Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter
|
|
- Ingrid Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för juridik och behörighet Anna-Karin Gullberg Tel E-post Dnr /2006 1(7) Art.nr: Regeringen (Socialdepartementet) Stockholm Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Sammanfattning Kostnadsersättning för speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter till barn och ungdomar under 16 år är särskilt reglerat. Bedömning och ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter är i övrigt ingen reglerad arbetsuppgift. För verksamheten finns istället krav i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren skall enligt föreskriften ge direktiv och säkerställa att det finns ledningssystem som innehåller rutiner som säkerställer kvaliteten. Verksamhetschefen skall inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner. Detta innebär att verksamhetschefen utser vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Ordinationsrätten bör följaktligen inte detaljregleras. Verksamhetschefen skall ta ställning till vilka av de enskilda yrkesutövarna som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att bedöma patientens medicinska behov. Det är även angeläget med samverkan mellan aktuella yrkesgrupper. Mot bakgrund av av vad som framkommit i rapporten och då det inte heller finns några särskilda patientsäkerhetsskäl att beakta finns det, enligt Socialstyrelsens mening, ingen anledning att detaljreglera ordinationsrätten av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Uppdraget Regeringen föreslog i propositionen Legitimation och skyddad yrkestitel (prop. 2005/06:43) att rätt till legitimation skall införas bl.a. för dietister. I samma proposition gjorde regeringen bedömningen att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda vilka regler som skall gälla inom hälso- och sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Regeringen har sedermera i regleringsbrev för budgetåret 2006 beslutat att Socialstyrelsen skall utreda vilka regler som skall gälla inom hälso- och sjukvården för ordination och förskrivning av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Socialstyrelsen skall utreda om sådana speciallivsmedel skall ordineras, vilken/vilka personalgrupper som är bäst lämpade att göra det SOCIALSTYRELSEN Telefon växel Fax STOCKHOLM Texttelefon Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen@ socialstyrelsen.se Org nr Internet Postgiro
2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 2(7) samt på vilket sätt ordination skall ske. Socialstyrelsen skall utifrån uppdraget föreslå de förändringar som är påkallade. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 december Allmänt om nutrition Ett gott näringstillstånd hos individen är en förutsättning för god tillväxt, för att förebygga sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-)tillstånd anpassad näringstillförsel (SoS-rapport 2000:11). Under uppväxten är god nutrition avgörande för att tillfredställa tillväxt och undvika utveckling av bristsjukdomar. Sjukdomstillstånd hos barn och vuxna som involverar energi- och näringsbehov behöver regelbunden uppföljning av nutritionen. Sjukdom kan innebära förändringar i energi- och näringsbehov och kosten måste därför anpassas därefter. Vissa sjukdomar kan öka energiomsättningen. Sjukdomen kan också innebära ökade förluster av såväl energi, protein, vitaminer och mineraler. Kosten måste ofta vara sammansatt så den har en hög näringstäthet, d.v.s. innehåller mycket energi och näringsämnen på en liten volym. För att individanpassa detta krävs specialkunskaper. Näringsbehandling ingår som en viktig del av den totala medicinska behandlingen vid både akuta, kroniska och dödliga sjukdomar t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, allergi, cancer, njursjukdom och undernäring som följd av någon annan sjukdom. Näringsbehandling syftar till att förebygga, bota eller lindra sjukdom. Motsatt kan energibehovet vara sänkt på grund av nedsatt fysisk aktivitet. Processen individuell näringsbehandling Nutritions screening. Det är en enkel och snabb åtgärd i syfte att identifiera tecken som är associerade med nutritionsproblem oavsett genes. Syftet är att gallra ut patienter som fortsatt kräver omfattande nutritionsutredning och bedömning. Nutritionsbedömning. En omfattande identifiering och utvärdering görs för att bestämma nutritionsstatus, nutritionsbehov och behov av nutritionsåtgärder. Bedömningen inkluderar medicinsk historia, nutritionsanamnes, fysisk examination, antropometriska mätningar och laboratoriedata. Nutritionsbedömningen leder fram till att en nutritionsdiagnos ställs. Nutritionsanamnes. En strukturerad intervju genomförs i syfte att kartlägga patientens energi- och näringsintag men också för att få kännedom om patientens matvanor i en social och kulturell kontext. Syftet är också att få kännedom om patientens motivation, förutsättningar och begränsningar för att genomföra behandlingen. Denna skall omfatta en relevant tidsperiod. Anamnesen inkluderar aptit, vikthistoria, fysisk aktivitet samt symptom med medicinsk information med betydelse för behandlingen. Nutritionsanamnes kan göras oavsett nutritionsterapi. Nutritionsdiagnos. Det är en slutsats om oönskade tillstånd och deras troligaste orsaker. Nutritionsdiagnos definieras som det tillstånd som nutritionsbehandlingen riktas mot, ett symtom eller en åtgärd. Denna kan
3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 3(7) aldrig stå för sig själv utan måste alltid vara kopplad till en medicinsk diagnos. Nutritionsbehandling. Det är en intervention som inkluderar kostbehandling, rådgivning och användning av specialiserat nutritionssupplement. Nutritionsbehandling inkluderar också nutritionsmonitorering och utvärdering samt dokumentation och informationsöverföring. Socialstyrelsens arbeten om nutrition Näringsproblem i vård och omsorg, SoS-rapport 2000:11 Socialstyrelsen tillsatte 1998 en tillfällig expertgrupp för att allsidigt och evidensbaserat belysa frågan om näringsproblem i vård och omsorg. Resultatet presenterades i Socialstyrelsens rapport Näringsproblem i vård och omsorg (SoS rapport 2000:11). I rapporten konstateras bl.a. att ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa samt att den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav. I rapporten konstateras också att kunskapsunderlaget många gånger är bristfälligt, bl.a. beroende på svårigheter att genomföra kliniska studier, men att den osäkerhet som finns i tolkning av genomförda studier inte får tas som intäkt för att näring inte skall tillföras den sjuke patienten. Osäkerheterna handlar framförallt om svårigheter att belägga effekter av olika former av nutritionsbehandlingar och kan inte tas som intäkt för att näring inte skall tillföras sjuka patienter. Expertgruppens arbete tillvaratas i arbetet med att överväga om kvalitetsutvecklingen kan stödjas genom normering med uppdatering av förändringar som har skett i kunskapsläget sedan år Regeringsuppdrag om kvalitetsutveckling i måltids- och näringsfrågor Socialstyrelsen har regeringens uppdrag (regeringsbeslut nr 3, den 14 april 2005) att ge nationellt stöd för kvalitetsutveckling i måltids- och näringsfrågor inom äldreomsorgen. Uppdraget består av att ge stöd för kvalitetsutveckling, utveckla bedömningskriterier som kan användas vid tillsyn i kost-, närings- och måltidsfrågor och överväga om utvecklingen av kvalitet och säkerhet i mathållningen kan stödjas genom föreskrifter för exempelvis kost och näring inom vård och omsorg för äldre. Regeringens uppdrag omfattar äldre som får hjälp med mat inom vård och omsorg. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453) omfattar dock alla oavsett ålder, vilket medför att arbetet med att överväga normering omfattar även yngre personer som behöver hjälp med mat eller näring inom vården och omsorgen. Detsamma gäller delar av det expertunderlag som tagits fram i det kvalitetsfrämjande arbetet. I delrapporteringen (dnr /2005, april 2006) av regeringsuppdraget konstaterade Socialstyrelsen att vi redan idag har föreskrifter och allmänna råd som både indirekt och direkt omfattar måltids- och näringsfrågor inom vård och omsorg. Flera av dessa är väl spridda och kända i verksamheterna. Andra föreskrifter och allmänna råd tillämpas inte alltid vid måltids- och näringsfrågor, utan endast när det gäller annan vård och omsorg. Frågor om kost och nutrition omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och lag (1998:531) om yrkesverksamhet på
4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 4(7) hälso- och sjukvårdens område när vårdtagaren har sjukdomar som innebär specifika behov av kost eller att det förekommer felnäring. Enligt lagen måste detta avgöras i det enskilda fallet och utifrån behandlingen av den enskilda människan. Som en del i Socialstyrelsens kvalitetsfrämjande arbete har Gunnar Akner, docent i geriatrik och vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening i Klinisk Nutrition, skrivit tre expertunderlag. Han skriver i Bedömning och behandling av nutritionsoch undernutritionstillstånd inom äldrevården (Socialstyrelsen, 2006) att bedömning och handläggning av nutritionsrelaterade hälsoproblem samt värdering av behandlingseffekterna bör integreras med den medicinska och omvårdnadsmässiga bedömningen och omhändertagandet. Mat och näringstillförsel vid nutritionsrelaterade problem fungerar både som en förutsättning för att patienten skall kunna leva, på samma sätt som mat för friska, och dessutom samtidigt ofta som specifik behandling av undernutritionstillstånd associerade med olika sjukdomar. Gunnar Akner anger att ordination av nutritionsbehandling bör utformas efter individuell bedömning och definierade behandlingsmål och omfatta a) typ och mängd av energi och näringsämnen i individuellt utformad dosering b) omvandling av ordinationen på energi- och näringsämnesnivå till intag av mat och livsmedel c) tidpunkter för mat- och näringstillförsel. I Förslag till utveckling och förbättring av mat- och näringsproblem inom äldrevården (Socialstyrelsen, 2006) skriver Gunnar Akner att vid analys av effekten av mat och dryck på kroppens struktur och funktioner är det viktigt att den nutritionsrelaterade bedömningen och handläggningen integreras med personens hela hälsosituation. När det gäller sjukdom med påverkan på energi- och näringsomsättningen eller aptiten skriver Gunnar Akner att denna situation är radikalt annorlunda. Här är det fråga om en eller flera akuta och/eller kroniska sjukdomar som dels kan påverka den normala omsättningen av energi och/eller näringsämnen, dels kan påverka aptiten och därmed kostintaget. Olika sjukdomar kan påverka omsättning respektive aptit i olika riktningar. En del sjukdomar, skador och läkemedel ökar kroppens energiomsättning medan andra minskar den, vilket kan bidra till minskad respektive ökad kroppsvikt. Aptiten/matlusten kan också påverkas av många akuta och kroniska sjukdomar, skador och läkemedel. Oftast uppstår minskad aptit, men ibland även ökad aptit. I slutstadiet av vissa sjukdomar uppstår ibland matvägran, som kan utgöra en del av det normala döendet, men som trots detta brukar leda till betydande handläggningsproblem och etiska diskussioner. Vid vissa sjukdomar försämras upptaget av näringsämnen i magtarm-kanalen, t.ex. coeliaki, laktosintolerans eller vid ödem i tarmslemhinnan. Många sjukdomar behandlas med läkemedel som via en rad olika mekanismer och effekter kan påverka nutritionstillståndet: Några exempel: Ökad eller minskad aptit, ökad eller minskad kroppsvikt (oavsett aptit), illamående, påverkan på smak/lukt, påverkan på tarmens rörlighet (förstoppning respektive diarré). En hel del läkemedel kan
5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 5(7) även direkt påverka den basala energiomsättningen. Gällande lagstiftning Enligt 28 och 29 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten. Verksamhetschefen är den befattningshavare som svarar för verksamheten. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet innehåller rutiner som säkerställer kvaliteten. Verksamhetschefen skall inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner. I föreskrifterna beskrivs grunderna för hur ett systematiskt kvalitetsarbete skall bedrivas inom hälso- och sjukvården. Föreskrifterna tar bl.a. upp att det skall finnas rutiner för bemötande av patienter, för diagnostik, vård och behandling samt för kompetens och samverkan. Verksamhetschefen skall ansvara för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens och får ansvar och befogenheter för att bedriva vård av god kvalitet. Kostnadsersättning till barn vid förskrivning av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Till nedsatt pris kan barn och ungdomar under 16 år med vissa specificerade sjukdomar/tillstånd erhålla, av läkare förskrivna, livsmedel som avses i 20 livsmedelslagen (1971:511), vilket framgår av 20 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Läkemedelsverket skall enligt 6 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. ange vilken specialistkompetens som skall krävas för att läkare skall vara behörig att förskriva sådana livsmedel. Aktuella kompetenskrav framgår av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel. Om arbetet i utredningen I utredningsarbetet har olika möjligheter till framtida lösningar övervägts. Till slutlig prövning kvarstod två alternativ: Det ena alternativet är att selektera en eller flera särskilda yrkesgrupper t.ex. legitimerade läkare, legitimerade dietister eller legitimerade sjuksköterskor och förorda att en eller flera skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Det andra alternativet är att inte detaljreglera området. Följden därav är att ansvaret faller tillbaka på verksamhetschefen som då skall utse vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som är lämplig eller lämpliga att bedöma medicinska behov och som skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Förslag på framtida ordning för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Enligt Socialstyrelsens mening är verksamhetschefen bäst lämpad att utse vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som skall ha rätt att ordinera
6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 6(7) speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Ordinationsrätten bör följaktligen inte, av patientsäkerhetsskäl, detaljregleras. Verksamhetschefen skall ta ställning till vilka av de enskilda yrkesutövarna som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att bedöma patientens medicinska behov. Det är även angeläget med samverkan mellan aktuella yrkesgrupper. Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet, i enlighet med 4 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, innehåller rutiner för kompetens. Det skall finnas rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Vidare skall det finnas rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter. Ledningssystemet skall således innefatta rutiner för att utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen som skall fullgöra uppgiften att självständigt ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Verksamhetschefen ansvarar för att utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen som skall få ordinera dessa produkter. Sammanfattningsvis är det varje verksamhetschefs ansvar att inom ramen för personella och övriga resurser som vårdgivaren ställer till förfogande leda arbetet och fördela arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. Verksamhetschefen ansvarar för att den personal som skall utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Att det finns tydliga rutiner är närmast en förutsättning ur patientsäkerhetssynpunkt. Eftersom det redan idag är krav på att tillämpa föreskriften om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården skall verksamhetschefen utse vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen inom verksamheten som skall ha rätt att ordinera speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter. Mot bakgrund av ovanstående finns det, enligt Socialstyrelsens mening, ingen anledning att detaljreglera ordinationsrätten av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Denna rapport har utarbetats av en projektgrupp bestående av utredaren Anna-Karin Gullberg (projektledare), utredaren Christina Bilby och juristen Elin Siljehag, samtliga Hälso- och sjukvårdsavdelningen; utredaren Katrin Östman, Socialtjänstavdelningen samt leg. dietist Kerstin Österberg. Projektets styrgrupp har bestått av enhetschefen Kerstin Risshytt, projektledaren Lena Barrbrink och medicinalrådet Torsten Mossberg
7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2006 7(7) Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Kjell Asplund. I den slutliga handläggningen har avdelningscheferna Bo Lindblom och Åsa Börjesson samt chefsjurist Nils Blom deltagit. Utredaren Anna-Karin Gullberg har varit föredragande. Enligt Socialstyrelsens beslut Anna-Karin Gullberg
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merAnvändning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs mer1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merVårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.
BESLUT 2019-09-11 Dnr 8.5-8865/2019-16 1(5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV 113 31 STOCKHOLM Vårdgivare MediCheck AB Ärendet Tillsyn av det systematiska patientsäkerhetsarbetet vid MediCheck AB i syfte
Läs merMEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)
Sg1 2013 v 1.1 2019-03-05 Dnr 3.1-33474/2018 1(7) Avdelningen för behörighet och statsbidrag Eszter Lukacs eszter.lukacs@socialstyrelsen.se Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merBESLUT. Region Gävleborg ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:
BESLUT da/6-4-0200 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-06-21 Dnr 8.5-16667/2015-21(4) Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se Division Primärvård 801 88 Gävle Vårdgivare Ärendet Tillsyn av personalkontinuitet,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merSammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre
2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs mer2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se
2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merVårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde
Barn- och skolförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Kvalitet- och myndighetsavdelningen Anna Palm 046-359 61 94 anna.palm@lund.se Barn- och skolnämnden Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska
Läs merEn kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Läs merBESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merI tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merDelegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje
Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till
Läs merAnsvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje
Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning
Läs merInformationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
Läs merKommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merAVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merSocialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan.
Remissvar 2017-09-26 Dnr 15151/2017-1 1(5) Avdelningen för utvärdering och analys Michaela Prochazka Michaela.prochazka@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Läs merRiktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter
Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.
Läs merRutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merRekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning
1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merDelegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merKost och näring på äldreboenden
Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merMedicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Läs merDiabetesinstitutet AB
Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merJiL Socialstyrelsen. God vård Samtliga villkor under denna rubrik ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2011.
JiL Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för rikssjukvård och effektivitetsanalys 2009-05-25 Dnr 9405/2008 1(6) Landstinget i Uppsala län Box 602, 751 25 Uppsala Socialstyrelsens beslut
Läs merUppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget
Uppdraget Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget Rätt fokus Rätt insatser Kvalitet! Utgångspunkter Vetenskap Beprövad erfarenhet Värdegrund Barnperspektiv Etiska principer Skollagen För medicinska,
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merRemissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396
Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merFÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND
FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND RIKTLINJE FÖR KONTAKT MED LÄKARE OCH LEGITIMERAD PERSONAL VID FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND HOS PATIENTER INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merKommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006
Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre
2010-05-18 Bilaga Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merVad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004
Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär
Läs merKungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd
Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad
Läs merNya nutritionsöverenskommelsen
Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning
Läs merBESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:
Inspektionen förvårdochomsorg Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se BESLUT 2016-06-21 Dnr 8.5-16665/20151(4) Landstinget i Dalarna Centrala förvaltningen Box 712 791 29 Falun eq j1(,66-(i6-01//40 Vårdgivare
Läs merBESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.
BESLUT go/b-629-4010 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-05-10 Dnr 8.5-16670/2015-2 1(5) Avdelning mitt Karin Dahlberg karin.dahlberg@ ivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Vårdgivare
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merRedovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan
Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merRiktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter
Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merHälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella
Läs merför hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinteknisk utrustning Målgrupp: Verksamhet Diarienummer: VON F 2017/00355 003 Fastställd: 2010-11-01
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merHerman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Läs mer