Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011"

Transkript

1 Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

2 Innehållsförteckning Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre...4 Inledning...4 Nationella och regionala styrdokument...5 De lokala riktlinjerna...7 Disposition...7 Målgrupper...7 Värdegrund...7 Personcentrerad omvårdnad...8 Multiprofessionellt teamarbete...8 Kompetensutveckling...9 Gemensam kunskapsgrund i Norrtälje...9 Definitioner...10 Del 1: Lokala riktlinjer för prevention, diagnostik, utredning och behandling av undernäringstillstånd...10 Nutritionsvårdsprocessen...10 Undernäringsriskbedömning...11 Utredning av orsaker till undernäring...13 Nutritionsdiagnos...15 Individuella behandlingsplaner...15 Ordination...16 Ätstödjande åtgärder...17 Förutsättning för den bästa möjliga effekten av åtgärder...17 Dokumentation...18 Uppföljning av nutritionsbehandling...18 Information och informationsöverföring...18 Registrering i Senior Alert...19 Granskning...19 Del 2: Ansvar och skyldigheter...19 Inledning...19 Vårdplan Planering i samarbete Kommunikation och information Journalföring Samordning, kontinuitet och säkerhet i vården av undernäring

3 Samordning av habilitering och rehabilitering Samordning av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst Samordning och informationsöverföring i samband med utskrivning från sluten vård Del 3: Riktlinjer för Mathanteringssystemet - matproduktionen och måltidssituationen...24 Måltidssituationen och måltidsmiljön (pedagogiska måltider) Mathanteringsystem och matproduktion...27 Särskilda boenden...27 Grundkoster...27 Måltidsordning Matsedel Mat, kultur och religion...32 Hygien vid hantering av livsmedel och näringsprodukter Matkvalitetssäkringsprocessen Äldres synpunkter och önskemål om mat Upphandling Ansvarsfördelning Uppföljning och utvärdering av riktlinjerna Ett stort tack Referenser

4 Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för omsorgstagaren/ patienten som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen. 3 Inledning Av Sveriges 9 miljoner invånare är drygt 1,5 million över 65 år. Antalet människor 75 år och äldre, förväntas öka med 45 procent fram till år Ett gott näringstillstånd är nödvändigt för god livskvalitet för att förebygga sjukdom och för att medicinisk behandling ska ha bästa möjliga effekt. Risken för sjukdom ökar med stigande ålder. Bland de äldsta är det vanligt med flera sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar samtidigt. Det gäller för de flesta sjukdomsgrupper till exempel hjärtsjukdom, frakturer, cancer och infektionssjukdom. Det innebär att både fysiska och psykiska förändringar kan begränsa äldres möjlighet att äta själv och få i sig den näring kroppen behöver. I samband med sjukdom eller skada kan kroppens behov av näringsämnen öka, medan förmågan att äta ofta minskar. På sikt kan detta leda till allvarlig undernäring. Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka, liksom hur vi kan behandla undernäringstillstånd, har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Trots det förekommer sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring fortfarande och särskilt hos äldre med multipla sjukdomar. Svenska studier visar att förekomsten av undernäring på äldreboenden är i genomsnitt 36 %, dock med stor spridning (20 % - 70 %). 1 2 Idag görs undernäringsmätningar i 75 % av Norrtälje kommuns särskilda boenden. Mätningarna under 2011 visade att i genomsnitt 58 % av de boende var undernärda. Spridningen var dock stor och varierade mellan 45 % och 85 % i de olika boendena. 4

5 Undernäring har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppen och för samhällsekonomin. I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet. Det tar dock mycket längre tid att vända ett tillstånd av undernäring hos äldre jämfört med hos unga människor. Förebyggande eller tidiga insatser har alltid bättre förutsättningar att ge god effekt. Arbetet med att ta fram de lokala riktlinjerna har ingått som en del i det kost- och nutritionsprojekt som med stöd av Socialstyrelsens stimulansmedel för äldre bedrivits sedan I arbetet har verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal från Norrtälje kommun varit representerade och bidragit med många värdefulla synpunkter. De lokala riktlinjerna är tänkta att vara till hjälp för att styra, planera och förebättra nutritionsvården och utgöra ett stöd i personalens dagliga arbete i Norrtälje. Nationella och regionala styrdokument Hälso- och sjukvården regleras i en mängd lagar, förordningar och föreskrifter. De grundläggande bestämmelserna finns i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL; (1982:763), Patientsäkerhetslagen, PSL, (2010:659) och i Patientdatalagen, PDL, (2008:355). Äldreomsorgen styrs även av socialtjänstlagen, SoL. Hantering av mat och näring regleras också i livsmedelslagstiftningen och i Livsmedelsverkets föreskrifter och råd. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) Om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. finns direkta krav på god hygienisk standard i hälso- och sjukvården. I kunskapsunderlaget Att förebygga vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen 2006) finns också flera relevanta kapitel. Socialstyrelsen tog under 2011 över ansvaret för rekommendationer om mat och näring inom vård och omsorg från Livsmedelsverket. När det gäller rutiner och ansvar för nutritionsomhändertagandet hänvisas därför till Socialstyrelsens hemsida 5

6 Socialstyrelsen antog i september Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 3 Stockholms läns landsting antog 2005 ett regionalt vårdprogram för undernäring. 4 Båda fokuserar på nutritionsproblem hos äldre och utgör underlag för förbättringsarbetet på området. I korthet rekommenderas i de båda dokumenten en personcentrerad vård och omsorg, ett multiprofessionellt teamarbete och långsiktiga utbildningsinsatser kombinerade med bland annat handledning. Vägledningen tar också upp frågor om ansvar och skyldigheter inom hälso- och sjukvården, hur undernäringsbedömningar bör gå till och följas upp, frågor rörande upphandling av mat och hur en bra måltidssituation för äldre kan se ut. Såväl det nationella som det regionala styrdokumentet betonar att alla patienter och vårdtagare ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov att alla patienter ska få den hjälp och stöd de behöver för att äta eller på annat sätt täcka sitt näringsbehov nutritionsarbetet bedrivs tvärprofessionellt att det ska finnas rutiner för bedömning av näringstillstånd, utredning, behandling, uppföljning, dokumentation och vidarerapportering på alla vårdenheter De lokala riktlinjerna ersätter inte de nationella och regionala styrdokumenten utan utgör endast ett komplement till dessa. Även de nationella och de regionala styrdokumenten ska vara vägledande för det lokal arbetet med kost och nutrition. Båda den nationella vägledningen och de regionala riktlinjerna utgör grund för de lokala riktlinjerna. Sjukdomsspecifika näringsbehov tas dock inte upp i de lokala riktlinjerna. 6

7 De lokala riktlinjerna Disposition De lokala riktlinjerna består av två delar, del A, som är de riktlinjer som Tiohundranämnden fastställer och del B som dels innehåller en kunskapssammanställning, dels råd och anvisningar riktade till personalen inom vård och omsorg. Del A är i sin tur indelad i tre delar. Del 1 innehåller riktlinjer för prevention, diagnostik, utredning och behandling av undernäringstillstånd. Del 2 innehåller riktlinjer som berör ansvar och skyldigheter. Del 3 behandlar mathanteringssystemet som omfattar dels riktlinjer för matproduktionen, dels riktlinjer för måltidssituationen. Målgrupper De lokala riktlinjerna vänder sig i första hand till vårdgivare, verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal samt till berörd personal på förvaltningen. Värdegrund All god vård ska bygga på evidens och vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Grundläggande värderingar för vård och omsorg återfinns i Socialtjänstlagen (2001:453), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) och i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Även den av TioHundra Nämnden antagna verksamhetsplanen för innehåller visioner och värdegrund som ska vara vägledande för arbetet med kost och nutrition. En gemensam värdegrund med tydligt budskap gällande människosyn, värderingar och etiskt förhållningssätt ska finnas på varje arbetsplats. Värdegrunden ska vara förankrad hos personalen samt ska genomsyra det dagliga arbetet. 7

8 Personcentrerad omvårdnad All vård och omsorg för personer med risk för undernäring eller undernäring ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte sjukdomen sätts i fokus. Den personcentrerade omvårdnaden utgår från resultat av undernäringsriskbedömningar, information om preferenser och värderingar. Personen med risk för undernäring eller undernäring ska bli bemött som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter. Hänsyn ska tas till kulturella och språkliga olikheter och man ska sträva efter att involvera personens sociala nätverk i vården och omsorgen. Multiprofessionellt teamarbete Hälso- och sjukvården och omsorgen i Norrtälje ska ha en organisation som säkerställer ett multiprofessionellt teambaserat arbete vid vård och omsorg av personer med risk för undernäring eller undernäring, både i ordinärt och särskilt boende. I Norrtälje har idag nutritionsvårdskedjan många olika komponenter som illustreras i figur 1. Om vårdkedjan ska bli framgångsrik, måste alla samarbeta och expertis i kost och nutrition måste finnas med i arbetet. Figur 1: Komponenter av nutritionvårdskedjan inom äldreomsorg i Norrtälje kommun Ett multiprofessionell nutritionsteam är ett sätt att arbeta med olika professioner utifrån en gemensam målbild som bör prövas. 8

9 Kompetensutveckling För att uppnå god vård och omsorgskvalitet behöver personalen ha basal omvårdnadskunskap. Personer som arbetar med vård- och omsorg av personer med risk för undernäring eller undernäring, ska även ha kompetens inom kost, nutrition och undernäringsområdet. Varje verksamhet ansvarar för sin personals yrkeskompetens avseende kost, nutrition och undernäringskunskap, för att kunna erbjuda professionell, trygg och säker vård och omsorg till personer med risk för undernäring eller undernäring. Detta gäller alla yrkeskategorier. Personalen på de särskilda boendena i Norrtälje ska en gång per år också erbjudas utbildning med inriktning på kvalitetssäkring av måltidssituationen. Personal som arbetar med personer med risk för undernäring eller undernäring behöver kontinuerligt stöd och vägledning i sitt dagliga arbete, då personalen ofta ställs inför etiska utmaningar och dilemman. Varje verksamhet ansvarar för att erbjuda sin personal regelbunden handledning, tid för reflektion, praktisk träning och feedback. Handledning ska ges av en person med handledarkompetens. Gemensam kunskapsgrund i Norrtälje För att uppnå en gemensam kunskapsgrund i Norrtälje, bör all vård- och omsorgspersonal som kommer i direkt kontakt med personer med risk för undernäring eller undernäring genomgå en grundutbildning som bland annat tar upp innehållet i Socialstyrelsens dokument Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 3 9

10 Definitioner I de lokala riktlinjerna används termerna: personen som får hjälp/vård som personen/individen med risk för undernäring eller undernäring undernäring/ sjukdomsrelaterad undernäring som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp Del 1: Lokala riktlinjer för prevention, diagnostik, utredning och behandling av undernäringstillstånd Hälso- och sjukvården och omsorgen bör uppmärksamma att kost och nutrition, måltidssituationen och fysisk aktivitet samt mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för undernäring. 4 Syftet med nutritionsbehandling av äldre skiljer sig från den behandling som gäller yngre personer: att minska sjuklighet och dödlighet är en prioritet hos yngre, men med äldre personer att bibehålla funktion och QOL (livskvalitet) är ofta det viktigaste målet. 5 Nutritionsvårdsprocessen Bedömning, utredning, diagnostik och behandling av nutritionsrelaterade problem handläggs på samma sätt som i övrig hälso- och sjukvård. Nutritionsvårdsprocessen inleds med en riskbedömning. Riskbedömningen följs upp med en utredning av orsaken eller orsakerna till ett eventuellt undernäringstillstånd. Utredningen leder fram till en diagnos av nutritionsproblemet. Nästa steg i processen är att planera nutritionsbehandlingen. Slutligen följs behandlingen upp, utvärderas och kommuniceras med de berörda. (se figur 2) 10

11 Figur 2: Nutritionsvårdsprocessen Varje steg i processen dokumenteras enligt patientdatalagen 6 (se Journalföring) Individens medverkan är en förutsättning genom hela processen. Hälso- och sjukvården förklarar och diskuterar risker med och åtgärder för att förhindra uppkomst av undernäring, i dialog med personen och dennes närstående. Det är viktigt båda att vara lyhörd för personens individuella behov och önskemål, och att personen medverkar i och accepterar aktuella åtgärder. Undernäringsriskbedömning Undernäringsriskbedömning är en systematisk metod för att identifiera den som löper risk att bli undernärd eller redan lider av undernäring. Bedömning av risk för undernäring baseras på en sammanvägning av följande indikatorer: ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet, motoriska störningar undervikt det vill säga body mass index (BMI) under 22 Riktlinjer från den europeiska kliniska nutritionsorganisationen ESPEN (The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism) rekommenderar flera bedömningsinstrument som kombinerar olika nutritionsrelaterade variabler Idag används i Norrtälje Mini Nutritional Assessment (short form) (MNA-SF) som ett undernäringsriskbedömnings instrumentet

12 Body Mass Index (BMI) Body mass Index (BMI) är en viktig komponent vid undernäringsriskbedömningar. Kroppslängd och kroppsvikt är basen för att bestämma en individs nutritionsstatus. BMI skattas enligt följande ekvation: BMI = kropps vikt (kg) / (längden (m) x längden(m) De BMI kategorier som gäller för äldre framgår av tabell 1. Tabell 1: BMI kategorier hos äldre BMI Nutritionsstatus <19 Undernärd Risk för undervikt Normal 12 >/=30 Övervikt / fetma (risk för sarkopeni fetma/sarcopenic obesity) Eftersom kroppslängden och kroppsvikten minskar med ökad ålder, kan äldre personer få ett felaktigt högt BMI trots att deras kroppsvikt har minskat. Det är därför viktigt att ha rutiner för mätningar av kroppsvikt och kroppslängd. ( Sådana rutiner finns i Del B). Frekvens av undernäringsriskbedömning i särskilt boende och i ordinärt boende Eftersom undernäringstillstånd är vanliga och sällan uppmärksammas, är det viktigt att alla patienter och vårdtagare inom sjukvård och omsorg tidigt och regelbundet genomgår en riskbedömning. 13 Det är särskilt viktigt att bedöma risken för undernäring hos personer med svår eller långvarig sjukdom. Riskbedömning bör utföras av legitimerade yrkeskategorier som sjuksköterska, dietist eller läkare tillsammans med undersköterska. Äldre som bor i särskilt boende I Norrtälje görs idag undernäringsriskbedömningar inom särskilt boende i första 12

13 hand av sjuksköterska, dietist och undersköterska. Varje särskilt boende ska ha utvecklat rutiner för att tidigt kunna identifiera personer risk för undernäring eller undernäring. En undernäringsriskbedömning bör genomföras helst inom ett dygn efter det att en person har kommit till ett särskilt boende. Därefter bör den genomföras minst varje fjärde månad eller tätare, beroende på undernäringsriskbedömning resultat. Resultaten av varje undernäringsriskbedömning ska kopplas till en utredning, nutritionsdiagnos och en individ behandlingsplan. Äldre som bor i ordinärt boende Primärvården ansvarar i första hand för förebyggande vård, medicinsk behandling och uppföljning. Det ligger också i primärvårdens ansvar att bidra till kontinuitet i vårdkedjan, att lotsa personen och anhöriga vidare i vårdkedjan och att till exempel förmedla kontakt med biståndsavdelningen. I primärvårdens ansvar ligger även att ge råd, stöd och information till personer med risk för undernäring eller undernäring och dennes anhöriga. Primärvården bör ha väl utvecklade rutiner för att tidigt kunna identifiera personer med risk för undernäring eller undernäring. Utredning av orsaker till undernäring Om en undernäringsriskbedömning identifierar att en individ löper risk för undernäring eller är undernärd det är viktigt att göra en utredning för att fastställa bakgrund och grad av nutritionsproblemet. Utredning ska vara en teambaserad aktivitet där resultatet av en medicinsk utredning, en omvårdnadsutredning och en nutritionsutredning vägs samman med rehabiliteringspersonalens observationer och analyser. Några problem och symtom som kan medföra ökad risk för undernäring och som bör identifieras och utredas är: bristande aptit och illamående 13

14 mag-tarmrelaterade symtom, till exempel gasbesvär, diarré och magsmärta ökat energibehov vid hög fysisk aktivitet (till exempel. vandrande beteende vid demens), förhöjd muskeltonus (till följd av till exempel. kramper eller skakningar) eller ökat andningsarbete funktionella svårigheter att äta, till exempel. på grund av motoriska handikapp, tugg- och sväljproblem (dysfagi) eller synhandikapp trötthet eller nedsatt motivation, till exempel på grund av oro och ångest eller depression Utredningen ger underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Utredning vid sväljningssvårigheter(dysfagi) Sväljningssvårigheter (dysfagi) är ett tillstånd som ökar risken för undernäring, medicinska komplikationer som kan leda till förlängda vårdtider, sämre rehabiliteringsresultat och ökad dödlighet. Särskilt äldre personer kan ha flera sjukdomar samtidigt som var och en medför sväljningssvårigheter. Personen med sväljningssvårigheter bör omfattas ett väl utvecklat samarbete mellan flera yrkesgrupper inom vården, till exempel en logoped med specialistutbildning, dietist, sjuksköterska och läkare. Utredning av munhälsa Munnen är den första delen av matsmältningskanalen och god nutrition förutsätter en god oral hälsa. Det går att påverka orala problem med relativt enkla medel, till exempel med en förbättrad munhygien och åtgärder mot muntorrhet. Grupper som är extra viktiga att uppmärksamma är personer med/som: 14 stroke, som ofta har sväljsvårigheter. Matrester blir ofta liggande i den förlamade sidan av munhålan som i samband med stor plackbelastning i munnen kan få allvarliga luftvägsinfektioner, ibland med dödlig utgång. Parkinson, som inte klarar sin munhygien och ofta besväras av muntorrhet demens, som inte förmår förklara eller förstå sin situation depression, som inte orkar bry sig om sina tänder äter många mediciner och ofta har svår muntorrhet nedsatt immunförsvar, som riskerar att drabbas av muninfektioner och allvarliga följdtillstånd av dessa infektioner dysfagi

15 När vård- och omsorgspersonalen upptäcker dålig oral hälsa ska tandvårdspersonal kontaktas, till exempel en tandhygienist som kan ta fram en behandlingsplan utifrån personens behov. Dessa kontroller ska journalföras för att kunna utvärdera och vid behov ändra munvårdsrutinerna. Rutiner för munhälsa ska ingå som en del av det dagliga omvårdnadsarbetet. Nutritionsdiagnos Nutritionsdiagnosen utgör ett komplement till individens övriga medicinska diagnos eller diagnoser. Den utgör också underlag för vilken nutritionsbehandling hälso- och sjukvården ordinerar. Idag i Norrtälje ställs nutritionsdiagnosen utifrån resultat av en undernäringsriskbedömning enligt MNA-SF verktyget och konsekvent utredning. Se tabell 2 nedan. Tabell 2: Nutritionsdiagnos enligt MNA-SF resultat och konsekvent utredning. MNA-SF resultat Nutritionsdiagnos poäng Ingen undernäringsrisk om BMI < 30 (om > 30 utreda för sarcopeni fetma/sarcopenic obesity) 8-11 poäng och konsekvent utredning Risk för undernäring 7 eller mindre poäng Undernärd och konsekvent utredning Individuella behandlingsplaner Resultatet av varje undernäringsriskbedömning ska kopplas till en utredning, nutritionsdiagnos och en individ behandlingsplan. Grundläggande principer för nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, för att undvika undernäring, eller terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring. Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla undernäring ska vara evidensbaserade. Alla åtgärder ska journalföras löpande. Personer som är i riskzonen för att utveckla undernäring eller redan är undernärda bör ha en nutritionsvårdplan med bland annat planerat nutritionsstöd och ätstödjande åtgärder. 15

16 Många personer behöver ätstödjande åtgärder, till exempel påminnelser och uppmuntran, guidning, hjälp att hälla upp dryck, lägga upp mat på tallriken och dela denna, och vissa behöver matas eller få äta i en anpassad måltidsmiljö. Vidare kan sittställningen behöva anpassas. Ordination Behandling för undernäringsrisk eller undernäring ses som en del av den totala behandlingen. Det betyder att samma krav på realistiska mål, effektiv uppföljning, kvalitetssäkring och dokumentation måste ställas som på andra delar av behandlingen. Ordination bör föregås av ställningstagande till typ av: kost (protein och energirik) konsistens energinivå mellanmål eller kosttillägg för att uppnå önskad näringstäthet individuellt anpassad måltidsordning sondmat eller parenteral nutrition till personer för vilka oral tillförsel inte täcker behovet Att formulera en tydlig ordination med indikationer, typ av näringstillförsel, mängd och tidpunkt är viktigt för att kunna utvärdera effekterna av behandlingen. Ansvaret ligger på läkare, sjuksköterska och dietist och ska utgå från en undernäringsriskbedömning, konsekvent utredning och diagnos. Artificiell nutrition och kosttillägg (näringsdrycker) Artificiell nutrition kan upprätthålla en adekvat näringstillförsel, när en person delvis eller inte alls kan äta eller tillgodogöra sig vanlig mat under en kortare eller längre tid. Artificiell nutrition inkluderar kosttillägg, sondmat (enteral nutrition) eller nutrition i blodbanan genom en venkateter (parenteral nutrition). Kosttillägg definieras som ett komplement till vanlig kost när denna inte räcker för att tillfredsställa en persons behov av energi och näringsämnen. Det finns olika for- 16

17 mer av kosttillägg och den vanligaste formen är näringsdrycker. Alla kosttillägg ingår i läkemedelslistans livsmedel för särskilda näringsändamål. Förutom energi innehåller de även protein, fett och kolhydrater samt vitaminer och mineraler i varierande mängder. En sådan behandling ska utformas, övervakas och kontrolleras noggrant för att kvalitetssäkra behandlingsbeslutet och undvika komplikationer. Ätstödjande åtgärder Att äta är en komplex process och att klara det på egen hand är en viktig förmåga. Ätandet kan beskrivas både som en aktivitet och en process hos individen. Det omfattar fysiska, psykiska, sociala, etiska och kulturella dimensioner. 18 Ätandet kan delas upp i tre integrerade delar: Intagande av mat: förmågan att sitta på ett bra sätt under måltiden, att dela maten på tallriken och att föra maten till munnen Sväljningsprocessen: förmågan att tugga, att hantera maten i munnen och att svälja Ork och aptit: förmågan att äta en hel måltid, att ha aptiten för det och att orka genomföra en hel måltid Ätstödjande åtgärder syftar till att stödja, underlätta och göra det möjligt för individen att uppnå ett optimalt energi- och näringsintag och känna värdighet och välbefinnande genom maten. Ätstödjande åtgärder är till exempel, matning, sittställning, äthjälpmedel och assistans eller tillsyn vid måltiderna. I särskilt boende är det sjuksköterskan och kontaktpersonen som har ansvar för att åtgärder blir genomförda i de fall det är aktuellt. Förutsättning för den bästa möjliga effekten av åtgärder En förutsättning för den bästa möjliga effekten är att dessa individuella åtgärder också kompletteras med generella åtgärder som exempelvis: regelbunden utbildning av personalen om risken för och konsekvenserna av undernäring och om åtgärder för att förebygga och behandla undernäring. 17

18 fortlöpande prevention och behandling av vårdkomplikationer som kan medföra en ökad risk för undernäring, till exempel inflammation och ätsvårigheter. en god måltidsordning som erbjuder mellanmål mellan huvudmålen och som innebär att nattfastan inte överskrider 11 timmar. Nattfasta är tiden mellan det sista målet på kvällen och det första på morgonen. kost som håller hög sensorisk kvalitet och fyller de nationella kvalitetskraven på innehåll av energi och näringsämnen och som kan anpassas efter olika medicinska eller individuella behov och önskemål. Dokumentation Riskbedömning, utredning, förebyggande och behandlande åtgärder och resultat ska journalföras enligt patientdatalagen. En korrekt dokumentation är viktig för patientsäkerheten. Den är dessutom en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra tilllämpade åtgärder. Uppföljning av nutritionsbehandling Syftet med att följa upp och dokumentera nutritionsbehandlingen är att värdera hur väl åtgärderna har fungerat (dvs. utfall), och att upptäcka eventuella biverkningar. Utfall av nutritionsbehandlingen kan bedömas på flera sätt: förbättra eller förhindra en försämring av mental och fysisk funktion minska antal eller svårighetsgrad av komplikationer av sjukdomen eller dess behandling snabbare återhämtning från sjukdom och kortare rehabilitering minska förbrukning av resurser, till exempel längd på sjukhusvistelse, återbesök till sjukvård, antal recept Uppföljningsrutiner och möjlighet att mäta utfall ska finnas för att underlätta optimal nutritionsvård. Personer som bor i särskilt boende ska följas upp minst en gång var varje fjärde månad eller oftare, beroende på undernäringsriskbedömnings resultat och konsekvent utredning. Information och informationsöverföring Individen själv och dennes närstående ska vara delaktiga i vården. I dialog med individen och dennes närstående ska risker och åtgärder förklaras och diskuteras både för att förhindra uppkomsten av och för att behandla undernäring. Det är viktigt att 18

19 all personal är lyhörd för individens egna behov och önskemål och att denne medverkar i de aktuella åtgärderna. Förutsättningen för ett gott resultat är att personen accepterar de förebyggande och behandlade åtgärderna. Registrering i Senior Alert Alla personer som har fått en undernäringsriskbedömningen bör, efter personens godkännande, registreras i det nationella registret Senior Alert. Granskning Nutritionvårdsprocessen bör genomföras på ett systematiskt sätt, för att tillåta granskning av resultat som kan ligga till grund för framtida politiska beslut. Del 2: Ansvar och skyldigheter Inledning Hälso- och sjukvården regleras i en mängd lagar, förordningar och föreskrifter. Hälso- och sjukvården ska ledas så att den tillgodoser bland annat hög patientsäkerhet, respekt, integritet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Det ska finnas tillräcklig personal för att kunna ge god vård. Var och en inom hälsooch sjukvården har ett eget självständigt ansvar för sitt handlande i yrkesutövningen enligt PSL. Individen ska få en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet, enligt 6 kap. 1 PSL. Vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig och tillgodose individens behov av kontinuitet och säkerhet. Den sjuka individens nutritionsvård ska betraktas på samma sätt som annan hälso- och sjukvård. Därför behöver också nutritionsvården följa samma krav på bedömning, utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning. Fördjupade information om ansvar och skyldigheter inom hälso- och sjukvården finns i Del B och i styrdokumentet Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 3 19

20 Vårdplan Inom hälso- och sjukvården finns det inom flera områden en lagstadgad skyldighet att upprätta särskilda planer för personer, exempelvis 3 b HSL och 10 och 10b-d lagen om kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Nutritionsvårdplan En nutritionsvårdplan ska upprättas med samtycke och i samverkan med den personen med undernäringsrisk eller undernäring. Kan personen, till exempel på grund av sin sjukdom, inte medverka ska dennes anhörig eller god man involveras. Planen ska fungera som ett avtal mellan individen och utföraren. Den utgör också ett arbetsredskap för personalen genom att ange vad som ska göras, samt när och hur. Planering i samarbete När det gäller planering för personer med undernäringsrisk eller undernäring bidrar ett samarbete mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård till att den personens kost och nutritions behov, både av social omsorg och hälso- och sjukvård, kan tillgodoses. Kommunikation och information En individ ska få anpassad information om sitt nutritionstillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. enligt 2 b HSL och 6 kap. 6 PSL Journalföring Enligt 3 kap. patientdatalagen (PDL) ska individsjournalen innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Planeringen av individens nutritionsvård, alla undernäringsbedömningar, behandling och uppföljning av undernäring ska dokumenteras i journalen. Dokumentationen ska också innehålla vilken information som individen fått, hur dem har fått den, ställningstagande, hur hälso- och sjukvården har bedömt i beslutskompetens och på vilket sätt vården har förvissat sig om att patienten har förstått informationen. Dessutom om patientuppgifter finns tillgängliga där personen vårdas blir det enklare och säkrare att samordna de olika insatserna för personen. 20

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun β Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun Timrå 2007-05-30 Birgitta Andersson Ulrica Hedlund Lena Karlstedt SAMMANFATTNING Äldreomsorgens verksamhetschef och

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen 2 Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten.

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. inom Borlänge kommuns särskilda boenden

Riktlinjer för kost och nutrition. inom Borlänge kommuns särskilda boenden Riktlinjer för kost och nutrition Sida 2 av 22 Sida 3 av 22 Version: maj 2010 Antagen av Omsorgsnämnden: maj 2010. Den första versionen togs fram 2006 av Kostservice och medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Läs mer

1. Inledning Målgrupper för råden Främja livskvalitet och motverka undernäring

1. Inledning Målgrupper för råden Främja livskvalitet och motverka undernäring 1. Inledning I dag finns närmare en halv miljon människor över 80 år i Sverige och de blir allt fler i takt med att medellivslängden ökar. En stor del av de äldre får hjälp av äldreomsorgen, bland annat

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum 2008-10 Rev: 2010-12 Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat

Läs mer