Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!"

Transkript

1 4.3 Nutrition Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid nutritionsproblem är tidig prevention betydelsefull. Symtom på näringsbrist skall utredas, behandlas, följas upp samt dokumenteras (vp) Ett gott näringstillstånd ökar förutsättningen att uppnå optimal behandlingseffekt vid cancer och bidrar till att patienten kan upprätthålla en så god livskvalitet som möjligt. Nutrition är att betrakta som en del av den medicinska behandlingen. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner för nutritionsbehandling som innebär: utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Malnutrition, innebär ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen, med ökad risk för sjuklighet. Ett undernäringstillstånd uppstår vanligen som ett resultat av olika samverkande medicinska, psykologiska och socioekonomiska faktorer. Undernäring är vanlig vid cancer då aptiten ofta är nedsatt samtidigt som energibehovet är förhöjt till följd av den kroniska inflammation cancersjukdomen orsakar med förhöjda cytokinnivåer. Andra orsakar som kan bidra till att undernäring uppstår, är tumör som utgör hinder i mag-tarmkanalen, biverkningar av cancerbehandling, andra samtidigt förekommande sjukdomar samt psykologiska faktorer. Preventiva åtgärder Inom all vård och omsorg bör rutiner finnas för diagnostik av undernäringstillstånd. Näringstillståndet bör bedömas genom kombinerad värdering av BMI, förändring över tid samt klinisk bild. Vid inskrivning bör nutritionsproblem uppmärksammas. I nutritionsstatus ska anamnes på viktförändringar, aktuellt kostintag samt eventuella avvikelser gällande funktion och konstitution dokumenteras. Patientens vikt ska registreras. Bedömning av malnutrition Beräkning av BMI BMI, Body Mass Index, är ett enkelt hjälpmedel för att identifiera patienter med risk för kronisk protein-energi malnutrition. BMI utgör ett mått på kroppsvikt i förhållande till kroppslängd: BMI = vikt (kg) / längd (m 2 ) Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 1. För patient över 70 år bör BMI inte understiga Även en patient med högt BMI kan vara malnutrierad. 3. Ta hänsyn till ödem och ascites. För att bedöma om patienten är malnutrierad behöver frågor ställas om eventuella problem med nedsatt aptit och minskat näringsintag i kombination med viktförändring. BMI vikt kategorier hos vuxna:

2 BMI kategori Viktförlust senaste 6 månaderna Tolkning <16 >20% Svår undernäring % Måttlig undernäring 17-18,5 5-10% Lätt undernäring Screeninginstrument Mini Nutritional Assessment (MNA) är en enkel testmetod, som används för att hitta de personer, som antingen är undernärda eller där det föreligger risk för undernäring. Hos personer som bedöms vara undernärda eller i risk för undernäring identifieras bakomliggande orsaker, energibehovet beräknas och en vårdplan upprättas. Subjective Global Assessment (SGA) är ett bedömningsinstrument för bestämning av nutritionsstatus. SGA inkluderar vikt, viktförändringar, matintag, gastointestinala symptom, sjukdomsstatus och patientens funktionella status. SGA innefattar också näringsrelaterade fysiska förändringar, exempelvis minskning av underhudsfett eller muskler samt tecken på ödem och vätskeansamlingar. Efter utvärdering klassificeras patienten som välnärd (A), något/misstänkt felnärd (B) eller svårt felnärd (C). Modifierat SGA består av 4 frågor som patienten själv besvarar. Läkare, sjuksköterska eller dietist besvarar resterande frågor. Därefter görs bedömning av patientens nutritionsstatus. Bedömningsklasserna är samma som för SGA. Enligt Europarådets resolution (2003) ska nutritionsstöd vid sjukdomsrelaterad undernäring vara en integrerad del av behandlingen: - Alla patienter som läggs in på sjukhus ska screenas med avseende på malnutrition - Patienter med tecken på malnutrition ska utredas mer omfattande - Malnutrierade patienters näringsbehov ska beräknas - En individuell nutritionsplan ska upprättas för malnutrierade patienter - Nutritionsplanen ska dokumenteras i journalen, följas upp och överrapporteras till mottagande vårdinstans Behandling av malnutrition Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men också en del av omvårdnaden. Med en bedömning av patientens nutritionsstatus och näringsbehov som underlag bör individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder göras i samarbete med patienten, närstående, läkare, sjuksköterska och dietist. Nutritionsbehandling Läkaren har ansvar för patientens nutrition, såväl enteral som parenteral. Läkaren ska ordinera lämplig nutritionsbehandling för alla cancerpatienter. Detta kan ske i samråd med annan personal, t ex sjuksköterska, dietist, logoped och undersköterska. Omvårdnadsaspekter

3 Omvårdnadsåtgärder har stor betydelse för att förebygga eller bromsa utveckling av undernäring. Exempel på viktiga omvårdnadsåtgärder är att: - Patienten ordineras lämplig kosttyp, med individuellt anpassad energinivå och konsistens - Med hjälp av mat- och vätskeregistrering bilda sig en uppfattning om patientens energiintag - Underlätta måltiden genom att erbjuda, trivsam miljö; om det är möjligt att inta måltider i samvaro med andra hellre än att äta i sängen eller i sovrum. Delaktighet vid val av varmrätter och mellanmål o Önskekost vid behov o Små portioner med korta mellanrum Länkar: - Lindra symtom som orsakar eller försvårar näringsintag: o God smärtlindring o God munvård o Profylax mot illamående - Förbättra näringsintag genom att erbjuda patienten: o Energi- och/eller proteinrik kost o Mellanmål och efterrätter o Kosttillägg i form av näringsdryck, pudding eller pulver o Mat på udda tider - Försöka förebygga malnutrition tidigt i sjukdomsförloppet genom återkommande screening vid flera vårdtillfällen och tidig intervention med individuellt anpassad nutritionsbehandling. SGA: Nutritionsproblem hos cancerpatienter Råd och recept vid cancersjukdom. Marie Esbjörnsson och Ylva Orevall Kan beställas via Kosttillägg För patienter som inte kan täcka sitt energi- och näringsbehov med vanlig mat finns en mängd olika typer av kosttillägg att tillgå. Dietist bör kopplas in för att besvara frågor som rör förskrivning av kosttillägg, utbud av kosttillägg, kostnader och rabatter. Förskrivning av kosttillägg på livsmedelsanvisning bör göras av dietist. Detta förfarande säkerställer att behandlingen anpassas efter patientens behov, dokumenteras och följs upp. Artificiell nutritionsbehandling Vid otillräckligt näringsintag kan kosten kompletteras eller ersättas med alternativa metoder för att tillföra näring. Artificiell nutritionsbehandling är ett sammanfattande begrepp för enteral och parenteral nutritionsbehandling. Genom rätt val av nutritionsstöd upprätthålls vätskebalans och näringstillförsel hos patienter som inte kan äta. Artificiell nutrition påverkar livskvalitet och överlevnad hos patienter med malnutrition orsakad av cancer eller dess behandling. Enteral nutritionsbehandling avser artificiell näringstillförsel via mag-tarmkanalen (nasogastrisk sond, gastrostomi och jejunostomi) som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen, ordineras av läkare då patienten inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg. Tillförsel av näring via en sond till magsäck eller tarm förutsätter alltid en fungerande mag- och tarmkanal. Parenteral nutrition innebär

4 tillförsel av näring via perifer eller central ven. Kan variera med avseende på substrat och innehålla allt från enbart glukos till mer fullständig näringstillförsel inkluderande även amino- och/eller fettsyror. Total parenteral nutrition (TPN) innebär intravenös tillförsel av alla näringsämnen för att kroppens normala sammansättning ska bibehållas eller återställas. Total parenteral nutrition ersätter alltså patientens normala födointag. Total parenteral nutrition ska tillföra vätska, kolhydrater, fett, protein, elektrolyter och spårämnen samt vitaminer. Den parenterala nutritionen kan tillföras patienten via en perifer eller central ven, via subkutan venport. Enteral och parenteral nutrition ges på ordination av ansvarig läkare och ska dokumenteras i patientjournalen. Läkemedel Studier med kortikostereoider visar ökad aptit, viktuppgång och ökad livskvalitet, men ej förlängd överlevnad. Om kortison provas ska utgångsdata (BMI) registreras. Efter cirka en vecka kan patientens upplevda effekt utvärderas. Om patienten inte upplever effekt på näringsintaget och vikten inte ökat ska kortison sättas ut. Om effekt noteras bör dosen reduceras gradvis. Underhållbehandling på denna indikation måste beslutas efter värdering av riskerna för långtidsbiverkningar av kortison. Det finns inga vetenskapliga studier som ger vägledning om kortisondosens storlek vid denna indikation. Kortison bör doseras som engångsdos på morgonen för att reducera risken för sömnstörning. Megestrolacetat (Megace ) stimulerar mer än placebo aptit och födointag hos cancerpatienter men förlänger inte överlevnaden. Studier finns som antyder sämre överlevnad. Hos patienter med avancerad, icke-endokrinkänslig cancer som erhöll megestrolacetat i en klinisk prövning vid anorexi och viktförlust noterades dyspné, illamående, ödem, smärta, letargi och diarré som vanliga biverkningar. Verkningsmekanismen bakom den antineoplastiska effekten av megestrolacetat vid bröstcancer och vid behandling av anorexi/kakexi är oklar. Den viktökning som ses vid terapi med megestrolacetat är förknippad med ökad aptit och ökad massa hos fett- och kroppsceller. Doseringen anges i allmänhet till tablett 40 mg 1 tablett dagligen. Utvärdering görs efter 2-3 veckor. Om subjektiv effekt eller viktuppgång inte kan konstateras sätts preparatet ut. Vitaminer (T ex Malvitona ) eller alkohol har inte visat effekt bättre än placebo vid malnutrition och anorexi. Det ska inte rekommenderas på denna indikation (vp) Det finns data som talar för att det antidepressiva läkemedlet mirtazapin (Remeron ) skulle kunna ha effekt vid malnutrition hos cancerpatienter då det har aptitstimulerande egenskaper. De data som idag finns är dock otillräckliga för att föreslå det i rutinmässigt bruk. Studier pågår där resultaten förhoppningsvis kommer att visa hur man bäst kan använda antidepressiva läkemedlet på denna indikation. Nutrition inom palliativ vård För patienter i tidig palliativ fas med förväntat lång överlevnad har nutritionen stor betydelse både ur nutritionella, medicinska och omvårdnadsmässiga aspekter. Genom en aktiv nutritionsbehandling kan livskvaliteten förbättras. Detta gäller inte minst patienter som genomgår palliativ onkologisk behandling. Många cancerpatienter får i livets slutskede en kraftigt förändrad metabolism. Det föreligger dels skillnader mellan olika cancersjukdomar, dels mellan individer. Det är läkarens uppgift att värdera i vilken mån patientens katabola metabolism relaterar till brist på näring, eller generell påverkan av cytokiner. I sent palliativt skede kan en värdering av patientens förnimmelse av hunger utgöra en god vägledning. En cancerpatient i sent sjukdomsskede ska om hon upplever hunger få adekvat hjälp att inta tillräckligt med näring för att slippa hunger. Det kan i dessa fall vara aktuellt med kosttillägg och i vissa fall intravenös fullnutrition eller stödnutrition. Patienten ska informeras om målet med dessa åtgärder, hur uppföljningen ska genomföras samt att

5 näringsbehandlingen senare ska minskas och avslutas. I många fall kan patienten själv styra nedtrappningen med ledning av hunger och känsla av övermättnad/illamående. Närstående kan vara rådgivande med utgångspunkt ifrån vad som är patientens vilja om hon/han inte kan uttrycka den. Ansvarig läkare måste ytterst ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas. Länkar: Nutrition på Internetmedicin: Referenser: Beck, A. M., U. N. Balknas, et al. (2001). "Food and nutritional care in hospitals: how to prevent undernutrition--report and guidelines from the Council of Europe." Clin Nutr 20(5): Detsky et al. What is a subjective global assessment of nutritional status? Journal of Parenteral and enteral Nutrition. 1987; 11:8-13. Doyle, D et al (1999). Oxford Textbook of Palliative Medicine. 2nd Edition. Oxford University Press. Oxford. Guigoz, Y. (2006). "The Mini Nutritional Assessment (MNA) review of the literature--what does it tell us?" J Nutr Health Aging 10(6): ; discussion Mossberg T, Cederholm T, Johansson U et al. Tema Nutrition: Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen Nr 21-22; 103, 2006: , Orrevall Granberg, Y. Dietistens roll.beck-friis B, Strang P. (red). Palliativ medicin. Liber förlag Persson, C et al (1999). The Swedish version of the patient generated subjective global assessment of Nutritional status: gastrointestinal vs urological cancer. Clinical Nutrition 18 (2): Sos-rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen. Stockholm. Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Disease-related malnutrition, an evidence-based approach to treatment. Cambridge, Ma: CABI Publishing; 2003

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Bedömning av nutritionsstatus

Bedömning av nutritionsstatus 0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014 Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013 Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter

Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för juridik och behörighet Anna-Karin Gullberg Tel. 08-555 534 50 E-post Anna-Karin.Gullberg@socialstyrelsen.se 2006-12-19 Dnr 51-3216/2006 1(7) Art.nr: 2007-107-17

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för

Läs mer

nutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09

nutrition Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09 Nutritionsstöd till Restriktioner i familjelivet och sociala kontakter beskrev som den mest framträdande negativa aspekten av näringsdropp i hemmet. 80 onkologi i sverige nr 2 09 patienter med cancer som

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer

Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer klinik och vetenskap originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 1697, artiklar sidan 1708 och 1713 Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Nutritionsbehandling inom slutenvården Svenska

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

KOL och nutrition. Senast uppdaterad: 2011-10-19. http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/

KOL och nutrition. Senast uppdaterad: 2011-10-19. http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/ KOL och nutrition Senast uppdaterad: 2011-10-19 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/ 8.1 Malnutrition Malnutrition är vanligt vid KOL redan vid ganska lindrig sjukdom och blir vanligare

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Nationella riktlinjer för Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening 2010 Ingvar Bosaeus, Göteborg, Ulla Johansson,

Läs mer

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund

Läs mer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs

Läs mer

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine)

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine) 2013-08-29 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Fresenius Kabi AB Marknadsbolaget 751 74 Uppsala SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Nutritionsbehandling i äldrevård ett bortglömt perspektiv

Nutritionsbehandling i äldrevård ett bortglömt perspektiv originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Nutritionsbehandling i äldrevård ett bortglömt perspektiv Enkätstudie visar tydliga brister i omhändertagandet av äldre ULLA

Läs mer

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus av Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken 3 Introduktion...................... 5 Screening........................ 6 Åtgärder vid malnutrition..........

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf.

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. HTA-enheten CAMTÖ 2015-02-13 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Landsting och

Läs mer

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

God nutritionsvård. Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg. Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal

God nutritionsvård. Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg. Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal God nutritionsvård Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård. 2011-04-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp inom området nutrition, Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har pankreascancer i ett framskridet stadium. Tarceva tillhör en ny generation

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska,

Läs mer

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Nutritionspolicy Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: / Godkänt den: 2010-01-28 Skapat av: Karin Blom Malmberg Skapat den: 2010-01-28 Under

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

näring till cancerpatienter

näring till cancerpatienter näring till cancerpatienter Näringsbehandling ökar toleransen och effekten av cancerbehandling och förbättrar patientens livskvalitet 1-3 30 80 % av cancerpatienterna tappar mycket i vikt 4 Viktsförlust

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum

Läs mer