Nutritionsbehandling via sond

Transkript

1 Nutritionsbehandling via sond ett PM framtaget av Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne Bromölla Kristianstad Osby Perstorp Östra Göinge NÄVER Rev

2 2 INLEDNING Enligt NÄVER s 1) målsättning (2006) skall vi vårda och stödja patienten/kunden på ett sådant sätt att vi stärker hans/hennes förmåga att själv ta del i och besluta om sin egen vård och sitt eget liv. Detta gäller även nutritionsbehandlingen. Detta PM 2) för nutritionsbehandling via sond grundas på Nutritions-PM KVH Hässleholm, som sammanställdes av Anna-Kerstin Helldahl, Ingemar Hesselbom, Caroline Persson och Filippa Sparre Svensson (augusti 2004). Inom NÄVER diskuterades och bearbetades dokumentet för att slutgiltigt fastställas I dokumentet finns ett avsnitt som handlar om nutritionsbehandling via sond. Det avsnittet har här brutits ut eftersom det framkom behov av att ha ett separat PM för detta. Aspekter som rör hygienen har faktagranskats av Helené Lindahl, hygiensjuksköterska. För revidering av detta dokument ansvarar Ingemar Hesselbom SSK, Evalott Palmquist Kristiansson DSK, Erika Norberg Dietist och Andreas Rosenkvist Arvidsson Dietist (November 2011). SYFTE Syftet med detta PM är att klargöra rutiner för nutritionsbehandling via sond. ETISKA DILEMMAN NUTRITIONSBEHANDLING VIA SOND Att hamna i en situation som är svår att hantera eftersom inget av de möjliga handlingsalternativen framstår som självklart bättre än de andra kan beskrivas som ett etiskt dilemma. Det är betydligt lättare att besluta om att sätta in en åtgärd, än att besluta om att inte göra någonting eller att avbryta en insats. Moraliskt är det ingen skillnad mellan en handling och en icke-handling även en icke-handling är en handling. Rent psykologiskt är det dock en skillnad i att sätta in en åtgärd och att ta tillbaka den. Det är därför viktigt att ta diskussionen om nutritionsbehandling före det att insatsen sätts in. Autonomipricipen, patientens rätt till självbestämmande, rättvisepricipen och att göra gott, att inte skada får vara vägledande för att forma individuella lösningar. För ytterligare reflektioner kring etiska dilemman i relation till mat och sondmatning rekommenderas: Två etiska dilemman om äldre och mat, Elisabeth Svedberg (2006) och Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen (2011). 1) Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne 2) PM, promemoria, minneslista, minnesanteckning; inlaga, utlåtande, redogörelse, skrivelse, memorandum, not, agenda

3 3 ENTERAL NUTRITION NUTRITIONSBEHANDLING VIA SOND För personer som har en fungerande mag- och tarmkanal, men ej kan försörja sig per os är enteral nutrition förstahandsval. Enteral nutrition kan ges som enda tillförsel eller som komplement till kosten. Hygien Vid all hantering av sondnäring är det viktigt med aseptisk teknik och noggrann handhygien. Personal som hanterar sondnäring ska spritdesinficera sina händer. Tillförsel av sondnäring Vid kontinuerlig tillförsel ges sondnäringen kontinuerligt under timmar. Vid intermittent tillförsel ges sondnäringen som måltider över dygnet. Att efterlikna ett måltidsmönster på 3-4 måltider per dygn vid tillförsel av sondnäring är att föredra. Mängd och hastighet Mängd och hastighet av sondnäring ordineras av dietist/läkare och är individanpassat. För snabb hastighet och/eller för hög energimängd kan ge besvär som illamående, diarré, reflux och risk för aspiration. Förbrukningsartiklar Aggregat, adaptrar och matningsslangar m.m. är engångsartiklar och ska inte återanvändas. Sondspruta används för både engångs- och flergångsbruk. Särskild sondspruta finns, vilken är lila och går endast att koppla till sonder. Om sondsprutan är för flergångsbruk tas den isär och rengörs i diskmaskin efter varje måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel. Sprutan ska sköljas noggrant och lufttorka isärtagen och upprättstående i kylskåp. Används sprutan som flergångs rekommenderas att den byts 1 gång per dygn. Se lokala anvisningar för era hanteringsregler, samt se till individens status. För detaljer gällande kostnadsansvar avseende förbruknings- och sjukvårdsartiklar se Bilaga 1. Att tänka på vid sondmatning Höj sängens huvudända ca 30 grader. Ge sondnäringen rumstempererad. Öppnad förpackning kan förvaras i kylskåp enligt tillverkarens riktlinjer (står på förpackningen). Oöppnad sondnäring förvaras i rumstemperatur. Kontrollera bäst-före datum på sondnäringen.

4 4 Refeeding Syndrom Ett livshotande överbelastningssyndrom kan uppstå hos svårt undernärda personer som ges mer näring än vad vävnaderna förmår metabolisera. Tecken på Refeeding Syndrom är stigande kroppstemperatur, snabbt ökande i vikt p.g.a. vätskeretention, cirkulatoriska och respiratoriska förändringar, t.ex. bröstsmärta, lungödem, arytmier och hög andningsfrekvens. Refeeding Syndrom undviks via upptrappningsschema av sondnäringen. Munvård Rengöring och munvård är extra viktigt för personer som inte kan äta eller dricka. Muntorrheten som uppkommer när inget intas per os gör slemhinnorna skörare och risken för karies och svampangrepp ökar. Om patienten endast försörjs via sondnäring, bör 1 tsk kolsyrat vatten ges per os minst 3 gånger per dag, för att stimulera salivation och sekretsväljning. Detta underlättar munhygien och matsmältning. En ren munhåla minskar risken för att andas in kontaminerad saliv och därmed minskas risken för att drabbas av lunginflammation. Läkemedel i sond För samtliga läkemedel är det viktigt att läsa instruktionerna. Läkemedel som tillförs via sond bör vara i form av mixtur/brustabletter. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan ordineras. Trögflytande läkemedel och droppar som har hög koncentration kan eventuellt spädas med vatten. Vissa tabletter kan krossas noga, slammas upp i vatten och tillföras. Kapslar kan ibland öppnas och innehållet lösas upp i vatten. Spola sonden med ml vatten efter tillförseln. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Det gäller särskilt för barn. Kom ihåg att räkna med vattnet i den totala mängden vätska som kan ges per dygn. Spola sonden med 5-10 ml vatten mellan varje sorts läkemedel om flera olika läkemedel administreras efter varandra. Obs: Risk finns för stopp vid administration av uppslammade läkemedel i jejunokat och i nasogastrisk sond.

5 5 Infarter för enteral nutrition Personer som erhåller en infart för sondnäring får skriftlig information angående skötselanvisningar. I denna finns uppgifter om hygien, fabrikat, storlek, datum då infarten är satt, datum då den eventuellt skall bytas och vem som är behandlande läkare. Uppgifterna dokumenteras i en vårdplan under sökordet Nutrition. Nasogastrisk sond Nasogastrisk sond sätts via näsan och mynnar ut i magsäcken. Denna sond är förstahandsalternativet när sondnäring ska tillföras under begränsad tid, upp till 4-6 veckor. Skötsel Vid nasogastrisk sond kontrolleras sondläget innan sondnäring ges, detta görs vid varje matningstillfälle. Spruta ner 5-10 ml luft samtidigt som du med stetoskop lyssnar efter bubblande/kurr ljud i magsäcken. Alternativt kan man aspirera genom sonden med hjälp av en spruta och testa med lackmuspapper. Vid osäkerhet kan läget på sonden kontrolleras på röntgenmottagning. Sonden ska mätas och jämföras med dokumenterat utgångsläge. Arbeta alltid aseptiskt. Inspektera näsvingen varje dag. Undvik tryckskador genom att då och då ändra sondens fixeringsläge. Torka försiktigt ur näsan med en fuktig tops (näsolja eller vatten) vid behov. Var observant på eventuella sår och/eller krustor. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) PEG är en sond som sätts in genom bukväggen och mynnar i magsäcken. PEGsonden hålls på plats av en stopplatta på insidan av magsäcken och en stopplatta som fixering mot huden. PEG-sonden är graderad. En PEG kan sitta upp till 3-6 månader. Skötsel Rengör huden dagligen med tvål och vatten runt sonden och under plattan, samt torka torrt. Sonden ska mätas och jämföras med dokumenterat utgångsläge. Distansen mellan hud och platta bör vara ca 3-6 mm. Rotera PEG:en minst ett varv dagligen. Låt en kompress ligga mellan platta och hud vid behov om såret vätskar sig.

6 6 Knapp Knapp är en sond som sätts in genom bukväggen och mynnar i magsäcken. Den hålls på plats av en ballong i magsäcken och ett yttre stopp som utgörs av ventilhuset. Knappen är försedd med en backventil. Ventilen öppnas/stängs då kopplingsslang kopplas till/av knappen. En knapp kan sitta upp till 3-6 månader. Skötsel Rengör huden dagligen med tvål och vatten runt sonden och under plattan, samt torka torrt. Distansen mellan hud och platta bör vara ca 3-6 mm. Rotera sonden minst ett varv dagligen. Kuffa om ballongen en gång i veckan med 4-6 ml (max 10 ml. Se enskild anvisning för det specifika materialet) sterilt vatten. Låt en kompress ligga mellan platta och hud vid behov om såret vätskar sig. Gastrostomikateter Gastrostomikateter är en sond som sätts in genom bukväggen och mynnar i magsäcken. Den hålls på plats av en ballong i magsäcken och en yttre stopplatta mot huden. En gastrostomikateter kan sitta upp till 3-6 månader. Skötsel Rengör huden dagligen med tvål och vatten runt sonden och under plattan, samt torka torrt. Distansen mellan hud och platta bör vara ca 3-6 mm. Rotera sonden minst ett varv dagligen. Kuffa om ballongen en gång i veckan med 4-6 ml (max 10 ml. Se enskild anvisning för det specifika materialet) sterilt vatten. Låt en kompress ligga mellan platta och hud vid behov om såret vätskar sig.

7 7 Jejunostomikateter Jejunostomikateter, är en tunn kateter som mynnar i tunntarmens jejunodel via bukväggen. Den hålls på plats via stopplatta med några stygn på huden, saknar inre fixering. En jejunostomikateter bör bytas var 6:e månad. Skötsel Rengör huden med tvål och vatten minst 2 ggr/vecka. Låt en kompress ligga mellan stopplattan och huden vid behov. Sätt Tegaderm eller motsvarande över som täcker platta och instickställe. Jejunostomikateterns yttre del ska spritavtvättas före användning. Omläggning av jejunostomikatetern görs under sterila förutsättningar (Sutureringen av yttre stopplatta skapar en infart för bakterier till huden samt att det saknas saltsyreskydd i tunntarmen där katetern mynnar). Avlidna Sonderna kan ligga kvar vid dödsfall, med undantag för nasogastrisk sond (om anhöriga önskar se den avlidne). Ansvar och överrapportering Sjukhusdietistens ordination skall vara skriftlig och dokumenterad i journalsystem, och måste vara klar vid vårdplaneringen, för att kommunen skall hinna få hem den utrustning/sondnäring som krävs. För 5 arbetsdagar ska det skickas med sondnäring, sprutor och aggregat. Omvårdnadsepikris (där Överrapportering av kostbehandlingsplan är inkluderat) skickas sedan med patienten vid hemgång alternativt faxas till omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) i kommunen enligt överenskommelse, och här dokumenteras nutritionsbehandling. Sjukhusets dietist överrapporterar patienten till primärvårdens dietist, som tar över ansvaret för ordinationer tillsammans med ansvarig läkare i samverkan med OAS. Överföring av information sker via Överrapportering av kostbehandlingsplan i övriga fall (se bilaga 2).

8 8 Vart vänder man sig vid problem? ( ). Stina Emilson Telefon: (säkrast mellan kl. 9-10) Vårdcentralen Vä Ubbes väg Kristianstad Tina Hermelin Tina.Hermelin@skane.se Telefon: Vårdcentralen Vinslöv Vannebergavägen Vinslöv Tina Hermelin Tina.Hermelin@skane.se Therese Skog Therese.Skog@skane.se Telefon: (säkrast mellan kl. 8:30-10) Ansvarsområde: Degeberga Vc Tollarp Vc Åhus Vc Vilan Vc Vä Vc Kristianstadkliniken Capio Citykliniken Kristianstad Hälsoringen Bromölla Ansvarsområde: Knislinge Vc Näsby Vc Östermalm Vc Sösdala vc Vinslöv vc Capio Citykliniken Broby Östra Läkargruppen Vårdcentralen Vänhem Frykholmsgatan Hässleholm Hästveda Vc Perstorp Vc Vittsjö Vc Solbrinken V Vänhem Vc Osby Vc Åparken Vc Göingekliniken Hälsoringen Lönsboda Hälsoringen Osby Läkarmottagningen Bjärnum Vid frågor kring produkter också för tips och råd gällande produkter för enteral nutrition: Nestlé HealthCare Nutrition : [tillgängligt ]

9 9 REFERENSER Elisabeth Svedberg (2006) Två etiska dilemman om äldre och mat. Socialstyrelsen, Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 12. Olsson Friman C, Persengård K, Larsson A, Sandberg Johansson E & Bergerson G. Vårdhandboken Nutrition, Enteral Vårdhandboken [åtkommen ] Dokument 3. Samverkan. Informationsöverföring. Kompletterande dokument till de regionala rutinerna. Sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad, primärvården och kommunerna i Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt. ent3.pdf [åtkommen ] Olsson Friman C, Persengård K, Larsson A, Sandberg Johansson E & Bergerson G. (2011). Vårdhandboken Nutrition, Enteral. (Elektroniskt) Hemsida. Tillgänglig: < ( ). Norberg, E, Lindeborg M, Törneklint E, Lindström P & Persson E. Standardvårdplan, Nasogastrisk sond, Centralsjukhuset Kristianstad, REGELVERK SFS1971:511 Svensk författningssamling. Livsmedelslag. SLVFS 2000:14 Statens livsmedelsverks föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål. SLVFS 2000:15 Statens livsmedelsverks föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål. Socialstyrelsen: Näring för god vård och omsorg, 2011

10 Bilaga 1 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 Bilaga 2 15

16 16