Nutrition. Sammanfattning. Innehållsförteckning

Transkript

1 (8) Sammanfattning Riktlinjen omfattar prevention, utredning, riskbedömning, behandling, uppföljning och dokumentation av nutrition. Riktlinjen gäller för ungdomar från 16 år och vuxna inom somatisk vård. Tillämpliga delar kan också användas inom psykiatrisk vård. För IVA finns särskilda rutiner. Samtliga patienter som läggs in på avdelning ska riskbedömas ur nutritionssynpunkt. För de patienter som riskerar att bli undernärda respektive är undernärda läggs en vårdplan upp och en nutritionsjournal öppnas. Det är viktigt att rapportera till efterföljande vårdgivare vad utredningen har visat, vilka åtgärder som satts in samt rekommendera uppföljning. Patienter i livets slutskede ska inte utredas men deras särskilda behov av mat och dryck ska tillgodoses. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 3 Ansvarsfördelning för nutrition på vårdavdelning... 3 Läkare... 3 Sjuksköterska... 3 Undersköterska... 3 Dietist... 3 Sjuksköterska med extra nutritionsansvar... 4 Kostombud... 4 Kostcontroller tillika dietist... 4 Verksamhetschef... 4 Vårdenhetschef... 4 Övrig personal... 4 Genomförande... 4 Riskbedömning... 4 Utredning... 4 sbedömning... 4 Medicinsk och omvårdnadsbedömning... 5 sbehandling... 5 Anpassad kost och måltidsplan... 5 Ätstödjande åtgärder... 5 Enteral nutrition... 5 Parenteral nutrition... 6 Dietist konsulteras... 6

2 (8) Uppföljning och utvärdering av nutritionsbehandlingen... 6 Förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål... 6 Dokumentation i patientjournalen... 6 Informationsöverföring... 6 Dokumentinformation... 7 Referensförteckning... 8 Bakgrund Drygt 20 % av patienterna på svenska sjukhus lider av undernäring och ytterligare lika många befinner sig i riskzonen [1, 2, 3, 4, 5]. Undernäring kan medföra ökad risk för komplikationer, förlängda vårdtider samt nedsatt välbefinnande hos patienten [3, 5, 6, 7, 8]. Studier från bland annat Danmark, Holland, Storbritannien och USA har visat att tidig nutritionsbedömning och behandling kan reducera vårdtiden samt ge förbättrad livskvalité och överlevnad [4, 6, 7, 8]. Under tiden 1 september augusti 2012 har vårdpersonal på SÄS genomfört riskbedömning på patienter med ålder över 65 år och registrerat resultatet i det nationella registret Senior Alert. 26 % av patienterna hade BMI under 22, d.v.s. bedömdes som riskpatienter för undernäring under sjukdomsperioden [9]. Det övergripande målet är att alla patienter ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. sbehandlingen betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och vård. Patientens värderingar, rätt till självbestämmande och behov av delaktighet ska beaktas i all behandling. Undernäring ger sig uttryck som muskelsvaghet såsom svårigheter att gå och stå, att lyfta gaffel, sked, mugg till munnen, hjärtmuskelpåverkan, påverkan på andningsmuskulatur svårighet att svälja större bitar, det tar längre tid att svälja yrsel, nedstämdhet, depression, apati kognitiv påverkan, svårighet att fatta beslut, att orka lyssna, att orka tala. SÄS har beslutat att följa rekommendationer utarbetade av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, Undernäring, åtgärder att förebygga, Socialstyrelsens skrift Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring samt rekommendationer utarbetade av Livsmedelsverket i skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg [10, 11, 12].

3 (8) Förutsättningar Samtliga funktioner på vårdavdelningen ansvarar för patienternas nutritionstillstånd. Nedan ges exempel på ansvarsfördelning mellan olika funktioner. Verksamhetschef och vårdenhetschef beslutar om ansvarsfördelning. Ansvarsfördelning för nutrition på vårdavdelning Läkare Har det övergripande ansvaret, vilket omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av lämplig nutritionsbehandling. Tar ställning till om avmagring eller en pågående viktförlust orsakas av medicinska faktorer, som behöver utredas eller kan motverkas genom medicinsk behandling. Bedömer, i samråd med annan personal, lämplig nutritionsbehandling. Utvärderar och dokumenterar i patientjournalen. Förskriver nutritionsprodukter när dietist inte är inkopplad. Initierar dietistkontakt. Sjuksköterska Är ansvarig för riskbedömning och omvårdnadsbedömning. Ansvarar för nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Utvärderar och dokumenterar i patientjournalen. Initierar dietistkontakt. Undersköterska Utför längd- och viktmätning. Utför mat- och vätskeregistrering samt dokumenterar detta. Rapporterar om avvikelser i mat- och vätskeintag till sjuksköterska. Beställer, gör i ordning och serverar ordinarie kost, d.v.s. frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål. Dietist Ansvarar i samråd med annan personal för individuella nutritionsinsatser såsom utredning, behandling, uppföljning och utvärdering. Bedömer behov av anpassad kost, ändrad måltidsplan, kosttillägg, enteral och parenteral nutrition. Rekommenderar sort och mängd av kosttillägg/sondnäring/parenteral nutritionslösning samt förskriver nutritionsprodukter. Dokumenterar i patientjournalen. Utbildar personal i näringsfrågor.

4 (8) Sjuksköterska med extra nutritionsansvar Samarbetar med kostombud och dietist för att sprida nutritionskunskap på avdelningen. Ska vara kunnig i teknik kring enteral och parenteral nutrition. Kostombud Fungerar som länk mellan vårdavdelning och kostavdelning. Ska ha kunskap om sjukhusets specialkoster, kosttillägg, varusortiment, beställningsrutiner och livsmedelshygien. Samarbetar med sjuksköterska som har extra nutritionsansvar och dietist för att sprida nutritionskunskap på avdelningen. Kostcontroller tillika dietist Ansvarar för utbildning av vårdpersonal. Ansvarar för information till kostombud samt för det nätverk som nutritionssjuksköterskor behöver för att hålla sig ajour inom ämnesområdet. Verksamhetschef Ansvarar för att riktlinjen implementeras och följs på kliniken. Vårdenhetschef Ansvarar för att riktlinjen implementeras och följs på vårdavdelningen. Övrig personal Arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast, tandläkare har alla ett yrkesansvar vid utredning och behandling av patienter med undernäring eller risk för undernäring Genomförande Se rutin sbehandling för detaljerad information. Riskbedömning Samtliga patienter som läggs in på vårdavdelning ska genomgå en riskbedömning där uppgifter om reducerat födointag, viktförlust och BMI förs in i journalen [10, 12]. Patienter i livets slutskede ska inte utredas. Utredning sbedömning Om patienten är en riskpatient för undernäring eller har uttalad undernäring görs en nutritionsbedömning.

5 (8) I nutritionsbedömning ingår att bedöma aptit första dygnet genomföra mat- och vätskeregistrering första hela vårddygnet göra bedömning av dagligt energibehov [10] och vätskebehov samt jämföra med mat och vätskeregistrering. Om patienten täcker mindre än 75 % av sitt uppskattade behov föreligger undernäringsproblematik. sbedömning dokumenteras i nutritionsjournal. Medicinsk och omvårdnadsbedömning Om nutritionsbedömningen påvisar undernäringsproblematik ska en medicinsk och omvårdnadsmässig bedömning göras och vägas in i kommande nutritionsbehandling. Medicinsk och omvårdnadsbedömningarna dokumenteras i nutritionsjournal. sbehandling Anpassad kost och måltidsplan sbehandling innebär anpassad kost, konsistens, portionsstorlek och antal måltider till patientens behov. Behov av förstärkning av energi/näring i form av berikningsmedel, kosttillägg, enteral eller parenteral nutrition ska beaktas. För palliativa patienter med förväntad överlevnad kortare än 2-3 månader är enteral eller parenteral nutrition oftast inte indicerat. Det finns dock undantag som ska bedömas individuellt. sbehandling dokumenteras i nutritionsjournal. Ätstödjande åtgärder Tidiga och enkla ätstödjande åtgärder tillsammans med energiberikad kost och näringsdrycker kan förhindra eller utsätta behovet av dyrare behandling som t.ex. sondnäring och parenteral nutrition. Ätstödjande åtgärder dokumenteras i nutritionsjournal. Enteral nutrition Används när patientens energi- och näringsbehov inte kan tillgodoses via mat, dryck och näringsdryck bör enteral nutrition övervägas för patienter med fungerande mag-tarmkanal. Remittera till resursteam för enteral nutrition om patienten kommer att ha behov av sondnäring efter utskrivning.

6 (8) Parenteral nutrition Om patienten inte kan försörja sig fullt ut med mat, dryck, näringsdrycker eller enteral nutrition ges parenteral nutrition antingen som komplement eller som enda näringstillförsel [13]. Dietist konsulteras Om patienten efter tre dygn inte täcker mer än 75 % av sitt energi- och näringsbehov trots vidtagna åtgärder. Om patienten vid inläggning har en ofrivillig viktförlust över 5 % senaste månaden och fortfarande minskar i vikt. När patienten förväntas ha fortsatt nutritionsproblematik efter utskrivning från sjukhuset. Vid behandling med enteral nutrition. Vid behandling med parenteral nutrition. Vid upprepade återinläggningar och detta bedöms ha samband med nutritionssvårigheter. Uppföljning och utvärdering av nutritionsbehandlingen Syftet med uppföljningen är att värdera effekten av vidtagna åtgärder såsom patientens möjlighet att följa behandlingen, utvärdera smak och acceptans för kostbehandling, konsistens och kosttillägg samt att tillräckliga ätstödjande åtgärder har vidtagits. Uppföljning sker dagligen och förändrade åtgärder dokumenteras i nutritionsjournalen. Förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål Dietist eller läkare ansvarar för förskrivning av näringsprodukter till patienter som bor i eget boende. För vårdtagare som skrivs ut till eller återvänder till något av kommunernas boenden, ansvarar boendet för att tillhandahålla ordinerat livsmedel för särskilda näringsändamål. Dokumentation i patientjournalen Uppgifter om vikt, längd, BMI dokumenteras under mätvärden i Meliorjournalen. Bedömning, insatta åtgärder samt resultat av uppföljning dokumenteras i aktiviteten sjournal. Informationsöverföring Patient och närstående behöver information om vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka bristande intag av näring och energi. Om dietist är inkopplad är det dietisten som ger information angående fortsatta åtgärder.

7 (8) Vid vårdplanering ska information om patientens ät- och näringsproblem samt pågående nutritionsbehandling rapporteras till nästa vårdgivare, via patientens omvårdnads- och medicinska epikris. Är dietist konsulterad är det slutanteckning från dietist som utgör information och ordination till nästa vårdgivare och ska förmedlas vid vårdplanering. Dokumentinformation För innehållet svarar arbetsgruppen: Christina Friman Olsson, enhetschef/dietist, enheten för rehabilitering och ortopedteknik/enhet dietist och kurator, SÄS, sammankallande Anna Bjerklund, dietist, enheten för rehabilitering och ortopedteknik/enhet dietist och kurator, SÄS Ingrid Rosengren, dietist, enheten för rehabilitering och ortopedteknik/enhet dietist och kurator, SÄS Katarina Ryhr, dietist, enheten för rehabilitering och ortopedteknik/enhet dietist och kurator, SÄS Anita Andersson, sjuksköterska, vårdenhet 2s, medicin och onkologkliniken, SÄS Skene Maria Glemfelt, omvårdnadsutvecklare, utvecklingsstaben, SÄS Anna Helstad, specialistsjuksköterska onkologisk vård, kirurgkliniken, kirurgklinikens resursteam, SÄS Marie Fridén, undersköterska, M4/UVA, medicin och onkologkliniken, SÄS Gunilla Johansson, undersköterska, E 81, kvinnokliniken, SÄS Evy Larsson, undersköterska, E61, kirurgkliniken, SÄS Inger Holm Gunnarsson, överläkare, medicin och onkologkliniken, SÄS Mirek Pawlowski, överläkare, ortopedkliniken, SÄS Adjungerade: Elisabet Rothenberg, projektledare/dietist, Sahlgrenska Akademin, Göteborg vid ett möte Peter Löfström, distriktsläkare, Skene, vid ett möte Fastställt av Jerker Isacson, chefläkare Författarens nyckelord, undernäring, malnutrition, energibehov, enteral nutrition, sondnäring, parenteral nutrition, total parenteral nutrition, kosttillägg, matoch vätskeregistrering

8 (8) Referensförteckning 1. Var femte sjukhuspatient är undernärd. Läkartidningen. 2009;49(106): Johansson U, Larsson J, Rothenberg E, Stene C, Unosson M, Bosaeus I. Svenska sjukhus klarar inte europarådets riktlinjer. Läkartidningen. 2006:21-22 (103); Cederholm T. Undernäring är vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen 2006:21(103); Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen 2000: Sjödin Anna, Nygårds Inger, Modig Birgitta. Riktlinjer för sbehandling vid medicin-, Geriatrik-, kardiologi och infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna, Natsjonale faglige retningslinjer for forebygging og behandling av underernaering, Helsedirektoratet, Avdelning ernaering. Juni 2009 (Norge). 7. Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Disease-related malnutrition: an evidencebased approach to treatment. Wallingford:CABI Hinke M. Kruizenga et al Effectiveness and cost-efectivness of early screening and treatment of malnurished patients. Am J Clin Nutr 2005;82: Årsrapport Senior Alert, Borås SÄS Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring åtgärder för att förebygga. Sveriges Kommuner och Landsting, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket, Dietisternas riksförbund: Parenteral sbehandling för vuxna. Sammanställning utarbetad av DRF`s Referensgrupp för Enteral och Parenteral 2011.