Från näring till måltid

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från näring till måltid"

Transkript

1 Innehåll Från näring till måltid Anja Saletti Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet MuMsprojektet i Uppsala Undernäring/felnäring - Orsak/konsekvens - Hur ser närintaget ut hos äldre några exempel - D-vitamin Måltidsmiljö Rummet Mötet Maten Mat vid livets slut men när är livet slut? Sammanfattning Sammanfattning Riskbedömning viktig men åtgärder viktigare! Formulera målsättning för mat och dryck för individen! Bedömning av behov och intag behövs! Behov under 1500 kcal svårt att täcka näringsintaget! Utveckla måltidsmiljön, säg matsal men tänk restaurang! Revidera målsättning med mat och dryck i ett sent palliativt skede och inför döden! Mat- under Måltidsprojektet (MuMs) Bakgrund Nutritionsriktlinjer år 2000, bland de första i Sverige Revidering och beslut om implementering av riktlinjerna i mars 2006 Syfte Att utveckla en aktionsmodell för implementering av Uppsala kommuns riktlinjer för nutrition och utvärdera dess effekter. 1

2 Mat- under Måltidsprojektet (MuMs) Kontrollgrupper Tre timmars utbildningsinsats (seminarium) Utfall? Interventionsgrupper Fördjupad handledning med flertal regelbundna träffar Utfall? Mat- under Måltidsprojektet (MuMs) Utvärdering Implementeringsprocessen Kan, vill, förstå verkar Processmått (personalnivå) Mat- och dryckreg, måltidsobservationer, dokumentanalys Resultatmått (kundnivå) Nutritionsstatus, funktions-, kognitionsförmåga, livskvalitet, blodprover Mat inom äldreomsorgen äldre i vårdboende 80 % var 80 år el äldre 70 % kvinnor äldre med hemtjänst 72 % över 80 år har matlåda matlagning hemma? Aptit - hunger Hunger är den starkaste drivkraften för att äta Aptit mer ett uttryck för njutning 2

3 Orsaker till minskad aptit Anorexia of aging åldersutlöst aptitlöshet Kakexi - sjukdomsutlöst viktnedgång (muskelmassa) aptitlöshet trötthet (fatigue) Andra orsak till minskad aptit hos äldre Sociala faktorer Miljö faktorer Ökad vårdtyngd Ökad fallrisk Försämrad sårläkning Försämrad kognition Ökad dödlighet Konsekvenser 3

4 MNA kartläggning i tre steg Nutritionstillståndet (MNA) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd Steg äldre i särskilt boende i tre kommuner Steg 2 80 hemsjukvårdspatienter i Stockholm Steg äldre hemmaboende med hjälp av hemtjänst i fem hemvårdsdistrikt runt om i Sverige % Välnärda Risk för undernäring Undernärda 0 Hemtjänst Hemsjv Servhus ÅH Grpbo Sjukhem Viktförlust Vem ansvarar? Viktförlust hos äldre på grund av minskat matintag Ofrillig viktförlust hos äldre bidrar till förlust av funktionella förmågor (Bales CW et al. Annu Rev Nutr 2002) 4

5 Viktnedgång Agda, 73 år, 50 kg, 150 cm BMI: 22,2 Energibehov: 1500 kcal Vätskebehov: 1500 ml (1,5 liter) kcal/dag (10 % av energibehovet) 1 månad 3 månader 6 månader 12 månader kg kg kg kg Näringsinnehåll Ju mer mat (kcal/ dag) desto lättare att täck vitamin och mineral behovet Ju mindre mat desto svårare att täcka vitamin och mineral behovet Intag under 1500 kcal/ dag behövs ofta ett vitamin-och mineraltillskott och vid multipla diagnoser Vitaminer & mineraler 5

6 Vikten av mellanmål Två damer med ungefär samma behov av kalorier Äter samma mängd mat i princip till frukost, lunch och middag En dam äter 4 mellanmål och äter smörgås och mjölk som mellanmål och dricker mjölk till maten En dam äter 2 mellanmål saftsoppa och kräm/yoghurt och dricker saft till maten BMI<22 predicts 2-y mortality 1846 subjects in residential care (Sydney), 86 y, 3/4 w. Height est. from knee height BMI: males ~24, fem. ~23.5 BMI< 22 predicted fractures, HR 1.38 (CI ) mortality, HR 1.52 (CI ) independant of sex and age BMI <22 BMI >22 Riskidentifiering BMI 22 Över 70 år, BMI över 22 Viktförlust Ofrivillig viktminskning, oavsett tidsförlopp och omfattning Viktförlust på mer 5 % senaste tre månaderna eller 10 % sista halvåret Ätproblem Protein-Energi-Malnutrition (PEM) Sväljnings- och tuggproblem Mag-tarm problem Minskad aptit Funktionsnedsättning (motoriska störningar) Måltidsmiljö Ätobservationer Miller et al. Br J Nutr 2009;101:

7 Screening av näringstillstånd Olika instrument MNA (Mini Nutritional Assessment) MNA-sf (Mini Nutritional Assessment short form) NRS 2002 (Nutritional Risk Screening) MUST (Malnutrition Universal Screening Tool) SNAQ-NH Viktiga näringsämnen för äldre KALCIUM VITAMIN D Screening Bedömning Åtgärder Uppföljning/ utvärdering PROTEIN Funktion: VITAMIN D Funktion, behov & källa stimulerar kalciumupptaget i tarmen minskad risk för frakturer och benskörhet För att få10 μg vitamin -D per dag behövs Behov: 10 µg/dag (vuxna: 7,5 µg/dag) Källa: (Äldre personer med liten eller ingen solexponering bör få ett tillskott av 10 µg D3 per dag utöver intaget från kosten) makrill, lax, sill, strömming, margarin, ägg, lättmjölk, mellanmjölk, solljus På grund av ett ökat behov är det svårt att nå upp till detta intag även med god aptit! 5 dl berikade mjölkprodukter /dag och 2 ägg / och 2 port fisk och vecka á125 g/ vecka 50 g margarin/ dag 7

8 Vitamin D minskar risken för fraktur Systematisk review och meta-analys Effekten av vitamin D supplementering för förebyggande av fraktur 20 RCTs n = år Poolad RR: 0.86 icke-vertebral Poolad RR: 0.91 höftfraktur > 400 IE/dag (10 µg/dag): Poolad RR: 0.80 icke-vertebral Poolad RR: 0.82 höftfraktur Bischoff-Ferrari et al. Arch Intern Med % minskad risk för fraktur med den högre dosen! Meta-analys Vitamin D minskar risken för fall Bischoff-Ferrari et al. BMJ 2009 Effekten av vitamin D tillskott (med eller utan kalcium) för förebyggande av fall Endast RCTs Medelålder: 65 år Inkluderade totalt 8 Minskad risk för fall med studier 19 % med (n=2426) den högre dosen av vitamin D 17,5-25 µg/dag <17,5 µg/dag Material Vitamin D studie 110 äldre personer 67 % kvinnor Ålder år (87 ± 8 år) Metod 25-OH-vitamin D analyserades i plasma Näringstillstånd bedömdes med MNA-SF (Mini Nutritional Assessemnt - Short Form) Funktionsförmåga bedömdes med ADL enligt Barthel Procent (%) Vitamin D status Otillräckliga nivåer 44% Brist Optimala nivåer 22% 21% 13% <25 nmol/l <50 nmol/l <75 nmol/l >75 nmol/l 8

9 Vitamin D status varierar med supplementeringsdos Vitamin D status varierar med supplementeringsdos Box Plot of 25-OH-Vitamin D grouped by Suppl amount Box Plot of 25-OH-Vitamin D grouped by Suppl amount worksheet Vit D 131v*110c worksheet Vit D 131v*110c OH-Vitamin D (nmol/l) * * * * * * * * p<0.001 * * p< OH-Vitamin D (nmol/l) * * * * * * * * p<0.001 * * p< Median 20 Median 0 0 (n=82) (n=12) (n=16) Mängd Supplementering (µg) 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes 0 0 (n=82) (n=12) (n=16) Mängd Supplementering (µg) 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes Slutsatser från vår studie Vitamin D brist var vanligt bland dessa äldre boende på äldreboenden. Endast 1 av 4 fick vitamin D supplementering, vilket resulterade i högre dos-responsrelaterade 25-OH-Dvitaminnivåer i plasma. Inga säkra samband mellan vitamin D status och funktionsförmåga eller näringstillstånd kunde dock observeras i denna studie. Reflektioner från måltidsobservationer på vårdboendet Eget boende eller äta borta Vems regler gäller? Att få välja dryck Att få välja portionsstorlek Att få stöd och hjälp att äta Att bli erbjuden mer Att få äta i lugn och ro 9

10 Uppdrag & Syfte Livsmedelsverkets Råd om bra mat i äldreomsorgen Hur påverkar måltidmiljön (dukning, möblering, ljud, färger, ljus mm) och socialt sammanhang (personalens bemötande, samvaro med andra boende) äldres måltidssituation? äldres ätande? äldres nutritionsstatus och hälsa? FAMM - Five Aspects of a Meal Model (Gustafsson 2006) STYRSYSTEMET STÄMNINGEN RUMMET MÖTET PRODUKTEN Rummet Val av rum, rummets storlek och utformning har betydelse för upplevelsen av måltidsmiljön. Musikens positiva effekter för personer med demenssjukdom Rummet - Musik Lugn, svag musik gör att de äldre sitter kvar och äter mer (Ragneskog 1996) Minskat agitationsbeteende både motoriskt och verbalt (Goddaer & Abraham 1994, Denney 1997, Hicks-Moore 2005) 10

