Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård
|
|
- Amanda Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Maten skall vara sammansatt så att den tillgodoser energi- och näringsbehov och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Maten är också en förutsättning för välbefinnande antingen man är frisk eller sjuk. Ett dåligt näringstillstånd gör att man blir trött och kraftlös. Detta kan leda till försämrade förutsättningar att klara av sina dagliga aktiviteter, sämre livskvalitet samt en ökad risk för att drabbas av olika sjukdomstillstånd ex. infektioner och sämre sårläkning. Ansvarsfördelning Enhetschef på ett boende och inom hemtjänsten ansvarar för att varje brukare får en lämplig kost för att behålla ett gott nutritionsstatus. På ett äldreboende ansvarar även enhetschefen för att erbjuda en god måltidsmiljö. Omsorgspersonalen ska servera brukarna lämplig kost på ett trevligt sätt samt rapportera till den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen vid förändringar i brukarnas vätske- eller matintag. Då den patientansvariga sjuksköterskan upprättar en omvårdnadsjournal ansvarar hon/han för att ett nutritionsstatus upprättas där längd och vikt kan ingå. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att genomföra en riskanalys för undernäring samt ordinera lämpliga omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har även ansvar för omvårdnadsåtgärderna då en brukare har svårigheter att inta föda eller när en brukare är i behov av sondmatning eller parenteral nutrition. Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård Riskbedömning Sjuksköterskan genomför en riskbedömning gällande risk för undernäring på de brukare där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar oberoende av boendeform och som har sagt ja till erbjudandet. Bedömningen genomförs då en brukare är ny inom den kommunala hälso- och sjukvården samt vid ett förändrat hälsotillstånd. Finns risk för undernäring ordineras lämpliga åtgärder. Se vidare i Riktlinje för att förebygga undernäring
2 Specialkoster eller näringsdrycker Sjuksköterskan ansvarar för att brukaren får sina nutritionsbehov tillgodosedda. Om risk finns för undernäring kan sjuksköterskan ordinera näringstillskott och/eller konsistensanpassad kost, ordinationen dokumenteras i journalen och på en omvårdnadsplan. Om det finns behov av specialkoster för brukaren planeras och ordineras lämplig kost i nära samarbete med dietist eller läkare. Beställning ombesörjs av omsorgspersonalen. Parenteral nutrition För brukare med eller risk för ett sviktande energi- och näringsintag bör man tidigt planera för nutritionsbehandling. I första hand ska energibehovet täckas oralt eller enteralt. När detta inte är möjligt kan den parenterala nutritionen vara ett komplement till både oral- och enteral nutrition för att täcka hela energi- och näringsbehovet. Parenteral nutrition innebär att vätska och näring ges intravenöst. PN = parenteral nutrition, det vill säga energi- och näringsämnen ges via blodbanan. TPN = total parenteral nutrition, det vill säga energi- och näringsämnen ges via blodbanan och ersätter patientens totala behov av energi- och näringsämnen. Patientansvarig läkare har det övergripande ansvaret, vilket innebär att i samråd med dietist och patientansvarig sjuksköterska ordinerar lämplig parenteral näringslösning. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller brukarens näringsintag och följer givna ordinationer samt ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder. I den kommunala hälso- och sjukvården kan parenteral nutrition förekomma både som TPN och som tillfälliga ordinationer i samband med att en brukare har ett försämrat vätskeintag. Då ordinationer på parenteral nutrition ges ska sjuksköterskan ansvara för att tillförseln sker på ett patientsäkert sätt. Enteral nutrition Grunden för all kost- och nutritionsbehandling är ett intag via munnen i form av vanlig mat. Hos ett mindre antal personer är aptiten och förmågan att äta så nedsatt, att intaget av mat och dryck blir otillräckligt för att tillgodose behovet av energi och näring. I sådana fall bör behovet av konstgjord näringstillförsel, artificiell nutrition, utredas. Sådan behandling kan utformas för tillförsel i magtarmkanalen, enteral nutrition, eller direkt i blodbanan, parenteral nutrition. Då det är aktuellt med enteral nutrition samarbetar läkare, sjuksköterska och dietist för att brukaren ska erhålla en så optimal nutritionsbehandling som möjligt. Enteral nutrition, det vill säga flytande näring, tillförs genom en sond som läggs genom näsan till magsäck eller en stomi direkt in till magsäck eller tarm. Den enterala nutritionen ordineras av läkare och måste utformas, övervakas och kontrolleras av patientansvarig sjuksköterska.
3 Rutiner vid enteral nutrition Indikation Om patienten har en fungerande mag-tarmkanal, men av olika skäl inte kan tillfredsställa sitt energi- och näringsbehov med mat och kosttillägg bör enteral nutrition ges. Innan den enterala nutritionen startar är det viktigt att informera brukaren och anhöriga om syftet med behandlingen, hur sondmatningen går till och vilka eventuella problem som kan uppstå. Det bör även ingå ett etisk ställningstagande till nutritionsbehandlingen. Informationen ges av behandlande läkare i samråd med patientansvarig sjuksköterska och eventuellt med dietist. Ansvarsfördelning Läkaren ansvarar för Överväga enteral nutrition om behov finns samt därefter ordinera och följa upp patienten. Dietisten Stöd och handledning för den legitimerade personalen beträffande brukarens nutritionsproblem gällande bland annat näringsberäkningar och förslag på åtgärder. Sjuksköterskan Ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder då brukaren har sondmatning, följer upp brukarens nutritionsstatus med bland annat viktkontroller samt samråder med dietist och läkare. Upprättar en omvårdnadsplan gällande sondmatningen, skötsel av tillbehör, omläggningar, observationer samt instruerar och delegerar omsorgspersonalen i hur detta ska skötas. Enhetschefen på boende eller i hemtjänsten Ansvarar för att personalen har kompetens och möjlighet att utföra instruerade och delegerade arbetsuppgifter inom området nutrition Ombesörjer att brukaren får sin ordinerade sondmat samt att rätt kostnad för mat tas ut av brukaren. Ansvarar för att kostnader för tillbehör tas ut på ett riktigt sätt. Omsorgspersonal/personlig assistenter Utför aktuella instruerade och delegerade arbetsuppgifter hos brukaren. Rapporterar till sjuksköterskan om förändringar i brukarens nutritionsstatus och ev. biverkningar vid sondmatningen.
4 Tillbehör Vid hantering av enteral nutrition används olika sondmatningstillbehör. Det är mycket viktigt att god hygien iakttas vid hantering av sondnäring och sondmatningssystem. De personer som hanterar tillbehören ska ha adekvata kunskaper och vara väl förtrogna med uppgiften. Sondspruta Engångs- eller flergångsspruta kan användas. Om inte leverantören av sondsprutan för flergångsbruk rekommenderar något annat rengörs sprutan enligt följande Rengör sprutan omedelbart efter varje användning. Det är viktigt att dra kolven in och ut flera gånger tills alla spår av läkemedel har avlägsnats. Ta isär hylsa och kolv. Tvätta båda noga i varmt vatten och diskmedel. Skölj under rinnande kallt vatten och skaka av överflödigt vatten. Låt därefter sprutan lufttorka isärtagen på ett rent underlag. Sprutan byts när doseringsmarkeringarna ej syns tydligt, sprutan blivit trög, otät, repig eller missfärgad eller om den inte går att rengöras på ett tillförlitligt sätt, dock minst en gång per vecka. Sprutan ska vara märkt för att inte förväxlas. Matningsslangar Om matningsslangen används som flergångsbruk ska den rengöras regelbundet enligt följande: Efter varje måltid spolas slangen igenom med kallt vatten Diskas mellan matningarna med diskmedel och vatten. Skölj noggrant Förvara i en ny ren namnmärkt platspåse/plastburk med lock i kylskåp Matningsslangen kasseras då den blivit missfärgad eller vid bristande funktion, dock minst en gång per vecka Sondmatningsaggregat Sondmatningsaggregat är en medicinteknisk produkt och är en engångsprodukt. Aggregatet måste därför kasseras efter varje användning, då tillverkarens ansvar upphör om engångsmaterial återanvänds.
5 Infarter och skötsel av dessa Nasogastrisk sond En tunn nasogastrisk sond är förstahandsalternativ när näring ska tillföras enteralt under en begränsad tid, 4-6 veckor, men kan användas under längre tid hos vissa brukare. I den kommunala hälso- och sjukvården ska användandet av nasogastrisk sond begränsas, då många brukare inom äldreomsorgen/handikappomsorgen kan ha svårt tolerera detta. Varken näringstillförsel eller läkemedelstillförsel via nasogastrisk sond är delegerbara arbetsuppgifter. Perkutan endoskopisk gastrstomi (PEG) PEG anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken. Katetern hålls på plats med hjälp av en stopplatta på insidan och en på utsidan. Mic-Key-knapp En Knapp ersätter som regel en Peg och ger direkt ingång till magsäcken. Knappen har en mycket låg profil och ligger platt mot huden samt är försedd med en propp. Knapp kan tidigast sättas 8 veckor efter Peg-inlägg. Till knappen finns det 3 sorters förläggningsslangar samt olika matningsaggregat för att dessa ska passa in finns det universal adaptor att tillgå. Skötsel av PEG eller Mic-Keyknapp. Rengör dagligen med tvål och vatten runt katetern eller knappen och under plattan. Torka torrt med en ren handduk eller kompress. Vrid PEG:en ett halvt varv varje dag för att förhindra att den inre plattan fastnar i ventrikelväggen. Inspektera runt katetern dagligen och var uppmärksam på eventuella tryck- och/eller infektionssymtom. Kontroll och byte av vatten i ballongen/kuffen i knappen bör ske en gång i veckan Byte av knapp bör ske varannan månad enligt tillverkarens rekommendation, eller enligt specifik ordination av ansvarig läkare Om knappen är vilande bör genomspolning med vatten ske dagligen Uppmärksanna eventuella förändringar och rapportera till ansvariga sjuksköterska. Om Mic-Keyknappen åker ut Om knappen åker ut ska genast någon form av kateter sättas dit för att hålla stomat öppet. Finns ingen kateter, rengör den gamla Mic-Keyknappen och för in den och fäst med sårtejp eller liknande, tills en ny kateter/knapp kan införas Se till att det alltid finns en reservkateter av samma sort och storlek till hands. I äldreomsorgen sker insättning på Varbergs sjukhus. Remiss krävs från ansvarig läkare. Lämpligt att en remiss ligger för att användas vid akut behov av byte. I funktionsstöd kan byte av Mic-Keyknapp ske i hemmet efter överenskommelse med ansvarig läkare. Detta framgår av omvårdnadsplanen.
6 Matning och läkemedelstillförsel via PEG eller knapp Matning, sker på samma sätt oberoende om brukaren har en PEG eller en knapp Innan matning påbörjas Handdesinfektion är viktig vid allt arbete med sond, sondmatningsaggregat och sondnäring eftersom risken för att kontaminera sondnäringen är stor. Tvätta och genomför handdesinfektion av händerna För att förhindra kräkningar är det bra för brukaren att sitta eller halvsitta (minst 30 graders vinkel) såväl under matning och 1/2-1 timma efter matning. Sondnäringen ska vara rumstempererad Bered och tillför mat och mediciner enligt läkarens, dietist och sjuksköterskans ordination och tillverkarens anvisning. I samband med matning Kontrollera att Peg:en sitter korrekt och inget stopp föreligger. Kontrollera Peg:ens läge genom att mäta längden på slangen från stomiområdet till slangens slut. Spola igenom ljummet vatten både före och efter matning enligt omvårdnadsplanen. Matningen kan ske med hjälp av en spruta eller pump. Mängden sondmat, extra vatten finns ordinerat på omvårdnadsplanen och ska följas. Hur lång tid sondmaten ska in på anges på omvårdnadsplanen. Undvik att få luft i magen under matning, detta är inte farligt men ger gasbildning i magen Då matningen har avslutats rengör sondmatningsmaterialet enligt anvisning Signera på aktuell signeringslista Måltidssituationen är för de flesta personer en positiv upplevelse i vardagen. För de brukare som får sin näring via sond är det viktigt att tänka på att även de får känna en samhörighet och att få vara delaktiga vid måltider. Läkemedelstillförsel Läkemedel som tillförs via sond eller motsvarande bör vara flytande beredningsformer eller vattenlösliga tabletter. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan ordineras. Administrering av läkemedel i PEG är en delegerad arbetsuppgift. I omvårdnadsplanen ska framgå Hur ev. tabletter ska lösas upp. Hur flytande mediciner ska sprutas in i sonden samt med hur mycket vatten som ska sköljas efteråt. Hur länge patienten ska sitta eller vara halvsittande efter det att medicinen intagits Hur mycket vatten som sonden ska spolas med före, efter samt mellan olika läkemedelstillförsel. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Signera på aktuell signeringslista
7 Munvård Det är viktigt med en noggrann munvård då brukaren inte intar någon föda genom munnen. Det finns också en ökad risk att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Använd därför en extra mjuk tandborste och låt brukaren skölja munnen ofta om det är möjligt annars fukta munnen och smörj läpparna. Sjuksköterskan ansvarar för att ge instruktioner till omsorgspersonalen hur munvården ska utföras. Komplikationer Vanliga komplikationer i samband med enteral nutrition är diarréer, illamående, kräkningar, ospecifika buksmärtor eller den allvarligaste som är om brukaren får ner sondnäring i lungorna. Det finns många orsaker till komplikationerna t.ex. att maten har givits för snabbt, fel sondmat eller antibiotikabehandling. Det är mycket viktigt att den som utför matning, läkemedelstillförsel eller annan omsorg i samband med detta för brukaren rapporterar alla förändringar till ansvarig sjuksköterska. Uppföljning Uppföljning och utvärdering av brukarens nutritionsbehandling ska ske regelbundet, sjuksköterskan ansvarar tillsammans med omsorgspersonalen för detta. I uppföljning ingår att Regelbundet kontrollera vikt Regelbundet bedöma vätske-energi- och näringsintag i samråd med dietist Utvärdera övrigt insatta omvårdnadsåtgärder Dokumentation Enteral nutrition ska ordineras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Dokumentationen ska beskriva brukarens nutritionsproblem, behov och åtgärder samt resultat av insatta åtgärder. Sjuksköterskan ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder till omsorgspersonalen. Omvårdnadsåtgärderna dokumenteras i en omvårdnadsplan där bl.a. skötsel av knapp/peg, tider- mängd- och sort av sondmat, vätskemängd, läkemedelstillförsel, uppföljningsåtgärder (ex.vikt) dokumenteras. Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen Referens Vårdhygien i Hallands hygienrekommendationer
RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.
Läs merkommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:
Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: 2016-05-20 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar
ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av Barbro Karelius leg. dietist Maria Almström Svensson leg. dietist Anders Rhodin leg. dietist Barbro
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merSondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering
Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling
Läs merVärt att veta om Din gastrostomi
Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.
Läs merPEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.
Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merFreka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar
Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merMini-One Den lilla mjuka knappen
Mini-One Den lilla mjuka knappen 1 1 Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta.
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Enteral nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14378 su/med 2016-04-16 7 Innehållsansvarig: Berit Hellman, Sektionsledare, Avdelning 352A (berhe9) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merSondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond
Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merhemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp
RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup
Läs merHantering av SÄRNÄR och Specialkoster
Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget
Läs merEnteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken
Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring
Läs merMiniONE Information för brukare
MiniONE Information för brukare Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta. På
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merMed vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad
1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka
Läs merSmärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.
Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är
Läs merNutritionsbehandling via sond
Nutritionsbehandling via sond ett PM framtaget av Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne Bromölla Kristianstad Osby Perstorp Östra Göinge NÄVER 2007-01-24 Rev. 2012-02-24 2 INLEDNING Enligt
Läs merNågra råd till dig som får näring via. Gastroknapp
Några råd till dig som får näring via Gastroknapp Några råd till dig som får näring via gastroknapp Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal
Läs merLÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merBESKRIVNING AV EGENVÅRD
RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merMIC-KEY. GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL för barn och vuxna VÄGLEDNING FÖR KORREKT ANVÄNDNING OCH VÅRD
MIC-KEY GASTROSTOMIPORT MED LÅG PROFIL för barn och vuxna VÄGLEDNING FÖR KORREKT ANVÄNDNING OCH VÅRD FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Meda-koncernen har sedan 1994 lagt ned betydande resurser på att ge bästa
Läs merFlocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta
Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merOM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016
OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 SOSFS Uppdaterad oktober 2012 Bakgrund Hälso-
Läs merMunhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Riktlinje 7/ Munhälsovård LSS Rev. 2017-01-13 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård En god mun- och tandhälsa Det är
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merIntroduktion av vikarier gällande vård- och omsorgspersonal i hemtjänsten
KIL1000, v1.1, 2014-01-31 KILS KOMMUN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se RUTIN 2019-03-01 Beslutade i ledningsgrupp 190319 Introduktion av vikarier gällande vård- och omsorgspersonal i hemtjänsten
Läs merRiktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål
Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer gällande livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) är beslutade i Tjänstemannaberedning Kommun
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merEtt annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI
Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merMAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten
1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade
Läs merMedicinskt ansvarig sjuksköterska
Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-09-01 Delegering riktlinje Delegering får endast ske om det är förenat med god och säker vård. Delegering får inte ske slentrianmässigt eller för att lösa personalbrist
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merDet är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.
Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merMunhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Sida 1 (7) 2017-06-16 Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merAnsvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning
Ansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Hälsa och Omsorg Handbok för hälso-
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merVersion Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merRiktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merKirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp
Kirurgiska kliniken Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Inledning Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal (stomi)
Läs merKunskapstest inför delegering
Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan
Läs merKvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012
Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården
Läs merEtt annat sätt att äta PATIENTANVISNING MIC -PEG MIC-KEY MIC -BOLUS
MIC -produkter Ett annat sätt att äta PATIENTANVISNING MIC -PEG MIC-KEY MIC -BOLUS PATIENTANVISNING FÖR MIC-PRODUKTER Innehållsförteckning Vad är PEG?... 3 MIC -PEG första insättningsslang... 3 MIC-KEY
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merRiktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs mer