Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna"

Transkript

1 Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning 4 Utredning 5 Behandling 7 Enteral nutrition 10 Parenteral nutrition 12 Uppföljning och informationsöverföring 15 Referenser 17 Källor 18 Bilaga 19 Framtaget av (förf) Anna Sjödin, Inger Nygårds, Birgitta Modig, Leg dietister Version: 1:1 Gäller för: Klinikerna inom Medicinska Tvärgruppen, LD Godkänt av: Mikael Köhler, ordförande Medicinska Tvärgruppen, LD Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken, Mora Lasarett Sara Larsson, projektledare Riktlinjer Nutrition Gäller fr.o.m t.o.m

3 Inledning Drygt 20 % av patienterna på svenska sjukhus lider av undernäring och ytterligare lika många befinner sig i riskzonen (1,2). Undernäring kan medföra ökad risk för komplikationer, förlängda vårdtider samt nedsatt välbefinnande hos patienten (1, 3, 4). Studier från bland annat Danmark, Holland, Storbritannien och USA har visat att tidig nutritionsbedömning och behandling kan reducera vårdtiden samt förbättra livskvalité och överlevnad (3, 4). Landstinget Dalarna har därför beslutat att följa rekommendationer utarbetade av Livsmedelsverket i skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg efter Socialstyrelsens rapport Näringsproblem i vård och omsorg (2, 5). Genom att införa nedanstående åtgärder vid medicin-, geriatrik-, kardiologioch infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna kan vi få en god och säker vård med avseende på nutritionen och vårdtider kan reduceras; 1. Bedöma risken för undernäring 2. Målinrikta nutritionsbehandlingen till riskpatienter 3. Dokumentera nutritionstillstånd och åtgärder i patientjournal och epikris. 4. Överrapportera till nästa vårdgivare När nutritionsriktlinjerna införs ska de prioriteras av verksamhetens och avdelningarnas ledning, utbildning ska ges till klinikens personal och ansvarsfördelningen ska tydliggöras mellan de olika yrkesgrupperna (6, 7). 3

4 Målsättning Det övergripande målet är att alla patienter ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Nutritionsbehandlingen bör betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och vård. Patientens värderingar, rätt till självbestämmande och behov av delaktighet ska beaktas i all behandling. Nutritionsbedömning 90 % av patienterna är nutritionsbedömda med uppgift i patientjournalen om viktförändring, BMI samt reducerat födointag inom 48 timmar från inskrivning/ankomst till vårdavdelning. Beräkning av energibehov 90 % av patienter med risk för undernäring ska få sitt energibehov beräknat och dokumenterat. Nutritionsbehandling 90 % av patienter med risk för undernäring eller med undernäring har under vårdtiden fått nutritionsbehandling så att minst 75% av beräknat energibehov är tillgodosett. Informationsöverföring 90 % av riskpatienternas slutanteckning, skriven av läkare, sjuksköterska eller dietist ska innehålla information om patientens nutrition. Mätning kommer att ske innan införandet av nutritionsriktlinjerna. Därefter kommer mätning att ske årligen av dietist genom granskning av slumpmässigt utvalda journaler i på klinikernas samtliga vårdavdelningar. 4

5 ANSVARSFÖRDELNING Nutritionsansvar på avdelning Läkare: Övergripande ansvar vilket omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av lämplig nutritionsbehandling. Läkaren tar ställning till om avmagriang eller en pågående viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas eller kan motverkas genom någon specifik medicinsk behandling. I samråd med annan personal bedöma lämplig nutritionsbehandling. Utvärdera och dokumentera i patientjournalen. Initiera dietistkontakt. Sjuksköterska: Ansvarig för nutritionsbedömning. Ansvara för nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Utvärdera och dokumentera i patientjournalen. Initiera dietistkontakt. Undersköterska: Utföra längd- och viktmätning, utföra mat- och vätskeregistrering samt dokumentera detta. Rapportera om avvikelser i mat- och vätskeintaget till sjuksköterskan. Beställa, göra i ordning och servera ordinerad kost dvs. frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål. Dietist: I samråd med annan personal ansvara för individuella nutritionsinsatser såsom utredning, behandling, uppföljning och utvärdering. Bedöma behov av kosttillägg, enteral och/eller parenteral nutrition. Rekommendera sort och mängd av kosttillägg/sondnäring. Livsmedelsförskrivning. Dokumentera i patientjournalen. Utbilda personal i näringsfrågor. Sjuksköterska med extra nutritionsansvar/ Nutritionsansvarig sjuksköterska: Samarbetar med kostombud och dietist för att sprida nutritionskunskap på avdelningen. Ska vara kunnig i teknik kring enteral och parenteral nutrition. Kostombud: Fungerar som en länk mellan avdelning och sjukhuskök. Ska ha kunskap om sjukhusets olika specialkoster, näringsdrycker, varusortiment, beställningsrutiner och livsmedelshygien. Samarbetar med nutritionsansvarig sjuksköterska och dietist för att sprida nutritionskunskap på avdelningen. 5

6 UTREDNING Utredning På alla patienter som läggs in på klinikerna ska en nutritionsbedömning utföras där uppgifter om reducerat födointag, viktförlust och BMI journalförs. Nutritionsbedömning Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av följande riskfaktorer: Reducerat födointag de senaste 1-3 månaderna exempelvis på grund av aptitlöshet, illamående eller sväljnings- och tuggsvårigheter (2) Ofrivillig viktförlust senaste 3-6 månaderna Undervikt 1, 2, 3 Body Mass Index (BMI= vikt i kg/längd i m2 ) BMI < 20 om patienter 70 år eller yngre BMI < 22 om patienter 71 år eller äldre Risk för undernäring graderas enligt följande: Ingen risk: Inget av ovanstående kriterier uppfylls Risk: Minst ett av ovanstående kriterier uppfylls 1. För patienter som samlar på sig vätska blir BMI falskt högt. 2. Även patienter med ett högt BMI (t ex övervikt) som ofrivilligt förlorat vikt har risk för undernäring. 3. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och/eller reducerat födointag behöver inte betyda undernäring. Alla patienter ska vägas och mätas, det vill säga inte enbart tillfrågas. Undantag är när man gjort ett etiskt ställningstagande att inte väga eller mäta, eller när det på grund av medicinska skäl är omöjligt att väga eller mäta. Längdmätning, Se Bilaga Riskbedömningsinstrumentet Senior Alert kan användas för patienter >70 år 6

7 UTREDNING Mat- och vätskeregistrering Mat- och vätskeregistrering är ett sätt att värdera patientens energi- och vätskeintag. För patienter som har risk för undernäring eller som är undernärda ska mat- och vätskeregistrering genomföras under 3 dygn. När flera dagar registreras utjämnas dag-till-dag variationen och man kan bedöma om näringsintaget är under förbättring. Allt som äts och dricks ska registreras. Energi- och vätskeintaget ska ställas i relation till patientens beräknade behov. Bedömning av dagligt energibehov Beräkning av dagligt energibehov= kcal x vikt Kritiskt sjuka, ej metaboliskt stabila Sängliggande Uppegående Återuppbyggnadsfas Lathund för energibehov/dygn, se Bilaga kcal/ kg 25 kcal/kg 30 kcal/kg 35 kcal/kg Vid kraftig övervikt beräknas energibehovet utifrån normalvikt där BMI är lika med 25, se Bilaga Bedömning av vätskebehov Basalbehov är ca 30 ml vätska/kg och dygn. Ökat vätskebehov vid t ex feber, kräkningar och diarré. Vid feber ökar vätskebehovet med 250 ml/grad temperaturökning. Medicinsk-/omvårdnadsbedömning Om nutritionsbedömningen påvisar undernäringsproblem ska en medicinsk och omvårdnadsmässig bedömning göras för att identifiera: Planerade, pågående eller nyligen genomförd behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi som påverkar näringsintag, energiomsättning eller metabolism. Bakomliggande tidigare okänd sjukdom Medicinering som kan orsaka t.ex. illamående, muntorrhet eller förstoppning. Bristfälligt mun- och tandstatus, tuggsvårigheter. Sväljningssvårigheter. Mag-tarmproblem t ex diarré, gaser eller förstoppning. Fysiska och funktionella hinder för att äta, t ex vid halvsidig förlamning. Kulturella, etniska och sociala faktorer 7

8 BEHANDLING Val av nutritionsbehandling Källa: Ändrad efter utbildningsmaterial för vårdpersonal från DRF s Referensgrupp för KOL SNR-kost = Kost för friska A-kost = Allmän kost för sjuka E-kost = Energi- och proteinberikad kost 8

9 BEHANDLING Nutritionsbehandling Om bedömning visar förekomst av/risk för undernäring upprättas en vårdplan för nutrition. Vårdplanen ska klargöra nutritionsbehandlingens målsättning. Utifrån nutritionsbedömningen ordineras energi- och proteinrik kost (Ekost), allmän kost för sjuka (A-kost), önske-, konsistensanpassad- eller specialkost. Frukost, lunch och middag ska täcka 60 % av dagens energiintag/-behov och återstående 40 % ska täckas av mellanmål och kvällsmålet. Detta gäller för alla patienter. Sjukhuskosten ska bestå av frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål. Måltiderna ska spridas ut över en så stor del av dagen som möjligt. Mat och mellanmål ska serveras på tider som passar patientens behov och önskemål. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Vissa patienter kan behöva ytterligare mellanmål. Generellt rekommenderas två näringsdrycker (ca 600 kcal) per dag till patienter med undernäring eller med risk för undernäring, helst mellan huvudmålen. Om mat- och vätskeregistreringen visar ett otillräckligt intag av mat och dryck ska enteral- och/eller parenteral nutrition övervägas (se val av nutritionsbehandling sid 7). Detta bör ske 3-4 dagar efter vårdtillfällets start och beslutet journalföras. Om möjligt väljs enteral före parenteral nutrition om patienten har en fungerande och tillgänglig mag-tarmkanal. Oral, enteral och parenteral nutrition kompletterar varandra och kan med fördel kombineras. Energibehovet måste beräknas, då både en för stor eller liten tillförsel kan öka risken för komplikationer. Det är viktigt att diskutera indikation och mål med enteral och/eller parenteral nutrition. När det gäller palliativa patienter med förväntad överlevnad kortare än 2-3 månader är enteral eller parenteral nutrition oftast inte indicerat. Det finns dock undantag som ska bedömas individuellt. 9

10 BEHANDLING Ätstödjande åtgärder Tidiga och enkla ätstödjande åtgärder tillsammans med energiberikad kost och näringsdrycker kan förhindra eller utsätta behovet av dyrare behandling som t ex sondnäring och parenteral nutrition. Exempel på ätstödjande åtgärder: Matningshjälp eller tillsyn vid måltid Äthjälpmedel t ex pet emot kant på tallriken eller mugg med handtag Rätt sittställning, helst i stol, under måltid Måltidsmiljö Munvård Kontakt med dietist Om patienten inte täcker sitt energi- och näringsbehov trots genomförd nutritionsbedömning och vidtagna åtgärder (E-kost, kosttillägg, ätstödjande åtgärder och mat- och vätskeregistrering) konsulteras dietist. Dietist bör också kontaktas när patienten förväntas ha fortsatta nutritionsproblem efter utskrivning från sjukhuset. Vid behandling med enteral och parenteral nutrition kan dietist hjälpa till att bedöma energi- och näringsbehov, ge råd om produktval, upptrappning av tillförseln och monitorering. Enteral Nutrition När patientens energibehov inte kan tillgodoses via mat, dryck eller kosttillägg bör enteral nutrition övervägas för patienter med fungerande mag-tarmkanal. Val av tillfartsväg: Sond Indikation Nasogastrisk sond Nasojejunal sond Gastrostomi Jejunostomi För kontraindikationer: se Vårdhandboken (8). Kortvarigt nutritionsbehov Kortvarigt nutritionsbehov. Då magsäcken inte kan användas. Längre nutritionsbehov > 4-6 veckor Då magsäck ej kan användas Hinder i gall- och bukspottskörtelgångarna Stor gastroesofagal reflux och samtidigt långvarigt nutritionsbehov 10

11 BEHANDLING Val av sondnäring Förstahandsvalet är upphandlad sondnäring: Vid uppstart: Standard och/eller Fiber Fortsätt: Standard och/eller Fiber Vid ökat energibehov och/eller vätskerestriktion: Energy och/eller Energy Fiber Vid förstoppning/diarré: Fiber Specialsondnäring: Det finns specialsondlösningar vid t ex diabetes, svår diarré och malabsorption. Kontakta dietist för mer information. OBS! Beakta individuell tolerans. Tillförsel av sondnäring Vid kontinuerlig matning sker sondmatningen kontinuerligt över dygnet. Det rekommenderas om möjligt ett fyra timmars avbrott per dygn, för att ph-värdet inte skall stiga för mycket i magsäcken. Nutritionspump rekommenderas. Intermittent matning efterliknar vanlig måltidsfördelning och sker under ca 2-3 timmar med uppehåll emellan. Tillförsel sker med nutritionspump eller med gravitationsmatning. Gravitationsmatning innebär att sondnäringen hängs upp högt på droppställning eller liknande och ges genom sondmatningsaggregat med rullklämma med hjälp av gravitationskraften. Vid bolusmatning sker matningen med hjälp av sondspruta under ca minuter, Volymen ska motsvara en måltid och sondmaten fördelas oftast på 3 måltider. 11

12 BEHANDLING Upptrappning Tillförselshastigheten måste anpassas patientens mag-tarmfunktion och tolerans. Med långsam tillförsel i början minskar risken för toleransproblem som illamående, kräkningar eller diarré. Under de första fyra till fem dygnen kan matningshastigheten oftast ökas successivt från ca 25 ml/tim till ml/timme. Om sonden ligger med spetsen i tunntarmen startas sondmatningen upp med 25ml/timme, sondmaten ges kontinuerligt och kan ökas långsamt under de första fyra till fem dygnen till maxhastighet på 125 ml/t med hjälp av sondmatningspump. För att täcka vätskebehovet under upptrappningen tillförs vid behov vätska. Om det bedöms vara viktigt att täcka energi- och näringsbehovet omedelbart, t ex om själva upptrappningen beräknas ta lång tid, bör komplettering ske med parenteral nutrition. Hos undernärda patienter är det lämpligt att börja med ca halva energibehovet och trappa upp tillförseln försiktigt under 3-7 dagar eller längre för att förebygga refeeding syndrom (se sid 14 ). Att tänka på inför och under sondmatning Om möjligt bör patienten sitta uppe under och en stund efter sondmatningen. Om detta inte är möjligt ska patienten ha höjd huvudända med minst 30 grader om patientens tillstånd medger detta eller placera patienten i höger sidoläge vid sondmatningstillfället. Sondmaten ska vara rumstempererad. Spola försiktigt igenom sonden med ml rumtempererad vatten efter måltid. Ytterligare vätska kan tillföras försiktigt i sonden mellan måltiderna om behov finns. Medvetandesänkta patienter, sängbundna patienter utan normal sväljreflex och patienter med tendens till ventrikelretention bör övervakas extra noga på grund av risken för reflux till matstrupen och aspiration. För mer information om sondmatning; se Vårdhandboken (8) och lokala PM. 12

13 BEHANDLING Parenteral nutrition Vad är parenteral nutrition? Parenteral nutrition är tillförsel av näring via perifer eller central ven. När parenteral nutrition är enda näringskällan benämns detta som total parenteral nutrition (TPN). Parenteral nutrition ska innehålla aminosyror, glukos och fett. Parenteral nutrition ges i regel via trekammarpåsar med dessa tre komponenter. Vitaminer och spårelement ingår inte i trekammarpåsarna och måste alltid tillsättas. Trekammarpåsar är godkända för att kunna ges under 24 timmar med tillsatser. Det är viktigt att tillsatserna görs med strikt aseptisk teknik. Tillsatserna ska göras omedelbart före infusionen startar När bör parenteral nutrition inledas? Parenteral nutrition bör inledas när tillräcklig försörjning per os och/eller enteralt inte är möjligt. Patienten skall vara cirkulatoriskt stabil och vätskeoch elektrolytbalansen skall kontrolleras och korrigeras innan och under behandling med parenteral nutrition. Se FASS och Vårdhandboken för kontraindikationer, varningar, försiktighet, interaktioner, biverkningar och överdosering. Intravenösa Infarter Parenteral nutrition kan ges via en perifer ven (perifer infart) eller via en central ven (central venkateter/cvk eller port). I de centrala infarterna kan man ge lösningar med högre osmolaritet, medan man inte bör ge lösningar Skötsel av intravenösa infarter se Vårdhandboken (8). med osmolaritet över 850 mosm/liter i de perifera infarterna för att undvika komplikationer. Infusionshastighet Maximal rekommenderad infusionshastighet varierar mellan olika parenterala näringslösningar, se FASS. Rekommenderad infusionstid är timmar beroende på tolerans och metabol kontroll. 13

14 BEHANDLING Energitillförsel Om patienten får glukoslösning i tillägg, skall energimängden i denna medräknas i den totala energitillförseln (1 liter 5 % glukos innehåller 200 kcal och 1 liter 10 % glukos innehåller 400 kcal). Om glukostillförseln utgör en stor del av energi- och näringstillförseln, finns risk för en för låg tillförsel av aminosyror/nitrogen och andra näringsämnen. Komplikationer vid parenteral nutrition, se Vårdhandboken (8). Om parenteral nutrition tillförs som tillägg till intag per os eller enteralt, ger man parenteral nutrition motsvarande den del av energin som inte täcks av intaget per os eller enteralt. Upptrappning av parenteral nutrition till undernärda och kritiskt sjuka patienter Svält leder till nedreglering av metabolismens enzymsystem. Funktionerna i flera organ såsom hjärta och njurar kan vara reducerade vid undernäring och vid kritisk sjukdom, vilket ger risk för överbelastning om man tillför näring och vätska för snabbt eller i för hög dos. Till patienter som är i behov av parenteral nutrition och som är undernärda, har varit utan näring en tid eller är kritiskt sjuka, rekommenderas en gradvis upptrappning av den parenterala lösningen för att förebygga refeeding syndrome. Starta med kcal/kg/dygn Trappa upp till beräknat behov under 3-5 dagar I extrema fall kan det finnas behov av att trappa upp tillförseln ännu långsammare, såsom vid BMI < 16 Monitorering Monitorering är viktigt för att bedöma effekten av parenteral nutritionsbehandling och för att motverka eventuella komplikationer av behandlingen. Vilka undersökningar som ska utföras och frekvensen av dessa avgörs av underliggande sjukdom hos patienten, det kliniska tillståndet, samt vad som är målsättningen med behandlingen. Generellt bör kritiskt sjuka, patienter med organsvikt, samt allvarligt undernärda patienter undersökas oftare än andra patienter. Elektrolyter (inklusive fosfat och magnesium) och vätskebalansen måste övervakas noga under uppstart med parenteral nutrition, särskilt viktigt är detta vid allvarlig undernäring eller organsvikt. 14

15 BEHANDLING Rekommenderade kontroller: Viktutveckling/vätskebalans Beräkning av det totala energiintaget (oral-, enteral- och parenteral näring) Kliniskt tillstånd Hjärt- och lungfunktion Inspektion av patientens infarter Kroppstemperatur Laboratorieprover Förslag till blodprover och provtagningsintervall: Lämpliga blodprov och provtagningsintervall ordineras av behandlande läkare med hänsyn taget till patientens tillstånd: 1. Före start och en gång per vecka eller vid behov: Albumin, CRP triglycerider, leverstatus, njustatus, blodstatus, el-status (inkl fosfat och magnesium) och glukos. 2. Vid undernärings bör el-status (inkl fosfat och magnesium) mätas varannan till varje dag den första veckan. Glukos bör mätas 1 x 4/d initialt. 3. Årligen vid långtidsbehandling: Zink, magnesium, folsyra, B12, vitamin D, bentäthetsmätning med DEXA Utvärdering Efter cirka 3-5 dagar bör PN-behandlingen utvärderas av behandlande läkare och eventuellt omprövas. Vid kortare vårdtid än 3 dagar rekommenderas att överrapportera utvärdering till nästa vårdgivare. Utvärderingen görs utifrån patientens allmäntillstånd i kombination med ovanstående rekommenderade kontroller. För mer information om parenteral nutrition se Vårdhandboken (8) och lokala PM. För mer information, se Vårdhandboken (8). 15

16 UPPFÖLJNING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Uppföljning och utvärdering Nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder ska följas upp dagligen. Ny nutritionsbedömning genomförs varje vecka. Vid behov utförs även ny mat och vätskeregistrering. Vid behandling med kosttillägg, specialkost och/eller kost med avvikande konsistens ska uppföljning ske avseende smak, acceptans och möjlighet att följa behandlingen. Personalen på specialistmottagning ska väga patienten vid mottagningsbesöket för att upptäcka ev. förändringar i näringstillståndet och vid behov vidta åtgärder. Syftet med uppföljningen är att värdera effekten av vidtagna åtgärder och upptäcka ev. biverkningar. Laboratoriemässig uppföljning anpassas efter individuellt behov. Undersökningar av vitaminer, mineraler och spårämnen i blod bör utföras vid svår undernäring, misstänkt långvarigt lågt näringsintag och malabsorption. Tiaminbrist uppstår efter dagar hos patienter på en diet utan tiamin. Kraftigt undernärda patienter har ofta tiaminbrist som måste behandlas innan uppstart med glukostillförsel eller nutritions-behandling. Övriga vitaminer, mineraler och spårämnen bör också tillföras, då man kan förvänta att dessa patienter även har brist på dessa. Förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål dvs. kosttillägg, berikningsprodukter, förtjockningsmedel och sondmat. Dietist ansvarar för förskrivning av näringsprodukter till patienter som bor i eget boende. För vårdtagare som är skrivna och återvänder till något av kommunernas helinackorderingsboenden, ansvarar boendet själva för att tillhandahålla vårdtagaren ordinerade livsmedel för särskilda näringsändamål t ex sondnäring eller kosttillägg. Dokumentation Resultatet av nutritionsbedömning, vidtagna åtgärder, omvårdnadsåtgärder samt effekten av åtgärder ska dokumenteras i nutritionsjournalen och/eller under sökordet nutrition i omvårdnadsstatus. Viktuppgifter, samt resultat från kost- och vätskeregistrering ska dokumenteras under mätvärden. Det är viktigt att beakta alla yrkesgruppers journalanteckningar. Läkare dokumenterar vidtagna nutritionsåtgärder i daganteckningen. Dietisten dokumenterar under det aktuella vårdtillfället eller i nutritionsjournalen. 16

17 UPPFÖLJNING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Informationsöverföring Vid utskrivning ska information om patientens ät- och näringsproblem samt pågående nutritionsbehandling rapporteras till nästa vårdgivare, i patientens omvårdnads- och medicinska epikris. Även dietistens bedömning, åtgärd och rekommendation ska överföras i de fall som dietist har konsulterats. Informationen ska innehålla: Sammanfattning av ät-/nutritionsproblem och viktutveckling under vårdtiden. Sammanfattning av åtgärder och effekter av given nutritionsbehandling. Bedömning av nutritionstillståndet, inklusive vikt och BMI vid utskrivning. Nutritionsordination, dvs. typ av behandling - kost, kosttillägg, enteral- och/eller parenteral nutrition. Beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder. Målsättning med nutritionsbehandlingen. 17

18 Referenser 1. Cederholm T. Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen 2006: 21 (103); Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen 2000: Nasjonale faglige retningslinjer for forebygging og behandling av underernæring, Helsedirektoratet, Avdeling ernæring. Juni 2009 (Norge). 4. Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Disease-related malnutrition: an evidence-based approach to treatment. Wallingford: CABI Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket Var femte sjukhuspatient är undernärd. Läkartidningen. 2009: 49 (106): Johansson U, Larsson J, Rothenberg E, Stene C, Unosson M, Bosaeus I. Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer. Läkartidningen. 2006: (103); Källor 8. Vårdhandboken Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg, 2:a utg, SWESPEN, Bosaeus I, Carlsson E, Jakobsson I et al. Strategier för Nutrition. Sahlgrenska, Universitetssjukhuset Riktlinjer för kvalitetsarbetet vid Karolinska Universitetssjukhuset Gardell Y Hellström P, Knutas Mann L, Irving Faxén G. Nutritionsguide. Karolinska Universitetssjukhuset Kvalitetsnorm för nutrition med inriktning mot undernäring, Verksamhetsområde Geriatrik och rehabiliteringsdivisionen. Uppsala Akademiska sjukhus Hinke M. Kruizenga et al. Effectiveness and cost-effectiveness of early screening and treatment of malnurished patients. Am J Clin Nutr 2005; 82: Utbildningsmaterial för vårdpersonal från DRF s Referensgrupp för KOL Dietisternas Riksförbund: Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna. Sammanställning utarbetad av DRF s Referensgrupp för Enteral och Parenteral Nutrition Läkemedelsboken Läkemedelsverket. 18. FASS. Apoteket. 19. PN guiden 10:e upplagan. Fresenius Kabi 20. Stratton and Smith. Role of enteral and parenteral nutrition in the patient with gastrointestinal and liverdisease. Best pract res clin gastroenterol 2006; 20 (3): Stanga et al. Review. Nutrition in clinical practise. Eur J Clin Nutr 2008;62: Francini-Pesenti et al. Wernicke`s syndrome during parenteral nutrition: Not an unusual complication. Nutrition 2009;25:

19 Bilaga Längdmätning Mät patienten stående. Om detta inte är möjligt kan demispan användas. Gör på följande sätt: Mät på ena armen avståndet mellan bröstbenets mittskåra till roten mellan långfinger och ringfinger. Det kallas för halva armspännvidden. Sätt in den längden i formeln nedan. Kvinnor: (1,35 x halva armspännvidden i cm) + 60,1 Män: (1,40 x halva armspännvidden i cm) + 57,8 Lathund: Energibehov/dygn Vikt (kg) 20 kcal 25 kcal 30kcal Vid kraftig övervikt används normalvikt (BMI=25) för beräkning av energibehov Längd (cm) Normal vikt (kg) , , x längd i m 2 =normalvikt 19

20 Riktlinjer Nutrition 2011

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Projektnamn: Riktlinjer Nutrition. Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ X X X

Projektnamn: Riktlinjer Nutrition. Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ X X X infektionsklinikerna Projektdirektiv 1(12) Projektnamn: Riktlinjer Nutrition Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektägare är utsedd (finansiär)

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition Region Stockholms Innerstad Sida 1 (23) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-02-20 SJUKSKÖTERSKOR Regel för Hälso- och sjukvård: Sjuksköterskor Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. Sida 2 (23) Innehåll

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg

Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg 3 2006, 2:a utgåvan, plan4.se DENNA SKRIFT ÄR FRAMTAGEN AV Dietisternas Riksförbund Nutritionsnätet för sjuksköterskor Svensk Förening för Klinisk Nutrition (Svenska Läkaresällskapet) SWESPEN Swedish Society

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna

Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna Sammanställning utarbetad av DRFs referensgrupp för Enteral och Parenteral Nutrition Maria Sundberg Hjelm Inger Nygårds Marie Backman Anki Book Uppsala 17 januari

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Sammanträde i Nämnden för Kostsamverkan

Sammanträde i Nämnden för Kostsamverkan DAGORDNING Nämnden för Kostsamverkan Landstingsservice Sammanträde 2013-05-29 Sida 1 (5) Sammanträde i Nämnden för Kostsamverkan Ordförande kallar till sammanträde. Tid: 2013-05-29 Kl 14.00-16.00 Plats:

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling

BEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen 2 Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten.

Läs mer

2015-03-27. Nutritionsbedömning. Nutritionsdagen 2015. Ur Vårdhandboken

2015-03-27. Nutritionsbedömning. Nutritionsdagen 2015. Ur Vårdhandboken Nutritionsdagen 2015 Nutritionsrådet Akademiska sjukhuset Nutritionsbedömning Karin Blom Malmberg, Leg Dietist Socialstyrelsens föreskrift 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring 6 Vårdgivaren

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Nutritionspolicy och handlingsplan för Vilhelmina kommuns särskilda boenden

Nutritionspolicy och handlingsplan för Vilhelmina kommuns särskilda boenden Nutritionspolicy och handlingsplan för Vilhelmina kommuns särskilda boenden Anki Marklund, Kostchef Birgitta Jonsson, MAS Barbro Johansson, Äldreomsorgschef VILHELMINA KOMMUN Senast uppdaterad 101029 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Nationella riktlinjer för Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening 2010 Ingvar Bosaeus, Göteborg, Ulla Johansson,

Läs mer

Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998

Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998 Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998 Status Denna version, nr 5, Reviderad upplaga 2006-09-08 utfärdad av referensgruppen för Enteral nutrition Granskad av; Jan-Olov Strandell Fouad

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Sammanträde i Servicenämnden

Sammanträde i Servicenämnden DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sammanträde 2013-05-24 Sida 1 (7) Sammanträde i Servicenämnden Ordförande kallar till sammanträde. Tid: 2013-05-24 10.00-16.00 Plats: Lokal "Foajén" Restaurang

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning.

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning. Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Nutrition med inriktning undernäring Stockholms läns landsting 2005 Regionalt Vårdprogram Nutrition med inriktning undernäring Rapporten är framtagen av:

Läs mer

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26) Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun β Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun Timrå 2007-05-30 Birgitta Andersson Ulrica Hedlund Lena Karlstedt SAMMANFATTNING Äldreomsorgens verksamhetschef och

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken

Riktlinjer. för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus. Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Hudiksvalls sjukhus av Peter Engström ST-läkare Anestesikliniken 3 Introduktion...................... 5 Screening........................ 6 Åtgärder vid malnutrition..........

Läs mer

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling För sjuksköterskor Dokumenttyp: Rutiner och arbetssätt Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 18 Version: Rutiner för

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Fresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan

Fresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan sondnäring från fresenius kabi original original fibre* energy energy fibre* HP energy 1000 complete 1200 complete Komplett sondnäring med* och utan fiber. 1 kcal/ml. Fr e s u b i n o r i g i n a l 500

Läs mer

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE Sommarhemmet, Bohusgården, Skogslyckan, Unneröd NUTRITIONSPROJEKTET DELRAPPORT 2 Augusti 2009 Eva Abrahamsson, leg. sjuksköterska Johanna Calles,

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR?

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? Problemet kan beskrivas i två delar; dels hög prevalens av nutritionsproblem bland äldre och dels bristande struktur och kompetens i kommunal äldreomsorg

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Enteral och parenteral nutrition

Enteral och parenteral nutrition 234 Nutrition Borttagen text 2014-05-05, s 241. Ingvar Bosaeus, Enheten för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inledning Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande,

Läs mer

Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011 Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011 Innehållsförteckning Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska,

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Råd kring kost och nutrition

Råd kring kost och nutrition Råd kring kost och nutrition Innehåll Sidan 1. Inledning 4 2. Energi och näringsrekommendationer 5 3. Måltidens innehåll och fördelning 6 4. Måltidsmiljö och matintag 8 5. Sondnäring 12 6. Kosttillägg

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION BILAGA 13 2006-04-04/IA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Målen för måltidsverksamheten

Läs mer

VÄTSKE- & NUTRITIONS- BEHANDLING. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska

VÄTSKE- & NUTRITIONS- BEHANDLING. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska VÄTSKE- & NUTRITIONS- EHNDLING Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen FÖRORD Många patienter på sjukhus har av olika orsaker svårt att få i sig tillräckligt med vätska och nutrition. Undernäring

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum 2008-10 Rev: 2010-12 Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. inom Borlänge kommuns särskilda boenden

Riktlinjer för kost och nutrition. inom Borlänge kommuns särskilda boenden Riktlinjer för kost och nutrition Sida 2 av 22 Sida 3 av 22 Version: maj 2010 Antagen av Omsorgsnämnden: maj 2010. Den första versionen togs fram 2006 av Kostservice och medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond

Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond 1 Reviderats 2013-05-30 Inledning Vid olika typer av sjukdomar, där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer