Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser"

Transkript

1 /Madrasser Startdatum Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare,

2 2 1. Sammanfattning Uppdrag och organisation Syfte Mål Målgrupp Metod och arbetssätt Resultat Diskussion Bilagor... 9

3 3 1. Sammanfattning Hösten 2009 fick vi i uppdrag att inventera och se över hur man hanterade antidecubitusmadrasserna i hemvårdsförvaltningen samt att titta på kostnaden för dessa. Antalet äldre ökar i vårt samhälle. Åldersförändringar i huden gör att man har en sämre känsla för tryck och smärta samt en försämrad mikrocirkulation i huden, vilket gör att den sämre kan anpassa sig vid skador och temperaturförändringar. Huden ska skydda mot mikroorganismer, reglera vattenhalten och hjälpa till i värmeregleringen. Karaktäristiskt för en åldrande hud är att den är torr, skrovlig, slapp och rynkig. Vid en inventering av trycksår på särskilt boende i Hemvårdsförvaltningen Halmstads kommun visade det sig att antalet patienter med trycksår var 2 % och inom Socialförvaltningens boende inga trycksår. 26 % av trycksåren har uppkommit på sjukhuset. 2. Bakgrund Att få ett trycksår innebär en långdragen och ofta smärtsam process för patienten. Patientens upplevelser av trycksår är ofta förenat med smärta, ängslan, oro och beroende. Trycksår uppkommer som ett resultat av direkt tryck på huden som orsakar ischemi. Tryck liksom tiden för trycket är relaterade till varandra och varierar individuellt. Sårbarheten i huden och den mjuka vävnaden reflekteras av blodflödet i huden under tryck. Ett tryck under 32 mmhg anses vara en accepterad gräns för vävnaden men hos äldre kan blodflödet hindras vid så låga tryck som 20 mmhg. Vissa grupper med individuella variationer är mer känsliga för effekterna av tryck. Alla trycksår är en avvikelse och ska registreras. Omsorgspersonalen kan minska uppkomst av trycksår genom en att göra en riskbedömning av hos patienten och vidta preventiva åtgärder såsom tryckavlastning, nutrition och aktivitet.

4 4 Uppkomsten av trycksår kan indelas i direkta orsaker: Tryck Skjuv (uppstår när huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad) Värme Faktorer som samverkar med direkta orsaker: Tid Friktion Fukt Bristande hygien Nutrition Mediciner Trycksår graderas efter hur stor skada som uppstått i vävnaden. Graden av trycksår bestämmer vilken behandling som ska sättas in. Klassifikationen underlättar dokumentationen och observationen av såret. Grad 1 = innebär en kvarstående röd fläck under intakt hud som inte bleknar vid tryck Grad 2 = är huden skadad t.ex. blåsa, spricka eller avskavning av huden som involverar epidermis och ev. dermis Grad 3 = har fullhudsskada på dermis och subkutan vävnad, som kan vara nekrotisk och sträcka sig ner till, men inte omfatta muskelvävnad. Det är ett sår som inte är djupt men kan omfatta intilliggande vävnad Grad 4 = har fullhudsdefekt med djup sårhåla, vävnadsnekros eller skador på muskulatur, ben och senor Trycksår uppkommer oftast i kombination med nedsatt rörelse och känsel, här spelar patientens medicinska tillstånd en stor roll. Trycket orsakas av att patientens utskjutande

5 5 benområden pressas mot ett fast underlag. Höga tryck uppstår oftast där benutskotten ligger nära huden som på hälar, sacrum och höfter. När ett tryck som inte gett upphov till obotlig vävnadsskada upphör över ett hudområde ses en röd fläck som på kort tid bleknar bort. Om trycket orsakat kapillärskador och därmed blödningar och ödem ses en kvarstående röd fläck. Om inga tryckavlastande åtgärder vidtas, innebär detta att den subkutana vävnaden efter en viss tids tryck kommer att dö. Efter en tid kan också en epidermial nekros uppstå. Ofta skadas muskulatur och annan underliggande vävnad först och när det senare blir ett öppet sår finns redan ett djupt sår därunder. Tryckavlastning är en förutsättning för att läka och förebygga trycksår. Detta kan bara göras med hjälp av rätt ordination av antidecubitusmadrass. Madrassen ska vara individuellt anpassad, ordinerad av kommunsjuksköterskan och användas på rätt sätt. Det innebär rätt tryck i madrassen, rätt underlag i sängen och lägesändringar av patienten. Detta är en grundförutsättning för att avlasta riskpatienter. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det också stora kostnader. Ekonomer i Jönköpings län har genomfört en värdeberäkning av vilka kostnader landstinget hade för vården av trycksår. Kostnaderna motsvara cirka 110 tjänster (53 miljoner) som enbart användes till att vårda och behandla trycksår (uppgiften hämtad från Landstinget i Jönköpings län/hälsa och vård ). Med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior Alert kan dessa patienter identifieras i tid och därigenom kan förebyggande åtgärder vidtas för att minska risken för trycksår. Om man bor i det ordinära hemmet är det alltid kommunsjuksköterskan som ordinerar och bestämmer vilken sorts antidecubitusmadrass som den specifika patienten behöver. Detta gör att det blir rätt sorts tryckavlastande madrass som kommer till patienten. På särskilt boende finns det inköpt antidecubitusmadrasser.

6 6 Undersköterskorna hämtar ibland själva madrasser, vilket inte får göras då madrassen är en ordination. 3. Uppdrag och organisation I projektet ingår att inventera omfattningen av sår samt kostnaderna för sjukvårdsmaterial inom särskilt boende i Halmstad kommun. Med detta som bakgrund har statliga stimulansmedel gjort det möjligt att projektanställa en ssk (sjuksköterska) på 50 % samt en specialistundersköterska på 50 % av egna medel. Hösten 2009 tillkom att vi skulle inventera och se över hur man hanterade antidecubitusmadrasserna i hemvårdsförvaltningen samt att titta på kostnaden för dessa. ets beställare 2007 är Marita Everås verksamhetschef särskilda funktioner och Dusanka Reljanovic f.d. boendechef. ledare är Agneta Ericsson enhetschef Hälsooch sjukvårdsenheten. 4. Syfte Syftet med inventeringen är att jämföra kvalitén och kostnaderna på antidecubitusmadrasserna på särskilt boende och ordinärt boende. Detta för att skapa likvärdiga förhållanden var man än bor i kommunen och förutsättning för att förebygga och läka redan uppkomma trycksår. 5. Mål Målet är att kvalitetssäkra hanteringen av antidecubitusmadrasser. Alla patienter i Hemvårdsförvaltningen oavsett om man bor på särskilt/ordinärt boende ska få samma vård vad gäller tryckavlastning.

7 7 6. Målgrupp Distriktssköterskor Sjuksköterskor Undersköterskor 7. Metod och arbetssätt Vi började med att kartlägga antalet patienter på särskilt boende med trycksår inom Hemvårdsförvaltningen. Vi gick ut med en enkätundersökning till kommunsjuksköterskan där vi frågade efter antalet patienter med trycksår i sacrum, på häl eller annan kroppsdel, om de hade uppkommit på sjukhus, särskilt boende eller ordinärt boende. Efter detta gick det ut en förfrågan till alla enhetschefer på särskilt boende om hur många antidecubitusmadrasser, vilket fabrikat och vilken sorts antidecubitusmadrass man hade på boendet. När resultatet kom in från enhetscheferna, skickades en ny förfrågan ut till kommunsjuksköterskan att hon i sin tur skulle höra med omsorgspersonalen hur många av dessa antidecubitusmadrasser som låg i de boendes sängar. 8. Resultat Alla kommunsjuksköterskor svarade på enkäten avseende trycksår. Resultatet visade att antalet patienter med trycksår var 2 % och inom Socialförvaltningens boende fanns inga trycksår. 26 % av trycksåren hade uppkommit på sjukhuset. Alla enhetschefer utom två svarade på enkäten gällande antidecubitusmadrasser.

8 8 Det fanns enligt enhetscheferna 187 st antidecubitusmadrasser inköpta till boendena, av dessa låg det enligt omsorgspersonalen 174 st i sängarna. Madrasserna som finns på särskilt boende har en liten tryckavlastande effekt och är inte tillräckliga vid trycksår. 9. Diskussion Det är mycket tydligt att patienterna i Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommun inte har samma höga kvalité på valet av antidecubitusmadrasser. De patienter som bor i det ordinära boendet får en högre kvalité på grund av att kommunsjuksköterskan alltid gör en bedömning av vilken grad av antidecubitusmadrass patienten ska ha och sedan gör en ordination, beställning på hjälpmedelscentralen. När patienten inte behöver sin antidecubitusmadrass längre skickas den tillbaka till hjälpmedelscentralen för rekonditionering. Hjälpmedelscentralen går också igenom alla antidecubitusmadrasser vilket garanterar att de fungerar. På det särskilda boendet är det annorlunda. Eftersom det finns antidecubitusmadrasser att tillgå är det lätt för omsorgspersonalen att hämta och lägga i sängen. Vi kan se att av de 187 st antidecubitusmadrasserna ligger det 174 st i sängarna och det är inte många som är ordinerade av kommunsjuksköterskan. Detta får den konsekvensen att kommunsjuksköterskan inte alltid får reda på att personalen har lagt in en madrass. Det är också oklart om hur antidecubitusmadrasserna blir rekonditionerade efter att de använts. Där finns en skillnad mellan särskilt boende och ordinärt boende. Madrasser som hyrs på hjälpmedelscentralen blir kontrollerade gällande funktion och blir rekonditionerade, samt desinfekterade. En kortfattad skriftlig rapport kommer att lämnas till chef särskilda funktioner Marita Everås. Denna kommer att innehålla resultatet samt förslag på hur kvalitén på särskilt boende kan öka, detta inbegriper utbildning av undersköterskor på särskilt boende. För att öka kunskaperna hur madrasserna fungerar kan man använda inkontinensombuden som finns på särskilt boende.

9 9 Konsekvensanalys / Förbättringsförslag Alla madrasser på särskilt boende är inte ordinerade av ssk/dsk Kunskaper hur madrasser fungerar t ex inställning av vikt, ökat tryck i sittande ställning, lägesändring, för många lager (lakan, täcke överkast) på madrassen Kunskap om rengöring av madrasserna Både usk/ssk behöver utökade kunskaper i tryckavlastande vård och handhavande av madrasser Vårt förslag på förbättring är att använda en helautomatisk madrass Kostnaderna för trycksår är miljarder/år i Sverige Kvalitet sparar pengar vilket ger ett minskat lidande och en ökad livskvalitet. För att detta skall upprätthållas krävs ett dagligt arbete med denna patientgrupp. 10. Bilagor Bilaga 1: Enkät trycksår Bilaga 2: Enkät antidecubitusmadrasser

10 10 Inventering av antal trycksår hos brukare Bakgrund Under vecka 24, år 2009 gjordes en inventering av antal brukare med trycksår inom Hemvårdsförvaltningens ordinära och särskilda boende och Socialförvaltningens särskilda boende. Antal brukare inom Hemvårdsförvaltningens särskilda boende är cirka 900 och i det ordinära boendet där kommunsköterskan har ett hälso- och sjukvårdsansvar cirka 1000 brukare. Socialförvaltningens gruppboende har cirka 220 brukare. Syfte Att göra en kartläggning om antalet trycksår och var i vårdkedjan de uppkommit. Kartläggningen ska ligga till grund för nämndens mål att minska antalet trycksår. Metod Samtliga patientansvariga sjuksköterskor fick en enkät att fylla i. Vi fick in svar från samtliga utom från tre sjuksköterskor, som senare visade sig inte ha några brukare med trycksår. Resultat Antal Antal Brukare med trycksår: 38 Antal Brukare med trycksår på särskilt boende : 18 Antal Brukare med trycksår i ordinärt boende: 20 Trycksår uppkommit på sjukhus: 10 Trycksår uppkommit på särskilt boende: 11 Trycksår uppkommit på ordinärt boende: 14 Trycksår uppkommit på annan vårdinrättning: 3 Trycksår sitter i sacrum 15 Trycksår sitter på häl 9

11 11 Sammanfattning/Diskussion Antalet brukare med trycksår inom Hemvårdsförvaltningen är 2 % och inom Socialförvaltningens boende 0 %. 26 % av trycksåren har uppkommit på sjukhuset. Alla trycksår är en avvikelse och ska registreras, vilket hittills inte gjorts i förvaltningen. Vårdpersonal kan minska uppkomst av trycksår genom att göra en bedömning av risk hos brukaren och vidta preventiva åtgärder såsom tryckavlastning, nutrition och aktivitet. Med hjälp av kvalitetsregistret Senior- Alert kan dessa brukare identifieras i tid och därigenom kan förebyggande åtgärder vidtas för att minska antalet trycksår. Att få ett trycksår innebär en långdragen och ofta en smärtsam process för den enskilde.ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det stora kostnader Ekonomer i Jönköpings län har genomfört en värdeberäkning av vilka kostnader landstinget hade för vården av trycksår. Kostnaderna motsvarade cirka 110 tjänster (53 miljoner) som enbart användes till att vårda och behandla trycksår.(uppgiften hämtad från Landstinget i Jönköpings län/hälsa och vård ). Senior- Alert startades upp av Jönköpings län. Tryckavlastning är en förutsättning för att förebygga trycksår. Detta kan göras med hjälp av rätt ordination av antidecubitusmadrass.madrassen ska vara individuellt anpassad, ordinerad av sjuksköterska och användas på ett korrekt sätt.detta innebär rätt tryck i madrassen,rätt material i sängen och lägesändringar av brukaren.detta är en grundförutsättning för att avlasta riskpatienter och uppfylls inte alltid.en orsak kan vara tex. genom att lakanet viks in vid sidorna, vilket gör att madrassen mister sin funktion. Definition på trycksår: Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommit efter en period med otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett område, vanligtvis förorsakad av ett högt tryck. Uppkomsten av trycksår kan indelas i direkta orsaker: tryck skjuvning (uppstår när huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad) värme Samt faktorer som samverkar med dessa: tid friktion fukt bristande hygien nutrition

12 12 Halmstad Agneta Ericsson, enhetschef, sårvårdssköterska Monika Lagerkvist, specialistundersköterska

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende. SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen

Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Delrapport Projekt Sårvård

Delrapport Projekt Sårvård Startdatum 2007-01-01 2009-12-31 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 4. SYFTE... 4 5. MÅL... 4 6. MÅLGRUPP...

Läs mer

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Trycksår. undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår

Trycksår. undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår Institutionen för hälsa och samhälle Specialistutbildning för vård av äldre Uppsatskurs D poäng Vt 06 Trycksår undersköterskors kunskaper om att förebygga trycksår Författare: Anna Forsell Handledare:

Läs mer

Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention

Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention Omvårdnad vid trycksår riskbedömning och prevention Margareta Lindgren Anna-Christina Ek IMH, avd. Omvårdnad Hälsouniversitetet Linköpings universitet Disposition Kort bakgrund till problemområdet Definition,

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Trycksår Orsak, åtgärder

Trycksår Orsak, åtgärder Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30

Patientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för tryckavlastande /tryckutjämnande madrasser Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140221

Läs mer

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Trollängen Förenade Care AB 2016-03-01 Kaija Partanen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tyresö kommun / 2016-03-01 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetsgranskning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Uppföljning. Lövstavägen 31

Uppföljning. Lövstavägen 31 Uppföljning Lövstavägen 31 Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning enligt GPA-modellen. GPA är förkortning av granskning, patientsäkerhet och ansvar.för att få godkänt krävs det minst 80%

Läs mer

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Air Express Artikelnummer 56-895 /56-894 / 56-893 / 56-890

Air Express Artikelnummer 56-895 /56-894 / 56-893 / 56-890 Artikelnummer 56-895-A1 Air Express Artikelnummer 56-895 /56-894 / 56-893 / 56-890 Tryckavlastande madrassystem med alternerande tryck Dynamiskt madrassystem Autoanpassat lågt tryck, kan ställas i statiskt

Läs mer

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR Hälsa och samhälle TRYCK SÅRSPREVENTION EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKANS PREVENTIVA INSATSER AV TRYCKSÅR HOS PATIENTER ÖVER 60 ÅR MED HÖFTFRAKTUR ELHAM PARVIZINIA ANNELIE RAGNARSSON Examensarbete

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS

Läs mer

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Lex Sarah i Kalmar län 2003-2004 Anmälningar om missförhållanden och övergrepp inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade Meddelande 2005:14 Lex Sarah i Kalmar

Läs mer

Inkontinensprojektet

Inkontinensprojektet Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Redovisning av avvikelser avseende hälso- och sjukvård, tertial två 2015 SN-2015/295

Redovisning av avvikelser avseende hälso- och sjukvård, tertial två 2015 SN-2015/295 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-10-13 56 Redovisning av avvikelser avseende hälso- och sjukvård, tertial två 2015 SN-2015/295 Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden

Läs mer

Resursfördelningsregler. särskilt boende i Simrishamns kommun.

Resursfördelningsregler. särskilt boende i Simrishamns kommun. Resursfördelningsregler särskilt boende i Simrishamns kommun. Beslut 2012-11-20 Reviderad 2014-03-21 REGLER RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM SÄRSKILT BOENDE 1 Allmänt Detta dokument reglerar resursfördelning för

Läs mer

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-06 Agneta Nilsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ALLT DET GODA. En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa

VÄLKOMMEN TILL ALLT DET GODA. En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa VÄLKOMMEN TILL ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SELMA SPA 19 APRIL 2016 VÄLKOMMEN TILL INSPIRATIONSDAGEN ALLT DET GODA! Många av de förändringar som görs i vård och

Läs mer

Minnesanteckningar flyktinginformation

Minnesanteckningar flyktinginformation Minnesanteckningar flyktinginformation Tid: Onsdag 21 oktober 18.30 19.45 Plats: Nordmalingsbygdens Folkets Hus Närvarande tjänstemän: Sune Höglander (samhällsbyggnadschef), Helen Sundström Hetta (kommunchef),

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att: 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG på särskilda boendeenheter i Dalarna.... 4 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Invacare Antidecubitus. StairWay

Invacare Antidecubitus. StairWay Antidecubitus StairWay VÄGLEDNING - att välja madrass EXTRA HÖG brukare med mycket hög risk att utveckla trycksår. Brukare med trycksår kategori 3-4 eller massiva sår kategori 2. Brukare med ständigt återkommande

Läs mer

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero. PM 2013-05-16 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts vid Färingsöhemmet

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

Behandlingsskor. Information till brukare

Behandlingsskor. Information till brukare Behandlingsskor Information till brukare Vad är en behandlingssko? Du har fått en sko som ingår i en behandling. Under själva behandlingstiden är det viktigt att du bara använder dessa skor, både inom-

Läs mer

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens stadsdelsförvaltning, äldreomsorg

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens stadsdelsförvaltning, äldreomsorg BILAGA TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens stadsdelsförvaltning, äldreomsorg År 2011 Ansvarig för innehållet Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) och

Läs mer

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår. Ärende 9 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-01-12 Dnr 140623 1(1) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2015 S:t Annas Demens och äldreboende Sjuksköterska Flora: Malin Björkman Sjuksköterska Freja: Maria Svalberg Verksamhetschef: Helén Gjödestöl Patientsäkerhetsberättelse 16 02

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer