Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9"

Transkript

1 Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Kvalitetsutvecklare Beslutad av: Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden Datum för revidering: Giltig fr.o.m Dokumentförvaring: Intranät (Snikke) och Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

2 2 (17) INNEHÅLL Ledningssystem för systematiskt kvalitetarbete... 3 Information... 3 Översikt Ledningssystem... 4 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialförvaltningens verksamhet i Nässjö... 5 Målstyrning inom socialförvaltningens verksamhet... 5 Vad menar vi med det?... 5 Information... 6 Aktuell lagstiftning och föreskrifter som styr... 7 Organisation... 8 Struktur över socialtjänstens organisation i Nässjö kommun (2014) Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet... 8 Nämndernas ansvar... 9 Socialchefens ansvar... 9 Verksamhetschefernas ansvar... 9 Områdeschefernas ansvar... 9 Medicinsk ansvarig sjuksköterskas ansvar... 9 Kvalitetsutvecklares ansvar Alla medarbetares ansvar Dokumentation av kvalitetsarbetet Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad Processer och rutiner Samverkan Systematiskt förbättringsarbete Riskanalyser Egenkontroll Internkontroll Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Rapporteringsskyldighet av vårdskador och missförhållanden Händelseanalys Sammanställning och analys Förbättring av processerna och rutinerna Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Kompetens påverkar möjligheten att medverka Uppmuntra deltagande i kvalitetsarbete Ledningssystem för kvalitetsförbättring Förbättringsarbete inom socialförvaltningen... 17

3 3 (17) Ledningssystem för systematiskt kvalitetarbete I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som trädde i kraft den 1 januari 2012, framgår det att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, ska inrätta och tillämpa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med ledningssystem för kvalitetarbete är att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten, att kvalitetsarbetet är dokumenterat på ett strukturerat sätt, och att det dokumenterade kvalitetsarbetet följs och utvecklas med förändrade behov. Kvalitet definieras enligt Socialstyrelsen, som uppfyllelse av krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Information Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har definierat sex indikatorer för god kvalitet inom socialtjänstens verksamhet. För att uppnå en god kvalitet, krävs att det finns en samsyn kring dessa kvalitetsindikationer. Det innebär att verksamheten; bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från helhetssyn, är samordnad och präglas av kontinuitet är trygg och säker och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen är kunskapsbaserad är tillgängliga och jämlikt fördelade är effektiv i utfördandet För verksamhet som utgår från hälso- och sjukvårdlagen, beskrivs sex egenskaper som förutsättningar för en god vård. Det innebär att hälso- och sjukvården ska ha en verksamhet som är: - kunskapsbaserad och ändamålsenlig - säker - patientfokuserad - effektiv - jämlik - ges i rimlig tid Ett kvalitetsarbete med utgångspunkt i dessa kvalitetsindikatorer och kvalitetsegenskaper ger grunden för en socialtjänst och hälso- och sjukvård med god kvalitet. Enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetska, ska ledningssystemet användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Följande översikt ger en sammanfattning av författningens innebörd:

4 4 (17) Översikt Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Utifrån resultat från riskanalys, egenkontroll och händelseanalys av avvikelser ska åtgärder vidtas för att säkra och förbättra verksamhetens kvalitet. Uppföljning 1. Riskanalys Fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Uppskatta sannolikhet och bedöma negativa konsekvenser. 2. Egenkontroll Regelbunden uppföljning, utvärdering och kontroll av verksamheten. Utförs med den frekvens och omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3. Utredningar av avvikelser Sammanställning och analys av inkomna rapporter enligt lex Sarah, lex Maria samt synpunkter & klagomål. Säkerställa att personalen arbetar i enlighet med angivana processer och rutiner och medverkar i verksamhetens kvalitetsarbete. 1. Identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs i för att säkra verksamhetens kvalitet. 2. Identifiera de aktiviteter som ingår i processerna och bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 3. Utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Ansvarsfördelningen ska tydliggöras i ledningssystemet av för de uppgifter som ingår i arbetet med att fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten. Ledningssystemets syfte är att det ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksameten 1. Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning 2. Arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten ska dokumenteras. Det ska varje år upprättas en patientsäkerhetsberättelse och det bör upprättas en kvalitetsberättelse. 3. Det ska av processer och rutiner framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten och säkerställas att samverkan möjliggörs med andra myndigheter, organisationer m.m.

