Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna"

Transkript

1 Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning 4 Utredning 5 Behandling 7 Enteral nutrition 10 Parenteral nutrition 12 Uppföljning och informationsöverföring 15 Referenser 17 Källor 18 Bilaga 19 Framtaget av (förf) Anna Sjödin, Inger Nygårds, Birgitta Modig, Leg dietister Version: 1:1 Gäller för: Klinikerna inom Medicinska Tvärgruppen, LD Godkänt av: Mikael Köhler, ordförande Medicinska Tvärgruppen, LD Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken, Mora Lasarett Sara Larsson, projektledare Riktlinjer Nutrition Gäller fr.o.m t.o.m

3 Inledning Drygt 20 % av patienterna på svenska sjukhus lider av undernäring och ytterligare lika många befinner sig i riskzonen (1,2). Undernäring kan medföra ökad risk för komplikationer, förlängda vårdtider samt nedsatt välbefinnande hos patienten (1, 3, 4). Studier från bland annat Danmark, Holland, Storbritannien och USA har visat att tidig nutritionsbedömning och behandling kan reducera vårdtiden samt förbättra livskvalité och överlevnad (3, 4). Landstinget Dalarna har därför beslutat att följa rekommendationer utarbetade av Livsmedelsverket i skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg efter Socialstyrelsens rapport Näringsproblem i vård och omsorg (2, 5). Genom att införa nedanstående åtgärder vid medicin-, geriatrik-, kardiologioch infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna kan vi få en god och säker vård med avseende på nutritionen och vårdtider kan reduceras; 1. Bedöma risken för undernäring 2. Målinrikta nutritionsbehandlingen till riskpatienter 3. Dokumentera nutritionstillstånd och åtgärder i patientjournal och epikris. 4. Överrapportera till nästa vårdgivare När nutritionsriktlinjerna införs ska de prioriteras av verksamhetens och avdelningarnas ledning, utbildning ska ges till klinikens personal och ansvarsfördelningen ska tydliggöras mellan de olika yrkesgrupperna (6, 7). 3

4 Målsättning Det övergripande målet är att alla patienter ska ha en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Nutritionsbehandlingen bör betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och vård. Patientens värderingar, rätt till självbestämmande och behov av delaktighet ska beaktas i all behandling. Nutritionsbedömning 90 % av patienterna är nutritionsbedömda med uppgift i patientjournalen om viktförändring, BMI samt reducerat födointag inom 48 timmar från inskrivning/ankomst till vårdavdelning. Beräkning av energibehov 90 % av patienter med risk för undernäring ska få sitt energibehov beräknat och dokumenterat. Nutritionsbehandling 90 % av patienter med risk för undernäring eller med undernäring har under vårdtiden fått nutritionsbehandling så att minst 75% av beräknat energibehov är tillgodosett. Informationsöverföring 90 % av riskpatienternas slutanteckning, skriven av läkare, sjuksköterska eller dietist ska innehålla information om patientens nutrition. Mätning kommer att ske innan införandet av nutritionsriktlinjerna. Därefter kommer mätning att ske årligen av dietist genom granskning av slumpmässigt utvalda journaler i på klinikernas samtliga vårdavdelningar. 4

5 ANSVARSFÖRDELNING Nutritionsansvar på avdelning Läkare: Övergripande ansvar vilket omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av lämplig nutritionsbehandling. Läkaren tar ställning till om avmagriang eller en pågående viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas eller kan motverkas genom någon specifik medicinsk behandling. I samråd med annan personal bedöma lämplig nutritionsbehandling. Utvärdera och dokumentera i patientjournalen. Initiera dietistkontakt. Sjuksköterska: Ansvarig för nutritionsbedömning. Ansvara för nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Utvärdera och dokumentera i patientjournalen. Initiera dietistkontakt. Undersköterska: Utföra längd- och viktmätning, utföra mat- och vätskeregistrering samt dokumentera detta. Rapportera om avvikelser i mat- och vätskeintaget till sjuksköterskan. Beställa, göra i ordning och servera ordinerad kost dvs. frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål. Dietist: I samråd med annan personal ansvara för individuella nutritionsinsatser såsom utredning, behandling, uppföljning och utvärdering. Bedöma behov av kosttillägg, enteral och/eller parenteral nutrition. Rekommendera sort och mängd av kosttillägg/sondnäring. Livsmedelsförskrivning. Dokumentera i patientjournalen. Utbilda personal i näringsfrågor. Sjuksköterska med extra nutritionsansvar/ Nutritionsansvarig sjuksköterska: Samarbetar med kostombud och dietist för att sprida nutritionskunskap på avdelningen. Ska vara kunnig i teknik kring enteral och parenteral nutrition. Kostombud: Fungerar som en länk mellan avdelning och sjukhuskök. Ska ha kunskap om sjukhusets olika specialkoster, näringsdrycker, varusortiment, beställningsrutiner och livsmedelshygien. Samarbetar med nutritionsansvarig sjuksköterska och dietist för att sprida nutritionskunskap på avdelningen. 5

6 UTREDNING Utredning På alla patienter som läggs in på klinikerna ska en nutritionsbedömning utföras där uppgifter om reducerat födointag, viktförlust och BMI journalförs. Nutritionsbedömning Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av följande riskfaktorer: Reducerat födointag de senaste 1-3 månaderna exempelvis på grund av aptitlöshet, illamående eller sväljnings- och tuggsvårigheter (2) Ofrivillig viktförlust senaste 3-6 månaderna Undervikt 1, 2, 3 Body Mass Index (BMI= vikt i kg/längd i m2 ) BMI < 20 om patienter 70 år eller yngre BMI < 22 om patienter 71 år eller äldre Risk för undernäring graderas enligt följande: Ingen risk: Inget av ovanstående kriterier uppfylls Risk: Minst ett av ovanstående kriterier uppfylls 1. För patienter som samlar på sig vätska blir BMI falskt högt. 2. Även patienter med ett högt BMI (t ex övervikt) som ofrivilligt förlorat vikt har risk för undernäring. 3. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och/eller reducerat födointag behöver inte betyda undernäring. Alla patienter ska vägas och mätas, det vill säga inte enbart tillfrågas. Undantag är när man gjort ett etiskt ställningstagande att inte väga eller mäta, eller när det på grund av medicinska skäl är omöjligt att väga eller mäta. Längdmätning, Se Bilaga Riskbedömningsinstrumentet Senior Alert kan användas för patienter >70 år 6

7 UTREDNING Mat- och vätskeregistrering Mat- och vätskeregistrering är ett sätt att värdera patientens energi- och vätskeintag. För patienter som har risk för undernäring eller som är undernärda ska mat- och vätskeregistrering genomföras under 3 dygn. När flera dagar registreras utjämnas dag-till-dag variationen och man kan bedöma om näringsintaget är under förbättring. Allt som äts och dricks ska registreras. Energi- och vätskeintaget ska ställas i relation till patientens beräknade behov. Bedömning av dagligt energibehov Beräkning av dagligt energibehov= kcal x vikt Kritiskt sjuka, ej metaboliskt stabila Sängliggande Uppegående Återuppbyggnadsfas Lathund för energibehov/dygn, se Bilaga kcal/ kg 25 kcal/kg 30 kcal/kg 35 kcal/kg Vid kraftig övervikt beräknas energibehovet utifrån normalvikt där BMI är lika med 25, se Bilaga Bedömning av vätskebehov Basalbehov är ca 30 ml vätska/kg och dygn. Ökat vätskebehov vid t ex feber, kräkningar och diarré. Vid feber ökar vätskebehovet med 250 ml/grad temperaturökning. Medicinsk-/omvårdnadsbedömning Om nutritionsbedömningen påvisar undernäringsproblem ska en medicinsk och omvårdnadsmässig bedömning göras för att identifiera: Planerade, pågående eller nyligen genomförd behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi som påverkar näringsintag, energiomsättning eller metabolism. Bakomliggande tidigare okänd sjukdom Medicinering som kan orsaka t.ex. illamående, muntorrhet eller förstoppning. Bristfälligt mun- och tandstatus, tuggsvårigheter. Sväljningssvårigheter. Mag-tarmproblem t ex diarré, gaser eller förstoppning. Fysiska och funktionella hinder för att äta, t ex vid halvsidig förlamning. Kulturella, etniska och sociala faktorer 7

8 BEHANDLING Val av nutritionsbehandling Källa: Ändrad efter utbildningsmaterial för vårdpersonal från DRF s Referensgrupp för KOL SNR-kost = Kost för friska A-kost = Allmän kost för sjuka E-kost = Energi- och proteinberikad kost 8

9 BEHANDLING Nutritionsbehandling Om bedömning visar förekomst av/risk för undernäring upprättas en vårdplan för nutrition. Vårdplanen ska klargöra nutritionsbehandlingens målsättning. Utifrån nutritionsbedömningen ordineras energi- och proteinrik kost (Ekost), allmän kost för sjuka (A-kost), önske-, konsistensanpassad- eller specialkost. Frukost, lunch och middag ska täcka 60 % av dagens energiintag/-behov och återstående 40 % ska täckas av mellanmål och kvällsmålet. Detta gäller för alla patienter. Sjukhuskosten ska bestå av frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål. Måltiderna ska spridas ut över en så stor del av dagen som möjligt. Mat och mellanmål ska serveras på tider som passar patientens behov och önskemål. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Vissa patienter kan behöva ytterligare mellanmål. Generellt rekommenderas två näringsdrycker (ca 600 kcal) per dag till patienter med undernäring eller med risk för undernäring, helst mellan huvudmålen. Om mat- och vätskeregistreringen visar ett otillräckligt intag av mat och dryck ska enteral- och/eller parenteral nutrition övervägas (se val av nutritionsbehandling sid 7). Detta bör ske 3-4 dagar efter vårdtillfällets start och beslutet journalföras. Om möjligt väljs enteral före parenteral nutrition om patienten har en fungerande och tillgänglig mag-tarmkanal. Oral, enteral och parenteral nutrition kompletterar varandra och kan med fördel kombineras. Energibehovet måste beräknas, då både en för stor eller liten tillförsel kan öka risken för komplikationer. Det är viktigt att diskutera indikation och mål med enteral och/eller parenteral nutrition. När det gäller palliativa patienter med förväntad överlevnad kortare än 2-3 månader är enteral eller parenteral nutrition oftast inte indicerat. Det finns dock undantag som ska bedömas individuellt. 9

10 BEHANDLING Ätstödjande åtgärder Tidiga och enkla ätstödjande åtgärder tillsammans med energiberikad kost och näringsdrycker kan förhindra eller utsätta behovet av dyrare behandling som t ex sondnäring och parenteral nutrition. Exempel på ätstödjande åtgärder: Matningshjälp eller tillsyn vid måltid Äthjälpmedel t ex pet emot kant på tallriken eller mugg med handtag Rätt sittställning, helst i stol, under måltid Måltidsmiljö Munvård Kontakt med dietist Om patienten inte täcker sitt energi- och näringsbehov trots genomförd nutritionsbedömning och vidtagna åtgärder (E-kost, kosttillägg, ätstödjande åtgärder och mat- och vätskeregistrering) konsulteras dietist. Dietist bör också kontaktas när patienten förväntas ha fortsatta nutritionsproblem efter utskrivning från sjukhuset. Vid behandling med enteral och parenteral nutrition kan dietist hjälpa till att bedöma energi- och näringsbehov, ge råd om produktval, upptrappning av tillförseln och monitorering. Enteral Nutrition När patientens energibehov inte kan tillgodoses via mat, dryck eller kosttillägg bör enteral nutrition övervägas för patienter med fungerande mag-tarmkanal. Val av tillfartsväg: Sond Indikation Nasogastrisk sond Nasojejunal sond Gastrostomi Jejunostomi För kontraindikationer: se Vårdhandboken (8). Kortvarigt nutritionsbehov Kortvarigt nutritionsbehov. Då magsäcken inte kan användas. Längre nutritionsbehov > 4-6 veckor Då magsäck ej kan användas Hinder i gall- och bukspottskörtelgångarna Stor gastroesofagal reflux och samtidigt långvarigt nutritionsbehov 10

