Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!
|
|
- Gustav Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4.3 Nutrition Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid nutritionsproblem är tidig prevention betydelsefull. Symtom på näringsbrist skall utredas, behandlas, följas upp samt dokumenteras (vp) Ett gott näringstillstånd ökar förutsättningen att uppnå optimal behandlingseffekt vid cancer och bidrar till att patienten kan upprätthålla en så god livskvalitet som möjligt. Nutrition är att betrakta som en del av den medicinska behandlingen. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner för nutritionsbehandling som innebär: utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Malnutrition, innebär ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen, med ökad risk för sjuklighet. Ett undernäringstillstånd uppstår vanligen som ett resultat av olika samverkande medicinska, psykologiska och socioekonomiska faktorer. Undernäring är vanlig vid cancer då aptiten ofta är nedsatt samtidigt som energibehovet är förhöjt till följd av den kroniska inflammation cancersjukdomen orsakar med förhöjda cytokinnivåer. Andra orsakar som kan bidra till att undernäring uppstår, är tumör som utgör hinder i mag-tarmkanalen, biverkningar av cancerbehandling, andra samtidigt förekommande sjukdomar samt psykologiska faktorer. Preventiva åtgärder Inom all vård och omsorg bör rutiner finnas för diagnostik av undernäringstillstånd. Näringstillståndet bör bedömas genom kombinerad värdering av BMI, förändring över tid samt klinisk bild. Vid inskrivning bör nutritionsproblem uppmärksammas. I nutritionsstatus ska anamnes på viktförändringar, aktuellt kostintag samt eventuella avvikelser gällande funktion och konstitution dokumenteras. Patientens vikt ska registreras. Bedömning av malnutrition Beräkning av BMI BMI, Body Mass Index, är ett enkelt hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för kronisk protein-energi malnutrition. BMI utgör ett mått på kroppsvikt i förhållande till kroppslängd: BMI = vikt (kg) / längd (m 2 ) Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 1. För patient över 70 år bör BMI inte understiga Även en patient med högt BMI kan vara malnutrierad. 3. Ta hänsyn till ödem och ascites. För att bedöma om patienten är malnutrierad behöver frågor ställas om eventuella problem med nedsatt aptit och minskat näringsintag i kombination med viktförändring. BMI vikt kategorier hos vuxna:
2 BMI kategori Viktförlust senaste 6 månaderna Tolkning <16 >20% Svår undernäring % Måttlig undernäring 17-18,5 5-10% Lätt undernäring Screeninginstrument Mini Nutritional Assessment (MNA) är en enkel testmetod, som används för att hitta de personer, som antingen är undernärda eller där det föreligger risk för undernäring. Hos personer som bedöms vara undernärda eller i risk för undernäring identifieras bakomliggande orsaker, energibehovet beräknas och en vårdplan upprättas. Subjective Global Assessment (SGA) är ett bedömningsinstrument för bestämning av nutritionsstatus. SGA inkluderar vikt, viktförändringar, matintag, gastointestinala symptom, sjukdomsstatus och patientens funktionella status. SGA innefattar också näringsrelaterade fysiska förändringar, exempelvis minskning av underhudsfett eller muskler samt tecken på ödem och vätskeansamlingar. Efter utvärdering klassificeras patienten som välnärd (A), något/misstänkt felnärd (B) eller svårt felnärd (C). Modifierat SGA består av 4 frågor som patienten själv besvarar. Läkare, sjuksköterska eller dietist besvarar resterande frågor. Därefter görs bedömning av patientens nutritionsstatus. Bedömningsklasserna är samma som för SGA. Enligt Europarådets resolution (2003) ska nutritionsstöd vid sjukdomsrelaterad undernäring vara en integrerad del av behandlingen: - Alla patienter som läggs in på sjukhus ska screenas med avseende på malnutrition - Patienter med tecken på malnutrition ska utredas mer omfattande - Malnutrierade patienters näringsbehov ska beräknas - En individuell nutritionsplan ska upprättas för malnutrierade patienter - Nutritionsplanen ska dokumenteras i journalen, följas upp och överrapporteras till mottagande vårdinstans Behandling av malnutrition Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men också en del av omvårdnaden. Med en bedömning av patientens nutritionsstatus och näringsbehov som underlag bör individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder göras i samarbete med patienten, närstående, läkare, sjuksköterska och dietist. Nutritionsbehandling Läkaren har ansvar för patientens nutrition, såväl enteral som parenteral. Läkaren ska ordinera lämplig nutritionsbehandling för alla cancerpatienter. Detta kan ske i samråd med annan personal, t ex sjuksköterska, dietist, logoped och undersköterska. Omvårdnadsaspekter
3 Omvårdnadsåtgärder har stor betydelse för att förebygga eller bromsa utveckling av undernäring. Exempel på viktiga omvårdnadsåtgärder är att: - Patienten ordineras lämplig kosttyp, med individuellt anpassad energinivå och konsistens - Med hjälp av mat- och vätskeregistrering bilda sig en uppfattning om patientens energiintag - Underlätta måltiden genom att erbjuda, trivsam miljö; om det är möjligt att inta måltider i samvaro med andra hellre än att äta i sängen eller i sovrum. Delaktighet vid val av varmrätter och mellanmål o Önskekost vid behov o Små portioner med korta mellanrum Länkar: - Lindra symtom som orsakar eller försvårar näringsintag: o God smärtlindring o God munvård o Profylax mot illamående - Förbättra näringsintag genom att erbjuda patienten: o Energi- och/eller proteinrik kost o Mellanmål och efterrätter o Kosttillägg i form av näringsdryck, pudding eller pulver o Mat på udda tider - Försöka förebygga malnutrition tidigt i sjukdomsförloppet genom återkommande screening vid flera vårdtillfällen och tidig intervention med individuellt anpassad nutritionsbehandling. SGA: Nutritionsproblem hos cancerpatienter Råd och recept vid cancersjukdom. Marie Esbjörnsson och Ylva Orevall Kan beställas via Kosttillägg För patienter som inte kan täcka sitt energi- och näringsbehov med vanlig mat finns en mängd olika typer av kosttillägg att tillgå. Dietist bör kopplas in för att besvara frågor som rör förskrivning av kosttillägg, utbud av kosttillägg, kostnader och rabatter. Förskrivning av kosttillägg på livsmedelsanvisning bör göras av dietist. Detta förfarande säkerställer att behandlingen anpassas efter patientens behov, dokumenteras och följs upp. Artificiell nutritionsbehandling Vid otillräckligt näringsintag kan kosten kompletteras eller ersättas med alternativa metoder för att tillföra näring. Artificiell nutritionsbehandling är ett sammanfattande begrepp för enteral och parenteral nutritionsbehandling. Genom rätt val av nutritionsstöd upprätthålls vätskebalans och näringstillförsel hos patienter som inte kan äta. Artificiell nutrition påverkar livskvalitet och överlevnad hos patienter med malnutrition orsakad av cancer eller dess behandling. Enteral nutritionsbehandling avser artificiell näringstillförsel via mag-tarmkanalen (nasogastrisk sond, gastrostomi och jejunostomi) som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen, ordineras av läkare då patienten inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg. Tillförsel av näring via en sond till magsäck eller tarm förutsätter alltid en fungerande mag- och tarmkanal. Parenteral nutrition innebär
4 tillförsel av näring via perifer eller central ven. Kan variera med avseende på substrat och innehålla allt från enbart glukos till mer fullständig näringstillförsel inkluderande även amino- och/eller fettsyror. Total parenteral nutrition (TPN) innebär intravenös tillförsel av alla näringsämnen för att kroppens normala sammansättning ska bibehållas eller återställas. Total parenteral nutrition ersätter alltså patientens normala födointag. Total parenteral nutrition ska tillföra vätska, kolhydrater, fett, protein, elektrolyter och spårämnen samt vitaminer. Den parenterala nutritionen kan tillföras patienten via en perifer eller central ven, via subkutan venport. Enteral och parenteral nutrition ges på ordination av ansvarig läkare och ska dokumenteras i patientjournalen. Läkemedel Studier med kortikostereoider visar ökad aptit, viktuppgång och ökad livskvalitet, men ej förlängd överlevnad. Om kortison provas ska utgångsdata (BMI) registreras. Efter cirka en vecka kan patientens upplevda effekt utvärderas. Om patienten inte upplever effekt på näringsintaget och vikten inte ökat ska kortison sättas ut. Om effekt noteras bör dosen reduceras gradvis. Underhållbehandling på denna indikation måste beslutas efter värdering av riskerna för långtidsbiverkningar av kortison. Det finns inga vetenskapliga studier som ger vägledning om kortisondosens storlek vid denna indikation. Kortison bör doseras som engångsdos på morgonen för att reducera risken för sömnstörning. Megestrolacetat (Megace ) stimulerar mer än placebo aptit och födointag hos cancerpatienter men förlänger inte överlevnaden. Studier finns som antyder sämre överlevnad. Hos patienter med avancerad, icke-endokrinkänslig cancer som erhöll megestrolacetat i en klinisk prövning vid anorexi och viktförlust noterades dyspné, illamående, ödem, smärta, letargi och diarré som vanliga biverkningar. Verkningsmekanismen bakom den antineoplastiska effekten av megestrolacetat vid bröstcancer och vid behandling av anorexi/kakexi är oklar. Den viktökning som ses vid terapi med megestrolacetat är förknippad med ökad aptit och ökad massa hos fett- och kroppsceller. Doseringen anges i allmänhet till tablett 40 mg 1 tablett dagligen. Utvärdering görs efter 2-3 veckor. Om subjektiv effekt eller viktuppgång inte kan konstateras sätts preparatet ut. Vitaminer (T ex Malvitona ) eller alkohol har inte visat effekt bättre än placebo vid malnutrition och anorexi. Det ska inte rekommenderas på denna indikation (vp) Det finns data som talar för att det antidepressiva läkemedlet mirtazapin (Remeron ) skulle kunna ha effekt vid malnutrition hos cancerpatienter då det har aptitstimulerande egenskaper. De data som idag finns är dock otillräckliga för att föreslå det i rutinmässigt bruk. Studier pågår där resultaten förhoppningsvis kommer att visa hur man bäst kan använda antidepressiva läkemedlet på denna indikation. Nutrition inom palliativ vård För patienter i tidig palliativ fas med förväntat lång överlevnad har nutritionen stor betydelse både ur nutritionella, medicinska och omvårdnadsmässiga aspekter. Genom en aktiv nutritionsbehandling kan livskvaliteten förbättras. Detta gäller inte minst patienter som genomgår palliativ onkologisk behandling. Många cancerpatienter får i livets slutskede en kraftigt förändrad metabolism. Det föreligger dels skillnader mellan olika cancersjukdomar, dels mellan individer. Det är läkarens uppgift att värdera i vilken mån patientens katabola metabolism relaterar till brist på näring, eller generell påverkan av cytokiner. I sent palliativt skede kan en värdering av patientens förnimmelse av hunger utgöra en god vägledning. En cancerpatient i sent sjukdomsskede ska om hon upplever hunger få adekvat hjälp att inta tillräckligt med näring för att slippa hunger. Det kan i dessa fall vara aktuellt med kosttillägg och i vissa fall intravenös fullnutrition eller stödnutrition. Patienten ska informeras om målet med dessa åtgärder, hur uppföljningen ska genomföras samt att
5 näringsbehandlingen senare ska minskas och avslutas. I många fall kan patienten själv styra nedtrappningen med ledning av hunger och känsla av övermättnad/illamående. Närstående kan vara rådgivande med utgångspunkt ifrån vad som är patientens vilja om hon/han inte kan uttrycka den. Ansvarig läkare måste ytterst ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas. Länkar: Nutrition på Internetmedicin: Referenser: Beck, A. M., U. N. Balknas, et al. (2001). "Food and nutritional care in hospitals: how to prevent undernutrition--report and guidelines from the Council of Europe." Clin Nutr 20(5): Detsky et al. What is a subjective global assessment of nutritional status? Journal of Parenteral and enteral Nutrition. 1987; 11:8-13. Doyle, D et al (1999). Oxford Textbook of Palliative Medicine. 2nd Edition. Oxford University Press. Oxford. Guigoz, Y. (2006). "The Mini Nutritional Assessment (MNA) review of the literature--what does it tell us?" J Nutr Health Aging 10(6): ; discussion Mossberg T, Cederholm T, Johansson U et al. Tema Nutrition: Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen Nr 21-22; 103, 2006: , Orrevall Granberg, Y. Dietistens roll.beck-friis B, Strang P. (red). Palliativ medicin. Liber förlag Persson, C et al (1999). The Swedish version of the patient generated subjective global assessment of Nutritional status: gastrointestinal vs urological cancer. Clinical Nutrition 18 (2): Sos-rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen. Stockholm. Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Disease-related malnutrition, an evidence-based approach to treatment. Cambridge, Ma: CABI Publishing; 2003
Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merBedömning av nutritionsstatus
0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merRapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping
Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för
Läs merNutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merNutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merNutrition. Sammanfattning. Innehållsförteckning
2016-09-02 11069 1 (8) Sammanfattning Riktlinjen omfattar prevention, utredning, riskbedömning, behandling, uppföljning och dokumentation av nutrition. Riktlinjen gäller för ungdomar från 16 år och vuxna
Läs merDagen Nutrition 1 oktober prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården. Lasarettet i Enköping
Dagen Nutrition 1 oktober 2015 - prevalensmätning för nutritionsomhändertagandet inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merRapport från Dagen Nutrition 14 februari 2013
Rapport från Dagen Nutrition februari - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merRapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014
Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merLÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merMed vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad
1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår
Läs merNutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
Läs merRapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013
Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merUtredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter
Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för juridik och behörighet Anna-Karin Gullberg Tel. 08-555 534 50 E-post Anna-Karin.Gullberg@socialstyrelsen.se 2006-12-19 Dnr 51-3216/2006 1(7) Art.nr: 2007-107-17
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka
Läs merSäkrare nutritionsv utbildningspaket fö
Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merExamensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Läs mernutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09
Nutritionsstöd till Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev som den mest framträdande negativa aspekten av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09 patienter med cancer som
Läs merRapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014
Rapport från Lilla Dagen Nutrition september 2014 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merHar vi undernäring i Munkedals kommun?
9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merSvenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer
klinik och vetenskap originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 1697, artiklar sidan 1708 och 1713 Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska
Läs merRutin för kost och nutrition
1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10916 su/med 2017-03-23 3 Innehållsansvarig: Maria Lancha, Dietist, FoUU-enheten onkologi Sahlgrenska sjukhuset (marla104) Godkänd av: Marie Lindh,
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merNutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård
Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund
Läs merStrukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merNutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom
Nationella riktlinjer för Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening 2010 Ingvar Bosaeus, Göteborg, Ulla Johansson,
Läs merNamn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine)
2013-08-29 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Fresenius Kabi AB Marknadsbolaget 751 74 Uppsala SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merKOL och nutrition. Senast uppdaterad: 2011-10-19. http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/
KOL och nutrition Senast uppdaterad: 2011-10-19 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/ 8.1 Malnutrition Malnutrition är vanligt vid KOL redan vid ganska lindrig sjukdom och blir vanligare
Läs mer