Projektnamn: Riktlinjer Nutrition. Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ X X X

Transkript

1 infektionsklinikerna Projektdirektiv 1(12) Projektnamn: Riktlinjer Nutrition Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektägare är utsedd (finansiär) Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Etableringsfasen är säkrade Etableringsfasen är planerad och beskriven med kostnader, resurser, tid, leveranser och resultat Projektets mål är formulerat Det förväntade resultatet för Etableringsfasen och projektet är dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller JA NEJ Kommentar: Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att inte starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga beslutet Datum och underskrift av projektägare Namnförtydligande

2 infektionsklinikerna Projektdirektiv 2(12) 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Drygt 20 % av patienterna på svenska sjukhus lider av undernäring och lika många befinner sig i riskzonen för att bli undernärd (1,2). Undernäring medför en ökad risk för komplikationer, förlängda vårdtider samt nedsatt välbefinnande hos patienten. Studier från bland annat Danmark, Holland, Storbritannien och USA har visat att tidig nutritionsbedömning och behandling kan reducera vårdtiden och förbättra livskvaliteten (3,4). När det gäller malnutrition eller sjukhussvält behövs nationella riktlinjer. Redan år 2001 kom Socialstyrelsen ut med rapporten Näringsproblem i vård & omsorg där det framkommer att näringsbrister är vanligt inom svensk hälso- och sjukvård (2). I dagsläget finns inga lokala riktlinjer i Landstinget Dalarna vad gäller malnutrition. I Läkartidningen 2006 volym 103 finns ett flertal artiklar som beskriver nutritionen som ett eftersatt område. Här finns ett stort behov av att se över om och hur personal använder sig av evidensbaserad praktik. Trots mångårig kännedom om undernäring vid svenska sjukhus lever inte svensk slutenvård upp till Europarådets riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av sjukdomsrelaterad undernäring (1). Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation (2). I dagsläget fungerar generellt inte detta i Landstinget Dalarna. Ledningen har ett stort ansvar vad gäller prioritering av olika områden. Om verksamhetsledningen inte uppfattar nutrition som värdefull, kan vi inte heller vänta oss en fungerande nutritionsvård (1). Nutritionsarbetet på våra sjukhus och även avdelningar emellan skiljer sig åt vilket inte borgar för en jämställd vård. På vissa avdelningar görs systematiska nutritionsstatusbedömningar medan detta helt saknas på andra vilket leder till att patienter kan vara inneliggande utan att de nutritionsbedöms och därmed sätts inte heller några nutritionsåtgärder in. Landstinget Dalarna har beslutat att följa rekommendationer utarbetade av Livsmedelsverket i skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (6). Dessa rekommendationer följer inte alla avdelningar och detta bör utvärderas och följas upp. Det saknas idag riktlinjer för nutritionsbehandling i Landstinget Dalarna. Kunskapen om nutritionens betydelse för sjukdom och tillfrisknande saknas i många fall och vissa yrkeskategorier saknar insikt om att de inte har adekvat kompetens inom nutritionsområdet. Kunskaperna hos personalen om möjligheterna med riktig metabol behandling är bristfälliga och måste förbättras, främst den praktiska tillämpningen (5). Dietisten är legitimerad och har hög kompetens inom området nutrition men som sällan utnyttjas på bästa sätt på grund av att det saknas kunskap om vad en dietist kan bidra med. Detta skiljer sig mellan olika enheter, avdelningar och sjukhus men kan förbättras med tydliga riktlinjer/vårdprogram både på nationell och på lokal nivå. Dietisterna Birgitta Modig, Inger Nygårds och Anna Sjödin på Mora lasarett har observerat brist på rutiner vad gäller bedömning av näringstillstånd, otydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper och frånvarande eller fördröjd nutritionsbehandling på flera avdelningar. Kartläggning av nutritionsområdet i södra Dalarna visade också på brister vid dokumentation, otydlig ansvarsfördelning samt att nutrition var ett lågt prioriterat område och som åtgärd föreslogs gemensam nutritionspolicy eller riktlinjer (7). I december 2009 påtalade dietisterna därför för

3 infektionsklinikerna Projektdirektiv 3(12) verksamhetschef Eva Dahlén, behovet av att skapa lokala nutritionsriktlinjer på medicinkliniken i Mora. Hon gav dietisterna i uppdrag att skriva nutritionsriktlinjer för medicinkliniken. Arbetet pågick under våren 2010 i samarbete mellan dietisterna och medicinklinikens verksamhetsutvecklare Kerstin Slottspers Lundberg. I juni 2010 presenterades och godkändes riktlinjerna i ledningsgruppen för medicinkliniken, Mora lasarett. För att kunna införa riktlinjerna skickades en ansökan om äldrestimulansmedel till landstiget Dalarna centralt, se bilaga 1. En ansökan skickades från landstinget till socialstyrelsen för att få ta del av äldrestimulansmedel för att införa nutritionsriktlinjerna men med förbehåll att de infördes på alla medicinska tvärgruppens kliniker. Ett arbete startade med att göra riktlinjerna länsövergripande och i september 2010 godkändes dessa i medicinska tvärgruppen och beslut togs om att införa nutritionsriktlinjerna på medicin-, geriatrik- kardiologi- och infektionsklinikerna i länet under 2011, se bilaga 2. I slutet av november 2010 var det klart att Socialstyrelsen beviljade 1 miljon kronor för att införa nutritionsriktlinjerna Idé I projektet ska risken för undernäring bedömas för patienter >65 år och riskpatienter ska få nutritionsbehandling. Nutritionstillstånd och åtgärder ska dokumenteras i patientjournal och finnas beskrivet i epikris vilket gör att överrapportering till nästa vårdgivare fungerar. Införandet av nutritionsriktlinjerna vid medicin-, geriatrik-, kardiologi- och infektionsklinikerna i landstinget Dalarna kommer att bidra till att öka patientsäkerheten med ett förbättrat behandlingsresultat för patienten. Tydliga rutiner och ansvarsfördelning kan bidra till att effektivisera verksamheten/arbetssättet och tidig nutritionsbehandling bidrar till kortare vårdtid och minskade vårdkostnader. En inspiration är Karolinka sjukhusets handbok för kliniska riktlinjer för nutritionsområdet (8). För att få bästa förutsättningarna när nutritionsriktlinjerna införs ska de prioriteras av verksamhetens och avdelningarnas ledning, utbildning ska ges till klinikens personal och ansvarsfördelningen ska tydliggöras mellan de olika yrkesgrupperna (9,10) Syfte Tydliggöra ansvarsfördelningen för nutritionsarbete och införa länsövergripande nutritionsriktlinjer inom tvärgruppens kliniker så att vårdpersonalen får verktyg för nutritionsstatusbedömning, nutritionsbehandling, vilken information som ska dokumenteras och överrapporteras till nästa vårdgivare vad gäller nutritionsområdet. Användning av nutritionsriktlinjerna gör att patienter som är i riskzon för undernäring upptäcks och får en näringstillförsel som är anpassad till patientens sjukdomstillstånd och behov, vilket aktivt förebygger och behandlar undernäring Verksamhetsstrategi Landstinget Dalarnas verksamhet ska bygga på aktuell och evidensbaserad kunskap där kvalitén är hög (11). Införande av riktlinjer för nutritionsbehandling innebär en kvalitetssäkring inom nutritionsområdet vilket ger en högre patientsäkerhet. Förra året tog förvaltningschefen för Hälso- och sjukvården i landstinget Dalarna beslut om att införa ett vårdpreventivt arbetssätt och att införa kvalitetsregistret Senior Alert där nutrition är en del (12). Landstinget Dalarna har tidigare beslutat att följa Livsmedelsverkets rekommendationer i Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (6) vilket nämns i kravspecifikationen för länssjukvårdens kostförsörjning vid Mora lasarett (13).

4 infektionsklinikerna Projektdirektiv 4(12) 2. Mål 2.1. Effektmål Nutritionsriktlinjerna är införda och används på samtliga klinker i landstinget Dalarna vilket innebär att patienterna blir nutritionsbedömda inom 48 timmar vilket medför att de får en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov, åtgärderna dokumenteras och överrapporteras till nästa vårdgivare. Detta bidrar till att öka patientsäkerheten, trygga vårdkedjan, kvalitetssäkra nutritionsvården och leder till kortare vårdtider, minskade vårdkostnader, effektivare verksamhet/arbetssätt, bättre förutsättningar för den medicinska behandlingen, minskad risk för komplikationer och sist men inte minst ett bättre välbefinnande hos patienten Nyttokalkyl Redovisa en nyttokalkyl för projektet. Nyttokalkylen ska följa den struktur som beskrivs i dokumentmallen för nyttokalkyler och ska utgöra bas för den fördjupade nyttokalkyl som tas fram inför BP2. Följande egenskaper är av väsentlig betydelse för en nyttokalkyl: 2.3. Projektmål Mål Mått Mätning Riktlinjerna för nutritionsbehandling är presenterade för alla avdelningschefer, biträdande avdelningschefer, nutritionsansvarig ssk och kostombud på samtliga slutenvårdsavdelningar inom tvärgruppens kliniker. 75 % av berörd avdelningspersonal inom tvärgruppens kliniker har deltagit vid utbildningar inom projektet. 50 % av patienter >65 år är nutritionsbedömda inom 48 timmar från inskrivning. 50 % av patienter >65 år med risk för undernäring/undernärda ska få sitt energibehov beräknat. 50 % av patienter >65 år med risk för undernäring/undernärda ska ha fått nutritionsbehandling under vårdtillfället. 50 % av patienter >65 år med risk för undernäring/undernärda ska informationen om vikt/bmi, näringstillstånd, nutritionsbehandlingen och förslag på fortsatt nutritionsåtgärd finnas med i överrapporteringen till annan vårdgivare. Kartlagt om det finns någon skillnad vad gäller nutritionsområdet mellan kvinnor och män. Förbättringsförslag kring riktlinjerna för nutritionsbehandling finns dokumenterade och är åtgärdade i reviderade nutritionsriktlinjerna Antal avdelningschefer, biträdande avdelningschefer, nutritionsansvariga sjuksköterskor samt kostombud har fått information om riktlinjerna för nutritionsbehandling. Antal personal som fått utbildning. Antal patienter > 65 år som har en dokumenterad nutritionsbedömning före och efter införandet av nutritionsriktlinjerna. Antal patienter > 65 år som har ett dokumenterat energibehov före och efter införandet av nutritionsriktlinjerna. Antal patienter > 65 år som har en dokumenterad nutritionsbehandling före och efter införandet av nutritionsriktlinjerna. Antal parametrar som finns med i epikrisen om näringstillstånd, uppgift om nutritionsbehandling och förslag på vidare åtgärd, före och efter införandet av nutritionsriktlinjerna. Antal kvinnor och män som blivit nutritionsbedömda och/eller fått nutritionsbehandling. Reviderade nutritionsriktlinjer finns tillgängliga Namn på de som fått information. Dokumenterade möten med berörda på respektive avdelning. Deltagarlistor vid samtliga utbildningstillfällen. Journalgranskning* Journalgranskning* Journalgranskning* Journalgranskning* Journalgranskning* Fokusgrupper, strukturerade intervjufrågor *Journalgranskning enligt journalgranskringsmall. 20 journaler på varje avdelning, lika många kvinnor som män väljs ut slumpmässigt. Tidsperiod: 1-30 nov-10 och 1-30 nov-11.

5 infektionsklinikerna Projektdirektiv 5(12) 2.4. Förväntat resultat av Etableringsfasen Resultatet av etableringsfasen är en genomtänkt och nedskriven projektplan. Resultat från etableringsfasen: - SWOT-analys - Projektet är förankrat hos avdelningschefer, nutritionsansvariga sjuksköterskor och kostombud - Intressentanalys - Riskanalys - Möjlighetsanalys - Projektmedlemmarna har genomgått landstinget Dalarnas internutbildning för projektarbete Tänka Efter Före (TEF) - Samarbete med Christina Grape som är ansvarig för dietisternas sökord i Takecare är inlett - Genomförandeplan som tagits fram tillsammans med koordinatörerna för Senior Alert - Utbildningsmaterial för användare av nutritionsriktlinjerna - Framtagna Powerpoint-presentationer med pratmanus för de olika utbildningarna. - Baslinjemätning klar - Nutritionsriktlinjerna reviderade och upptryckta i A5-format, 150 ex. - Gantt-schema för genomförandefasen och avvecklingsfasen - Uppföljning och utvärdering planerad och vem som är ansvarig för detta är utsedd 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Projektet har beviljats stimulansmedel (14). Villkoren för att få statligt stimulansbidrag för utveckling av nutritionsområdet ska en utvecklingsplan för kostverksamheten finnas/utarbetas vilken ska innefatta en plan för uppföljning och utvärdering (15). Nutritionsriktlinjerna uppfyller detta. Dessutom krävs att landstinget har tillgång till kostkunnig expertis, vilket i detta fall tre legitimerade dietister borgar för. Projektets resultat ska rapporteras tillbaka till socialstyrelsen efter projektavslut. Projektledaren rapporterar även projektets status på styrgruppsmöten var tredje månad och följer projektmodellen PROJEKTiL. Landstinget Dalarna har tagit beslut om att jämställdhetsintegrera vilket innebär att varje utvecklingsarbete eller projekt ska undersöka om det är någon skillnad mellan kvinnor och män (16). Finns det en skillnad ska det åtgärdas och det kan innebära olika riktlinjer för att få en jämlik vård för kvinnor och män. Jämställdhetsperspektivet kommer att finnas med under alla utbildningar som sker inom projektet samt kartläggs om det finns någon skillnad mellan män och kvinnor vad gäller nutritionsområdet. Socialstyrelsen har meddelat att de kommer att publicera nationella riktlinjer för undernäring under Efter publiceringen undersöks dessa så att nutritionsriktlinjerna ligger i linje med dem. Landstinget Dalarna har ett sparkrav på ca 200 Mkr under 2011 vilket projektet måste ta hänsyn till. Avdelningschefernas engagemang och prioritet av nutritionsriktlinjerna är av stor betydelse för om projektet ska lyckas. Personalen måste få möjlighet att genomgå utbildningarna vilket är en viktig uppgift för styrgruppen att stötta projektet med.

6 infektionsklinikerna Projektdirektiv 6(12) 3.2. Miljö Beskriv översiktlig vilka eventuella konsekvenser på miljön som projektets leverans och resultat medför. Om osäkerhet om detta råder, kontakta landstingets miljöansvarige Avgränsningar - Inte införa riktlinjerna på specialistmottagningar inom tvärgruppens kliniker. - Inte införa riktlinjerna på dagvårdsavdelningar inom tvärgruppens kliniker. - Inte genomföra utbildningar inom enteral- och parenteral nutrition. 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Landstinget Dalarna ska under kommande år byta vårdinformationssystem (VIS). Det är bestämt att journalsystemet take care ska införas under vilket kommer att påverka införandet av nutritionsriktlinjerna. En betydande del av nutritionsriktlinjerna handlar om dokumentation och därför är ett samarbete med take care nödvändigt för att finna adekvata sökord för nutrition. Vi kan ha draghjälp av varandra vid införandet av take care och nutritionsriktlinjerna. Medicin- och geriatrikklinikerna i Avesta kommer att vara piloter och där kommer införandet av take care att ske hösten-11. Som tidigare pågår även införande av kvalitetsregistret Senior Alert men det kan vara en fördel för vårt projekt om vi enas om ett gemensamt införande med gemensamma utbildningar. Dietisterna i länet är informerade och kommer att stötta projektet under införandet. 5. Tidplan Projektet är begränsat och kommer att pågå under /1-31/3 Etableringsfasen 1/4-30/6 Genomförandefasen 1/7-31/7 Semester 1/8-30/11 Genomförandefasen 1/12-31/12 Avvecklingsfasen Under etableringsfasen kommer projektplanen att skrivas och beräknas vara färdig senast den 31 mars. Under etableringsfasen kommer: - projektets styrkor, svagheter, möjligheter och hot att undersökas genom att det görs en SWOT-analys. - projektmedlemmarna att träffa avdelningschefer, nutritionsansvariga sjuksköterskor och kostombud för att ta reda på intressenternas förväntningar samt förankra projektet. - en riskanalys att genomföras. - en möjlighetsanalys att tas fram. - projektmedlemmarna att genomgå landstinget Dalarnas internutbildning för projektarbete Tänka Efter Före (TEF) - samarbete med Christina Grape som är ansvarig för dietisternas sökord i Takecare. - en genomförandeplan tillsammans med koordinatörerna för Senior Alert att tas fram. - Utbildningsmaterial tas fram. - Powerpoint-presentationer med pratmanus arbetas fram för de olika utbildningarna. - Baslinjemätning att genomföras. - nutritionsriktlinjerna revideras och tryckas upp i A5-format, 150 ex.

7 infektionsklinikerna Projektdirektiv 7(12) 6. Budget 6.1. Projektkostnader Personalkostnader Administration Utbildningskostnader Resekostnader Totalt 700 tkr 100 tkr 150 tkr 50 tkr 1000 tkr 6.2. Projektfinansiering Projektet har beviljats stimulansmedel, 1 Mkr (14). I stimulansmedlen ingår inte drift av projektet. Driften bekostas av ordinarie verksamhet. 7. Övergripande risker Utifrån SWOT-analysen och miniriskmetoden upptäcktes dessa risker: - Landstinget ska spara 200 Mkr, vilket påverkar projektgenomförandet. - Nutritionsriktlinjerna blir inte prioriterade - Oengagerade chefer - Tidsbrist hos avdelningspersonalen - Ointresse för nutrition nutrition anses vara låg status 8. Överlämnande När projektet är slut den 31/12-11 lämnas resultatet över till Eva Dahlén och styrgruppen som ansvarar för att hämta hem nyttan dvs effekten, se effektmål. Projektet kommer att lämna förslag på en plan för breddinförande av nutritionsriktlinjerna. 9. Styrgrupp Styrgruppen består av gamla tvärgruppen medicin- geriatrik- infektion och kardiologi och består av personer som har befogenhet att besluta om projektets styrning och kan förse projektet med resurser och ledningsstöd. Styrgruppen ansvarar för att projektet ges förutsättningar att uppnå förväntat resultat. Styrgruppen består av: Marie-Louise Albertsson Olle Björklund Gunnar Boström Eva Dahlén Lotta Jansson Nils Kuylenstierna Mikael Köhler, ordförande Peter Rindevall Ivan Vig Pär Lennart Ågren Per Lennart Åkerlund

8 infektionsklinikerna Projektdirektiv 8(12) 10. Referenser och bilagor 1. Cederholm T. Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen 2006: Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen 2000:11 3. Nasjonale faglige retningslinjer for forebygging og behandling av underernæring. Helsedirektoratet, Avdeling ernæring. Juni 2009 Norge; 4. Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Disease-related malnutrition: an evidence-based approach to treatment. Wallingford: CABI Läkartidningen 2006: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket Slutrapport för nutritions- och rehabiliteringsprojektet. LD08/ ( ) 9. Johansson U. Var femte sjukhuspatient är undernärd. Läkartidningen. 2009: Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer. Läkartidningen. 2006: Landstinget Dalarnas FoU-Policy. Fastställd av LS Beslut om införandet av kvalitetsregistret Senior Alert. Diarienr: LD10/ Länssjukvårdens Dalarna kravspecifikation för kostförsörjning vid Mora lasarett. LD06/01697; LD09/00130 kod Beslut om stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. LD10/ Information om stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. Socialstyrelsen Dnr / njer_jamnstalldhet.pdf ( ) Bilaga 1. Ansökan om äldrestimulansmedel Bilaga 2. Nutritionsriktlinjerna

9 - Bilaga Ansökan om äldrestimulansmedel för införande av gemensamma nutritionsriktlinjer för kliniker i medicinska tvärgruppen (medicin, geriatrik, cardiologi och infektion) i Landstinget Dalarna. Sökande: Medicinkliniken, Mora Lasarett Bakgrund: Ca 20 % av alla patienterna som läggs in på avdelning inom sjukvården är undernärda. Ytterligare 20 % riskerar att bli undernärda under sjukhusvistelsen. Dessa siffror är överförbara även på medicinska tvärgruppens kliniker. Studier från bl. a Danmark, Holland, Storbritannien och USA har visat att tidig nutritionsbedömning och behandling kan reducera vårdtiden samt förbättra livskvalité och överlevnad. I Sveriges Kommuner och Landstings skrifter Förebygg fall och fallskador i samband med vård och Förebygg trycksår i samband med vård tydliggör man undernäring, ofrivillig viktnedgång och dålig aptit som klara risker att uppmärksamma och åtgärda för att öka patientsäkerheten och minska riskerna för fall, fallskador och trycksår. Kostnaderna avseende fall och fallskador inom svenska landsting och kommuner, för äldre år 2000, uppskattas till nästan 5 miljarder kronor. Landstinget Dalarna har beslutat att aktivt verka för ökad patientsäkerhet bl.a. genom införande av kvalitetsregistret Senior Alert där nutritionsbedömning ingår som ett delområde. Landstinget Dalarna har också beslutat att följa rekommendationer utarbetade av Livsmedelsverket i skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg efter Socialstyrelsens rapport Näringsproblem i vård och omsorg SoS: 2000:11. En utvecklingsplan för kostverksamheten på medicinska tvärgruppens kliniker, bör skapas för att : 1. Bedöma risken för undernäring 2. Målinrikta kost- och nutritionsbehandlingen till äldre patienter 3. Dokumentera nutritionsbehandling till äldre patienter 4. Överrapportera till nästa vårdgivare Dietistgruppen på Mora Lasarett fick senhösten 2009 i uppdrag av klinikchef Eva Dahlén att utarbeta Lokala Nutritionsriktlinjer för medicinkliniken, Mora Lasarett. Dessa är nu färdigställda och godkända Vi ansöker om stimulansbidrag för införande och utbildning av gemensamma nutritionsriktlinjer för att aktivt förebygga och behandla undernäring. Dem gemensamma nutritionsriktlinjerna grundar sig på de lokala riktlinjerna som framarbetats vid medicinkliniken, Mora Lasarett. Se bifogade nutritionsriktlinjer. Se Bilaga 2. Patientflödet på tvärgruppens kliniker består övervägande av äldre patienter och det är framförallt patienter som är 65 år och äldre som är målgruppen för projektet i syfte att aktivt förebygga och behandla undernäring. Ett led i ett förbättrat nutritionsstatus hos patienterna är

10 - Bilaga 1- också att det bidrar till en bättre och snabbare rehabilitering för patienten. Nutrition bör vara en viktig del i behandlingen. Detta projekt ska ske med nära sammankoppling till Landstingets Dalarnas införande av kvalitétsregistret Senior Alert. Problem Behovet av gemensamma nutritionsriktlinjer är tydligt då vi identifierade följande problem: Otydlig ansvarsfördelning mellan personalkategorier gällande nutritionsrutiner. Bristfälliga kunskaper rörande nutrition. Bristfälliga kunskaper rörande rutiner för nutritionsbehandling. Avsaknad av nutritionsansvarig sköterska och nutritionsansvarig undersköterska på varje avdelning. Informationsöverföring till nästa vårdgivare fungerar ojämnt. Idag saknas resurser och avsatt tid för ett införande och förankring av de gemensamma riktlinjerna för nutritionsbehandling. Mål Det övergripande målet är att alla patienter inom tvärgruppens klinker ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Målet för detta projekt är: De gemensamma nutritionsriktlinjerna är implementerade och används i berörda verksamheter. Överrapportering till nästa vårdgivare sker med god kvalitet. En plan finns för hur vi säkerställer kvalitetssäkrad kost och nutrition för våra äldre. De gemensamma nutritionsriktlinjerna med rutiner för nutritionsbehandling och tydlig ansvarsfördelning implementeras så att; - Rutiner för nutritionsbehandling tillämpas och är kända för ordinarie personal - Tydlig ansvarsfördelning tillämpas och är känd för ordinarie personal - Samtlig ordinarie personal har genomgått utbildning i de gemensamma nutritionsriktlinjerna, gällande nutrition och nutritionsbedömning. - Patienter 65 år och äldre är nutritionsbedömda med dokumentation i Melior om viktförändring, BMI samt ätsvårigheter inom 48 timmar från inskrivning/ankomst till vårdavdelning. - Patienter 65 år och äldre med risk för undernäring eller med undernäring har under vårdtiden fått nutritionsbehandling. Mått Antal berörda verksamheter där nutritionsriktlinjerna implementerats. Antal utbildade. Utvecklingsplan för kostverksamhet finns. Överföring inom och mellan huvudmän fungerar.

11 - Bilaga 1- Aktiviteter Förankra de lokala nutritionsriktlinjerna i dietisternas länsgrupp. Förankring av nutritionsriktlinjerna och projektet i medicinska tvärgruppen. Tillsättande av styrgrupp. Tillsättande av projektgrupp. Utse projektledare med ansvar för att driva projektet länsövergripande inom tvärgrupp medicin. De gemensamma nutritionsriktlinjerna fastställs. Dietister jobbar lokalt med införandet av nutritionsriktlinjerna. Utse nyckelpersoner såsom nutritionsansvarig sköterska och nutritionsansvarig undersköterska på varje vårdavdelning. Planera utbildningsinnehåll och skapa utbildningsmaterial. Trycka upp de gemensamma nutritionsriktlinjerna i fickformat Genomföra utbildning om de gemensamma nutritionsriktlinjerna gällande nutrition och nutritionsbedömning för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Utbildningsinsatser för att utifrån nutritionsbedömning ge en adekvat individanpassad nutritionsbehandling Konkreta aktiviteter för att införa nutritionsriktlinjerna kommer att vara bl.a. Medverkan i avdelningsronder Teoretisk utbildning i ansvarsfördelning och nutrition Utarbeta rutiner för och med nutritionsansvarig sköterska och undersköterska Praktisk utbildning och tillämpning av t.ex. hur göra bra mellanmål, välja rätt kosttillägg, hur tilläggsberika på avdelningen, välja rätt konsistens, hur göra när problem uppstår m.m. Utbildning av dokumentation i nutritionsjournal. Införande och praktisk användning av nutritionsjournal i Melior, vårdplan för nutrition. Fastställa utskrivningsinformation för överrapportering och tydlighet om patientens ät- och näringsproblem samt pågående nutritionsbehandling till nästa vårdgivare (kommunen). Samarbete kommun- primärvård gällande informationsöverföring om nutrition. Skapa medarbetarenkäter, kunskapstest samt journalgranskningsmall för uppföljning av uppsatta mål. Sammanställning av resultat och uppföljningar. Uppföljning De uppsatta målen kommer att följas upp via journalgranskningar och medarbetarenkäter. Kunskaper om nutrition, rutiner för nutritionsbedömning samt tydlig ansvarsfördelning uppföljes via; - Medarbetarenkäter

12 - Bilaga 1- - Kunskapstest för medarbetare Antal medarbetare med genomgången utbildning Journalgranskning antal nutritionsbedömda patienter - granskning av slumpmässigt utvalda journaler i Melior på klinikernas samtliga vårdavdelningar. Urval: patienter 65 år och äldre. Kostnadskalkyl Personalkostnader kr. Projektledare 50% Skall ansvara för planering, utbildningsinsatser och framtagande av informationsmaterial, patientbroschyrer och medarbetarenkäter. Ansvara för uppföljning såsom sammanställning av medarbetarenkäter och utförande av journalgranskning. Administration kr Utbildningsmaterial Tryckkostnader Utbildningskostnader kr 3 tim. utbildning för deltagande Usk. och ssk samt 1 tim. utbildning för läkare inom resp. klinik. Föreläsare / Lokala dietister Resekostnader kr TOTALT kr. Preliminär tidsplan september Förankring av projektet. oktober Tillsättande av styrgrupp. november av projektledare. december av referensgrupp. december Gemensamma Nutritionsriktlinjer fastställes. januari-mars-2011 Teoretisk utbildning av läkare, avd. chefer, nutritionsansvariga sjuksköterskor och undersköterskor. april-juni 2011 Teoretisk utbildning av övrig personal. augusti-oktober-2011 Praktisk utbildning av berörd personal. hösten 2011 Samarbete med PV / Kommuner