Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011"

Transkript

1 Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

2 Innehållsförteckning Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre...4 Inledning...4 Nationella och regionala styrdokument...5 De lokala riktlinjerna...7 Disposition...7 Målgrupper...7 Värdegrund...7 Personcentrerad omvårdnad...8 Multiprofessionellt teamarbete...8 Kompetensutveckling...9 Gemensam kunskapsgrund i Norrtälje...9 Definitioner...10 Del 1: Lokala riktlinjer för prevention, diagnostik, utredning och behandling av undernäringstillstånd...10 Nutritionsvårdsprocessen...10 Undernäringsriskbedömning...11 Utredning av orsaker till undernäring...13 Nutritionsdiagnos...15 Individuella behandlingsplaner...15 Ordination...16 Ätstödjande åtgärder...17 Förutsättning för den bästa möjliga effekten av åtgärder...17 Dokumentation...18 Uppföljning av nutritionsbehandling...18 Information och informationsöverföring...18 Registrering i Senior Alert...19 Granskning...19 Del 2: Ansvar och skyldigheter...19 Inledning...19 Vårdplan Planering i samarbete Kommunikation och information Journalföring Samordning, kontinuitet och säkerhet i vården av undernäring

3 Samordning av habilitering och rehabilitering Samordning av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst Samordning och informationsöverföring i samband med utskrivning från sluten vård Del 3: Riktlinjer för Mathanteringssystemet - matproduktionen och måltidssituationen...24 Måltidssituationen och måltidsmiljön (pedagogiska måltider) Mathanteringsystem och matproduktion...27 Särskilda boenden...27 Grundkoster...27 Måltidsordning Matsedel Mat, kultur och religion...32 Hygien vid hantering av livsmedel och näringsprodukter Matkvalitetssäkringsprocessen Äldres synpunkter och önskemål om mat Upphandling Ansvarsfördelning Uppföljning och utvärdering av riktlinjerna Ett stort tack Referenser

4 Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för omsorgstagaren/ patienten som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen. 3 Inledning Av Sveriges 9 miljoner invånare är drygt 1,5 million över 65 år. Antalet människor 75 år och äldre, förväntas öka med 45 procent fram till år Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för god livskvalitet för att förebygga sjukdom och för att medicinisk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Risken för sjukdom ökar med stigande ålder. Bland de äldsta är det vanligt med flera sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar samtidigt. Det gäller för de flesta sjukdomsgrupper till exempel hjärtsjukdom, frakturer, cancer och infektionssjukdom. Det innebär att både fysiska och psykiska förändringar kan begränsa äldres möjlighet att äta själv och få i sig den näring kroppen behöver. I samband med sjukdom eller skada kan kroppens behov av näringsämnen öka, medan förmågan att äta ofta minskar. På sikt kan detta leda till allvarlig undernäring. Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka, liksom hur vi kan behandla undernäringstillstånd, har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Trots det förekommer sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring fortfarande och särskilt hos äldre med multipla sjukdomar. Svenska studier visar att förekomsten av undernäring på äldreboenden är i genomsnitt 36 %, dock med stor spridning (20 % - 70 %). 1 2 Idag görs undernäringsmätningar i 75 % av Norrtälje kommuns särskilda boenden. Mätningarna under 2011 visade att i genomsnitt 58 % av de boende var undernärda. Spridningen var dock stor och varierade mellan 45 % och 85 % i de olika boendena. 4

5 Undernäring har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppen och för samhällsekonomin. I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet. Det tar dock mycket längre tid att vända ett tillstånd av undernäring hos äldre jämfört med hos unga människor. Förebyggande eller tidiga insatser har alltid bättre förutsättningar att ge god effekt. Arbetet med att ta fram de lokala riktlinjerna har ingått som en del i det kost- och nutritionsprojekt som med stöd av Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre bedrivits sedan I arbetet har verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal från Norrtälje kommun varit representerade och bidragit med många värdefulla synpunkter. De lokala riktlinjerna är tänkta att vara till hjälp för att styra, planera och förebättra nutritionsvården och utgöra ett stöd i personalens dagliga arbete i Norrtälje. Nationella och regionala styrdokument Hälso- och sjukvården regleras i en mängd lagar, förordningar och föreskrifter. De grundläggande bestämmelserna finns i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL; (1982:763), Patientsäkerhetslagen, PSL, (2010:659) och i Patientdatalagen, PDL, (2008:355). Äldreomsorgen styrs även av socialtjänstlagen, SoL. Hantering av mat och näring regleras också i livsmedelslagstiftningen och i Livsmedelsverkets föreskrifter och råd. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) Om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. finns direkta krav på god hygienisk standard i hälso- och sjukvården. I kunskapsunderlaget Att förebygga vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen 2006) finns också flera relevanta kapitel. Socialstyrelsen tog under 2011 över ansvaret för rekommendationer om mat och näring inom vård och omsorg från Livsmedelsverket. När det gäller rutiner och ansvar för nutritionsomhändertagandet hänvisas därför till Socialstyrelsens hemsida 5

6 Socialstyrelsen antog i september Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 3 Stockholms läns landsting antog 2005 ett regionalt vårdprogram för undernäring. 4 Båda fokuserar på nutritionsproblem hos äldre och utgör underlag för förbättringsarbetet på området. I korthet rekommenderas i de båda dokumenten en personcentrerad vård och omsorg, ett multiprofessionellt teamarbete och långsiktiga utbildningsinsatser kombinerade med bland annat handledning. Vägledningen tar också upp frågor om ansvar och skyldigheter inom hälso- och sjukvården, hur undernäringsbedömningar bör gå till och följas upp, frågor rörande upphandling av mat och hur en bra måltidssituation för äldre kan se ut. Såväl det nationella som det regionala styrdokumentet betonar att alla patienter och vårdtagare ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov att alla patienter ska få den hjälp och stöd de behöver för att äta eller på annat sätt täcka sitt näringsbehov nutritionsarbetet bedrivs tvärprofessionellt att det ska finnas rutiner för bedömning av näringstillstånd, utredning, behandling, uppföljning, dokumentation och vidarerapportering på alla vårdenheter De lokala riktlinjerna ersätter inte de nationella och regionala styrdokumenten utan utgör endast ett komplement till dessa. Även de nationella och de regionala styrdokumenten ska vara vägledande för det lokal arbetet med kost och nutrition. Båda den nationella vägledningen och de regionala riktlinjerna utgör grund för de lokala riktlinjerna. Sjukdomsspecifika näringsbehov tas dock inte upp i de lokala riktlinjerna. 6

7 De lokala riktlinjerna Disposition De lokala riktlinjerna består av två delar, del A, som är de riktlinjer som Tiohundranämnden fastställer och del B som dels innehåller en kunskapssammanställning, dels råd och anvisningar riktade till personalen inom vård och omsorg. Del A är i sin tur indelad i tre delar. Del 1 innehåller riktlinjer för prevention, diagnostik, utredning och behandling av undernäringstillstånd. Del 2 innehåller riktlinjer som berör ansvar och skyldigheter. Del 3 behandlar mathanteringssystemet som omfattar dels riktlinjer för matproduktionen, dels riktlinjer för måltidssituationen. Målgrupper De lokala riktlinjerna vänder sig i första hand till vårdgivare, verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal samt till berörd personal på förvaltningen. Värdegrund All god vård ska bygga på evidens och vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Grundläggande värderingar för vård och omsorg återfinns i Socialtjänstlagen (2001:453), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) och i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Även den av TioHundra Nämnden antagna verksamhetsplanen för innehåller visioner och värdegrund som ska vara vägledande för arbetet med kost och nutrition. En gemensam värdegrund med tydligt budskap gällande människosyn, värderingar och etiskt förhållningssätt ska finnas på varje arbetsplats. Värdegrunden ska vara förankrad hos personalen samt ska genomsyra det dagliga arbetet. 7

8 Personcentrerad omvårdnad All vård och omsorg för personer med risk för undernäring eller undernäring ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte sjukdomen sätts i fokus. Den personcentrerade omvårdnaden utgår från resultat av undernäringsriskbedömningar, information om preferenser och värderingar. Personen med risk för undernäring eller undernäring ska bli bemött som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter. Hänsyn ska tas till kulturella och språkliga olikheter och man ska sträva efter att involvera personens sociala nätverk i vården och omsorgen. Multiprofessionellt teamarbete Hälso- och sjukvården och omsorgen i Norrtälje ska ha en organisation som säkerställer ett multiprofessionellt teambaserat arbete vid vård och omsorg av personer med risk för undernäring eller undernäring, både i ordinärt och särskilt boende. I Norrtälje har idag nutritionsvårdskedjan många olika komponenter som illustreras i figur 1. Om vårdkedjan ska bli framgångsrik, måste alla samarbeta och expertis i kost och nutrition måste finnas med i arbetet. Figur 1: Komponenter av nutritionvårdskedjan inom äldreomsorg i Norrtälje kommun Ett multiprofessionell nutritionsteam är ett sätt att arbeta med olika professioner utifrån en gemensam målbild som bör prövas. 8

9 Kompetensutveckling För att uppnå god vård och omsorgskvalitet behöver personalen ha basal omvårdnadskunskap. Personer som arbetar med vård- och omsorg av personer med risk för undernäring eller undernäring, ska även ha kompetens inom kost, nutrition och undernäringsområdet. Varje verksamhet ansvarar för sin personals yrkeskompetens avseende kost, nutrition och undernäringskunskap, för att kunna erbjuda professionell, trygg och säker vård och omsorg till personer med risk för undernäring eller undernäring. Detta gäller alla yrkeskategorier. Personalen på de särskilda boendena i Norrtälje ska en gång per år också erbjudas utbildning med inriktning på kvalitetssäkring av måltidssituationen. Personal som arbetar med personer med risk för undernäring eller undernäring behöver kontinuerligt stöd och vägledning i sitt dagliga arbete, då personalen ofta ställs inför etiska utmaningar och dilemman. Varje verksamhet ansvarar för att erbjuda sin personal regelbunden handledning, tid för reflektion, praktisk träning och feedback. Handledning ska ges av en person med handledarkompetens. Gemensam kunskapsgrund i Norrtälje För att uppnå en gemensam kunskapsgrund i Norrtälje, bör all vård- och omsorgspersonal som kommer i direkt kontakt med personer med risk för undernäring eller undernäring genomgå en grundutbildning som bland annat tar upp innehållet i Socialstyrelsens dokument Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 3 9

10 Definitioner I de lokala riktlinjerna används termerna: personen som får hjälp/vård som personen/individen med risk för undernäring eller undernäring undernäring/ sjukdomsrelaterad undernäring som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp Del 1: Lokala riktlinjer för prevention, diagnostik, utredning och behandling av undernäringstillstånd Hälso- och sjukvården och omsorgen bör uppmärksamma att kost och nutrition, måltidssituationen och fysisk aktivitet samt mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för undernäring. 4 Syftet med nutritionsbehandling av äldre skiljer sig från den behandling som gäller yngre personer: att minska sjuklighet och dödlighet är en prioritet hos yngre, men med äldre personer att bibehålla funktion och QOL (livskvalitet) är ofta det viktigaste målet. 5 Nutritionsvårdsprocessen Bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem handläggs på samma sätt som i övrig hälso- och sjukvård. Nutritionsvårdsprocessen inleds med en riskbedömning. Riskbedömningen följs upp med en utredning av orsaken eller orsakerna till ett eventuellt undernäringstillstånd. Utredningen leder fram till en diagnos av nutritionsproblemet. Nästa steg i processen är att planera nutritionsbehandlingen. Slutligen följs behandlingen upp, utvärderas och kommuniceras med de berörda. (se figur 2) 10

11 Figur 2: Nutritionsvårdsprocessen Varje steg i processen dokumenteras enligt patientdatalagen 6 (se Journalföring) Individens medverkan är en förutsättning genom hela processen. Hälso- och sjukvården förklarar och diskuterar risker med och åtgärder för att förhindra uppkomst av undernäring, i dialog med personen och dennes närstående. Det är viktigt båda att vara lyhörd för personens individuella behov och önskemål, och att personen medverkar i och accepterar aktuella åtgärder. Undernäringsriskbedömning Undernäringsriskbedömning är en systematisk metod för att identifiera den som löper risk att bli undernärd eller redan lider av undernäring. Bedömning av risk för undernäring baseras på en sammanvägning av följande indikatorer: ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet, motoriska störningar undervikt det vill säga body mass index (BMI) under 22 Riktlinjer från den europeiska kliniska nutritionsorganisationen ESPEN (The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism) rekommenderar flera bedömningsinstrument som kombinerar olika nutritionsrelaterade variabler Idag används i Norrtälje Mini Nutritional Assessment (short form) (MNA-SF) som ett undernäringsriskbedömnings instrumentet

12 Body Mass Index (BMI) Body mass Index (BMI) är en viktig komponent vid undernäringsriskbedömningar. Kroppslängd och kroppsvikt är basen för att bestämma en individs nutritionsstatus. BMI skattas enligt följande ekvation: BMI = kropps vikt (kg) / (längden (m) x längden(m) De BMI kategorier som gäller för äldre framgår av tabell 1. Tabell 1: BMI kategorier hos äldre BMI Nutritionsstatus <19 Undernärd Risk för undervikt Normal 12 >/=30 Övervikt / fetma (risk för sarkopeni fetma/sarcopenic obesity) Eftersom kroppslängden och kroppsvikten minskar med ökad ålder, kan äldre personer få ett felaktigt högt BMI trots att deras kroppsvikt har minskat. Det är därför viktigt att ha rutiner för mätningar av kroppsvikt och kroppslängd. ( Sådana rutiner finns i Del B). Frekvens av undernäringsriskbedömning i särskilt boende och i ordinärt boende Eftersom undernäringstillstånd är vanliga och sällan uppmärksammas, är det viktigt att alla patienter och vårdtagare inom sjukvård och omsorg tidigt och regelbundet genomgår en riskbedömning. 13 Det är särskilt viktigt att bedöma risken för undernäring hos personer med svår eller långvarig sjukdom. Riskbedömning bör utföras av legitimerade yrkeskategorier som sjuksköterska, dietist eller läkare tillsammans med undersköterska. Äldre som bor i särskilt boende I Norrtälje görs idag undernäringsriskbedömningar inom särskilt boende i första 12

13 hand av sjuksköterska, dietist och undersköterska. Varje särskilt boende ska ha utvecklat rutiner för att tidigt kunna identifiera personer risk för undernäring eller undernäring. En undernäringsriskbedömning bör genomföras helst inom ett dygn efter det att en person har kommit till ett särskilt boende. Därefter bör den genomföras minst varje fjärde månad eller tätare, beroende på undernäringsriskbedömning resultat. Resultaten av varje undernäringsriskbedömning ska kopplas till en utredning, nutritionsdiagnos och en individ behandlingsplan. Äldre som bor i ordinärt boende Primärvården ansvarar i första hand för förebyggande vård, medicinsk behandling och uppföljning. Det ligger också i primärvårdens ansvar att bidra till kontinuitet i vårdkedjan, att lotsa personen och anhöriga vidare i vårdkedjan och att till exempel förmedla kontakt med biståndsavdelningen. I primärvårdens ansvar ligger även att ge råd, stöd och information till personer med risk för undernäring eller undernäring och dennes anhöriga. Primärvården bör ha väl utvecklade rutiner för att tidigt kunna identifiera personer med risk för undernäring eller undernäring. Utredning av orsaker till undernäring Om en undernäringsriskbedömning identifierar att en individ löper risk för undernäring eller är undernärd det är viktigt att göra en utredning för att fastställa bakgrund och grad av nutritionsproblemet. Utredning ska vara en teambaserad aktivitet där resultatet av en medicinsk utredning, en omvårdnadsutredning och en nutritionsutredning vägs samman med rehabiliteringspersonalens observationer och analyser. Några problem och symtom som kan medföra ökad risk för undernäring och som bör identifieras och utredas är: bristande aptit och illamående 13

14 mag-tarmrelaterade symtom, till exempel gasbesvär, diarré och magsmärta ökat energibehov vid hög fysisk aktivitet (till exempel. vandrande beteende vid demens), förhöjd muskeltonus (till följd av till exempel. kramper eller skakningar) eller ökat andningsarbete funktionella svårigheter att äta, till exempel. på grund av motoriska handikapp, tugg- och sväljproblem (dysfagi) eller synhandikapp trötthet eller nedsatt motivation, till exempel på grund av oro och ångest eller depression Utredningen ger underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Utredning vid sväljningssvårigheter(dysfagi) Sväljningssvårigheter (dysfagi) är ett tillstånd som ökar risken för undernäring, medicinska komplikationer som kan leda till förlängda vårdtider, sämre rehabiliteringsresultat och ökad dödlighet. Särskilt äldre personer kan ha flera sjukdomar samtidigt som var och en medför sväljningssvårigheter. Personen med sväljningssvårigheter bör omfattas ett väl utvecklat samarbete mellan flera yrkesgrupper inom vården, till exempel en logoped med specialistutbildning, dietist, sjuksköterska och läkare. Utredning av munhälsa Munnen är den första delen av matsmältningskanalen och god nutrition förutsätter en god oral hälsa. Det går att påverka orala problem med relativt enkla medel, till exempel med en förbättrad munhygien och åtgärder mot muntorrhet. Grupper som är extra viktiga att uppmärksamma är personer med/som: 14 stroke, som ofta har sväljsvårigheter. Matrester blir ofta liggande i den förlamade sidan av munhålan som i samband med stor plackbelastning i munnen kan få allvarliga luftvägsinfektioner, ibland med dödlig utgång. Parkinson, som inte klarar sin munhygien och ofta besväras av muntorrhet demens, som inte förmår förklara eller förstå sin situation depression, som inte orkar bry sig om sina tänder äter många mediciner och ofta har svår muntorrhet nedsatt immunförsvar, som riskerar att drabbas av muninfektioner och allvarliga följdtillstånd av dessa infektioner dysfagi

15 När vård- och omsorgspersonalen upptäcker dålig oral hälsa ska tandvårdspersonal kontaktas, till exempel en tandhygienist som kan ta fram en behandlingsplan utifrån personens behov. Dessa kontroller ska journalföras för att kunna utvärdera och vid behov ändra munvårdsrutinerna. Rutiner för munhälsa ska ingå som en del av det dagliga omvårdnadsarbetet. Nutritionsdiagnos Nutritionsdiagnosen utgör ett komplement till individens övriga medicinska diagnos eller diagnoser. Den utgör också underlag för vilken nutritionsbehandling hälso- och sjukvården ordinerar. Idag i Norrtälje ställs nutritionsdiagnosen utifrån resultat av en undernäringsriskbedömning enligt MNA-SF verktyget och konsekvent utredning. Se tabell 2 nedan. Tabell 2: Nutritionsdiagnos enligt MNA-SF resultat och konsekvent utredning. MNA-SF resultat Nutritionsdiagnos poäng Ingen undernäringsrisk om BMI < 30 (om > 30 utreda för sarcopeni fetma/sarcopenic obesity) 8-11 poäng och konsekvent utredning Risk för undernäring 7 eller mindre poäng Undernärd och konsekvent utredning Individuella behandlingsplaner Resultatet av varje undernäringsriskbedömning ska kopplas till en utredning, nutritionsdiagnos och en individ behandlingsplan. Grundläggande principer för nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, för att undvika undernäring, eller terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring. Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla undernäring ska vara evidensbaserade. Alla åtgärder ska journalföras löpande. Personer som är i riskzonen för att utveckla undernäring eller redan är undernärda bör ha en nutritionsvårdplan med bland annat planerat nutritionsstöd och ätstödjande åtgärder. 15

16 Många personer behöver ätstödjande åtgärder, till exempel påminnelser och uppmuntran, guidning, hjälp att hälla upp dryck, lägga upp mat på tallriken och dela denna, och vissa behöver matas eller få äta i en anpassad måltidsmiljö. Vidare kan sittställningen behöva anpassas. Ordination Behandling för undernäringsrisk eller undernäring ses som en del av den totala behandlingen. Det betyder att samma krav på realistiska mål, effektiv uppföljning, kvalitetssäkring och dokumentation måste ställas som på andra delar av behandlingen. Ordination bör föregås av ställningstagande till typ av: kost (protein och energirik) konsistens energinivå mellanmål eller kosttillägg för att uppnå önskad näringstäthet individuellt anpassad måltidsordning sondmat eller parenteral nutrition till personer för vilka oral tillförsel inte täcker behovet Att formulera en tydlig ordination med indikationer, typ av näringstillförsel, mängd och tidpunkt är viktigt för att kunna utvärdera effekterna av behandlingen. Ansvaret ligger på läkare, sjuksköterska och dietist och ska utgå från en undernäringsriskbedömning, konsekvent utredning och diagnos. Artificiell nutrition och kosttillägg (näringsdrycker) Artificiell nutrition kan upprätthålla en adekvat näringstillförsel, när en person delvis eller inte alls kan äta eller tillgodogöra sig vanlig mat under en kortare eller längre tid. Artificiell nutrition inkluderar kosttillägg, sondmat (enteral nutrition) eller nutrition i blodbanan genom en venkateter (parenteral nutrition). Kosttillägg definieras som ett komplement till vanlig kost när denna inte räcker för att tillfredsställa en persons behov av energi och näringsämnen. Det finns olika for- 16

17 mer av kosttillägg och den vanligaste formen är näringsdrycker. Alla kosttillägg ingår i läkemedelslistans livsmedel för särskilda näringsändamål. Förutom energi innehåller de även protein, fett och kolhydrater samt vitaminer och mineraler i varierande mängder. En sådan behandling ska utformas, övervakas och kontrolleras noggrant för att kvalitetssäkra behandlingsbeslutet och undvika komplikationer. Ätstödjande åtgärder Att äta är en komplex process och att klara det på egen hand är en viktig förmåga. Ätandet kan beskrivas både som en aktivitet och en process hos individen. Det omfattar fysiska, psykiska, sociala, etiska och kulturella dimensioner. 18 Ätandet kan delas upp i tre integrerade delar: Intagande av mat: förmågan att sitta på ett bra sätt under måltiden, att dela maten på tallriken och att föra maten till munnen Sväljningsprocessen: förmågan att tugga, att hantera maten i munnen och att svälja Ork och aptit: förmågan att äta en hel måltid, att ha aptiten för det och att orka genomföra en hel måltid Ätstödjande åtgärder syftar till att stödja, underlätta och göra det möjligt för individen att uppnå ett optimalt energi- och näringsintag och känna värdighet och välbefinnande genom maten. Ätstödjande åtgärder är till exempel, matning, sittställning, äthjälpmedel och assistans eller tillsyn vid måltiderna. I särskilt boende är det sjuksköterskan och kontaktpersonen som har ansvar för att åtgärder blir genomförda i de fall det är aktuellt. Förutsättning för den bästa möjliga effekten av åtgärder En förutsättning för den bästa möjliga effekten är att dessa individuella åtgärder också kompletteras med generella åtgärder som exempelvis: regelbunden utbildning av personalen om risken för och konsekvenserna av undernäring och om åtgärder för att förebygga och behandla undernäring. 17

18 fortlöpande prevention och behandling av vårdkomplikationer som kan medföra en ökad risk för undernäring, till exempel inflammation och ätsvårigheter. en god måltidsordning som erbjuder mellanmål mellan huvudmålen och som innebär att nattfastan inte överskrider 11 timmar. Nattfasta är tiden mellan det sista målet på kvällen och det första på morgonen. kost som håller hög sensorisk kvalitet och fyller de nationella kvalitetskraven på innehåll av energi och näringsämnen och som kan anpassas efter olika medicinska eller individuella behov och önskemål. Dokumentation Riskbedömning, utredning, förebyggande och behandlande åtgärder och resultat ska journalföras enligt patientdatalagen. En korrekt dokumentation är viktig för patientsäkerheten. Den är dessutom en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra tilllämpade åtgärder. Uppföljning av nutritionsbehandling Syftet med att följa upp och dokumentera nutritionsbehandlingen är att värdera hur väl åtgärderna har fungerat (dvs. utfall), och att upptäcka eventuella biverkningar. Utfall av nutritionsbehandlingen kan bedömas på flera sätt: förbättra eller förhindra en försämring av mental och fysisk funktion minska antal eller svårighetsgrad av komplikationer av sjukdomen eller dess behandling snabbare återhämtning från sjukdom och kortare rehabilitering minska förbrukning av resurser, till exempel längd på sjukhusvistelse, återbesök till sjukvård, antal recept Uppföljningsrutiner och möjlighet att mäta utfall ska finnas för att underlätta optimal nutritionsvård. Personer som bor i särskilt boende ska följas upp minst en gång var varje fjärde månad eller oftare, beroende på undernäringsriskbedömnings resultat och konsekvent utredning. Information och informationsöverföring Individen själv och dennes närstående ska vara delaktiga i vården. I dialog med individen och dennes närstående ska risker och åtgärder förklaras och diskuteras både för att förhindra uppkomsten av och för att behandla undernäring. Det är viktigt att 18

19 all personal är lyhörd för individens egna behov och önskemål och att denne medverkar i de aktuella åtgärderna. Förutsättningen för ett gott resultat är att personen accepterar de förebyggande och behandlade åtgärderna. Registrering i Senior Alert Alla personer som har fått en undernäringsriskbedömningen bör, efter personens godkännande, registreras i det nationella registret Senior Alert. Granskning Nutritionvårdsprocessen bör genomföras på ett systematiskt sätt, för att tillåta granskning av resultat som kan ligga till grund för framtida politiska beslut. Del 2: Ansvar och skyldigheter Inledning Hälso- och sjukvården regleras i en mängd lagar, förordningar och föreskrifter. Hälso- och sjukvården ska ledas så att den tillgodoser bland annat hög patientsäkerhet, respekt, integritet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Det ska finnas tillräcklig personal för att kunna ge god vård. Var och en inom hälsooch sjukvården har ett eget självständigt ansvar för sitt handlande i yrkesutövningen enligt PSL. Individen ska få en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet, enligt 6 kap. 1 PSL. Vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig och tillgodose individens behov av kontinuitet och säkerhet. Den sjuka individens nutritionsvård ska betraktas på samma sätt som annan hälso- och sjukvård. Därför behöver också nutritionsvården följa samma krav på bedömning, utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning. Fördjupade information om ansvar och skyldigheter inom hälso- och sjukvården finns i Del B och i styrdokumentet Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 3 19

20 Vårdplan Inom hälso- och sjukvården finns det inom flera områden en lagstadgad skyldighet att upprätta särskilda planer för personer, exempelvis 3 b HSL och 10 och 10b-d lagen om kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Nutritionsvårdplan En nutritionsvårdplan ska upprättas med samtycke och i samverkan med den personen med undernäringsrisk eller undernäring. Kan personen, till exempel på grund av sin sjukdom, inte medverka ska dennes anhörig eller god man involveras. Planen ska fungera som ett avtal mellan individen och utföraren. Den utgör också ett arbetsredskap för personalen genom att ange vad som ska göras, samt när och hur. Planering i samarbete När det gäller planering för personer med undernäringsrisk eller undernäring bidrar ett samarbete mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård till att den personens kost och nutritions behov, både av social omsorg och hälso- och sjukvård, kan tillgodoses. Kommunikation och information En individ ska få anpassad information om sitt nutritionstillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. enligt 2 b HSL och 6 kap. 6 PSL Journalföring Enligt 3 kap. patientdatalagen (PDL) ska individsjournalen innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Planeringen av individens nutritionsvård, alla undernäringsbedömningar, behandling och uppföljning av undernäring ska dokumenteras i journalen. Dokumentationen ska också innehålla vilken information som individen fått, hur dem har fått den, ställningstagande, hur hälso- och sjukvården har bedömt i beslutskompetens och på vilket sätt vården har förvissat sig om att patienten har förstått informationen. Dessutom om patientuppgifter finns tillgängliga där personen vårdas blir det enklare och säkrare att samordna de olika insatserna för personen. 20

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden Författningssamling i Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat och måltider i förskola

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer