3 Med undernäring avses ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. SOSFS 2014:10

22 Hälso- och sjukvård 5 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. när en patients näringstillstånd ska utredas, och 2. hur en utredning av näringstillståndet ska göras. 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas. Allmänna råd Rutinerna för hur näringstillstånd ska utredas och hur undernäring ska förebyggas och behandlas kan vara rutiner för när vårdgivaren ska remittera patienten till en annan vårdgivare. SOSFS 2014:14

23 Socialtjänst och verksamhet enligt LSS 7 Socialnämnden och den nämnd som beslutar om insatser enligt LSS ska säkerställa att det finns rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, 2. hur risker för undernäring ska upptäckas, och 3. hur och när hälso- och sjukvården ska kontaktas för en bedömning av näringstillståndet vid misstanke om undernäring hos en enskild. Vad som anges i första stycket gäller även för den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet och genomför sådana insatser som anges i 2. SOSFS 2014:10

24 Näring för god vård och omsorg En vägledning för att förebygga och behandla undernäring ISBN , Artikelnr Publicerad september 2011

25

26 SoS-rapport 2000:11 Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.

27 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetschefen skall ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för det sytematiska kvalitetsarbetet ansvara för målformulering ansvara för uppföljning och analys av verksamheten

28 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att händelser kan förebyggas som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter

29

30

31

32

33

34 Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen

35 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen

36 Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Ätbeteende EI Kliniska tecken Viktsförlust Behov Diagnos Sjukdomsrelaterad undernäring

37 Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider men för lite Begränsat livsmedelsval Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag

38 Screening för alla patienter Nutritionsvårdplan för riskpatienter Uppföljning Kommunikation till andra vårdgivare Dokumentation & kvalitetssäkring ESPEN Guidelines for Nutrition Screening Clin Nutr 2003;22(4):

39

40

41 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn: Fråga patienten, dennes närstående eller tidigare vårdenhet om: 1. Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning. Har Du gått ned i vikt? 2. Ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem, och motoriska funktionsnedsättningar. Kan Du äta som vanligt? 3. Mät längd och vikt samt räkna ut Body Mass Index (BMI: vikt i kg/längd i m 2 )

42 1. Riskidentifiering och -bedömning Alla patienter skall riskbedöm inom ett dygn: Patienter <70 år är underviktiga om BMI är <20. Patienter >70 år är underviktiga om BMI är <22. Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av ovanstående riskfaktorer. De tre faktorerna kan bara identifiera risk för undernäring. Ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda att ett behandlingskrävande nutritionsproblem föreligger.

43

44 Difference in BMI current vs maximum 27, , , , , ,5 1,1 1,7 1, (49) 1922 (119) 1930 (196) BMI CH BMI MH Birth yr (n)

45 Utredning av orsak till undernäring Exempel på orsaker: Bakomliggande sjukdom Mag-tarmrelaterade besvär Behandling, till exempel strålning, cytostatika Medicinering Munstatus och tandstatus Svårigheter att svälja Funktionella svårigheter att äta Sociala och kulturella faktorer Multipel födoämnesallergi eller födoämnesöverkänslighet

46 Utredning skall leda till fastställande av: Problemets orsak Art och grad Lämpliga åtgärder Ordination

47 Individuella åtgärder bör kompletteras med generella: regelbunden utbildning av patientvårdande personal prevention och behandling av vårdkomplikationer som kan leda till ökad risk för undernäring, t.ex. inflammation och ätsvårigheter en god måltidsordning med mellanmål mellan huvudmålen och nattfastan < 11 timmar kost med hög sensorisk kvalitet som fyller de nationella kvalitetskraven på innehåll av energi och näringsämnen och som kan anpassas efter olika medicinska eller individuella behov och önskemål

48

49 Energibehov Genomsnittligt energibehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn kj/kg/dygn kcal/kg/dygn BMR (basalmetabolism) BMR + 25 procent (sängbundna) BMR + 50 procent (ej sängbundna) BMR procent (återuppbyggnadskost) korrigeras om patienten är mager (+10 procent), år (+10 procent), eller äldre än 70 år (-10 procent). Varje grads temperaturförhöjning innebär +10 procent. Vid övervikt (ett BMI som är större än 25) kan man använda den kroppsvikt som motsvarar ett BMI på 25, med ett tillägg på 25 procent av den överskjutande vikten.

50 Energiutgifternas delar

51 Nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, för att undvika undernäring, eller terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring. innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Behandlingen inkluderar, enskilt eller i kombination:

52 Nutritionsbehandling - terapiformer grundkost specialkost anpassad kost speciallivsmedel kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd artificiell nutrition (enteral eller parenteral tillförsel) rådgivning beträffande ätande och ätbeteende.

53 God nutritionsvård 2011

54 Nutritionsbehandling ordination, dokumentation Indikation Mål Typ Tid mängd Uppföljning

55 God nutritionsvård 2011

56 E-kost - måltidsordning När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.

57 Rekommendationer för kosternas näringsinnehåll Betecknin g E% Protein SNR-kost A-kost E-kost Friska & diabetiker Allmän kost för sjuka Energi/protein rik kost E% Fett E% Kolh Kostfiber Enligt SNR Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR SNR= Svenska Närings- Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Enligt SNR Rekommendationer

58 Måltidsordning MÅLTID TIDER ENERGIFÖRDELNING (%) kcal Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål

59 Hur kan man göra nattfastan kortare? Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare

60 Energi & proteinrik kost (E-kost) Speciellt äldre människor med kroniska sjukdomar har ofta sämre aptit och näringstillstånd. Maten ska ändå ge tillräckligt av energi, protein och andra näringsämnen. Målsättningen är att en portion med halva volymen jämfört med SNR-kosten ska ge tillräckligt med näring.

61

62

63 Sväljproblem bland äldre På sjukhem hade ca 80% problem Vanligast bland dem med stroke De som matades uppvisade i högre grad felsväljning, viktnedgång, och undernäring än gruppen som åt själv De som tog lång tid på sig att äta hade hosta/visade tecken på flesväljning än dem som åt snabbt Eva Sandin logoped Vårbergs vård- och omsorgsboende

64 Hur hjälper man dem med problem? Det är viktigt med: Sittställning Konsistensanpassning av mat och dryck Att mata lugnt Invänta sväljning innan nästa tugga/klunk Får dessa personer i sig tilläckligt?

65

66 Viktigt med munhygien Munntorrhet försämra tandstatus Ta hjälp av folktandvården Etablera rutiner för munvård

67 Anpassad konsistens vid tugg/sväljsvårigheter Hackad/lättuggad Sufflé/timbal Gelékost Patienter som serveras rätter med anpassad konsistens har ofta stora problem att äta tillräckligt. Problemen är större ju mer fördelad och förtunnad kosten är, och det är därför viktigt att eftersträva en konsistens som liknar vanlig mat och att om möjligt utgå från rätter med lämplig konsistens från början.

68 En vanlig lösning: Ett värstingexempel:

69 The consistens concept of Findus

70

71

72 The consistens concept of Findus

73

74 Perspektiv på nutrition Läkare Dietist Sjuksköters ka

75 Sammanfattning En definierad vårdprocess för nutrition behövs för: Att ge en god och säker vård Att göra nutritionsvården effektivare Att optimera resursutnyttjandet i hela vårdkedjan Vårdprocessen säkras genom goda rutiner

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se God mat för äldre 140923 Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Allt fler äldre De närmaste 10 åren kommer 65+ att öka med 24% Till 2050 är

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Inspirationsdag Senior alert Gör rätt, gör skillnad!

Inspirationsdag Senior alert Gör rätt, gör skillnad! SAHLGRENSKA AKADEMIN GÖTEBORGS UNIVERSITET Inspirationsdag Senior alert Gör rätt, gör skillnad! Elisabet Rothenberg, docent dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Göteborgs universitet

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Riktlinje för kost och nutrition

Riktlinje för kost och nutrition Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-04-21 Emma Davachi, dietist Ingrid Olausson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje för kost och nutrition Förvaltningsledningen 1 (29) Datum 2015-04-07 Dnr

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd: Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby Avtalspart/Nämnd: Frösunda LSS AB Verksamhetschef/enhetschef: Linda Wetterberg Adress: Viksjöplan

Läs mer

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR?

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? Problemet kan beskrivas i två delar; dels hög prevalens av nutritionsproblem bland äldre och dels bristande struktur och kompetens i kommunal äldreomsorg

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009. SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1.-73/10 SID 1 (12) 2010-02-16 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Nutritionspolicy Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: / Godkänt den: 2010-01-28 Skapat av: Karin Blom Malmberg Skapat den: 2010-01-28 Under

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare

Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare Geriatriska kliniken Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare - ett samverkansprojekt mellan Staffanstorps kommun, Vårdcentralen Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

Ekehöjden - Demens - VoB 2015

Ekehöjden - Demens - VoB 2015 Page 1 of 12 Ekehöjden - Demens - VoB 2015 Vård- och omsorgsboende: Ekehöjden - Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Skärholmen Avtalspart/Nämnd: Attendo Care AB Verksamhetschef/enhetschef: Sonja Hayen

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Frösunda Äldreboende - Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd:

Vård- och omsorgsboende: Frösunda Äldreboende - Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Vård- och omsorgsboende: Frösunda Äldreboende - Somatisk Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd: Attendo Sverige AB/Rinkeby-Kista sdn Verksamhetschef/enhetschef: Eva-Lena Erngren

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22 Riktlinje 2015-01-22 Mat och måltider Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsspecifika riktlinje för mat och måltider, bilaga till Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet Diarienummer: VON 2015/0061-3

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm Avtalspart/Nämnd: Vingslaget Omsorgs AB Verksamhetschef/enhetschef: Maj-Lis Johansson för personer med

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö Avtalspart/Nämnd: Föreningen Blomsterfonden Verksamhetschef/enhetschef: Elisabet Wrahme Adress: Annebodavägen

Läs mer

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Basuppgifter Vård- och omsorgsboende: Ägare/Entreprenör: Inriktning: Tillstånd från länsstyrelsen: Adress: Verksamhetschef/enhetschef:

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm Avtalspart/Nämnd: Östermalms Sdn Verksamhetschef/enhetschef: Carina Stenbaek Adress: Artemisgatan 2, 115 52 Stockholm

Läs mer

Mat inom handikapp- och äldreomsorg. Ylva Mattsson Sydner, FD

Mat inom handikapp- och äldreomsorg. Ylva Mattsson Sydner, FD Mat inom handikapp- och äldreomsorg Ylva Mattsson Sydner, FD Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet December 2004 Mat inom handikapp- och äldreomsorg Den välfärdspolitik som ligger till grund

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013 Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens

Läs mer

Vad är problemet? Sjukdomsrelaterad undernäring: Disposition. Vad är problemet? Undernäring vid sjukdom ger Nutrition vid sjukdom

Vad är problemet? Sjukdomsrelaterad undernäring: Disposition. Vad är problemet? Undernäring vid sjukdom ger Nutrition vid sjukdom Nutrition vid sjukdom 2013-10-02 Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Disposition Vad är problemet? Vad är undernäring? Energibalans Hur utvecklas undernäring?

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Landsting och

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd: Rinkeby-Kista sdn Verksamhetschef/enhetschef: Hossein Ahmadian Adress: Rinkebyplan

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014 Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Beskrivning av ärendet I denna skrivelse redogörs för de kompetenskrav som ställs på verksamhetschefen för den medicinska

Läs mer

Sirkku Sääätelä/2014 1

Sirkku Sääätelä/2014 1 Måltidens betydelse för hemmaboende äldre FSSF konferens 8.4 2014 Sirkku Säätelä Taloussanomat 27.3 2014/ bild Alpo Suhonen I presentationen presentation redovisas forskningsresultat från två stora datainsamlingar

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende. Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Page 1 of 11 Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Farsta vård- och omsorgsboende Inriktning (går inte att redigera): Sjukhem Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera):

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Kvalitetskrav för LSS verksamheter som bedriver verksamheter på uppdrag av socialnämnden i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för LSS verksamheter som bedriver verksamheter på uppdrag av socialnämnden i Falkenbergs kommun sida 1 (15) Falkenbergs kommun Socialförvaltningen Kvalitets- och utredningsavdelningen Kvalitetskrav för LSS verksamheter som bedriver verksamheter på uppdrag av socialnämnden i Falkenbergs kommun (LSS

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon:

Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon: Page 1 of 11 Uppföljande stadsdelsförvaltning: Namn på vård- och omsorgsboende: Inriktning: Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Hemsida: Adress: Telefon: Page 2 of 11 Verksamhetens regiform: Kommunal regi

Läs mer

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Riktlinjer Egenvård i Halland

Riktlinjer Egenvård i Halland När? Hur? Egenvård Var? Varför? Riktlinjer Egenvård i Halland Gäller f.o.m 2011-03-01 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Definition av egenvård... 4 Bedömning... 4 Riskanalys... 4 Läkemedel... 4 Dokumentation...

Läs mer