Innehåll Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015
|
|
- Christer Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Nutritionsvårds-/omvårdnadsprocessen och ICF skillnader likheter Sarkopeni och frailty definition av nya syndrom. Anja Saletti, RD, PhD Egen företagare Uppsala Universitet Ät- och måltidsobservationer vad är skillnaden? Nya rekommendationer - vad behöver vi ändra? Mat och dryck vid livets slut hur gör vi idag och hur skulle vi kunna göra? Summering Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation Summering Viktigt att identifiera och följa nutritionsstatus och formulera målsättning med mat och dryck Frailty, sarkopenioch kakexiviktiga faktorer att inkludera i bedömningen av behov för mat- och dryck. Ät-och måltidsobservationer redskap för att utveckla måltidsmiljö och säkra individens energi-och näringsintag Träning och protein, D-vitamin och kalcium kan motverka ålderskörhet Identifiera brytpunkterna viktigt för att kunna revidera målsättningen med mat och dryck Nationella rekommendationer inom området, fokus äldre sen 2011 Livsmedelsverket ; Råd om bra mat inom äldreomsorgen 2011 Nordiska näringsrekommendationer 2013 Sveriges Kommuner och Landsting; Patientsäkerhet - Undernäring åtgärder för att förebygga, 2011 Socialstyrelsen; Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, 2011 Vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen och SOSFS 2011:12 SOSFS 1 jan 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015 Hälso- och sjukvård, socialtjänstlagen, LSS 5 Vårdgivaren ska fastställa rutiner för 1. när en patients näringstillstånd ska utredas, och 2. hur en utredning av näringstillståndet ska göras. 6 Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för 1. hur undernäring ska förebyggas, och 2. hur undernäring ska behandlas. 1
2 Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdspr Omvårdnadspr ICF 1. Riskidentifiera 2. Utredning & Bedömning 3. Behandling 4. Uppföljning & Utvärdering 5. Dokumentera & Kommunicera Olika yrkeskategorier t ex ssk, läkare, dietist Personal med nutritionskompetens ESPEN Guidelines Riskidentifiering Utredning & Bedömning Behandling Uppföljning & Utvärdering Dokumentera & Kommunicera Datainsamling/ status Problemidentifiering Målidentifiering Genomförande av omvårdnadshandling Utvärdering Hantera frågeställning Planera och genomför utredning Bedöma behovet Planera och genomföra behandlande åtgärder Följa upp resultatet Nutritionsvårds-/omvårdnadsprocessen 1. Riskidentifiera 2. Utredning & Bedömning 3. Behandling 4. Uppföljning & Utvärdering 5. Dokumentera & Kommunicera MNA, SGA, NRS,SKL viktförändring Intag i förhållande till behov, målsättning och ätsvårigheter Rätt mat till rätt person i rätt mängd Vikt, energi och näringsintag, livskvalitet ESPEN Guidelines Riskidentifiera Undervikt enligt Body Mass Index (BMI) Under 70 år, BMI under 20 Över 70 år, BMI under 22 Viktförlust/vikthistoria Ofrivillig viktminskning oavsett omfattning och tidsförlopp Viktförlust på mer än 5 % senaste 3 månaderna eller 10 % sista halvåret Ätsvårigheter Aptitlöshet Sväljning- och tuggproblem Orkeslöshet Motoriska störningar etc. Lite nedstämd Onda cirkeln Tappar livslusten Blir allt svagare Tappar aptiten Dör Äter sämre vid sjukdom Äter dåligt och rör sig mindre, ökad risk för att falla Sämre nutritionsstatus och muskel funktion Nedsatt immun försvar, rör sig mindre Lättare infekterad 2
3 Frisk Riskidentifiering BMI för äldre BMI 22 (> 70 år BMI > 22) Åldersskör Längden krymper, högre BMI Hälsobefrämjande - bättre marginal Sjuk Normal intervall BMI över 65 år Högre BMI för äldre Flicker et al. JAGS 2010 Ökad dödlighet vid lågt BMI Törmä J, unpublished år 10-års uppföljning BMI optimal överlevnad BMI<20 större risk att dö än BMI >35 BMI % minskad risk att dö jmf med BMI Cumulative Proportion Surviving 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 BMI <22 BMI BMI >27 p= BMI <22 vs. BMI 22-27, p= BMI vs. BMI>27, p= BMI <22 vs. BMI>27, p= Time (days) Funktion och överlevnad hos äldre relation till body mass index ~ >65 år 7 års uppföljning Optimal funktion vid BMI ~25 Bäst överlevnad vid BMI ~25-30 No disability Al Snih S et al. Arch Intern Med 2007;167: Survival Instrument för att riskidenitfiera MNA (Mini Nutritional Assessment) MNA-SF (Mini Nutritional Assessment-Short Form) NRS-2002 (Nutritional Risk Screening) MUST (Malnutrition Universal Screening Tool) SGA (Subjective Global Assessment) SNAQ (Short Nutritional Assessment Questionnaire) SNAQ RC (Short Nutritional Assessment Questionnaire for Residential Care) SKL tre frågor 3
4 Förekomst av undernäring hos sjuka äldre - MNA (Mini Nutritional Assessment) - 12 länder, 4 olika miljöer - n= Medelålder: 82,3 år 2/3 i risk för undernäring eller undernärda Kaiser et al. JAGS 2010 Nutritionstillståndet enligt MNA jämfört med MNA i olika populationer Välnärd Risk för undernärd Undernärd Delsummering Viktigt att identifiera och följa nutritionsstatus och formulera målsättning med mat och dryck Fundering Hur jobbar vi med riskidentifiering hos oss? 10 0 V o O boende n=172 Sjukhem n=166 Sjukhus nyligen inlagda n=1 771 Törmä J 2012, Söderström L 2012, Saletti A 2007, Hemtjänst n= Utredning & Bedömning (& Omvårdnadsdiagnos) Bakomliggande sjukdom inkl frailty, kakexi, sarkopeni Nyligen genomförd eller pågående behandling Medicinering Mun- och tandstatus, tuggsvårigheter Sväljningssvårigheter Mag-tarmproblem Fysiska hinder för att äta Kulturella, etniska, sociala faktorer Aptit Ät och måltidsobservationer Bedömning av energi- och näringsintag anamnes, mat- och vätskeregistrering Bedömning av energi- och näringsbehov Nutritionsstatus Antropometriska mått, biokemiska markörer, kroppssammansättning Fysisk Några begrepp Åldersskör Social Mental Kakexi Sarkopeni 4
5 Physical frailty is a medical syndrome with multiple causes and contributors that is characterized by diminished strength, endurance and reduced physiologic function that increases an individual s vulnerability for developing increased dependency and/or death Morley J et al JAMDA 2014 o Åldersskörhet kan förebyggas och behandlas med träning, protein-kalori supplementering/mat, D-vitamin och minskad polyfarmaci o Kan screenas med hjälp av viktförlust, trötthet, svaghet, långsamhet, låg aktivitet o Alla över 70 år samt personer med viktförlust över 5% bör screenas och behandlas F.J. GARCIA-GARCIA et.al J Nutr, Health & Aging 15:10, 2011 Kroniska sjukdomar ökar risken för åldersskörhet Förekomst av ålderskörhet Personer över 65 år från 4 % 17 % Personer över 80 år från 17 % - 25 % (Collard RM et al JAGS 2012) Demografisk utveckling i Sverige till > 65 år fr pers ( ) > 80 år fr pers ( ) Kakexi Viktförlust 5 % under 12 månader eller kortare eller BMI <20 I kombination med minst tre av följande minskad muskelstyrka anorexi lågt fat freemassindex fatigue(kraftlöshet, svaghet, utmattning) onormala labvärden(inflammationsmarkörer, anemi, serumalbumin Beroende på viktnedgång under sista året definieras kakexinsom; mild > 5%, måttlig >10% eller svår > 15% Evan WJ, MorelyJE et al. ClinNutr Dec;27(6): Sarcopeni Sarcopenia is a syndrome characterized by progressive loss of muscle mass and strength with a risk of adverse outcomes (Eur WG on Sarcopenia Definition, Cruz-Jentoft Age Aging 2010) Viktförlust inte obligatorisk Kan vara åldersrelaterat utan annan kroniska sjukdom Reducerad muskelmassa och funktions försämring ( reducerad styrka) Låggradig inflammation Delsummering Frailty, sarkopenioch kakexiviktiga faktorer att inkludera i bedömningen av behov av de äldre. Fundera vilka av dessa begrepp behöver jag inkludera i min bedömning av behov hos äldre hos oss? hur ska jag inkludera det i min bedömning? 5
6 Vad är det för skillnad egentligen och behövs verkligen båda? Observationer Ät- Utifrån individ Social interaktion Sittställning Lägga upp mat Hantera bestick Föra maten till mun Föra dryck till mun Tugga Svälja Måltid- Utifrån grupp Rummet Mötet Maten Styrsystemet, logistik, struktur Atmosfären Måltidsobs - för att främja måltidsupplevelsen. Ätobservation -för att främja individens förutsättningar att delta i måltiden Måltidsmiljö förbättrat intag Förbättrad måltidsmiljö ökat energiintag och minskad förekomst av malnutrition bedömt med MNA, ökad livskvalitet (Nijs2006 J Ger Bi Med)(Nijs2006 BrMed J) Tyskt vårdboende ökat intag och ökad vikt vid förbättring av måltidsmiljön (Mathey 2001, Prev Med) Måltidsmiljö inom särskilt boende och dagverksamheter Förslag på fem indikatorer Två individ/resultatnivå 1. Andel personer som ser fram emot måltiden mitt på dagen. 2. Andel personer som anser att de får den hjälp de behöver under måltiden mitt på dagen. En processnivå 3. Andel personer med genomförandeplan som innehåller aktuell (ej äldre än sex månader) dokumentation om individens behov och önskemål runt måltidsmiljön. Två strukturnivå 4. Förekomst av skriftliga rutiner för hur dygnets alla måltider ska genomföras. 5. Förekomst av skriftliga rutiner för omsorgsmåltider 6
7 FAMM Five Aspects of a Meal Model MÅLTIDSMILJÖ/ATMOSFÄR STYRSYSTEMET RUMMET MÖTET PRODUKTEN Gustafsson 2006, Edwards
8 Watson R; DearyIJ J ADV NURS), Jul; 26(1): Westergren A, Lindholm C, Mattsson A, Ulander K (2009).The Journal of Nutrition Health and Aging 13(1):6-12 Gävle, inspirerad av Tre stiftelser Trelleborg Inkl några frågor till boende/besökare Örebro, inkl delar Mat Miljö Mötet Ätande 8
9 Observation tool/instrument Description of the ward/unit Description of the dish, dessert, beverages Description of the room VAS-scales (not at all tovery high extent) Team coaching för att förbättra måltider 1. Observation 2. Feedback till gruppen på APT 3. Plan för förbättring tex Regler för måltiden Rutiner, logistik, struktur Värdskap Karottbord eller bordsserveringen eller både och 4. Observation 5. Feedback till gruppen APT 6. Forma en rutin för ständig uppföljning. Delsummering Ät-och måltidsobservationer redskap för att utveckla måltidsmiljö och säkra individens energi-och näringsintag Fundering Hur ska vi använda ät-och måltidsobservationer hos oss? 3. Behandling Kostbehandling Oral nutrition Livsmedelsval Måltidsordning Matlagningsmetoder Ätstödjande åtgärder Specialkost Kostanpssning Berikad kost Konsistensanpassning Näringsdryck Berikning Energimoduler Vitamin-/mineraler Enteral nutrition Artificiell nutrition Sondnäring Parenteral nutrition Viktiga ämnen Energi/Kcal Vätska Näringsinnehåll Protein D-vitamin Kalcium 9
10 Kcal/Energibehov Skatta behov ca 30 kcal/kg kropp och dag Grundomsättning ca 20 kcal/kg kropp och dag Fysisk aktivitet (PAL) Vätskebehov: 30 ml/kg kropp och dag Intag under 1500 kcal/ dag behövs ofta ett vitamin-och mineraltillskott och vid kronisk sjukdom Viktiga näringsämnen för äldre PROTEIN VITAMIN D Funktion, källa och behov Funktion: Uppbyggnad av celler och vävnader Reparation av celler och vävnader Bilda enzymer och hormoner Källa: PROTEIN Kött, mjölk, ost, fisk, ägg Behov: 1,0 1,4 gram/kg kroppsvikt/dag KALCIUM Energibehovet måste vara täckt, annars används proteinet som energikälla! 10
11 Fördelningen av protein över dagen kan vara viktigt för äldre Vad blir det i mat? 64 kg x 1,4 gram = 90 gram protein/dag g protein är ~ 125 gram lax eller ~ 125 gram kyckling eller ~125 gram nötkött (biff) ~ eller 9 dl mjölk ~ eller 4 ägg VITAMIN D Funktion, behov & källa Funktion: stimulerar kalciumupptaget i tarmen minskad risk för frakturer och benskörhet Behov: 20 µg/dag över 75 år Källa: makrill, lax, sill, strömming, margarin, ägg, lättmjölk, mellanmjölk, solljus På grund av ett ökat behov är det svårt att nå upp till detta intag även med god aptit! x2 eller 5 g margarin Vitamin D status Procent (%) Otillräckliga nivåer % 30 Brist 20 22% 10 13% Optimala nivåer 21% Funktion, behov & källa Funktion: viktig för benmassan/skelettet minskad risk för benskörhet och frakturer Behov: Källa: KALCIUM 800 mg/dag mjölkprodukter 0 <25 nmol/l <50 nmol/l <75 nmol/l >75 nmol/l Törmä J 11
