Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för juridik och behörighet Anna-Karin Gullberg Tel E-post Dnr /2006 1(7) Art.nr: Regeringen (Socialdepartementet) Stockholm Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Sammanfattning Kostnadsersättning för speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter till barn och ungdomar under 16 år är särskilt reglerat. Bedömning och ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter är i övrigt ingen reglerad arbetsuppgift. För verksamheten finns istället krav i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren skall enligt föreskriften ge direktiv och säkerställa att det finns ledningssystem som innehåller rutiner som säkerställer kvaliteten. Verksamhetschefen skall inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner. Detta innebär att verksamhetschefen utser vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Ordinationsrätten bör följaktligen inte detaljregleras. Verksamhetschefen skall ta ställning till vilka av de enskilda yrkesutövarna som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att bedöma patientens medicinska behov. Det är även angeläget med samverkan mellan aktuella yrkesgrupper. Mot bakgrund av av vad som framkommit i rapporten och då det inte heller finns några särskilda patientsäkerhetsskäl att beakta finns det, enligt Socialstyrelsens mening, ingen anledning att detaljreglera ordinationsrätten av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Uppdraget Regeringen föreslog i propositionen Legitimation och skyddad yrkestitel (prop. 2005/06:43) att rätt till legitimation skall införas bl.a. för dietister. I samma proposition gjorde regeringen bedömningen att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda vilka regler som skall gälla inom hälso- och sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Regeringen har sedermera i regleringsbrev för budgetåret 2006 beslutat att Socialstyrelsen skall utreda vilka regler som skall gälla inom hälso- och sjukvården för ordination och förskrivning av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Socialstyrelsen skall utreda om sådana speciallivsmedel skall ordineras, vilken/vilka personalgrupper som är bäst lämpade att göra det SOCIALSTYRELSEN Telefon växel Fax STOCKHOLM Texttelefon Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen.se Org nr Internet Postgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 2(7) samt på vilket sätt ordination skall ske. Socialstyrelsen skall utifrån uppdraget föreslå de förändringar som är påkallade. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 december Allmänt om nutrition Ett gott näringstillstånd hos individen är en förutsättning för god tillväxt, för att förebygga sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-)tillstånd anpassad näringstillförsel (SoS-rapport 2000:11). Under uppväxten är god nutrition avgörande för att tillfredställa tillväxt och undvika utveckling av bristsjukdomar. Sjukdomstillstånd hos barn och vuxna som involverar energi- och näringsbehov behöver regelbunden uppföljning av nutritionen. Sjukdom kan innebära förändringar i energi- och näringsbehov och kosten måste därför anpassas därefter. Vissa sjukdomar kan öka energiomsättningen. Sjukdomen kan också innebära ökade förluster av såväl energi, protein, vitaminer och mineraler. Kosten måste ofta vara sammansatt så den har en hög näringstäthet, d.v.s. innehåller mycket energi och näringsämnen på en liten volym. För att individanpassa detta krävs specialkunskaper. Näringsbehandling ingår som en viktig del av den totala medicinska behandlingen vid både akuta, kroniska och dödliga sjukdomar t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, allergi, cancer, njursjukdom och undernäring som följd av någon annan sjukdom. Näringsbehandling syftar till att förebygga, bota eller lindra sjukdom. Motsatt kan energibehovet vara sänkt på grund av nedsatt fysisk aktivitet. Processen individuell näringsbehandling Nutritions screening. Det är en enkel och snabb åtgärd i syfte att identifiera tecken som är associerade med nutritionsproblem oavsett genes. Syftet är att gallra ut patienter som fortsatt kräver omfattande nutritionsutredning och bedömning. Nutritionsbedömning. En omfattande identifiering och utvärdering görs för att bestämma nutritionsstatus, nutritionsbehov och behov av nutritionsåtgärder. Bedömningen inkluderar medicinsk historia, nutritionsanamnes, fysisk examination, antropometriska mätningar och laboratoriedata. Nutritionsbedömningen leder fram till att en nutritionsdiagnos ställs. Nutritionsanamnes. En strukturerad intervju genomförs i syfte att kartlägga patientens energi- och näringsintag men också för att få kännedom om patientens matvanor i en social och kulturell kontext. Syftet är också att få kännedom om patientens motivation, förutsättningar och begränsningar för att genomföra behandlingen. Denna skall omfatta en relevant tidsperiod. Anamnesen inkluderar aptit, vikthistoria, fysisk aktivitet samt symptom med medicinsk information med betydelse för behandlingen. Nutritionsanamnes kan göras oavsett nutritionsterapi. Nutritionsdiagnos. Det är en slutsats om oönskade tillstånd och deras troligaste orsaker. Nutritionsdiagnos definieras som det tillstånd som nutritionsbehandlingen riktas mot, ett symtom eller en åtgärd. Denna kan

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 3(7) aldrig stå för sig själv utan måste alltid vara kopplad till en medicinsk diagnos. Nutritionsbehandling. Det är en intervention som inkluderar kostbehandling, rådgivning och användning av specialiserat nutritionssupplement. Nutritionsbehandling inkluderar också nutritionsmonitorering och utvärdering samt dokumentation och informationsöverföring. Socialstyrelsens arbeten om nutrition Näringsproblem i vård och omsorg, SoS-rapport 2000:11 Socialstyrelsen tillsatte 1998 en tillfällig expertgrupp för att allsidigt och evidensbaserat belysa frågan om näringsproblem i vård och omsorg. Resultatet presenterades i Socialstyrelsens rapport Näringsproblem i vård och omsorg (SoS rapport 2000:11). I rapporten konstateras bl.a. att ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa samt att den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav. I rapporten konstateras också att kunskapsunderlaget många gånger är bristfälligt, bl.a. beroende på svårigheter att genomföra kliniska studier, men att den osäkerhet som finns i tolkning av genomförda studier inte får tas som intäkt för att näring inte skall tillföras den sjuke patienten. Osäkerheterna handlar framförallt om svårigheter att belägga effekter av olika former av nutritionsbehandlingar och kan inte tas som intäkt för att näring inte skall tillföras sjuka patienter. Expertgruppens arbete tillvaratas i arbetet med att överväga om kvalitetsutvecklingen kan stödjas genom normering med uppdatering av förändringar som har skett i kunskapsläget sedan år Regeringsuppdrag om kvalitetsutveckling i måltids- och näringsfrågor Socialstyrelsen har regeringens uppdrag (regeringsbeslut nr 3, den 14 april 2005) att ge nationellt stöd för kvalitetsutveckling i måltids- och näringsfrågor inom äldreomsorgen. Uppdraget består av att ge stöd för kvalitetsutveckling, utveckla bedömningskriterier som kan användas vid tillsyn i kost-, närings- och måltidsfrågor och överväga om utvecklingen av kvalitet och säkerhet i mathållningen kan stödjas genom föreskrifter för exempelvis kost och näring inom vård och omsorg för äldre. Regeringens uppdrag omfattar äldre som får hjälp med mat inom vård och omsorg. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453) omfattar dock alla oavsett ålder, vilket medför att arbetet med att överväga normering omfattar även yngre personer som behöver hjälp med mat eller näring inom vården och omsorgen. Detsamma gäller delar av det expertunderlag som tagits fram i det kvalitetsfrämjande arbetet. I delrapporteringen (dnr /2005, april 2006) av regeringsuppdraget konstaterade Socialstyrelsen att vi redan idag har föreskrifter och allmänna råd som både indirekt och direkt omfattar måltids- och näringsfrågor inom vård och omsorg. Flera av dessa är väl spridda och kända i verksamheterna. Andra föreskrifter och allmänna råd tillämpas inte alltid vid måltids- och näringsfrågor, utan endast när det gäller annan vård och omsorg. Frågor om kost och nutrition omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och lag (1998:531) om yrkesverksamhet på

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 4(7) hälso- och sjukvårdens område när vårdtagaren har sjukdomar som innebär specifika behov av kost eller att det förekommer felnäring. Enligt lagen måste detta avgöras i det enskilda fallet och utifrån behandlingen av den enskilda människan. Som en del i Socialstyrelsens kvalitetsfrämjande arbete har Gunnar Akner, docent i geriatrik och vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening i Klinisk Nutrition, skrivit tre expertunderlag. Han skriver i Bedömning och behandling av nutritionsoch undernutritionstillstånd inom äldrevården (Socialstyrelsen, 2006) att bedömning och handläggning av nutritionsrelaterade hälsoproblem samt värdering av behandlingseffekterna bör integreras med den medicinska och omvårdnadsmässiga bedömningen och omhändertagandet. Mat och näringstillförsel vid nutritionsrelaterade problem fungerar både som en förutsättning för att patienten skall kunna leva, på samma sätt som mat för friska, och dessutom samtidigt ofta som specifik behandling av undernutritionstillstånd associerade med olika sjukdomar. Gunnar Akner anger att ordination av nutritionsbehandling bör utformas efter individuell bedömning och definierade behandlingsmål och omfatta a) typ och mängd av energi och näringsämnen i individuellt utformad dosering b) omvandling av ordinationen på energi- och näringsämnesnivå till intag av mat och livsmedel c) tidpunkter för mat- och näringstillförsel. I Förslag till utveckling och förbättring av mat- och näringsproblem inom äldrevården (Socialstyrelsen, 2006) skriver Gunnar Akner att vid analys av effekten av mat och dryck på kroppens struktur och funktioner är det viktigt att den nutritionsrelaterade bedömningen och handläggningen integreras med personens hela hälsosituation. När det gäller sjukdom med påverkan på energi- och näringsomsättningen eller aptiten skriver Gunnar Akner att denna situation är radikalt annorlunda. Här är det fråga om en eller flera akuta och/eller kroniska sjukdomar som dels kan påverka den normala omsättningen av energi och/eller näringsämnen, dels kan påverka aptiten och därmed kostintaget. Olika sjukdomar kan påverka omsättning respektive aptit i olika riktningar. En del sjukdomar, skador och läkemedel ökar kroppens energiomsättning medan andra minskar den, vilket kan bidra till minskad respektive ökad kroppsvikt. Aptiten/matlusten kan också påverkas av många akuta och kroniska sjukdomar, skador och läkemedel. Oftast uppstår minskad aptit, men ibland även ökad aptit. I slutstadiet av vissa sjukdomar uppstår ibland matvägran, som kan utgöra en del av det normala döendet, men som trots detta brukar leda till betydande handläggningsproblem och etiska diskussioner. Vid vissa sjukdomar försämras upptaget av näringsämnen i magtarm-kanalen, t.ex. coeliaki, laktosintolerans eller vid ödem i tarmslemhinnan. Många sjukdomar behandlas med läkemedel som via en rad olika mekanismer och effekter kan påverka nutritionstillståndet: Några exempel: Ökad eller minskad aptit, ökad eller minskad kroppsvikt (oavsett aptit), illamående, påverkan på smak/lukt, påverkan på tarmens rörlighet (förstoppning respektive diarré). En hel del läkemedel kan

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 5(7) även direkt påverka den basala energiomsättningen. Gällande lagstiftning Enligt 28 och 29 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten. Verksamhetschefen är den befattningshavare som svarar för verksamheten. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet innehåller rutiner som säkerställer kvaliteten. Verksamhetschefen skall inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner. I föreskrifterna beskrivs grunderna för hur ett systematiskt kvalitetsarbete skall bedrivas inom hälso- och sjukvården. Föreskrifterna tar bl.a. upp att det skall finnas rutiner för bemötande av patienter, för diagnostik, vård och behandling samt för kompetens och samverkan. Verksamhetschefen skall ansvara för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens och får ansvar och befogenheter för att bedriva vård av god kvalitet. Kostnadsersättning till barn vid förskrivning av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Till nedsatt pris kan barn och ungdomar under 16 år med vissa specificerade sjukdomar/tillstånd erhålla, av läkare förskrivna, livsmedel som avses i 20 livsmedelslagen (1971:511), vilket framgår av 20 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Läkemedelsverket skall enligt 6 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. ange vilken specialistkompetens som skall krävas för att läkare skall vara behörig att förskriva sådana livsmedel. Aktuella kompetenskrav framgår av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel. Om arbetet i utredningen I utredningsarbetet har olika möjligheter till framtida lösningar övervägts. Till slutlig prövning kvarstod två alternativ: Det ena alternativet är att selektera en eller flera särskilda yrkesgrupper t.ex. legitimerade läkare, legitimerade dietister eller legitimerade sjuksköterskor och förorda att en eller flera skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Det andra alternativet är att inte detaljreglera området. Följden därav är att ansvaret faller tillbaka på verksamhetschefen som då skall utse vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som är lämplig eller lämpliga att bedöma medicinska behov och som skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Förslag på framtida ordning för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Enligt Socialstyrelsens mening är verksamhetschefen bäst lämpad att utse vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som skall ha rätt att ordinera

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 6(7) speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Ordinationsrätten bör följaktligen inte, av patientsäkerhetsskäl, detaljregleras. Verksamhetschefen skall ta ställning till vilka av de enskilda yrkesutövarna som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att bedöma patientens medicinska behov. Det är även angeläget med samverkan mellan aktuella yrkesgrupper. Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet, i enlighet med 4 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, innehåller rutiner för kompetens. Det skall finnas rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Vidare skall det finnas rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter. Ledningssystemet skall således innefatta rutiner för att utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen som skall fullgöra uppgiften att självständigt ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Verksamhetschefen ansvarar för att utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen som skall få ordinera dessa produkter. Sammanfattningsvis är det varje verksamhetschefs ansvar att inom ramen för personella och övriga resurser som vårdgivaren ställer till förfogande leda arbetet och fördela arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. Verksamhetschefen ansvarar för att den personal som skall utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Att det finns tydliga rutiner är närmast en förutsättning ur patientsäkerhetssynpunkt. Eftersom det redan idag är krav på att tillämpa föreskriften om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen utse vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Mot bakgrund av ovanstående finns det, enligt Socialstyrelsens mening, ingen anledning att detaljreglera ordinationsrätten av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Denna rapport har utarbetats av en projektgrupp bestående av utredaren Anna-Karin Gullberg (projektledare), utredaren Christina Bilby och juristen Elin Siljehag, samtliga Hälso- och sjukvårdsavdelningen; utredaren Katrin Östman, Socialtjänstavdelningen samt leg. dietist Kerstin Österberg. Projektets styrgrupp har bestått av enhetschefen Kerstin Risshytt, projektledaren Lena Barrbrink och medicinalrådet Torsten Mossberg

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 7(7) Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Kjell Asplund. I den slutliga handläggningen har avdelningscheferna Bo Lindblom och Åsa Börjesson samt chefsjurist Nils Blom deltagit. Utredaren Anna-Karin Gullberg har varit föredragande. Enligt Socialstyrelsens beslut Anna-Karin Gullberg

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala. BESLUT go/b-629-4010 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-05-10 Dnr 8.5-16670/2015-2 1(5) Avdelning mitt Karin Dahlberg karin.dahlberg@ ivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Vårdgivare

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa: Inspektionen förvårdochomsorg Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se BESLUT 2016-06-21 Dnr 8.5-16665/20151(4) Landstinget i Dalarna Centrala förvaltningen Box 712 791 29 Falun eq j1(,66-(i6-01//40 Vårdgivare

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Skälen för Socialstyrelsens ställningstagande

Skälen för Socialstyrelsens ställningstagande 2012-10-25 Dnr 1.4-37472/2012 1(5) Avdelningen för regler och tillstånd Linda Hindberg, jurist linda.hindberg@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Hur gör vi action av juridiken

Hur gör vi action av juridiken Hur gör vi action av juridiken Hur gör vi action av juridiken? Nationella ehälsodagen 2014-10-22, Sofia Malander Målbild 2016 Fokus på uppdraget En god och säker vård Om verksamheten lyckas följa alla

Läs mer

Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål

Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer gällande livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) är beslutade i Tjänstemannaberedning Kommun

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende

ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdsansvar för Ängsö äldreboende F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för omsorg om äldre och funktionshindrade TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (2) 07-09-10 Handläggare: Barbro Trygg Tfn: 08-508 18 122 Farsta stadsdelsnämnd Hälso- och sjukvårdsansvar

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Distinktionen mellan egenvård och hälso- och sjukvård måste odcri O^J*^"* "

Distinktionen mellan egenvård och hälso- och sjukvård måste odcri O^J*^* Bilaga, SOSFS 1996:9 (S) Beslutade den 15 april 1996 Utkom från trycket den 2 maj 1996 Ansvarig utgivare: Chefsjurist Kristina Wldgren Socialstyrelsens allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter;

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Pål Resare Socialstyrelsen 1 3 TL Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-10-31 1070/2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Bränningevägen 12 120 54 Årsta SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer