Metodstöd Enteral nutrition
|
|
- Margareta Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metodstöd Enteral nutrition 1. Berörda enheter Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting. 2. Patientgrupp Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund av stroke, cancer, neurologisk sjukdom eller annan orsak. 3. Remisskriterier Kontaktperson: patient och/ eller anhörig samt patientansvarig sjuksköterska Diagnos/ diagnoser: med relation till frågeställningen Vikt/längd: aktuell vikt, viktförändring, längd. Ätsvårigheter: t ex tugg- och sväljproblem, om patient får äta något per eller inget intag per os, orkeslöshet, motoriska störningar Aktuell/ tidigare logopedkontakt: bedömning vid tugg- och sväljproblem. Mag-tarmproblem: ex förstoppning, diarré, illamående. Allergi/överkänslighet: Pågående medicinsk behandling: Mediciner som kan ge biverkningar, t.ex. illamående eller diarré. Observera att vissa läkemedel kan ändra osmolariteten på sondmaten och ge upphov till diarréer. Information kan hämtas från och Enteral läkemedelsadministrering. Tidigare och/ eller pågående nutritionsinsatser Hemsituation: patientens förutsättningar, vem lagar maten, ev. matdistribution, hemtjänst, anhöriga/ närstående. Aktivitetsnivå: Gående, rullstolsburen, sängliggande 4. Behandlingstid Behandlingstiden varierar beroende på ev. komplikationer, byte av sondnäring, viktökning/minskning, bedömning av behandlande läkare om patient ska fortsätta med enteral nutrition m.m. 5. Besökstyp/kontaktställe Vi träffar patienterna på avdelningarna, mottagningarna, teambesök samt per telefon. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 1 av 20
2 6. Handläggning vid patientkontakt 6:1 Utredning Vid första besök kartläggs bland annat; Orsak till enteral nutrition: t.ex. sväljsvårigheter, tuggsvårigheter, hinder (tumör) Typ av stomi eller sond Vikt, längd, BMI Vikthistoria Aktivitet Överkänslighet Nutritionsproblem t.ex. förstoppning, diarré, kräkningar Intag per os mat eller dryck alternativt noll intag per os Pågående enteral-eller parenteral nutrition Pågående vätskebehandling Se vidare i anamnesbladet. Länk till anamnesblad nr Åtgärder Beräkning av energibehov Tre olika formler Bedside, Harris Benedict eller Mifflin-St Jeor Equation kan användas för att beräkna energibehov. Beräkning av energibehov sjuka vuxna- bedside Används i första hand. Aktivitetsnivå För år 30 kcal/kg/dygn Äldre än 70 år 25 kcal/kg/dygn Behovet korrigeras: - För mager patient +10 % - För patient med fetma - 10% - För patient år +10 % - För sängliggande patient - 10 % - För varje grads temperaturstegring +10 Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 2 av 20
3 Harris Benedict formel x PAL. (PAL, se tabell nedan) Används för en mer exakt beräkning av energibehov. För män: BMR. = ( (13.75 x kg) + (5.003 x cm) - (6.775 x ålder) ) x PAL För kvinnor: BMR. = ( (9.563 x kg) + (1.850 x cm) - (4.676 x ålder) ) x PAL Mifflin-St Jeor Equations x PAL. (PAL, se tabell nedan) Används för beräkning av energibehov vid fetma. Män: BMR = ( (9.99 X vikt) + (6.25 X längd) (4.92 X ålder) + 5 ) x PAL Kvinnor: BMR = ( (9.99 X vikt )+ (6.25 X längd) (4.92 X ålder) 161 ) x PAL Tabell för fysisk aktivitetsnivå (PAL) vid beräkning av energibehov. Typ av aktivitet PAL Rullstolsbunden eller sängliggande 1,1 1,2 Stillasittande arbete med få tillfällen av förflyttning och ingen eller begränsad fysisk aktivitet under fritiden Stillasittande arbete med visst behov av förflyttning och begränsad fysisk aktivitet under fritiden 1,3 1,5 1,6 1,7 Huvudsakligt stående arbete 1,8 1,9 Tungt kroppsarbete eller mycket hög fritidsaktivitet 2,0 2,4 Tabell från Nordiska näringsrekommendationer Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27). Exempel: 60 årig man med vikt 110 kg, längd 175 cm, BMI 36. Vikt vid rekommenderat BMI 25:77 kg. Uträkning: Den nuvarande vikten minus vikten vid BMI 25 med ett tillägg av 25 % av den överskjutande vikten: 110 kg - 77 kg = 33 kg 33 kg x 0,25 = ca 8 kg 77 kg + 8 kg = 85kg. Denna vikt används sedan när man går vidare och beräknar energibehovet. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 3 av 20
4 Beräkning av proteinbehov Protein behov vid sjukdom: 1,0-1,5 gr/kg kroppsvikt. Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27), se beräkning energibehov Beräkning av vätskebehov Vätskebehov om ingen särskild hänsyn behöver göras: 30 ml/kg kroppsvikt/dag. Vätskebehov vid feber: För varje grads temperaturstegring behövs ca 250 ml extra vätska/dygn. Vätskebehov ex vid höga flöden i stomi, njursjukdomar m.m. medför förändrat vätskebehov. Ta även hänsyn till ev. vätskerestriktion. Exempel på uträkning av vätskebehov Patient: Vikt: 68 kg. Ordinerad 1x 500 ml fiberrik standard sondnäring och 2 x 500 ml fiberrik energirik sondnäring. Ges som frukost, lunch och kvällsmål. Äter och dricker inget per os. 1. Aktuell vikt på 68 kg x 30 ml = 2000 ml. Vätskebehovet är då 2000 ml per dygn. 2. Ordinerad mängd sondnäring ger: 1200 ml vätska. Detta beräknas genom att 80 % vätska av 1500 ml = 0,8 x 1500 ml = 1200 ml. Beräknat vätskebehov utöver sondnäring: är 800 ml, (2000 ml 1200 ml = 800 ml). Exempel på uträkning av vätskebehov vid fetma Kan beräknas enligt två sätt: Patient: Längd 170 cm vikt 100 kg. 1: Vätskebehov beräknas på faktisk vikt 20 %. 100 kg x30 ml=3000 ml ml -20 % =600 ml ml- 600 ml =2400 ml. eller 2: BMI 25+25% av överskjutande vikt = 79 kg. 79x30 ml= 2370 ml. Vid övervikt/fetma utgå från övre BMI för åldern med tillägg på 25 % av den överskjutande vikten. (Vuxna BMI 25, äldre BMI 27). Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 4 av 20
5 6.2.4 Beräkning av mineraler. Vid lågt energibehov kan intaget av olika mineraler bli låga, främst natrium och kalium. Se behovet i nedan tabell. Eventuellt kan då extra salt tillsättas via gastrostomin. Se bilaga 2 Vid behov informera behandlande läkare om ev. låga intag av mineraler främst natrium, kalium och magnesium. Jämför intag och RDI av mineralerna Natrium och Kalium Mineraler Zink Magnesium Järn Natrium Kalium Kvinnor 18>75 år Män 18>75 år 7 mg 280 mg 15*/9 mg 2,3 gr natrium/dag (1 gr Na=2,5 gr NaCl). 9 mg 350 mg 9 mg 2,3 gr natrium/dag (1 gr Na=2,5 gr NaCl). 3,1 gr 3,5 gr Typ av sondnäring Standardsondnäringar: Innehåller 1 kcal/ml samt g protein/100 ml. Finns med eller utan fibrer. Energilåga: Innehåller per energienhet samma mängd vitaminer och mineralämnen som standardsondnäringar men totalt mindre energi. De är avsedda för patienter med ett lågt energibehov. Exempelvis för patient med energibehov som är lika med eller mindre än 1200 kcal per dag. Energirika och/eller proteinrika sondnäringar: Innehåller 1,2-1,5 kcal/ml samt 6,0 10,0 gr protein/ 100 ml. Finns med eller utan fibrer. De är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein. Specialsondnäringar: Användningen av specialsondnäringar ska beslutas i samråd med ansvarig läkare. Det finns specialsondnäringar avsedda för exempelvis diabetes eller malabsorption. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 5 av 20
6 6.2.6 Val av sondnäring Typ av sondnäring väljs utifrån patientens tillstånd, diagnos samt energi-och proteinbehov. Uppstart: En standard sondnäring, t.ex. Nutrison multi fibre alt Nutrison, efter upptrappning tas beslut om eventuellt byte till annan sondnäring Lågt energibehov: En energilåg sondnäring, t.ex. Nutrison 1000 Complete alt Nutrison Complete 1200 Högt energibehov: En energirik sondnäring, t.ex. Nutrison Energy alt Nutrison Energy multi fibre. Ökat proteinbehov: En proteinrik sondnäring, t.ex. Nutrison Protein Plus alt Nutrison protein plus multifibre. Dialys: En proteinrik sondnäring alt energirik sondnäring t.ex. Nutrison Protein plus /Nutrison protein plus multi fibre alt Fresubin 2 kcal HP/Fresubin 2 kcal HP fibre. Finns inte dessa att tillgå fungerar en standard sondnäring t.ex. Nutrison/Nutrison multi fibrer någon vecka. Njursvikt: En standard sondnäring i kombination med en fettemulsion t.ex. Nutrison/Nutrison multi fibrer + Calogen. Vid enteral nutrition mer än fem dagar beräkna protein samt mineralerna natrium, kalium och fosfat. Diabetes: Som förstahandsval ges fiberrik standardsondnäring t.ex. Nutrison/Nutrison multi fibre. Om den inte fungerar prövas sondnäring anpassad vid diabetes t.ex. Nutrison Advance Diason. Komjölkproteinallergi: Sondnäring som inte är baserad på komjölksprotein t.ex. Fresubin Soya Fibre. Svårbehandlad diarré: Sondnäring med dokumenterad effekt vid diarré, t.ex. Novasource GI Control. Dokumenterad effekt vid minst 1500 ml per dag under tre dagar. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 6 av 20
7 6.2.7 Tillförsel av sondnäring Sondnäring kan ges på olika sätt Nutritionspump: Säkerställer kontinuerlig tillförsel vid hastigheter lägre än 100ml/timme. Exempelvis vid uppstart av sondmatningen, eller om patient är undernärd, varit fastande mer än tre dygn eller om man av andra skäl vill gå försiktigare fram. Gravitationsmatning: Gravitationsaggregat med droppkammare används. Hastigheten kontrolleras genom att räkna antalet droppar, se lathund. Se bilaga 3 Bolusmatning: Innebär att matningen sker med hjälp av en sondspruta under minuter och att mängden vanligtvis motsvarar en måltid. Se bilaga Uppstart Har patient kunnat äta i nära samband före start av sondmaten kan den ges i snabbare takt och måltidsvis matning. Om det inte går kan nedan förslag på olika scheman användas. Länk till bilagor nr; 5 Normalt 6 Mycket långsam 7 Långsam 8 Jejunum Förskrivning Se rutindokument för Förskrivning för särskilda näringsändamål 7. Uppföljning och mål Bedömning av behov, uppföljning samt utvärdering om nutritionsbehandlingen följer de uppsatta målen ska göras regelbundet och omfatta. Nuvarande intag av sondmat. Nuvarande vätske-, energi- och proteinintag. Intag per os Eventuella komplikationer, se bilaga 9 Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 7 av 20
8 Jämför nuvarande intag i förhållande till: Aktuell vikt. (på sjukhus bör patient vägas en gång per vecka, inom äldreomsorgen var tredje månad eller oftare vid behov) Aktuell aktivitetsnivå Vid behov förändra uppsatta mål som exempelvis viktstabilitet, -uppgång eller nedgång. Uppföljning inom sluten vård: Tre dagar efter uppstart av sondmaten. Vid längre vårdtillfällen en gång per vecka. Inför utskrivning av patient. Uppföljning i ordinärt boende med eller utan hemsjukvård: Två veckor efter utskrivning Regim av sondmaten bör utvärderas var 4:e månad i samband med ny förskrivning eller tätare vid behov. Kontakt initieras av sköterska i hemsjukvård, patient eller anhörig. Detta dokumenteras av dietist i journal alt ordinationsdokument. Uppföljning inom SÄBO: Boendet initierar kontakt med dietist Regim av sondmaten bör utvärders en gång per halvår eller tätare vid behov. Kontakt initieras av sköterska på boendet. Detta dokumenteras av dietist i journal alt ordinationsdokument. Mål för behandling Att patienten täcker energi-, protein-, närings- och vätskebehov. Patient ska ha en regim för sondmaten med målsättning att ha ett så bra välmående som möjligt. 8. Dokumentation Nutritionsdiagnoser: NI-2.1 Inadekvat oralt intag NI-2.3 För liten näringstillförsel från enteral nutrition NI-2.4 För stor näringstillförsel från enteral nutrition NI-2.5 Olämplig enteral nutrition NI-2.9 Begränsning i att inta mat och dryck NI För lågt mineralintag Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 8 av 20
9 Dokumentation i VAS: I VAS finns två olika typer av standardjournaler som används vid uppstart och sedan för sammanfattning vid utskrivning av patient. Tryck Control G för att få fram standardjournalen. Vid uppstart: 06 (sondstart). Vid utskrivning: 07(sondhem) 9. Informationsöverföring/överrapportering Journalkopior med vad som ska följas upp och av vem bör skickas till behandlande läkare och ansvarig sköterska i hemsjukvård och SÄBO. 10. Ansvarsfördelning Läkare ordinerar sondinläggning, ofta i samråd med annan sjukvårdspersonal. Ställningstagande till mängd och typ av sondnäring och hur denna ska administreras görs av dietist eller läkare/sjuksköterska med specifik kompetens i enteral nutrition. Dietisten har huvudansvaret för att utarbeta och följa upp nutritionsordinationen samt ta initiativ till justeringar. 11. Referenser: IB Hessov; klinisk nutrition 2001 Vårdhandboken, nutrition enteral. ESPEN Guidelines on adult Enteral Nutrition Clinical Nutrition 2006:25: Läkemedelsboken Enteral Nutrition arch=&iso=false&imo=false&nplid=null&id=c4_54&_suid= Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 9 av 20
10 Bilaga 1 Anamnesblad Orsak till kontakten Kontaktställe Nuvarande sjukdomar Typ av sond/stomi Placering av sond Sond eller gastrostomi insatt Orsak till sond/gastrostomi Vikt/längd Sondschema Viktuppgång/nedgång Mag/tarmproblem Vem ringer, från vart Nasogastrisk sond Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) Gastrostomikateter Gastrostomiport/knapp Ventrikel Jejunum Datum Aktuell vikt Längd Aktuellt BMI Viktutveckling Aktivitet Sängliggande (PAL 1.2) Överkänslighet Nutrition Nutritionsproblem Artificiell nutrition Administrering Matningshastighet Vätska utöver sondmaten Viktkontroller Uppegående (PAL 1.5) Laktosintolerant Komjölksproteinallergi Sojaallergi Fiskallergi Intag per os Dryck per os Inget intag per os Förstoppning, Diarre Uppstötningar Kräkningar Sondmatningschema: Typ av sondmat Mängd/dag Antal måltider Gravitationsmatning Pumpmatning Sprutmatning Före och efter matning Övrigt under dagen Hur ofta Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 10 av 20
11 Bilaga 2 Supplementering av elektrolyter till vuxna med total enteral nutrition och låga energibehov Natrium Behov ca 1 mmol/ kg/ dygn 1 mmol = 23 mg Kalium Behov ca 1 mmol/ kg/ dygn 1 mmol = 39 mg Magnesium Behov 0,04-0,2 mmol/ kg/ dygn (NNR: kvinnor 280 mg, män 350 mg) 1 mmol = 24 mg Preparat Mängd Natrium Kalium Magnesium Koksalt 1 krm 480 mg/ 21 mmol Seltin 1 krm 240 mg/ 10,4 mmol Resorb brustablett 1st 160 mg/ 7 mmol Apotekets vätskeersättning 1st 170 mg/ brustablett 7,4 mmol 252 mg/ 6,5 mmol 100 mg/ 2,6 mmol 100 mg/ 2,6 mmol 30 mg/ 1,25 mmol Mått (koksalt och seltin) 1 g natrium = 2,5 g koksalt 1 g koksalt = 400 mg natrium 1 g Seltin = 200 mg natrium, 210 mg kalium, 10 mg magnesium 1 tsk = 6 g 1 tsk = 5 krm 1 krm = 1,2 g Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 11 av 20
12 Jämförelse Fresubin 1000 Complete 1000 ml Isosource fiber och standard 1000 ml Natrium 1530 mg/66,5 mmol 700 mg/30,4 mmol Kalium 2130 mg/54,6 mmol 1350 mg/34,6 mmol Magnesium 350 mg/14,6 mmol 220 mg/9,2 mmol Exempel kvinna 40 kg Behov: ca 1000 kcal/ dag, 920 mg Na, 1560 mg K, 192 mg Mg Får 500 ml Isosource fiber och 500 ml Isosource standard/ dag Supplementering med 1 krm Seltin/ dag ger totalt 940 mg Na, 1602 mg K, 250 mg Mg Supplementering med 1,5 brustablett vätskeersättning/ dag ger totalt mg Na, 1500 mg K, 220 mg Mg Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 12 av 20
13 Bilaga 3 DROPPTAKT NÄR NUTRITIONSPUMP EJ ANVÄNDS 25 ml per timma = 9 droppar per minut 50 ml per timma = 18 droppar per minut 75 ml per timma = 25 droppar per minut 100 ml per timma = 35 droppar per minut 125 ml per timma = 42 droppar per minut 150 ml per timma = 50 droppar per minut 200 ml per timma = 65 droppar per minut 225 ml per timma = 75 droppar per minut 250 ml per timma = 84 droppar per minut 275 ml per timma = 92 droppar per minut 300 ml per timma = 100 droppar per minut Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 13 av 20
14 Bilaga 4 Enteral nutrition Bolusmatning,måltidsmatning med spruta Varje måltid bör ta ca 20 minuter. Ges i sex till åtta måltider per dag upp till 250 ml per måltid. Vid toleransproblem t.ex. uttalad mättnadskänsla eller illamående ges sondmaten under längre tid eller mindre mängd sondmat ges vid varje tillfälle. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 14 av 20
15 Bilaga 5 Upptrappningsschema enteral nutrition Kontinuerlig tillförsel med pump Lämplig för patient utan eller med måttlig viktnedgång som har kunnat äta och dricka de senaste dagarna. Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré, illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till föregående dags regim tills symptomen avklingat. Dag Datum Hastighet (ml/h) Antal timmar Mängd per dygn Parenteralt nutritionsstöd ml 500 kcal Enligt ordination ml 1000 kcal Enligt ordination ml 1500 kcal Enligt ordination ml 1500 kcal Enligt ordination Om patienten byter till PEG efter att ha haft nasogastrisk sond och varit utan sondmat i max ett dygn kan hastigheten ökas fortare. Starta gärna med 50 ml/h i ett par timmar, om patienten mår bra öka till 100 ml/h och därefter till tidigare maxhastighet följande dag om inga besvär uppstår. Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes universitetssjukhus. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 15 av 20
16 Bilaga 6 Upptrappningsschema enteral nutrition Mycket långsam kontinuerlig tillförsel med pump Lämplig för patient med behov av extra långsam upptrappning t. ex i ett postoperativt skede Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré, illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till föregående dags regim tills symptomen avklingat Dag Datum Hastighet (ml/h) Antal timmar Mängd per dygn Parenteralt nutritionsstöd ml 200 kcal Enligt ordination ml 400 kcal Enligt ordination ml 600 kcal Enligt ordination ml 800 kcal Enligt ordination ml 1000 kcal Enligt ordination ml 1000 kcal Enligt ordination ml 1500 kcal Enligt ordination Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes universitetssjukhus. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 16 av 20
17 Bilaga 7 Upptrappningsschema enteral nutrition Långsam kontinuerlig tillförsel med pump Lämplig för patient med nedsatt allmäntillstånd, uttalad viktnedgång eller som inte ätit de senaste tre dagarna Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré, illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till föregående dags regim tills symptomen avklingat. Källa: Lokal vägledning för enteral nutrition till vuxna patienter, Skånes universitetssjukhus Dag Datum Hastighet (ml/h) Antal timmar Mängd per dygn Parenteralt nutritionsstöd ml 250 kcal Enligt ordination ml 500 kcal Enligt ordination ml 750 kcal Enligt ordination ml 1000 kcal Enligt ordination ml 1000 kcal Enligt ordination ml 1500 kcal Enligt ordination Bilaga 8 Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 17 av 20
18 Upptrappningsschema enteral nutrition Sondläge i duodenum/jejunum Vid tillförsel direkt i tarmen bör sondmatningspump användas. Tillförsel av sondnäring bör ske försiktigare, gärna långsamt och kontinuerligt. Matningshastigheten max 125 ml/h, vilket är ungefär samma hastighet som magsäcken normalt tömmer sig. Öka tillförselhastigheten successivt. Vid toleransproblem t.ex. diarré, illamående eller buksmärta, avvakta fortsatt upptrappning eller återgå till föregående dags regim tills symptomen avklingat. Dag Datum Hastighet (ml/h) Antal timmar Mängd per dygn Parenteralt nutritionsstöd ml kcal Enligt ordination ml kcal Enligt ordination ml kcal Enligt ordination ml kcal Enligt ordination ml kcal Enligt ordination ml 1500 kcal Enligt ordination Bilaga 9 Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 18 av 20
19 Komplikationer Var uppmärksam på de olika komplikationer som kan förekomma i samband med enteral nutrition. Pneumoni Aspiration Illamående/ kräkning För snabb tillförsel Ventrikelretention Obstipation Kontrollera alltid sondens läge före sondmatning. En patient som har sonden i ventrikeln ska ha höjd huvudända, cirka 30 o, under matningen. Stanna upp i sondmatningen och sänk hastigheten. Kontrollera ventrikeltömningen, vid dålig ventrikelfunktion kan risken minskas genom tillförsel av sondnäring direkt i tarmen. Läkemedelsbehandling mot illamående kan prövas. Se över vätskeintaget. Byt till sondnäring med mer/mindre fiber. Diarré För hög sondmatningshastighet Sänk matningshastigheten och använd eventuellt pump för en jämn och kontinuerlig tillförsel. Hög osmolaritet Byt sondnäring till mindre koncentrerad typ. Sondnäring utan fibrer Byt till fiberrik sondnäring. Sondnäring med fibrer Byt till sondnäring utan fibrer. För kall sondnäring Låt stå framme och uppnå rumstemperatur. Bakteriekontamination Följ hygienrutiner, t.ex. byte av aggregat eller matningsslang. Laktosintolerans Natriumbrist Uteslut laktosinnehållande produkter Överväg natriumtillsats/ vätskeersättning Maldigestion/malabsorption Välj en sondnäring som är peptidbaserad och/eller innehåller Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 19 av 20
20 MCT. Obstipation Sondnäring utan fibrer Sondnäring med fibrer Dehydrering Byt till fiberrik sondnäring. Byt till sondnäring utan fibrer. Ge mer vätska. Slembildning Kontrollera vätskeintaget, kan bero på lågt vätskeintag. Mage och tarm Anna Granström Anna Granström 20 av 20
Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merLänsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi
Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merEnteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken
Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merSondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond
Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av Barbro Karelius leg. dietist Maria Almström Svensson leg. dietist Anders Rhodin leg. dietist Barbro
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs mer2015-03-27. Nutritionsbedömning. Nutritionsdagen 2015. Ur Vårdhandboken
Nutritionsdagen 2015 Nutritionsrådet Akademiska sjukhuset Nutritionsbedömning Karin Blom Malmberg, Leg Dietist Socialstyrelsens föreskrift 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring 6 Vårdgivaren
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merEnteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter
Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema
Läs merFresubin 2 kcal HP Fibre
Fresubin 2 kcal HP Fibre Komplett, extra energi- och proteinrik sondnäring med MCT-fett och fiber 2 kcal/ml och 1 protein per 100 ml Passar bra till patienter med högt energi/proteinbehov omega-3/omega-6
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål (Food for Special Medical Purposes FSMP)
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-23 Ansvarig: Agneta Eklund Riktlinjerna är bearbetade och fastställda av Nutritionsgrupp Region Uppsala bestående av ledamöter från regionen
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merViS - Vård i samverkan. Kommun(er): Samtliga kommuner i Uppsala län. Region Uppsala: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar
ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Samtliga kommuner i Uppsala län Region Uppsala: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar Fastställt av: Redaktionsrådet Datum: 2018-12-06 Innehåll Bakgrund...2 Syfte...2 Termer
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merkommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:
Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: 2016-05-20 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen
Läs merFresubin. Komplett energi- och proteinrik sondnäring. 1,5 kcal/ml. 7,5 g protein/100 ml. Fr e s u b i n h p e n e r g y. Supportan
sondnäring från fresenius kabi original original fibre* energy energy fibre* HP energy 1000 complete 1200 complete Komplett sondnäring med* och utan fiber. 1 kcal/ml. Fr e s u b i n o r i g i n a l 500
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum
Läs merÖversikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna
PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Enteral nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14378 su/med 2016-04-16 7 Innehållsansvarig: Berit Hellman, Sektionsledare, Avdelning 352A (berhe9) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merSkriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998
Skriven av Mia Hansdotter och Britt-Marie Wärn Utfärdad 1998 Status Denna version, nr 5, Reviderad upplaga 2006-09-08 utfärdad av referensgruppen för Enteral nutrition Granskad av; Jan-Olov Strandell Fouad
Läs merEnteral nutrition Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2018-03-29 Faktaägare: Jan Michael Breider, överläkare, Anestesikliniken Fastställd
Läs merBeställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter
Beställningslista Nestlé Health Sciences nutritionsprodukter Leveransadress: Version 141107 Kundnummer: Signatur: Beställningsdatum: Beställning https://www.nestle.biz/b2b/nhs E-post: ordernhs@se.nestle.com
Läs merSammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merInformation till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond
Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond 1 Reviderats 2013-05-30 Inledning Vid olika typer av sjukdomar, där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga
Läs merHandlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
Läs merNutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård
Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund
Läs merEnergi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Läs merRiktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 16 Enteral nutrition Enteral nutrition 149 Nutritionspärm kap 16 149 ENTERAL NUTRITION Enteral nutrition innebär att sondnäring ges i magsäck eller tunntarm via en sond.
Läs merVärt att veta om Din gastrostomi
Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10916 su/med 2017-03-23 3 Innehållsansvarig: Maria Lancha, Dietist, FoUU-enheten onkologi Sahlgrenska sjukhuset (marla104) Godkänd av: Marie Lindh,
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merInformation till dig som får sondnäring genom PEG
Information till dig som får sondnäring genom PEG Inledning Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång slang
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merRekommenderade näringsintag hos nyfödda barn
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Neonatalogi Giltig fr.o.m: 2018-02-13 Faktaägare: Annsofi Bjereus, överläkare, barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merVårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning
Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-
Läs merParenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska komittén
Läs merENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar
ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Undernäring - risk för undernäring
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20313 su/med 2018-01-01 2 Innehållsansvarig: Anneli Fjellsson, Dietist, Dietistenhet geriatrik lungmedicin och allergologi (annfj4) Godkänd av: Mona
Läs merDagens program 16 maj
Dagens program 16 maj Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Hygienriktlinjer Lovisa von Goes verksamhetschef HMC Lisa Moberg sjuksköterska HMC Maria
Läs merKirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp
Kirurgiska kliniken Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Inledning Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal (stomi)
Läs merhemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp
RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merVårdprogram för enterala nutritionskatetrar. enteral nutrition
1 (34) Vårdprogram för enterala nutritionskatetrar och 2 (34) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning... 3 Ansvar... 3 Indikationer/ kontraindikationer för... 3 Ansvarsfördelning... 4 Inläggning av
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merLÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merVårdprogram för enterala nutritionskatetrar. enteral nutrition
för enterala nutritionskatetrar och 1 (30) 199-05-20 201-09-22 för enterala nutritionskatetrar och för enterala nutritionskatetrar och 2 (30) 199-05-20 201-09-22 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merRiktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål
Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer gällande livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) är beslutade i Tjänstemannaberedning Kommun
Läs mer*44144* *44145* *44182* *44139* *44934* *44933* *44932* *44146* *43996* *43997* *43968* *43970* *43969*
*44144* *44145* *44182* *44139* *44934* *44933* *44932* *44146* *43996* *43997* *43968* *43970* *43969* RESOURCE ADDERA 44144 ADDERA CITRON/FLÄDER 200ML KOSTT FETTFRI 85KCAL/100ML RESOURCE ADDERA 210493
Läs merEnteral nutrition Näringslösningar, kosttillägg, berikningsprodukter, modermjölksersättningar, aggregat
2015-06-23 PRODUKTKATALOG Enteral nutrition Näringslösningar, kosttillägg, berikningsprodukter, modermjölksersättningar, aggregat Avtal 1202492, 2013-09-01--2017-08-31 för Region Skåne och Skånes kommuner
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merBeställningslista Mediq Sverige AB
Beställningslista Mediq Sverige AB Leveransadress: Kund Signatur: Beställningsdatum: Beställning från Mediq Sverige AB http://4care.mediqsverige.se, E post: ks.sjukvard@mediq.com Ɩ Telefon: 0771 999 888
Läs merDet är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.
Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond
Läs merRiktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna
Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merBeställning https://www.nestle.biz/b2b/nhs. E-post: --- Telefon: Fax:
Leveransadress: Beställningslista Nestlé Health Science och Nestlé Nutrition Gällande för: Region Halland + kommunerna Halmstad, Laholm, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Gällande under tiden:
Läs merDehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)
Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,
Läs merSondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering
Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling
Läs merNutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Läs merBEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling
BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merVälkomna tillbaka till oss! Utbildningsdag för dietister
Välkomna tillbaka till oss! Utbildningsdag för dietister Februari är nära Hjälpmedelscentralen Februari är nära Hjälpmedelscentralen Februari är nära Hjälpmedelscentralen Februari är nära Hjälpmedelscentralen
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merSv a r t a v i n b ä r 21 05 15 703 16 01. Tr o p i s k f r u k t 21 03 75 700 46 01 Va n i l j 21 03 76 700 06 01. Blandade smaker 21 06 36 703 16 1S
kosttillägg från fresenius kabi Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal fibre DRINK* Komplett, energi- och proteinrik näringsdryck med* och utan fiber. 400 kcal/förp. Ap r i k o s/persika 21 05 87 710 16
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs mer