11 BEHANDLING Val av sondnäring Förstahandsvalet är upphandlad sondnäring: Vid uppstart: Standard och/eller Fiber Fortsätt: Standard och/eller Fiber Vid ökat energibehov och/eller vätskerestriktion: Energy och/eller Energy Fiber Vid förstoppning/diarré: Fiber Specialsondnäring: Det finns specialsondlösningar vid t ex diabetes, svår diarré och malabsorption. Kontakta dietist för mer information. OBS! Beakta individuell tolerans. Tillförsel av sondnäring Vid kontinuerlig matning sker sondmatningen kontinuerligt över dygnet. Det rekommenderas om möjligt ett fyra timmars avbrott per dygn, för att ph-värdet inte skall stiga för mycket i magsäcken. Nutritionspump rekommenderas. Intermittent matning efterliknar vanlig måltidsfördelning och sker under ca 2-3 timmar med uppehåll emellan. Tillförsel sker med nutritionspump eller med gravitationsmatning. Gravitationsmatning innebär att sondnäringen hängs upp högt på droppställning eller liknande och ges genom sondmatningsaggregat med rullklämma med hjälp av gravitationskraften. Vid bolusmatning sker matningen med hjälp av sondspruta under ca minuter, Volymen ska motsvara en måltid och sondmaten fördelas oftast på 3 måltider. 11

12 BEHANDLING Upptrappning Tillförselshastigheten måste anpassas patientens mag-tarmfunktion och tolerans. Med långsam tillförsel i början minskar risken för toleransproblem som illamående, kräkningar eller diarré. Under de första fyra till fem dygnen kan matningshastigheten oftast ökas successivt från ca 25 ml/tim till ml/timme. Om sonden ligger med spetsen i tunntarmen startas sondmatningen upp med 25ml/timme, sondmaten ges kontinuerligt och kan ökas långsamt under de första fyra till fem dygnen till maxhastighet på 125 ml/t med hjälp av sondmatningspump. För att täcka vätskebehovet under upptrappningen tillförs vid behov vätska. Om det bedöms vara viktigt att täcka energi- och näringsbehovet omedelbart, t ex om själva upptrappningen beräknas ta lång tid, bör komplettering ske med parenteral nutrition. Hos undernärda patienter är det lämpligt att börja med ca halva energibehovet och trappa upp tillförseln försiktigt under 3-7 dagar eller längre för att förebygga refeeding syndrom (se sid 14 ). Att tänka på inför och under sondmatning Om möjligt bör patienten sitta uppe under och en stund efter sondmatningen. Om detta inte är möjligt ska patienten ha höjd huvudända med minst 30 grader om patientens tillstånd medger detta eller placera patienten i höger sidoläge vid sondmatningstillfället. Sondmaten ska vara rumstempererad. Spola försiktigt igenom sonden med ml rumtempererad vatten efter måltid. Ytterligare vätska kan tillföras försiktigt i sonden mellan måltiderna om behov finns. Medvetandesänkta patienter, sängbundna patienter utan normal sväljreflex och patienter med tendens till ventrikelretention bör övervakas extra noga på grund av risken för reflux till matstrupen och aspiration. För mer information om sondmatning; se Vårdhandboken (8) och lokala PM. 12

13 BEHANDLING Parenteral nutrition Vad är parenteral nutrition? Parenteral nutrition är tillförsel av näring via perifer eller central ven. När parenteral nutrition är enda näringskällan benämns detta som total parenteral nutrition (TPN). Parenteral nutrition ska innehålla aminosyror, glukos och fett. Parenteral nutrition ges i regel via trekammarpåsar med dessa tre komponenter. Vitaminer och spårelement ingår inte i trekammarpåsarna och måste alltid tillsättas. Trekammarpåsar är godkända för att kunna ges under 24 timmar med tillsatser. Det är viktigt att tillsatserna görs med strikt aseptisk teknik. Tillsatserna ska göras omedelbart före infusionen startar När bör parenteral nutrition inledas? Parenteral nutrition bör inledas när tillräcklig försörjning per os och/eller enteralt inte är möjligt. Patienten skall vara cirkulatoriskt stabil och vätskeoch elektrolytbalansen skall kontrolleras och korrigeras innan och under behandling med parenteral nutrition. Se FASS och Vårdhandboken för kontraindikationer, varningar, försiktighet, interaktioner, biverkningar och överdosering. Intravenösa Infarter Parenteral nutrition kan ges via en perifer ven (perifer infart) eller via en central ven (central venkateter/cvk eller port). I de centrala infarterna kan man ge lösningar med högre osmolaritet, medan man inte bör ge lösningar Skötsel av intravenösa infarter se Vårdhandboken (8). med osmolaritet över 850 mosm/liter i de perifera infarterna för att undvika komplikationer. Infusionshastighet Maximal rekommenderad infusionshastighet varierar mellan olika parenterala näringslösningar, se FASS. Rekommenderad infusionstid är timmar beroende på tolerans och metabol kontroll. 13

14 BEHANDLING Energitillförsel Om patienten får glukoslösning i tillägg, skall energimängden i denna medräknas i den totala energitillförseln (1 liter 5 % glukos innehåller 200 kcal och 1 liter 10 % glukos innehåller 400 kcal). Om glukostillförseln utgör en stor del av energi- och näringstillförseln, finns risk för en för låg tillförsel av aminosyror/nitrogen och andra näringsämnen. Komplikationer vid parenteral nutrition, se Vårdhandboken (8). Om parenteral nutrition tillförs som tillägg till intag per os eller enteralt, ger man parenteral nutrition motsvarande den del av energin som inte täcks av intaget per os eller enteralt. Upptrappning av parenteral nutrition till undernärda och kritiskt sjuka patienter Svält leder till nedreglering av metabolismens enzymsystem. Funktionerna i flera organ såsom hjärta och njurar kan vara reducerade vid undernäring och vid kritisk sjukdom, vilket ger risk för överbelastning om man tillför näring och vätska för snabbt eller i för hög dos. Till patienter som är i behov av parenteral nutrition och som är undernärda, har varit utan näring en tid eller är kritiskt sjuka, rekommenderas en gradvis upptrappning av den parenterala lösningen för att förebygga refeeding syndrome. Starta med kcal/kg/dygn Trappa upp till beräknat behov under 3-5 dagar I extrema fall kan det finnas behov av att trappa upp tillförseln ännu långsammare, såsom vid BMI < 16 Monitorering Monitorering är viktigt för att bedöma effekten av parenteral nutritionsbehandling och för att motverka eventuella komplikationer av behandlingen. Vilka undersökningar som ska utföras och frekvensen av dessa avgörs av underliggande sjukdom hos patienten, det kliniska tillståndet, samt vad som är målsättningen med behandlingen. Generellt bör kritiskt sjuka, patienter med organsvikt, samt allvarligt undernärda patienter undersökas oftare än andra patienter. Elektrolyter (inklusive fosfat och magnesium) och vätskebalansen måste övervakas noga under uppstart med parenteral nutrition, särskilt viktigt är detta vid allvarlig undernäring eller organsvikt. 14

15 BEHANDLING Rekommenderade kontroller: Viktutveckling/vätskebalans Beräkning av det totala energiintaget (oral-, enteral- och parenteral näring) Kliniskt tillstånd Hjärt- och lungfunktion Inspektion av patientens infarter Kroppstemperatur Laboratorieprover Förslag till blodprover och provtagningsintervall: Lämpliga blodprov och provtagningsintervall ordineras av behandlande läkare med hänsyn taget till patientens tillstånd: 1. Före start och en gång per vecka eller vid behov: Albumin, CRP triglycerider, leverstatus, njustatus, blodstatus, el-status (inkl fosfat och magnesium) och glukos. 2. Vid undernärings bör el-status (inkl fosfat och magnesium) mätas varannan till varje dag den första veckan. Glukos bör mätas 1 x 4/d initialt. 3. Årligen vid långtidsbehandling: Zink, magnesium, folsyra, B12, vitamin D, bentäthetsmätning med DEXA Utvärdering Efter cirka 3-5 dagar bör PN-behandlingen utvärderas av behandlande läkare och eventuellt omprövas. Vid kortare vårdtid än 3 dagar rekommenderas att överrapportera utvärdering till nästa vårdgivare. Utvärderingen görs utifrån patientens allmäntillstånd i kombination med ovanstående rekommenderade kontroller. För mer information om parenteral nutrition se Vårdhandboken (8) och lokala PM. För mer information, se Vårdhandboken (8). 15

16 UPPFÖLJNING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Uppföljning och utvärdering Nutritionsbehandlingen och ätstödjande åtgärder ska följas upp dagligen. Ny nutritionsbedömning genomförs varje vecka. Vid behov utförs även ny mat och vätskeregistrering. Vid behandling med kosttillägg, specialkost och/eller kost med avvikande konsistens ska uppföljning ske avseende smak, acceptans och möjlighet att följa behandlingen. Personalen på specialistmottagning ska väga patienten vid mottagningsbesöket för att upptäcka ev. förändringar i näringstillståndet och vid behov vidta åtgärder. Syftet med uppföljningen är att värdera effekten av vidtagna åtgärder och upptäcka ev. biverkningar. Laboratoriemässig uppföljning anpassas efter individuellt behov. Undersökningar av vitaminer, mineraler och spårämnen i blod bör utföras vid svår undernäring, misstänkt långvarigt lågt näringsintag och malabsorption. Tiaminbrist uppstår efter dagar hos patienter på en diet utan tiamin. Kraftigt undernärda patienter har ofta tiaminbrist som måste behandlas innan uppstart med glukostillförsel eller nutritions-behandling. Övriga vitaminer, mineraler och spårämnen bör också tillföras, då man kan förvänta att dessa patienter även har brist på dessa. Förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål dvs. kosttillägg, berikningsprodukter, förtjockningsmedel och sondmat. Dietist ansvarar för förskrivning av näringsprodukter till patienter som bor i eget boende. För vårdtagare som är skrivna och återvänder till något av kommunernas helinackorderingsboenden, ansvarar boendet själva för att tillhandahålla vårdtagaren ordinerade livsmedel för särskilda näringsändamål t ex sondnäring eller kosttillägg. Dokumentation Resultatet av nutritionsbedömning, vidtagna åtgärder, omvårdnadsåtgärder samt effekten av åtgärder ska dokumenteras i nutritionsjournalen och/eller under sökordet nutrition i omvårdnadsstatus. Viktuppgifter, samt resultat från kost- och vätskeregistrering ska dokumenteras under mätvärden. Det är viktigt att beakta alla yrkesgruppers journalanteckningar. Läkare dokumenterar vidtagna nutritionsåtgärder i daganteckningen. Dietisten dokumenterar under det aktuella vårdtillfället eller i nutritionsjournalen. 16

17 UPPFÖLJNING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Informationsöverföring Vid utskrivning ska information om patientens ät- och näringsproblem samt pågående nutritionsbehandling rapporteras till nästa vårdgivare, i patientens omvårdnads- och medicinska epikris. Även dietistens bedömning, åtgärd och rekommendation ska överföras i de fall som dietist har konsulterats. Informationen ska innehålla: Sammanfattning av ät-/nutritionsproblem och viktutveckling under vårdtiden. Sammanfattning av åtgärder och effekter av given nutritionsbehandling. Bedömning av nutritionstillståndet, inklusive vikt och BMI vid utskrivning. Nutritionsordination, dvs. typ av behandling - kost, kosttillägg, enteral- och/eller parenteral nutrition. Beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder. Målsättning med nutritionsbehandlingen. 17

18 Referenser 1. Cederholm T. Undernäring vanligt inom svensk sjukvård. Läkartidningen 2006: 21 (103); Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. Socialstyrelsen 2000: Nasjonale faglige retningslinjer for forebygging og behandling av underernæring, Helsedirektoratet, Avdeling ernæring. Juni 2009 (Norge). 4. Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Disease-related malnutrition: an evidence-based approach to treatment. Wallingford: CABI Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket Var femte sjukhuspatient är undernärd. Läkartidningen. 2009: 49 (106): Johansson U, Larsson J, Rothenberg E, Stene C, Unosson M, Bosaeus I. Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer. Läkartidningen. 2006: (103); Källor 8. Vårdhandboken Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg, 2:a utg, SWESPEN, Bosaeus I, Carlsson E, Jakobsson I et al. Strategier för Nutrition. Sahlgrenska, Universitetssjukhuset Riktlinjer för kvalitetsarbetet vid Karolinska Universitetssjukhuset Gardell Y Hellström P, Knutas Mann L, Irving Faxén G. Nutritionsguide. Karolinska Universitetssjukhuset Kvalitetsnorm för nutrition med inriktning mot undernäring, Verksamhetsområde Geriatrik och rehabiliteringsdivisionen. Uppsala Akademiska sjukhus Hinke M. Kruizenga et al. Effectiveness and cost-effectiveness of early screening and treatment of malnurished patients. Am J Clin Nutr 2005; 82: Utbildningsmaterial för vårdpersonal från DRF s Referensgrupp för KOL Dietisternas Riksförbund: Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna. Sammanställning utarbetad av DRF s Referensgrupp för Enteral och Parenteral Nutrition Läkemedelsboken Läkemedelsverket. 18. FASS. Apoteket. 19. PN guiden 10:e upplagan. Fresenius Kabi 20. Stratton and Smith. Role of enteral and parenteral nutrition in the patient with gastrointestinal and liverdisease. Best pract res clin gastroenterol 2006; 20 (3): Stanga et al. Review. Nutrition in clinical practise. Eur J Clin Nutr 2008;62: Francini-Pesenti et al. Wernicke`s syndrome during parenteral nutrition: Not an unusual complication. Nutrition 2009;25:

19 Bilaga Längdmätning Mät patienten stående. Om detta inte är möjligt kan demispan användas. Gör på följande sätt: Mät på ena armen avståndet mellan bröstbenets mittskåra till roten mellan långfinger och ringfinger. Det kallas för halva armspännvidden. Sätt in den längden i formeln nedan. Kvinnor: (1,35 x halva armspännvidden i cm) + 60,1 Män: (1,40 x halva armspännvidden i cm) + 57,8 Lathund: Energibehov/dygn Vikt (kg) 20 kcal 25 kcal 30kcal Vid kraftig övervikt används normalvikt (BMI=25) för beräkning av energibehov Längd (cm) Normal vikt (kg) , , x längd i m 2 =normalvikt 19

20 Riktlinjer Nutrition 2011

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Projektnamn: Riktlinjer Nutrition. Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ X X X

Projektnamn: Riktlinjer Nutrition. Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ X X X infektionsklinikerna Projektdirektiv 1(12) Projektnamn: Riktlinjer Nutrition Projektägare: Eva Dahlén, verksamhetschef Medicinkliniken Mora Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektägare är utsedd (finansiär)

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål

Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer gällande livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) är beslutade i Tjänstemannaberedning Kommun

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Metodstöd Enteral nutrition

Metodstöd Enteral nutrition Metodstöd Enteral nutrition 1. Berörda enheter Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting. 2. Patientgrupp Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund av stroke,

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition Region Stockholms Innerstad Sida 1 (23) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-02-20 SJUKSKÖTERSKOR Regel för Hälso- och sjukvård: Sjuksköterskor Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. Sida 2 (23) Innehåll

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa

Läs mer

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013 Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg

Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg 3 2006, 2:a utgåvan, plan4.se DENNA SKRIFT ÄR FRAMTAGEN AV Dietisternas Riksförbund Nutritionsnätet för sjuksköterskor Svensk Förening för Klinisk Nutrition (Svenska Läkaresällskapet) SWESPEN Swedish Society

Läs mer

Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna

Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna Parenteral Nutritionsbehandling för vuxna Sammanställning utarbetad av DRFs referensgrupp för Enteral och Parenteral Nutrition Maria Sundberg Hjelm Inger Nygårds Marie Backman Anki Book Uppsala 17 januari

Läs mer

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av Barbro Karelius leg. dietist Maria Almström Svensson leg. dietist Anders Rhodin leg. dietist Barbro

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine)

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Trekammarpåse, emulsion 3 x 2463 ml (Biofine) 4 x 1477 ml (Biofine) 2013-08-29 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Fresenius Kabi AB Marknadsbolaget 751 74 Uppsala SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Nutritionspolicy Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: / Godkänt den: 2010-01-28 Skapat av: Karin Blom Malmberg Skapat den: 2010-01-28 Under

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Nutritionspolicy och handlingsplan för Vilhelmina kommuns särskilda boenden

Nutritionspolicy och handlingsplan för Vilhelmina kommuns särskilda boenden Nutritionspolicy och handlingsplan för Vilhelmina kommuns särskilda boenden Anki Marklund, Kostchef Ann-Kristine Persson, MAS Roland Bång, Socialchef VILHELMINA KOMMUN Senast uppdaterad 150119 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer