Trycksår Orsak, åtgärder

Transkript

1 Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun

2 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med förebyggande åtgärder kring trycksår

3 Trycksår Syrebrist i vävnaden då blodet inte når fram. En lokal skada av huden och underliggande vävnad orsakad av tryck, friktion eller skjuv, eller en kombination av dessa.

4 Övriga faktorer som påverkar uppkomsten av trycksår Nutrition Ålder Nedsatt känsel Läkemedel MODIFIERAD NORTON SKALA Fuktig hud Ytlig cirkulation Nedsatt rörlighet Nedsatt AT

5 Trycksår delas in i olika kategorier 1 - Rodnad som inte bleknar vid tryck. Missfärgad hud, värme, ödem, hårdhet 2 - Delhudskada. Avskavd hud eller blåsa 3 Ytligt sår 4 Djupt sår. Fullhudskada samt nekros

6 Diagnostisera rodnad/ tryckskada kategori 1 Om rodnaden bleknar när man trycker lätt med fingret är mikrocirkulationen intakt. Det finns då inga tecken på vävnadsskada Ett grad 1 trycksår är en observerbar tryckrelaterad förändring av intakt hud. Såret uppträder som ett avgränsat område med kvarstående rodnad på huden, som inte bleknar vid tryck. På mörkare hud kan såret uppträda som kvarstående röda, blå eller lila färgskiftningar. Övriga symtom kan vara: - hudtemperatur (varm eller kall); - vävnadskonsistens (fast/ svampartad känsla. - känsel (smärta, klåda).

7 Nekros Räknas som kategori 4 pga att nekrosen (död vävnad) går så djupt ner i underliggande lager av huden.

8 Fuktskada

9 Det kan gå fort

10 Vad ska vi göra? 1. Rodnad som inte bleknar vid tryck. Missfärgad hud, värme, ödem, hårdhet 2. Delhudskada. Avskavd hud eller blåsa 3. Ytligt sår 4. Djupt sår. Fullhudskada/ nekros

11 Behandlingar/ åtgärder vid tryckskada Inget sår kommer att läka om man inte tar bort orsaken till varför det har uppkommit. Det finns inget förband som kan läka en tryckskada. Patientansvarig sjuksköterska ska titta igenom patientens sjukdoms historik och nuvarande tillstånd etc som kan påverka sårläkningen. Detta ska sedan stå dokumenterat i patientens vårdplan angående såret.

12 Undvik Sk tryckavlastande munkar eller ligasano/restona ringar. Vi vill fördela tyngden på så stor yta som möjligt. Syntetiskt fårskinn (har inte någon tryckavlastande effekt). Massage på huden runt trycksår (försämrar cirkulationen).

13 Skydda huden mot yttre påverkan Fuktig hud Hudområden där det ofta är fuktigt bör 2 gånger dagligen smörjas in med en skyddande fuktavstötande barriärkräm. Ex Cavilonkräm. För att förebygga fuktskador. Torr hud Hud som är torr och skör. Bör dagligen smörjas in med en fuktighetsbevarande kräm. Ex Decubal, Locobase. Vanliga kroppslotioner är sällan tillräckliga.

14 Cavilon I en studie från Storbritannien studerades införandet av en ny hudvårdsstrategi som byggde på hudrengöring, barriärkräm (Cavilon) för äldre inkontinenta personer som vårdades på sex äldreboenden. Hudens tillstånd jämfördes före studien och efter tre månader. Man kunde registrera en betydande minskning av antalet trycksår och inkontinensskador. Man rapporterade också betydande minskning av personal tid och vårdkostnader. Boken Sår Rev upplaga Kostnad? Läkaren kan skriva in på doskort. Finns att köpa receptfritt på apoteket. Om ovanstående inte är möjligt finns det att beställa via OneMed Tub, kuvert, tops och spray. Vilken? (Krämen att föredra vid förebyggande av fuktskador sacrum. Återfuktar, återfetter och skapar barriär.) Tunt lager räcker, ska gå snabbt och lätt att smörja in. Inte bli vitt på huden. Känns huden oljig så har man tagit för mycket. Om man använder krämen till ex omgivande hud runt sår på benet och även som förebyggande av inkontinensskador, använd då 2 olika tuber till detta.

15 Hudrengöring vid inkontinens Studier visar på tydliga förbättringar av hudens tillstånd genom rengöring med speciella preparat (rengöringskräm, speciell tvållösning eller speciella tvättservetter) som är svagt sura. Detta kan bero på att hudens normala ph är något sur. Urin och avföring är alkaliska, likaså vanlig tvål. Detta minskar hudens normala skyddsfunktion (minskar talg förekomst).

16 Kostbehandling vid alla typer av sår Patienter med sår har ett ökat behov av -Energi -Protein -Vitamin A & C -Zink & Järn -Vatten Ju större sår och läckage desto mer ökat behov. Målvärden ca vid sårläkning. 40kcal/ kg, 3g Protein/ kg, 40ml vätska/kg.

17 Vatten Sår läcker vätska i olika grad. Viktigt att ersätta denna genom att inta ordentligt med dryck. Helst inte vätskedrivande. En person som är uttorkad kan fortfarande läcka vätska från såret. En person som är uttorkad får sämre sårläkning. Skapa förutsättningar för att någon ska dricka mer! Ställ fram glas med vätska som ser inbjudande ut.

18 Teamträff - samarbete

19 Hjälpmedel för tryckavlastning 30 graders vinkel position med hjälp av 2 st kilkuddar under madrassen. Ordination från sjuksköterskan. Om patienten har trycksår på häl/ malleol så ska man eftersträva total tryckavlastning av denna oavsett vilken madrass patienten har!!! Vanlig kudde under vaden. Heelift, Prevalon till fot och häl. Ordination från sjuksköterskan.

20 Behov av tryckfördelande dyna i rullstol/ stol? Behov av andra hjälpmedel för att optimera sitt/ ligg miljön för patienten? Teamarbete med ansvarig sjukgymnast och arbetsterapeut!!!

21 Antidecubitusmadrasser Till patienter med risk att utveckla trycksår eller om man har trycksår och kan lägesändras. Livslängd ca 5 år.

22 Behandlande madrass En helhetsbedömning av patienten ska alltid ske innan förskrivning sker.

23 Frågeställningar inför ev förskrivning av behandlande madrass Anamnes, riskfaktorer hos pt. Smärtor vid lägesändring? (Alla palliativa pt har inte behov av en behandlande madrass. ) Hur fungerar lägesändring idag? Hur ofta görs lägesändringar? Dag/natt? Används förflyttningshjälpmedel ex glid och draglakan? Används dessa korrekt? Risk för friktionsskador? Lager på lager i sängen? Dag/natt? Ligger AD madrass på rätt håll? Har man provat andra hjälpmedel? Ex kilkuddar, hälavlastare? Finns det något som man kan göra nutritionsmässigt? Risk för fuktskador i sacrum? Används barriärkräm x 2? Hudvård. Används mjukgörande kräm på utsatta kroppsdelar x 2?

24 Behandlande madrass Om det finns risk att patienten skulle ramla ur sängen och grindar behövs så MÅSTE grindarna höjas. Obelastad yta högsta punk madrass till högsta punkt på sänggrind måste vara 22cm. Alla som kommer i kontakt med madrassen på något sätt har en skyldighet att läsa bruksanvisningen för att inte gå miste om viktigt information. Använd omvårdnadsknappen vid omvårdnad i sängen, eller om patienten ska sitta på sängkanten. Ökar då trycket i madrassen i ca 10 min. Återgår sedan till automatiskt funktion. Om möjligt lägesändring lika ofta som tidigare. Inga kilkuddar under madrassen.

25 Antidecubitusmadrass AD madrass= Inga trycksår? Regelbundna lägesändringar krävs! Korrekt användning av madrassen. Lägesändring= Små cm justeringar ofta. Både sittande och liggande patienter. Grundregel - varannan timma, men alltid individuell bedömning. Ev lägesändringsschema. Skapa en bra och skön ligg/sitt miljö med kuddar, orm, kilkuddar etc. Det är då också enklare att få till en bra lägesändring. Minska lager på lager på madrasserna (tänk även på rullstolarna). Varje lager tar bort en viss del av madrassens tänkta funktion. Riskpatient som vilar dagtid. Minimera lager även då. Behövs överkast, täcke, extra förflyttningshjälpmedel, inkontinenshjälpmedel utöver de som eventuellt redan finns i sängen? 1. Varje pt ska ha individuellt utprovat inkontinenshjälpmedel då detta behövs. Målet är att det ska passa individen så bra som möjligt utan läckage. Krävs engagemang av PAS samt gott samarbete med ev inkontinensombud. Pågående process hela tiden. 2.De få pt som vi inte lyckas med helt med utprovningen av inkontinenshjälpmedel till, kan behöva ha en tvättbart underlägg i sängen. 3. De få av ovanstående pt som kanske kissar 1liter kl 03 på natten eller har diareer/ magsjuka där tvättbart underlägg inte räcker till, används engångunderlägg.

26 Använd rätt produkt för rätt ändamål. Förflytta INTE i inkontinensunderlägg!!! Använd gärna förflyttningshjälpmedel ex glid+draglakan (ev Easyslide) för att lättare göra förflyttningar, minska risken för friktionsskador etc. Samarbete med Rehab! Tvättbart inkontinensunderlägg Inte förflytta i! Plastat engångs inkontinensunderlägg Glidlakan/ draglakan Easyslide minska friktionsskador på ex hälar.