5 5 (17) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialförvaltningens verksamhet i Nässjö Ledningssystemet för kvalitetsarbete omfattar individ- och familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämndens verksamhet. Ledningssystemet som beskrivs i denna kvalitetsmanual är det styrande dokument som ska säkerställa arbetsformerna för verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Manualen ska göra det möjligt att på ett överskådligt sätt beskriva innebörden av ledningssystemet och därmed ge en helhet av verksamhetens kvalitetsarbete. Ledningssystemet är uppbyggt utifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 och ska: användas för att systematsikt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, utgöra ett stöd för planering, ledning, kontroll, uppföljning, utvärdering och förbättring, samt ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Målstyrning inom socialförvaltningens verksamhet Omsorgsnämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden beslutade 2012, att mottot för all verksamheten inom socialförvaltningen är: Vi ger stöd till bättre liv med god kvalité vid varje möte Vad menar vi med det? Vi ger stöd till medborgarna när de har rätt till det enligt olika lagstiftningar. Stödet ska främja ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Stödet ska också inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Våra verksamheter ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Till bättre liv menar vi att med de olika insatser som ges av socialförvaltningen ska innebära ett bättre liv för medborgarna än om de inte fått insatsen. Om den enskilde har insatser enligt LSS ska hon/han få möjlighet att leva som andra. Hälso- och sjukvårdsinsatser ska ge en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Med kvalitet i varje möte menar vi att vi ska ha fullt fokus på den eller de personer vi möter i vårt arbete. Mötena ska kännetecknas av att vi visar ett gott bemötande och har respekt för dem vi möter och att de känner delaktighet i av vad som bestäms och utförs. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vi ska vara tillgängliga så att möten kommer till stånd. När vi pratar om möten menar vi möten med brukare/klienter/patienter men också dem vi samarbetar med internt och externt. För att uppnå detta motto, som all verksamhet inom socialförvaltningen ska utgå från, arbetar socialförvaltningen med målstyrningsverktyget Pilen. PILEN Pilen från mål till resultat, är en gemensam modell för mål och uppföljningsarbete inom Nässjö kommunkoncern. Syftet med Pilen är att komplettera budgetprocessen med mål och mätetal, som följs upp årligen. Arbetet med Pilen utgår från följande steg: Vad ser vi? nuläge och omvärldsanalys Vad vill vi? mål och indikationer Vad gör vi? handlingsplan

6 6 (17) Hur blev det? måluppfyllelse, resultatutvärdering Omsorgsnämnd och Individ- och familjeomsorgsnämnd fastställer Pilens mål och indikationer. Utifrån antagna mål och indikatorer upprättar socialförvaltningens ledningsgrupp en övergripande handlingsplan för nämndernas verksamhetsområde. Varje arbetsenhet utformar sin egen årliga handlingsplan för sin verksamhet som tar sin utgångspunkt från nämndernas mål och förvaltningens övergripande handlingsplan. Information Mer information finns på Gemensam(G:)/Nässjö-Adm/GemSoc/Pilen/2014

7 7 (17) Aktuell lagstiftning och föreskrifter som styr De övergripande lagar som styr verksamheten inom kommunens socialtjänst är, Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I alla dessa tre lagar står det på olika sätt att insatser och verksamhet ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten skall systematiskt utvecklas och säkras. Kvalitetsbegreppet omfattar verksamhet på alla nivåer; strukturerade, allmänt inriktade och individinriktade insatser. I SOSFS 2011:9 framgår att föreskrifterna även ska tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivaren ska bedriva enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL). SOSFS 2011:9 gäller både vid myndighetsutövning och vid genomförandet av vård och omsorg eller andra insatser. I socialtjänsten inkluderar även verksamhet som bedrivs enligt LVU eller enligt LVM. Av dessa framgår att insatser inom socialtjänsten i vissa fall kan ges utan samtyckte, men att innehållet i insatserna och hur de ska utformas styrs av SoL. Utöver nämnda lagar, finns ytterligare lagar, författningar och allmänna råd samt kommunala riktlinjer och beslut, som utgör förutsättningar för nämndernas ansvarsområde och uppgifter. Hit räknas nämndernas reglemente och delegationsordning, övergripande och egna mål för verksamheten, budget och ekonomi m.m.

8 Organisation 8 (17) SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, anger att ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Organisationens utformning, bemanning och personalens kompetens utgör förutsättningar och möjligheter att lösa tilldelade arbetsuppgifter. Ansvaret för olika delar av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete utgår från verksamhetens organisation. Ansvaret avser tillsyn, uppföljning, utförande eller en kombination av dessa. Struktur över socialtjänstens organisation i Nässjö kommun (2014). Individ- och familjeomsorgsnämnd Omsorgsnämnd Förvaltningsledning Stab Ekonomi & IT Stab Kvalititet & utveckling Särskilt boende Äldreomsorg Myndighetsutövning Ekonomiskt bistånd Barn & ungdom Vuxna/ funktionshindrade Funktionshinderomsorg Intellektuellt & fysiskt funktionshinder Hemtjänst Korttidsvistelse Hälso- och sjukvård Psykiskt funktionshinder, i b k & b d Personlig assistans Arbete & sysselsättning Ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet För att kvalitetsarbetet ska bedrivas systematiskt finns en angiven fördelning av ansvar och befogenheter. Ansvaret för arbetsuppgifter utifrån ledningssystemet följer den befintliga fördelningen av ansvar och befogenheter inom organisationen. Grunden för den fördelningen är att ansvar och befogenheter för kvalitet, ekonomi, personal och arbetsmiljö hålls samman. Ansvaret för att arbeta enligt ledningssystemet ingår alltså i chefsansvaret men all personal ska vara delaktig i kvalitetsarbetet och på enhetsnivå ska arbetsplatsträffarna vara forum för kvalitetsfrågor.

9 9 (17) Nämndernas ansvar Individ- och familjeomsorgsnämnden och Omsorgsnämnden, ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och har ett övergripande ansvar för att: - ledningssystemet integreras med befintliga system för budget- och verksamhetsplanering, - fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar målen, - säkerställa att ledningssystemet för verksamheten är ändamålsenligt och uppfyller kraven på god kvalitet, - ger direktiv och säkerställa att ledningssystemet är så utformat att processerna fungerar verksamhetsövergripande. Socialchefens ansvar Socialchefen ansvar för att: - inom ramen för ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, - mål för verksamheten formuleras och att dessa nås, - följa upp och analysera verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra verksamheten, - kommunicera och omsätta nämndernas övergripande mål och strategier. Verksamhetschefernas ansvar Verksamhetscheferna ansvarar för att: - inom sitt ansvarsområde bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, - göra en ansvarsfördelning inom sitt ansvarsområde, - kommunicera och omsätta övergripande strategier och mål inom sitt verksamhetsområde, - föra en dialog med personal, medborgare och intresseorganisationer om verksamhetens utveckling och resultat, - skapa förutsättningar för att medarbetarna ska reflektera kring verksamhets kvalitet, - inom sitt verksamhetsområde följa upp, utvärdera, utveckla och dokumentera kvalitetsarbetet. Områdeschefernas ansvar Områdescheferna leder kvalitetsarbetet inom sitt område. Det innebär att: - genom bemötande och personligt engagemang vara föredöme i en offensiv kvalitetsutveckling, - inom sitt område bedriva systematsikt kvalitetsarbete och förbättringsarbete, - kommunicera och omsätta strategier och mål inom sitt område, - föra dialog med medarbetare och medborgare om verksamhetens utveckling och resultat, - vara tillgänglig för medborgare för att underlätta deras möjligheter att påverka kvaliteten, - skapa förutsättningar för medarbetare att i vardagen reflektera kring kvalitet, - inom sitt område följa upp, utvärdera, utveckla och dokumentera kvalitetsarbetet, - regelbundet återrapportera till verksamhetschef, - tillsammans med medarbetare utveckla och förbättra arbetsmetoder för att tillgodose medborgares individuella behov. Medicinsk ansvarig sjuksköterskas ansvar Medicinsk ansvarig sjuksköterska har ett övergripande ansvar för att patientsäkerhet och att hälso- och sjukvården bedrivs ändamålsenlig och är av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Det innebär att:

10 10 (17) - säkerställa att verksamheten håller hög patientsäkerhet, - ansvara för att det finns rutiner för olika områden inom hälso- och sjukvården, bland annat för läkemedelshantering och läkarsamarbete, - rutinerna följs upp och revideras vid behov, - journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen, - göra utredningar om en patient i samband med vård eller behandling drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada (vårdskada), - bedöma om händelsen ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt lex Maria, - sammanställa inkomna avvikelser till Omsorgsnämnden fyra gånger per år, - sammanställa årlig kvalitets- och patientssäkerhetsberättelse. Kvalitetsutvecklares ansvar Kvalitetsutvecklaren har ansvar för att: - förvalta ledningssystemet, - utveckla en god kvalitet inom socialtjänsten, - att det finns rutiner för olika områden inom socialtjänsten verksamhet, - rutiner följs upp och revideras vid behov, - vara ett stöd för verksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet - utreda allvarliga händelser och anmäla allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt lex Sarah, - sammanställa inkomna synpunkter och inkomna rapporter om missförhållande till respektive ansvarig nämnd fyra gånger per år, - sammanställa årlig kvalitets- och patientssäkerhetsberättelse. Alla medarbetares ansvar Medarbetare ska kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att: - skapa förtroende och god kvalitet genom att visa engagemang, lyhördhet, positiv inställning och respekt i varje möte med medborgare, närstående och andra, - delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, - tillämpa gällande rutiner, - delta i uppföljning av mål och resultat, - rapportera fel och brister, missförhållanden, avvikelse och synpunkter och klagomål.

11 11 (17) Dokumentation av kvalitetsarbetet Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Dokumentskravet omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. En god dokumentation är en förutsättning för att möjliggöra spridningseffekter för lärande och kvalitet. För att säkerställa att socialförvaltningens styrdokument är aktuella och enhetliga, finns rutinen för Begrepp och hantering av styrande dokument. Rutinen beskriver de begrepp som ska användas för att fastslå dokumentets innebörd. Genom standardisering blir också dokumenten mera överskådliga och lättare att skilja åt när det gäller vilken typ av dokument det är. Aktuella riktlinjer och rutiner finns tillgängliga på den interna hemsidan SNIKKE. Dokumentansvarig är ansvarig för att dokumenten som finns på SNIKKE är aktuella och revideras vid behov. För att kontrollera att verksamheten följer fastställda processer och rutiner, ska uppföljning av processer, aktiviteter och rutiner följas upp i socialförvaltningens digitala verktyg för mål och uppföljning - Stratsys. Enligt SOSFS 2011:9, bör den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse, som beskriver hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår. Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientssäkerhetsberättelse. Dessa årsberättelser kan upprättas i ett och samma dokument i en gemensam Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse.

12 12 (17) Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad Processer och rutiner Den som bedriver verksamheten ska bedöma vilken/vilka process/er som är verksamhetens huvuduppdrag, det vill säga, verksamhetens kärnprocess eller huvudprocess. Till kärnprocessen behövs flera stödprocesser, som har till uppgift att stödja kärnprocessens utförande. Verksamheten ska för varje process identifiera de aktiviteter som ingår och bestämma aktiviteternas inbördes ordning. Utifrån aktiviteternas innehåll ska vid behov rutiner upprättas. Rutinerna ska beskriva hur aktiviteternas uppgifter ska utföras och ange vem som är ansvarig för utförandet. Riskanalyser, egenkontroller och utredningar av rapporter, klagomål och andra synpunkter på verksamhetens kvalitet ger stöd för vilka processer och rutiner som behövs tas fram. För varje process ska ha en utsedd processägare framgå tydligt. Denne har till uppgift att från ett helhetsperspektiv förvalta, revidera och leda utvecklingen av den tilldelade processen. Processägaren ska ansvara för att flödet fungerar så optimalt som möjligt genom socialförvaltningens alla nödvändiga funktioner och att processen tillför det värde i beviljade insatser som den enskilde behöver. Socialförvaltningens övergripande uppdrag är att inom sitt ansvarområde enligt SoL, LSS och HSL, stödja och hjälpa den enskilde medborgaren, som av olika anledningar har behov i sin livsföring som inte kan tillgodoses på annat sätt. Denna kärnprocess startar med den första kontakten och pågår till och med att ärendet avslutas. Processen består av följande delprocesser: Kontakt Bedöma behov Genomföra Uppföljning Utvärdering För att stödja denna kärnprocess för en socialtjänst och hälso- och sjukvård med god kvalitet, finns bland annat följande stödprocesser: Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Avvikelsehantering SoL/LSS (inkl. lex Sarah) Avvikelsehantering HSL (inkl. lex Maria) Synpunktshantering Resursfördelning & avgifter Rekrytering Samverkan Verksamheten ska samverka såväl internt som externt med andra för att uppnå god kvalitet av socialförvaltningens insatser. Oavsett samverkansform ska all samverkan ha individen i fokus. För att säkerställa samverkan inom organisationen och andra myndigheter och intressenter, ska det finnas processer och/eller rutiner som klargör ansvaret för hur samverkan ska gå till. Vem som har huvudansvaret för överföring av information vid samverkan som gäller den enskilde medborgaren ska också vara tydliggjort.

13 13 (17) Systematiskt förbättringsarbete För att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Genom förbättringshjulet (PDSA) kan uppbyggandet av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 sammanfattas och beskrivas på följande sätt: Bildtext: W. E. Deming utvecklade i slutet av andra världskriget sina tankar om PDSA-hjulet för att åstadkomma förändring. Sedan 1990-talet är PDSA-hjulet ett verktyg för förbättring och förändring, som används i flera branscher inom systematiskt kvalitetsarbete. Förbättringshjulet är indelat i faser, enligt; Plan Planera, Do Genomföra, Study Utvärdera resultat, Act Förbättra. De olika faserna har en tidsordning och aktiviteter i en fas ger underlag för aktiviteter i nästa fas osv. Det innebär att kvalitetsarbetet alltid pågår. Riskanalyser För att förebygga att händelser inträffar på grund av brister i verksamheten, ska riskanalyser göras fortlöpande. Riskanalyser görs genom att identifiera händelser som kan inträffa och bedöma sannolikheten för att de kan inträffa samt bedöma vilka negativa konsekvensen det skulle få för verksamheten om de inträffar. Riskanalyser bör göras innan processer och rutiner fastställs. Att göra en riskanalys kan vara befogad: Efter upprepade iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en arbetsprocess Då medarbetare uppfattar att ett arbetsmoment är riskfyllt När en ny metod eller teknik ska införas i verksamheten Vid organisationsförändringar Då negativa händelser har inträffat i en liknande organisation som även skulle kunna inträffa i den egna verksamheten Då flera händelseanalyser har gjort inom ett område och betydande risker kvarstår.

14 14 (17) Egenkontroll Egenkontroll innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamheten. I egenkontrollen ingår även att granska och kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Syftet med egenkontroll är att verksamheten ska få kunskap om vilka förbättrande insatser som bör vidtas för att ska uppnå en verksamhet med god kvalitet. Systematisk granskning och kontroll ska göras med den frekvens och omfattning som krävs för detta. Egenonkontroll bör även användas som en internprocess och integreras i det dagliga arbetet. Utöver uppföljning av processer och rutiner kan egenkontrollen även omfatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister, öppna jämförelser, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, revisionsrapporter, tillsynsrapporter m.m. Internkontroll Nämnderna upprättar årligen en internkontrollplan, som innehåller kontrollmoment som nämnderna anser är väsentliga utifrån konsekvens- och sannolikhetsrisk. Internkontrollplanen omfattar till största del av kontrollmoment inom ekonomiperspektivet. Men det finns även vissa kontrollmoment utifrån medborgare- och medarbetareperspektiv. Dessa kontrollmoment ska ses som en del av ledningssystemets egenkontroll. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Verksamhet ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter. Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet och med synpunkter avses övrigt som framförs som rör verksamhetens kvalitet, t.ex. förbättringsförslag. Klagomål och synpunkter kan framföras av både brukare/klienter och deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst och/eller verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar andra organisationer och intressenter. Klagomål och synpunkter från myndigheter kan t.ex. vara beslut från ordinarie tillsynsmyndighet. Klagomål och synpunkter som inkommer till ledningsfunktionen, ska utredas. Utredningen ska leda fram till att verksamheten ska kunna ta ställning till om det förkommit avvikelser i verksamheten. Med avvikelser avses att verksamheten inte når upp till krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter, som styr verksamheten. För att ta emot klagomål och synpunkter har socialförvaltning följande blanketter: Synpunkter och klagomål för brukare/klienter och deras närstående eller andra organisationer och intressenter Avvikelse inkl. rapport enligt lex Sarah för personal inom socialförvaltningen Fallrapport Läkemedelsavvikelse Avvikelse medicintekniska produkter Avvikelse samverkan för informationsöverföring och samordnad vårdplanering Rapporteringsskyldighet av vårdskador och missförhållanden I lagstiftningen finns bestämmelser som reglerar skyldigheter att rapportera vårdskador och risker för vårdskador respektive missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Rapporteringsskyldigheten gäller hälso-och sjukvårdpersonal enligt 6 kap. 4 patient-säkerhetslagen (PSL). Enligt 14 kap. 3 SoL och 34 b LSS, så är den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller verksamhet enligt LSS skyldiga att rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom

15 15 (17) om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för insatser inom verksamheten. Händelseanalys Då en händelse inträffat, som medfört att en brukare/klient kommit till skada eller kunde ha skadats bör en händelseanalys utföras. Analysen ska ge kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ger även information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelse upprepas. Även vid händelser som drabbar personal bör en händelseanalys göras utifrån tillbudsrapportering och arbetsskadeanmälningar. Vid sådana händelser kan det även finnas risk för att brukare/klienter ska skadas, t.ex. vid hot och våldssituationer. Sammanställning och analys Utredda rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att upptäcka mönster och trender som behöver åtgärdas och förbättras. Återrapportering av inkomna rapporter och vidtagna åtgärder ska ske kvartalsvis till ledningsgrupp och nämnd. En årlig sammanställning görs i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Förbättring av processerna och rutinerna Visar avvikelser att processer och rutiner inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet så ska dessa förbättras. Det innebär att verksamheten blir en lärande organisation. Genom att en avvikelse upptäcks och utreds, säkerställs dels att avvikelsen kan åtgärdas, dels att verksamheten får en möjlighet att se över sin styrning och därigenom kan förhindra att liknande avvikelse upprepas.

16 16 (17) Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Kompetens påverkar möjligheten att medverka Enligt 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS, så ska den som fullgör uppgifter, enligt dessa lagrum, medverka till att den verksamhets som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. När det gäller hälso- och sjukvårdspersonal, så är de skyldig att bidra till att en hög patientssäkerhet upprätthålls, enligt Patientsäkerhetslagen (PSL). Till detta finns lagkrav på att den personal som behövs samt personal med lämplig utbildning. All personal omfattas således av kompetenskrav. Att personal har rätt kompetens är en förutsättning för att de ska kunna medverka i kvalitetsarbetet. Därför måste den som bedriver verksamheten planera för personalförsörjning och kompetensutveckling. Uppmuntra deltagande i kvalitetsarbete För att uppnå en god kvalitet och en hög patientsäkerhet, krävs också ett aktivt samspel, genom en öppen kommunikation, förståelse och nyfikenhet i en lärande process hos alla medarbetare. Därför måste kvalitetsledningssystemet delar vara tillgängligt och hållas levande. Resultat av verksamhetens uppföljningar och utvärderingar behöver därför vara ett stående inslag vid olika personalsammankomster på alla nivåer inom verksamheten.

17 Ledningssystem för kvalitetsförbättring Genom de olika aktiviteter som ingår i det systematiska förbättringsarbetet ska den som bedriver verksamheten få kännedom om avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. Sådana avvikelser ska åtgärdas så att verksamhetens kvalitet säkras. Förbättringsmodell För att säkra verksamhetens kvalitet krävs ett systematiskt förbättringsarbete. Det arbetet ska vara långsiktigt och förbyggande och präglas av ständiga förbättringar. Det handlar inte om att göra förändringar för förändringens skull, utan det gäller att ta reda på vilka förändringar som leder till förbättringar. Ett sätt att arbeta systematiskt på är Nolans förbättringsmodell. Modellen består av tre frågor och förbättringshjulet PDSA. Dessa frågor är: - Vad vill vi åstadkomma? mål - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått - Vilka förändringar kan leda till en förbättring? - idéer 17 (17) Därefter testas idéer utifrån förbättringshjulet PDSA (planera, göra/testa, studera/analysera och agera). Modellen bygger på att testa små förändringar innan beslut om mer genomgripande förändringar görs. En viktig del i Nolans modell är att mäta resultat av det förbättringsarbete som genomförs. Om förändringen inte leder till någon förbättring, eller visar negativa effekter, har man lärt sig det och går inte vidare med just den förändringen. Visar det sig däremot att förändringen har lett till förbättring är det dags att genomföra den i stor skala. Det är då viktigt att följa upp och kontrollera om de sammantagna åtgärderna leder till systemet eller processen som helhet blir säkrare. Förbättringsarbete inom socialförvaltningen Förbättringsarbetet, förmågan att åtgärda det som behöver åtgärdas, är kärnan i kvalitetsledningssystem. För detta arbete behövs alla medarbetares insatser. Allas kunskap och initiativ är nödvändiga för att kunna gå från att vara bra till att bli bäst. Under våren 2014 har förvaltningsledningen utsett ett 40-tal medarbetare som förbättringsledare inom socialförvaltningens olika verksamheter. Förbättringsledarnas uppdrag är att tillsammans med chefer och kollegor testa förändringar i verksamheten som leder till förbättringar. För att arbeta med ständiga förbättringar behövs systematik och struktur. Socialförvaltningen har därför tagit fram en manual för detta arbete. Manualen har sin utgångspunkt i kvalitetshjulet PDSA och beskriver tillvägagångsättet i flera steg. Till manualen finns flera blanketter som hjälper till att se om testade förändringar leder till förbättringar i verksamheten. Goda resultat av förbättringsarbetet ska spridas i organisationen och implementeras övergripande i de verksamheter som berörs. Socialförvaltningen avser att under 2015 införa kvartalsvisa kvalitetsuppföljningar med områdeschefer där genomgångar görs av inkomna avvikelser och andra kvalitetsbrister, analys av resultat från Öppna jämförelser och brukarenkäter. Vid dessa uppföljningar kommer också stöd ges till verksamheterna i deras pågående förbättringsarbete.

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och skolnämnden 170214 22 Kommunstyrelsen 170125 6 Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Kvalitetsmanual för Socialtjänsten

Kvalitetsmanual för Socialtjänsten Socialtjänsten 1(8) Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt Samtliga inom Socialtjänsten 160523 Filnamn Hantering av utgången rutin Kvalitetsmanual Sparas 10

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SID 2(22) 1 Inledning... 3 2 Stockholms stads ledningssystem... 4 3 Definition

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Ersätter Ska revideras senast Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström

Ersätter Ska revideras senast Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström Ersätter 2012-12-18 Ska revideras senast 2018-01-01 Ansvarig tjänsteman: Stina Bergström 1 Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ställer krav på att verksamhetens insatser ska vara

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9 Verksamhetsområde Kvalitet Förvaltning Välfärdsförvaltningen Fastställd av Humanistiska nämnden 2013-06-18 Omsorgsnämnden 2013-06-19 Dokumentnamn Välfärdsförvaltningens ledningssystem för systematiskt

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från övergripande mål och grundläggande värderingar i respektive lagstiftning.

Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från övergripande mål och grundläggande värderingar i respektive lagstiftning. Styrdokument Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2016-09-21 Ärendenr SON 2016/170 God kvalitet inom socialtjänsten och LSS-verksamheten samt den hälso- och sjukvård som bedrivs

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 1 Innehållsförteckning Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Kommunens övergripande mål... 3 Kvalitet... 3 Grund

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsinriktning

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsinriktning 2016-01-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Kvalitet- och beställarenheten Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsinriktning Innehållsförteckning Ledningssystem

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 1 Gäller

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden.

Kvalitetsberättelse. Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden. Kvalitetsberättelse Inledning Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden. Huvudkontoret med ekonomi-, löne- och administrationsavdelning

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete December 2014

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete December 2014 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete December 2014 Farsta stadsdelsnämnd December 2014 Dnr: 1.2.6-18/2014 Fastställd datum: 20xx-xx-xx Utgivare: Farsta stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Medea

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR E TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-04-23 Handläggare: Monika Lind Telefon: 08-508 18 122 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-05-23 Avvikelsehantering inom äldreomsorgen

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Sektor stöd och omsorg

Sektor stöd och omsorg Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Samtliga verksamhetschefer inom respektive verksamhet Fastställare: Sektorschef Gäller fr.o.m: 2016-11-01 Utgåva/version:

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Tillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby

Tillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby Vård och omsorg 1(5) Riktlinjer för rapportering om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållande enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS) lex Sarah Syfte

Läs mer

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah. 1 (5) Områdescheferna ansvarar för att personal kontinuerligt informeras och påminns om lex Sarah-bestämmelserna och om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

Riktlinjer. Vård och omsorg, IFO. Tills vidare. Vård- och omsorgschef, IFO-chef. Dokumenttyp. Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen 129

Riktlinjer. Vård och omsorg, IFO. Tills vidare. Vård- och omsorgschef, IFO-chef. Dokumenttyp. Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen 129 Lex Sarah - skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2011-09-14

Läs mer

Socialförvaltningen i Håbo

Socialförvaltningen i Håbo 2013-05-17 Socialförvaltningen i Håbo Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetsmanual 2013-2017 Dokumentansvarig: Utvecklingsledare/kvalitetscontroller Håbo kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter FÖRFATTNINGSSAMLING (6.4.7) Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter Dokumenttyp Rutin Ämnesområde Klagomål och synpunkter Ägare/ansvarig Förvaltningsområdeschef Antagen av 2012-11-27

Läs mer