Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Transkript

1 Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad

2 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 6 ) Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vård skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) I Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anges grunderna för socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete inom verksamheterna enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL. Kvalitetsbegreppet omfattar verksamhet på alla nivåer både allmänt inriktade och individinriktade. Kvalitet Kvalitet är förhållandet mellan förväntan och upplevelse. Medborgarna skall vara informerade om vad de kan förvänta sig av socialtjänsten. God kvalitet inom socialtjänsten innefattar: rättssäkerhet, bemötande, delaktighet att insatser ges i enlighet med mål och gällande lagstiftning att metoder finns och är kända gällande riskanalyser, egenkontroll, utredning och avvikelser att kvalitetsarbetet fortlöpande dokumenteras, utvärderas och följs upp. Ansvarsfördelning Socialnämnden ansvarar för ledning, styrning och uppföljning av socialtjänstens kvalitetsarbete genom att: fastställa mål för kvalitetsarbetet, samt följa och utvärdera målen ansvarar för att verksamheten ges resurser så att förutsättning finns för måluppfyllelse utse verksamhetschef för HSL samt fastställa dennes skyldigheter och befogenheter samt säkerställa samverkansformer mellan medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef HSL. Anmäla ny verksamhet, förändringar i verksamhet eller flytt av verksamhet till IVO

3 3(5) Förvaltningschef Förvaltningschef ansvarar för att avsikten med kvalitetsutvecklingen omsätts i praktisk handling. Förvaltningschef ansvarar för att organisera verksamheten utifrån givna mål och resurser. Initiera arbetet med att sammanställa kvalitetsberättelse inom området socialtjänst. Verksamhetschef Ansvarar för att inom sitt verksamhetsområde organisera det systematiska kvalitetsarbetet. Tillsammans med övrig i socialtjänstens ledningsgrupp ansvara utarbeta egenkontrollplan, analysera och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet samt rapportera till socialnämnd. Verksamhetschef HSL Har ett samlat ledningsansvar för hälso- och sjukvården så att patientsäkerhet och god vård säkerställs. Medicinsk ansvarig sjuksköterska Ansvarar för att patienter får säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet samt att patienter får den vård och behandling som ordineras. MAS biträder verksamhetschef HSL i arbetet med att utarbeta och utvärdera verksamhetens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Områdeschefer Skall med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra inom sitt verksamhetsområde. Tonvikten när det gäller kvalitetsarbete inom den egna enheten är att: fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa, som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. svara upp mot förvaltningens egenkontrollplan utifrån delegation och ansvar ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet följa bestämmelser om rapporteringsskyldighet sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter samt rapportera till ansvarig verksamhetschef. Hälso- och sjukvårdspersonal Ska ge sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Som hälso- och sjukvårdspersonal deltar du i det systematiska kvalitetsarbetet, även för de arbetsuppgifter som har delegerats till annan. Medarbetare Alla medarbetare har ansvar för att kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetarna ska skapa förtroende och god kvalitet genom att visa engagemang, lyhördhet, positiv inställning och respekt i varje möte med brukare, närstående, medborgare och varandra.

4 4(5) Kvalitetsarbetet skall bedrivas utifrån följande perspektiv Bemötande Den som kommer i kontakt med socialtjänsten ska känna sig trygg och uppleva att man möts med respekt för den egna integriteten. I ett gott bemötande ingår även information. Socialtjänsten skall arbeta för att alla medborgare upplever ett bra bemötande genom att: Brukarens värdighet och integritet respekteras Brukaren och närstående visas omtanke och respekt oavsett ålder, kön, sexuell läggning och etnisitet Önskvärt är att alla som har kontakt med socialtjänsten har en namngiven handläggare. Inom äldreomsorgen skall alla brukare ha en kontaktperson, på särskilt boende även en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Information alternativt lättläst information skall kunna lämnas ut Bemötande finns som parameter i avvikelsesystemet, samt finns med vad gäller klagomål och synpunkter. Verksamhetens organisation och processer Processer och rutiner för det vardagsnära arbetet skall finnas inom varje verksamhet. Inom varje områdeschefsområde skall ett lokalt kvalitetteam finnas Processer och rutiner i verksamheten skall vara väl kända hos medarbetarna Samverkansformer intern och externs skall vara beskrivna och kända i verksamheten Systematiskt förbättringsarbete Modell och system för riskanalyser skall finnas Egenkontroll program för rapportering till ledningsgrupp Utredningsmodell för avvikelser, synpunkter och klagomål Förbättringsområden och åtgärder redovisas utifrån egenkontrollplanen Uppdatering och revidering av rutiner och processer sker kontinuerligt Dokumentation och handläggning Riktlinjer och rutiner skall finnas och vara kända ute i verksamheten Samverkan Samverkan intern och externa regleras i olika lagar och föreskrifter. Samverkan är en förutsättning i de fall brukaren har sammansatt behov, samverkan skall leda till att kvaliteten för brukaren ökar. Personal och kompetensförsörjning Socialtjänstens kompetens är en rättssäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Våra medarbetare är den viktigaste tillgången när det gäller att säkerställa kvaliteten och kvalitetssäkra verksamheten. Genom att identifiera och ta fram processer metoder och rutiner kvalitetssäkras verksamheten.

5 5(5) Exempel på processer är: Rekrytering, bemanning och kompetens som motsvarar uppdraget Medarbetarna är trygga i sitt uppdrag vad gäller ansvar och befogenheter Introduktion till nyanställda finns Individuella kompetensutvecklingsplaner Uppföljning utvärdering samt egenkontroll Inom socialtjänsten sker systematisk uppföljning och utvärdering av alla verksamhetsområden i samband med tertiärbokslut och årsbokslut. Resultatet av egenkontrollen sammanställs av ledningsgruppen och redovisas till socialnämnden. Verksamhetsplanen och socialtjänstens egenkontrollplan styr vilka uppföljningar som skall genomföras i samband med tertial och årsbokslut. Alla verksamhetsområden bidrar med uppgifter till den gemensamma kvalitetsberättelsen. Ledningsgruppens målsättning är att presentera en kvalitetsberättelse i samband med årsbokslut Resultaten från Öppna Jämförelser skall tillvaratas, följas upp, analyseras och användas som grund för kvalitetsförbättringar ledningsgrupp analyserar och respektive verksamhetschef återkopplar till verksamheten verksamheten får i sin tur i uppdrag att förmedla resultaten till berörda personalgrupper samt eventuella uppdrag som kan vara kopplade till resultaten. I samband med årsbokslut skrivs även patientsäkerhetsberättelse av verksamhetschef HSL och medicinskt ansvarig sjuksköterska.