12 Kalcium -Nordiska Näringsrekommendationer 2013 The evidence that calcium supplementation alone reduces fracture incidence is inconclusive. Evidensen för att kalcium tillskott enbart skulle reducera frakturer förekomst är osäker Results from RCTs show that combined supplementation with calcium (500-1,600 mg/d) and vitamin D (10-20 μg/d) reduces the risk of fractures in elderly women living in institutions. Några studier har visat kalciumtillskott på The 1200 recommended mg och intake D-vitamin of 800 mg/d from NNR mikrogram 2004 is maintained reducerar in NNR 2012 since no strong evidence to change has emerged. risken av frakturer hos äldre kvinnor boende på vård- och omsorgsboende For elderly subjects living in institutions, especially with little or no sun-exposure, supplementation with calcium and vitamin D should be considered. Äldre med lite eller ingen solexponering kan behöva kalcium och D-vitamin Får att få sig 800 mg/dag 40 g ost 2 dl mjölk 2,5 dl fil PROT-AGE rekommendationer Friska äldre Muskelsyntes som svar på specifikt proteinintag hos äldre PROT-AGE rekommendationer Sjuka äldre 12
13 PROT-AGE rekommendationer Träning Träning och nutrition kan reducera åldersskörhet Träning Frisk Skör Sjuk Nutrition Gill et al 2006 Delsummering Träning och protein, D-vitamin och kalcium kan motverka ålderskörhet Förmodligen protein tre ggr per dag Förmodligen både vassle (fast) och kasein (slow) Gärna daglig träning/aktivitet 30 minuter/dag, plus styrketräning minuter 2-3 gg/v Fundera Hur ska jag identifiera de som behöver mer el mindre energi? mer el mindre vätska? mer protein? mer D-vitamin? mer kalcium? Mat och dryck vid livets slut..men när är livet slut? Palliativ diagnos Död Tidigt Sent Sista palliativt palliativt dygnet/en skede skede Målsättningen i olika skeden i det tidiga palliativa skedet är det att förlänga livet med högsta möjliga livskvalitet i det sena palliativa skedet när döden är förväntad inom veckor eller någon månad är målsättningen varken att förkorta eller förlänga livet utan att skapa förutsättningar för livskvalitet trots svår sjukdom sista dygnen/dygnet/ LCP fasen, värdig död. 13
14 Tre faser - tre målsättningar Tidigt palliativt skede = målsättning fullständig nutrition och njutning/livskvalitet Sent palliativt skede = målsättning enbart njutning/livskvalitet Sista dygnen/lcp-fasen = målsättning värdig död oftast ingen mat eller dryck Nationellt vårdprogram för palliativ vård Regionala cancercentrum i samverkan Beslut i teamet tillsammans med patient och anhörig, dokumenteras! Personer m somatiska sjukdomar -reflektioner under en workshop i Uppsala 2013 Ibland ser vi kanske brytpunkten men tydliggör inte att vi behöver ändra målsättningen. Inte vilja ett diffust begrepp som behöver tydliggöras och bedömas ibland ska åtgärder sättas in. Men Viktigt att identifiera när man inte längre vill ha det som man brukar vilja ha. Om man tänker efter kan vi se en sluttande linje över tid och behöver tänka tillbaka 1-2 månader och reflektera över hur det var då. Tex för en månad sen kunde hon gå nu vill hon bara åka Upprepade infektioner ett tecken på brytpunkt sätta in behandling men UTVÄRDERA! Ofta en uppgång först när personer flyttar in på vård-och omsorgsboendet och sen kommer nedgången, kanske kan det vare ett tecken på brytpunkt? Personer m demenssjukdom reflektioner under en workshop i Uppsala 2013 Kunnig erfaren blick, svårt att definierar vad vi ser men vi behöver träna oss på att uttrycka det vi ser både som ett beteende, eller fysiskt, tex. ramlar oftare. Ändrat ätbeteende, en försämring tex. i tugg-och sväljförmågan. Från tidig till sen fasen, baspersonalen indikerar tugg-och sväljförmåga går in matar själv för att se, gör en screening på sväljfunktion med hjälp av logoped. Vilar mer, tröttare mer tappar tal, biter ihop och avvärjer matning, hamstrar, avtackling, inkontinens, kontrakturer Viktigt att kontinuerligt se tillbaka på förloppet. När man oftast inte kan vända förloppet med nutrition Personen är sängbunden är sovande större delen av dygnet kan inte ta mediciner peroralt kan endast dricka små klunkar vatten Palliativ nutrition Strang P och Beck-Friis B (2012) Palliativ medicin och vård. Fjärde upplagen. Stockholm: Liber, Strang P (2012) Palliativ vård inom äldreomsorgen. Vårdförlaget Socialstyrelsen. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Nationellt vårdprogram för palliativ vård Dietister inom onkologi. Nutritionsvård av patienter med cancer i palliativt skede Fhager Gunbritt. Ätglädje vid minskad aptit. Gothia förlag
15 Delsummering Identifiera brytpunkterna viktigt för att kunna revidera målsättningen med mat och dryck Fundera på Formulerar vi målsättning med mat och måltider med/för våra vårdtagare? Identifierar vi brytpunkten mellan tidigt och sent palliativt skedde för att revidera målsättningen med mat? Vilka tecken och symtom använder vi får att identifiera brytpunkten? Är det samma tecken symtom hos olika diagnosgrupper? Vi ska bara 88% 93% 21% 95% 55% Mowe et al. Clin Nutr % Slutsats Stora skillnader mellan attityd och praktik Stor skillnad mellan praktik och ESPENs riktlinjer Summering Viktigt att identifiera och följa nutritionsstatus och formulera målsättning med mat och dryck Frailty, sarkopenioch kakexiviktiga faktorer att inkludera i bedömningen av behov för mat- och dryck. Ät-och måltidsobservationer redskap för att utveckla måltidsmiljö och säkra individens energi-och näringsintag Träning och protein, D-vitamin och kalcium kan motverka ålderskörhet Identifiera brytpunkterna viktigt för att kunna revidera målsättningen med mat och dryck Vad tar jag med mig från denna eftermiddag? Tack för er uppmärksamhet! 15
Nutrition och fall. Innehåll. - spelar maten någon roll?
Nutrition och fall - spelar maten någon roll? Anja Saletti, leg dietist, PhD, anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Bakgrund Energi och Näringsintag allmänt Vad säger forskningen? Protein D-vitamin Kalcium
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merVad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?
Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion
Läs merFrån näring till måltid
Innehåll Från näring till måltid Anja Saletti Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet anja.saletti@pubcare.uu.se MuMsprojektet i Uppsala Undernäring/felnäring - Orsak/konsekvens - Hur ser
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merTeamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merExamensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merReform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat
Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merMat och ett hälsosamt åldrande
Mat och ett hälsosamt åldrande 2018-11-21 Dagens presentation Det naturliga åldrandet Undernäring och dess konsekvenser Åtgärder 2018-11-21 Frida Carlstedt 2018 2 Närhälsan dietistenhet Frida Carlstedt
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merFallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merPRIORITERA MATEN - PRIOMAT
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK
Läs merViktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen
Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merNutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merNäring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merXIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merNutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Läs merMånga vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh
Många vinster med att förebygga undernäring Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh Ställ gärna frågor!! Vad ska vi prata om idag? Rätt åtgärder gör skillnad: Matens betydelse för hälsan Välkänt inom friskvården
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merHur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen
Hur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen Rapport från ett implementeringsprojekt Johanna Törmä Leg. dietist, Med dr. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Implementering av nutritionsriktlinjerna
Läs merNäringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]
Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier
Läs merMed individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Livsmedelsverkets uppdrag Säker mat och bra dricksvatten Ingen ska bli lurad
Läs merNutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merRutin för kost och nutrition
1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS
Läs merVitamin D-receptorn (VDR)
D-vitamin Anne Björk Distriktsläkare Svartbäckens vårdcentral, Uppsala Norrländska läkemedelsdagar Umeå 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Anne Björk 2013-01-29 Hur får man i sig D-vitamin? Solen Maten Vitamintillskott
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs mer