11 Rummet Val av rum, rummets storlek och utformning har betydelse för upplevelsen av måltidsmiljön Upplevda hinder fysiska problem att ta sig fram och röra sig i matsalen eller svårigheter att höra vad bordsgrannar säger stressig måltidsmiljö eller andra gästers svårigheter under måltiden Upplevs som befrämjande rena och snygga matrum/matsalar i form av färg, möbler och dukning Mötet Andras närvaro påverkar upplevelsen av måltiden Personalens bemötande kan främja och hindra upplevelsen av en god måltid Musikens positiva effekter för personer med demenssjukdom minskat agitationsbeteende ett högre energiintag de äldre satt kvar vid bordet i högre utsträckning Mötet Vi äter mer om vi äter med någon än om vi äter själva (Klesges 1984) Ju fler vid bordet, ju mer äter vi Ju fler vi känner vi bordet, ju mer äter vi (De Castro 1997) (Clendenen 1994) Mötet Presentation av maten ökar intaget (Volkow 2002) Nöjdare kund med engagerad personal (Wansink 2005) 11

12 Mötet Andras närvaro påverkar upplevelsen av måltiden Antalet personer man delar måltiden med är relaterat till energiintag visas i några studier på hemmaboende äldre. Sociala interaktioner och socialt engagemang under måltid ökar välbefinnande, ger ett högre BMI, lägre viktförlust och upplevd ökad aptit. Helst vill man äta med familjen eller vänner. Frånvaro av personer att äta med och laga mat till ger lägre grad av välbefinnande och ökar risken för malnutrition/undernäring (ordbo). Personalens bemötande kan främja och hindra upplevelsen av en god måltid Positivt är att bli erbjuden valmöjlighet runt mat och dryck, att servicegraden och villigheten att hjälpa till under måltiden är god och att personalen uppmärksammar individen. Hindrar en god upplevelse av måltiden är att inte bli bemött på ett trevligt sätt, att individens önskningar och behov inte blir besvarade eller tillgodosedda. Social interaktion kan ökas genom stöd och uppmuntran från personalen. Maten - Produkten Maten påverkar upplevelsen av måltiden och matens kvalitet bedöms som viktig för upplevelsen Smakligheten är kopplad till ett högre energiintag och att många upplever smaklöshet som en barriär för att behålla ett gott nutritionsstatus (ordbo) Buffé ökar intaget färg, form, konsistens, smak (Ross 1974) Maten - Produkten Maten påverkar upplevelsen av måltiden och matens kvalitet bedöms som viktig för upplevelsen några återkommande kvaliteter är framförallt smak, doft, tillagning och variation och en möjlighet till val av dryck och portionsstorlek. maten ska svara mot individuella förväntningarna och kan då anses öka aptiten men kan ha motsatt effekt om förväntningarna inte infrias. att kunna påverka vad som serveras och när det serveras beskrivs också som viktigt. Smakligheten är kopplad till ett högre energiintag och att många upplever smaklöshet som en barriär för att behålla ett gott nutritionsstatus (ordbo) 12

13 Måltidsmiljön/atmosfären Interventionsstudier visar att måltidsmiljön påverkar Måltidsmiljö En förändrad måltidsmiljö ökar matintaget (Elmeståhl 1987) Observationsstudier belyser att alla delar i måltidsmiljön är viktiga Personalens och de äldres syn på en "god" måltidssituation kan skilja sig åt Hemmaboende äldre upplever att måltiden förlorar sin mening när man äter ensam och att det finns ett genusperspektiv på mat och måltider Måltidsmiljö Förbättrat intag Tyskt vårdboende, ökat intag och ökad vikt vid förbättring av måltidsmiljön (Mathey Prev Med 2001) Förbättrad måltidsmiljö, ökat energiintag och minskad förekomst av malnutrition bedömt med MNA, ökad livskvalitet (Nijs J Ger Bi Med 2006, Nijs Br Med J 2006) Måltidsmiljön/atmosfären Måltidsmiljön påverkar upplevelsen av måltiden Observationsstudier belyser att alla delar i måltiden är viktiga. Personalens och de äldres syn på en "god" måltidssituation kan skilja sig åt. de äldre försöker anpassa sig och anser att vissa normer måste uppfyllas för att måltidsmiljön skall anses "god", vilket man som gäst försöker upprätthålla. personalen formar måltiden utifrån ett organisatoriskt perspektiv, både när de är medvetna och omedvetna om att ett individualiserat perspektiv skulle förhöja måltidsupplevelsen för de äldre. Hemmaboende äldre upplever att måltiden förlorar sin mening när man äter ensam och att det finns ett genusperspektiv på mat och måltider 13

14 Måltidsmiljön/atmosfären (ordbo) Sammanfattning kunskapsunderlaget Hemmaboende äldre upplever att måltiden förlorar sin mening när man äter ensam Det finns ett genusperspektiv på mat och måltider givare och mottagare måltiden som gåva Måltidsmiljöns alla faktorer påverkar Få studier på hemmaboende äldre Behövs verktyg att bedöma måltidsmiljön på ett strukturerat sätt för att förbättra och upprätthålla försättningar måltidsmiljö Vad kan vi förbättra? HSL Riskidentifiera Åtgärda Följa upp och utvärdera Mötet SOL Rummet Maten/produkten Lite nedstämd Tappar aptiten Äter dåligt Slutar äta Onda cirkeln Tappar livslusten Sämre nutritionsstatus Blir allt svagare Nedsatt immun försvar Äter sämre vid sjukdom Lättare infekterad 14

15 Mat vid livets slut..men när är livet slut? Inflytt till vård- och omsorgsboende Död Tre faser - tre målsättningar med mat och dryck Tidigt palliativt skede = målsättning fullständig nutrition och njutning Sent palliativt skede = målsättning enbart njutning Tidigt palliativt skede Sent palliativt skede LCP-fasen LCP-fasen = målsättning värdig död oftast ingen mat el dryck För att göra måltiden till en höjdpunkt måste vi sätta individen i fokus! Sammanfattning Riskbedömning viktig men åtgärder viktigare Formulera målsättning för mat och dryck för individen! Bedömning av behov och intag behövs! Behov under 1500 kcal svårt att täcka näringsintaget! Utveckla måltidsmiljön, säg matsal men tänk restaurang! Revidera målsättning med mat och dryck i ett sent palliativt skede och inför döden! 15

16 Gothia förlag Pris ca130 kr 16

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Nutrition och fall. Innehåll. - spelar maten någon roll?

Nutrition och fall. Innehåll. - spelar maten någon roll? Nutrition och fall - spelar maten någon roll? Anja Saletti, leg dietist, PhD, anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Bakgrund Energi och Näringsintag allmänt Vad säger forskningen? Protein D-vitamin Kalcium

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

Innehåll 2014-11-13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015

Innehåll 2014-11-13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015 Innehåll Nutritionsvårds-/omvårdnadsprocessen och ICF skillnader likheter Sarkopeni och frailty definition av nya syndrom. Anja Saletti, RD, PhD Egen företagare anjasal@me.com Uppsala Universitet Anja.saletti@pubcare.uu.se

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ] Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad Författningssamling i Borlänge kommun Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Reviderad 2016-02-09 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Kostpolicy Dokumenttyp Policy Omfattar Kommunen Dokumentägare

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Framtidens utmaningar

Framtidens utmaningar Framtidens utmaningar Åldrande befolkning Undernäring hos multisjuka - vi måste prioritera att patienten äter något Inte en homogen grupp med matgäster - A- och E-kost var inte lösningen Nöjda matgäster-ökade

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Stoppa undernäringen av äldre

Stoppa undernäringen av äldre Stoppa undernäringen av äldre Vi har ett viktproblem i Sverige, som drabbar över en tredjedel av patienter på våra sjukhus, varannan boende i äldreboenden och var fjärde patient i den specialiserade äldresjukvården,

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Matprojekt till äldre

Matprojekt till äldre Matprojekt till äldre utifrån ett Medicinskt perspektiv Författare: Universitetslektor/Med Dr Birgitta Lorefält Datum: 2010-01-28 Sammanfattning Den här rapporten beskriver Matprojekt till äldre ur ett

Läs mer

Innehåll FAMM Five Aspects of a Meal Model. Anja Saletti PhD, RD MÅLTIDSMILJÖ/ATMOSFÄR STYRSYSTEMET

Innehåll FAMM Five Aspects of a Meal Model. Anja Saletti PhD, RD MÅLTIDSMILJÖ/ATMOSFÄR STYRSYSTEMET Anja Saletti PhD, RD Egen företagare; anjasal@me.com Uppsala universitet; anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll FAMM Five Aspects of a Meal Model Måltidsmiljö utifrån FAMM Utvecklingen av de föreslagna indikatorerna

Läs mer

Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer

Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter Förslag till indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Måltidspolicy för Hällefors kommun

Måltidspolicy för Hällefors kommun Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer