Trycksårsprevention specialistvård - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trycksårsprevention specialistvård - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg"

Transkript

1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Eva B Sving Fastställare: Kjell Norman Trycksårsprevention specialistvård - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Ansvarig verksamhetschef Vårdenhetschef Läkare Sjuksköterska Undersköterska Fysioterapeut Arbetsterapeut Dietist Beskrivning Tryck Skjuv Friktion Trycksårskategorier Trycksårsprevention Riskbedömning Tryckavlastning Nutrition Mikroklimat Prevention vid uppkomna trycksår Dokumentation i patientens journal Patient/närstående delaktighet Senior alert Avvikelser Plan för kommunikation och implementering Dokumentinformation Referenser Syfte och omfattning Denna rutins syfte är att ge personal det stöd de behöver för en evidensbaserad trycksårprevention. Målet är att patienter med risk att utveckla trycksår får den omvårdnad de är i behov av så trycksår ej utvecklas. Rutinen ska omfatta alla patienter som skrivs in med trycksår eller patienter med risk för trycksår och ska vara känd och följas av berörd vårdpersonal i Region Gävleborg. 2. Allmänt Trycksår är ett återkommande problem inom vården och betecknas som en vårdskada vilket orsakar stort lidande för patienten. Förekomsten av trycksår inom vården varierar mellan 5-22 % i internationella och nationella studier.

2 Rutin 2(10) Trycksår är en lokal skada på hud och underliggande vävnad orsakad av otillräcklig blodtillförsel på grund av tryck och/eller skjuv. Vissa grupper av patienter är mer känsliga och har större risk att utveckla trycksår än andra. Internationella riktlinjer för trycksårsprevention är utvecklade av två stora organisationer tillsammans, European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) och National Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP). Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, (2011) har tagit fram en nationell riktlinje. I det preventiva arbetet påtalas vikten av att tidigt riskbedöma och identifiera patienter med risk att utveckla trycksår och att tidigt planera individuella trycksårpreventiva åtgärder. Evidensbaserad trycksårprevention leder till minskad risk för patienter att utveckla trycksår. 3. Ansvar och roller 3.1. Ansvarig verksamhetschef Verksamhetschef ansvarar för att rutinen implementeras i sin verksamhet Vårdenhetschef Vårdenhetschef ansvarar för att rutinen är känd, att rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen ansvarar även för att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till utbildning Läkare Läkaren har medicinskt ansvar i det förebyggande arbetet av trycksår Sjuksköterska Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning och ansvara för att varje enskild patient med risk att utveckla trycksår får en individuell vårdplan, och att denna dokumenteras i patientens journal. Den individuella vårdplanen ska planeras tillsammans med patienten. Sjuksköterskan och undersköterskan ansvarar tillsammans med patienten för genomförandet Undersköterska Undersköterskan ansvarar tillsammans med sjuksköterskan att planerad trycksårprevention utförs hos patienten. Undersköterskan ansvarar också för att rapportera förändringar i patientens status Fysioterapeut Sjukgymnasten ansvarar för att stödja personalen i planering och genomförande av mobiliserande och tryckavlastande åtgärder. Ansvarar även för att undervisa i rätt förflyttningsteknik till personal, patient och närstående samt rekommenderar lämpliga friktionsreducerande hjälpmedel så att trycksår undviks.

3 Rutin 3(10) 3.7. Arbetsterapeut Arbetsterapeuten ansvarar för att rekommendera/förskriva tryckavlastande hjälpmedel. Arbetar för att öka patientens aktivitetsförmåga och självständighet så att trycksår förebyggs. Anpassar patientens sittställning Dietist Dietisten ansvarar för att utreda nutritionsproblem, ordinera, följa upp och utvärdera insatser. Undervisar vårdpersonal/patient/närstående kring nutrition 4. Beskrivning Patienter som ligger eller sitter länge i samma ställning riskerar att utveckla trycksår. Risken ökar om patienten till exempel är äldre, har kognitiv svikt, sjuklig fetma, är undernärd eller uttorkad. Känsel- och/eller cirkulationsstörningar i huden är andra exempel på riskfaktorer liksom hudområden som utsätts för fukt eller temperaturhöjning. Hud där det tidigare funnits trycksår är alltid känsligare och har därmed ökad risk för att nytt trycksår ska uppstå. Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnader. Det orsakas av tryck och/eller skjuv. Tryck orsakas av att patientens egen kroppstyngd pressar huden mot underlaget. Speciellt känslig är hud vid utskjutande benpartier som hälar och korsben Tryck Uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget. Kroppsdelar där ben ligger nära hud, såsom hälar och korsben, är speciellt utsatta. Sår kan också uppstå om ett föremål trycker mot huden. Vilket tryck som behövs för att ett sår skall uppstå beror dels på tryckets kraft, dels på hur länge vävnaden utsätts för tryck. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer och i olika vävnader. Trycksår orsakas av lokal syrebrist som leder till vävnadsskada samt/eller av skada i muskelceller där ben möter muskelvävnad. Högt tryck över benutskott under kort tid och lågt tryck över benutskott under lång tid är lika skadligt Skjuv Uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra, exempelvis när en persons huvudända höjs, och personen glider ned i sängen. Motsvarande gäller i stol/rullstol. När huden är varm och fuktig glider den inte mot underlaget trots att kroppen i övrigt är i rörelse neråt. Blodkärlen knickas eller tänjs ut och cirkulationen upphör eller försvåras. Tryckets kraft och hur länge huden har utsatts för tryck avgör om trycksår uppstår. Högt tryck över benutskott under kort tid och lågt tryck över benutskott under lång tid är lika skadligt Friktion Uppstår om personen dras och inte lyfts i sängen. Det kan också uppstå när en fot eller armbåge gnids mot underlaget.

4 Rutin 4(10) 4.4. Trycksårskategorier Trycksår indelas i fyra kategorier: Kategori 1: Rodnad som inte bleknar vid tryck. Huden är rodnad men intakt. Den rodnade huden bleknar inte vid tryck. Mörk pigmenterad hud kan sakna det tecknet men färgen skiljer sig då från omkringliggande hudområde. Huden kan även vara, fast, mjuk, varmare eller kallare än den normala huden omkring samt smärtande. Kategori 2: Delhudskada Delhudsskada visar sig som ett ytligt sår eller som blåsa. Öppet sår har rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggning. En blåsa kan vara serumfylld, intakt, öppen eller sprucken. Kategori 3: Fullhudskada Subkutant fett är synligt men inte ben, sena eller muskel. Fibrinbeläggning kan vara synlig. Djupet av skadan varierar beroende på lokalisation. Näsrygg, öra, malleoler saknar subkutant fett och är en fullhudsskada, trots att den är ytlig. Andra områden med rikligt subkutant fett kan utveckla extremt djupa sår. Kategori 4: Djup fullhudskada Djup fullhudsskada involverar ben, sena eller muskel. Djupet i mm varierar beroende på lokalisation. Där subkutant underhudsfett saknas som vid näsrygg, öra eller malleoler kan en djup fullhudsskada vara ytlig. En kategori IV skada kan även innefatta hel hud. En svart nekros bedöms som en kategori IV även om huden är hel. Även blodfyllda hudblåsor räkans som kategori IV skada. Se även klassifikation av trycksår Trycksårsprevention Evidensbaserad trycksårprevention inkluderar riskbedömning, hudinspektion och planerade åtgärder i en vårdplan, vilken ska revideras kontinuerligt. Riskbedömningen utförs i Region Gävleborg med riskskattningsinstrument Norton tillsammans med klinisk bedömning och hudinspektion. Riskbedömningen ska sedan ligga till grund för vårdplanering med åtgärder, mål och utvärderingar. Att utarbeta en vårdplan med omvårdnadsåtgärder tillsammans med patient/närstående ger större möjlighet att förhindra vårdskada och lidande. Utförd riskbedömning, hudinspektion och vårdplan ska dokumenteras i patientjournal. Vid förändrad patientstatus utförs ny riskbedömning och en ny plan. Den omvårdnadsåtgärd som riktar sig direkt mot orsaken till trycksår är att minska eller förhindra tryck på huden. Andra omvårdnadsåtgärder såsom förbättrad nutrition och hudvård ökar patientens möjlighet att tåla trycket bättre Riskbedömning Riskbedömning ger information om vilka riskfaktorer patienten har samt om trycksår redan finns. Patientens risker och vårdplan ska kommuniseras mellan vårdprofessioner inom teamet

5 Rutin 5(10) där patienten vårdas samt till berörda professioner när patienten byter avdelning eller vårdnivå. Tidig riskbedömning ska utföras och dokumenteras på alla patienter eftersom trycksår kan uppkomma och försämras snabbt. En strukturerad riskbedömning innebär: Hudinspektion vid patientens ankomst till sjukhus, inom 2 timmar eller vid första besöket i hemmet. Riskbedömning med Modifierade Nortonskalan tillsammans med klinisk bedömning bör utföras inom 2 timmar efter patientens ankomst till vårdinrättningen eller vid första besöket i hemmet. Riskbedömningen ligger till grund för de omvårdnadsåtgärder patienten behöver. De sju olika delskalorna i den Modifierad Nortonskalan ger specifik information om vilka risker patienten har och används därför som stöd i att planera omvårdandsåtgärder Tryckavlastning Åtgärder Tryckavlastning är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det handlar om att minska eller ta bort trycket mot huden. Att fördela trycket över en större yta genom bra positionering av patienten eller/och genom att använda tryckfördelande underlag. Tiden som huden utsätts för tryck är en viktig variabel, så regelbunden lägesändring är viktigt. Tryckkraften mot specifik kroppsdel kan minskas genom rätt positionering. Med stöd av t ex kuddar, kan en utsatt kroppsdel totalavlastas och trycket förhindras helt. Skjuv är också en orsak till trycksår. Förebygg skjuv genom rätt positionering och rätt förflyttningsteknik. Förutom att se till att patienten har rätt underlag/madrass/dyna och regelbunden lägesändring eller lägesändras, så är mobilisering en mycket viktig åtgärd. Alla patienter bör komma upp ur sängen dagligen, förslagsvis vid måltider samt toalettbesök, självklart med reservation för medicinska restriktioner. Att sitta vid måltiden ökar möjligheten att försörja sig per os. Förflyttningar är ett riskmoment då skjuv och friktion lätt kan uppstå. Vårdpersonal ska därför ha kunskap om friktionspunkter, förflyttningshjälpmedel, positionering och förflyttningsteknik som minskar risken för att trycksår utvecklas. Vid svåra patientfall där det är problem med tryckavlastning ska hela teamets kompetens användas. Kontakta arbetsterapeut och fysioterapeut för förflyttningsteknik och hjälpmedelsutprovning. Tryckavlastande åtgärder ska planeras individuellt tillsammans med patienten och dokumenteras i patientjournalen och rapporteras via muntliga- och/eller läsrapporter. De planerade åtgärderna ska kommuniceras till övriga berörda professioner i teamet. Åtgärderna ska kontinuerligt utvärderas. Rapportera fortsatt behov och utförda insatser samt mål till nästa i vårdnivå. Lägesändringar ska tillämpas för alla patienter som har risk att utveckla trycksår, oberoende vilken madrass patienten ligger på. Lägesändringar ska vara planerade. För att möjliggöra utvärdering av tidsintervallet i lägesändringar ska någon typ av schema

6 Rutin 6(10) användas. Om trycksår finns ska det också noteras så lägesändringen avlastar befintligt trycksår. I liggande rekommenderas att patienten lägesändras växelvis höger sida, rygg och vänster sida. 30 graders sidoläge är att föredra (stöd behövs). I ryggläge rekommenderas att patient ligger med höjd huvudända ca 30 grader och fotändan höjd och vinklad så tyngden fördelas över större hudytor. Små förändringar i läget, så kallade mikrovändningar är också effektivt och kan tillämpas mellan helomvändningar. Hälar ska avlastas om patienten inte själv rör på benen, oavsett vilken madrass denne ligger på. Tänk särskilt på detta om patienten har cirkulationssvikt i benen, smärta eller nedsatt känsel. Till exempel får diabetespatienter genom sjukdomen en sämre blodcirkulation och känsel i benen, vilket leder till en ökad risk för trycksår. Hälarna ska därför alltid avlastas hos dem. Var observant på att patienten ligger på ett slätt underlag. Undvik veck på lakan och tryck av KAD- slangar mm. Bädda inte med plast/ inkontinensskydd om det inte är nödvändigt, detta för att behålla madrassens trycksårsförebyggande funktion. Sittande ställning ger ett högt tryck på sittbensknölarna och en tryckfördelande sittdyna ska användas vid risk för trycksår. En god sittställning innebär att tyngden vilar på hela lårbenet och en upprätt ställning som minimerar skjuv. Fötterna ska vila på golv eller fotstöd och med knän som vilar på samma höjd som höfterna. Observera eventuella tryck på foten även i sittande, avlasta vid behov. I sittande är lägesändring viktigt. Patienten ska rekommenderas att själv ändra läge ofta (t ex genom att sätta sig framåtlutad mot ett bord några minuter eller lyfta sig från underlaget genom armhävning). Om patient inte själv har förmågan att lägesändra ska personalen utföra lägesändringen. Om patienten sitter i en rullstol med möjlighet att ändra lutning på ruggstödet är det lämpligt att växla hur mycket stolen är bakåtlutad för att variera trycket. Det är bättre att patienten sitter uppe flera kortare stunder under dagen, förslagsvis vid måltider, än en lång stund. Utvärdera med hudinspektion och reglera sittandetiden efter det. Minska friktionen på huden genom att använda friktionsminskande hjälpmedel vid alla förflyttningar, såsom slider, glidbrädor och sidenlakan. Ge patienten tid att själv medverka vid förflyttningen. Minska skjuvkraften genom att använda friktionsminskande hjälpmedel vid förflyttningar och lägesändringar. Positionera patienten i en bra sitt/liggställning, där hon/ han inte glider nedåt eller framåt. Tänk även på att använda sängens funktioner och inställningsmöjligheter. Se även Vårdhandboken: Material Patientens status, vikt, trycksårskategori och egna förmåga avgör vilket tryckavlastande material patienten bör ligga/ sitta på samt vilket förflyttningsmaterial som bör användas. En grundutrusning bör vara: Sängar som möjliggör lägesändringar på skonsamt sätt.

7 Rutin 7(10) Madrass i sängarna ska vara högspecificerad skummadrass, förebyggande upp till sårkategori 2. Behandlande madrass till exempel luftväxelmadrass eller madrass med kontinuerligt lågt tryck skall finnas att tillgå direkt när behov uppstår. Madrassen ska användas förebyggande till patienter som bedöms ha extra stor risk att utveckla trycksår och till patienter med sår kategori 3-4. Gör en individuell bedömning av patientens behov och förmåga då möjlighet att lätt kunna mobilisera kan vara viktigare än luftmadrass. Vid osäkerhet rådgör med arbetsterapeut eller fysioterapeut. Glidlakan (eller likvärdigt material) ska användas till alla patienter som har svårt att själva förflytta sig i sängen samt till patienter som ligger på en luftmadrass. Friktionsminskande material ska användas till patienter som inte själva kan utföra lägesändring. Tryckavlastande sittdyna ska användas till rullstolsburna patienter som riskerar att utveckla trycksår. Om patienten har trycksår ska en luftburen sittdyna användas. Kontakta arbetsterapeut för individuell utprovning. Hälavlastande hjälpmedel skall användas vid behov. Viktigt att komma ihåg att patienter med nedsatt känsel exempelvis diabetespatienter som genom sjukdomen har sämre blodcirkulation och känsel i benen vilket leder till en ökad risk för trycksår, alltid ska ha hälavlastning Nutrition Det finns idag ett gott vetenskapligt stöd för att undernäring är en riskfaktor för trycksår och att rätt nutrition i samband med medicinsk behandling minskar risken för att trycksår uppstår. Det är därför viktigt med tidig upptäckt och behandling av undernäring och malnutrition. Tillstånd som sår, katabolism och malabsorption påverkar energi- och näringsbehovet. Malnutrition kan också uppstå av andra orsaker som försämrat näringsintag och ökat näringsbehov. Bedömning av näringsstatus ska utföras genom att använda riskskattnings-instrument Mini Nutritional Assessment (MNA) eller Subjective Global Assessment of Nutritional status (SGA), tillsammans med klinisk bedömning. Den gjorda bedömningen ligger till grund för vilka åtgärder som ska planeras för patienten. Om patienten är i risk för malnutriton och har risk för trycksår ska olika åtgärder sättas in. I de fall problem kring nutritionen kvarstår efter insatta åtgärder ska dietist kontaktas. Har patienten svårigheter med att svälja eller hostar i samband matintag kontaktas logoped för utredning. Kontakta arbetsterapeuten för att optimera sittställningen. Nutritionsåtgärder vid risk för trycksår/har trycksår och samtidigt risk för undernäring: En grov energibehovsskattning i kcal utförs. Erbjud generellt minst kcal/ kg kroppsvikt och dag, proteinintaget rekommenderas vara 1,25 1,5 g protein/kg kroppsvikt och dag. Erbjud också 1 ml vätska/kcal varje dag. Erbjud 3 huvudmål och 2-3 mellanmål/dag. 3 huvudmål och 2 näringsdrycker/dag har i studier visats sig ge positiv effekt vid risk för trycksår. Det optimala är att dessa mål

8 Rutin 8(10) är fördelade jämnt över dagen. Undvik nattfasta över 11 timmar. A- eller E-kost rekommenderas. Näringsdrycker ska vara energi- och proteinrika. Helst ska energi-näringsbehovet täckas av mat via munnen, men fungerar inte det så behövs enteral och/eller parenteral nutrition. Tänk på att patienten ska ha rätt sittställning och kan behöva hjälp med matning, guidning och/eller påputtning för att kunna få i sig maten. Väg patienten regelbundet. Vid viktnedgång se över vad som kan åtgärdas för att förhindra fortsatt viktminskning och förbättra näringsstatusen. Kalori och vätskeregistreringar är en form av enkla uppföljningar för att ta reda på hur mycket patienten får i sig. Patienter i livets slutskede kräver ofta mindre energimängder, vilket är viktigt att ta hänsyn till Mikroklimat Det finns en ökad forskning om att mikroklimatet har betydelse för risken att få trycksår. Mikroklimat är definierat som den lokala värmen och fukten på huden. Varm hud ökar metabolismen och fuktig hud minskar hudens elasticitet, därmed ökar risken att få trycksår. Kontrollera patientens hudvärme och fukt vid omvårdnad Använd, om möjligt material i säng och stol som inte ökar koppsvärme och fuktig hud. Skydda huden vid inkontinens genom att använda en barriärprodukt. Huden ska hållas mjuk. Använd mjukgörande medel för att öka fuktigheten i huden. Huden skall smörjas med mjuka rörelser med hela handen. Använd inte fingertopparna, eftersom huden då kan utsättas för onödigt tryck. Använd inte massage som trycksårsprevention. Kapillärerna i huden kan skadas. Använd glidlakan eller annat glidmaterial för att minska risken för skjuv och friktion Prevention vid uppkomna trycksår Preventionsåtgärder enligt rutinen gäller även för patienter med uppkomna trycksår. Beakta särskilt: Total avlastning på hudområde där trycksåret uppkommit, gäller alla kategorier av sår. Utred orsak till trycksår. Tillgodose patientens behov av rätt tryckavlastande hjälpmedel. Fortsätt planerad lägesändring där trycksåret ej utsätts för tryck. Viktigt att utvärdera tidsintervall så inte trycksår uppkommer på andra hudområden. Ge smärtlindring vid behov. Skötsel av såret hänvisas till andra dokument Dokumentation i patientens journal Dokumentation i patientens journal ska genomföras för att öka patientsäkerheten och kvalitetssäkra tillämpade åtgärder. Dokumentationen ska innefatta:

9 Rutin 9(10) Resultatet av utförd riskbedömning med Nortonskala och MNA/SGA tillsammans med klinisk bedömning. Resultatet av utförd hudinspektion. Om trycksår identifieras ska dessa kategoriseras enlig Kategori 1-4 Planerade åtgärder för tryckavlastning som till exempel material, planerad vändning och tillvägagångssätt vid förflyttning. Planerade åtgärder för nutrition; energibehov, vikt, längd, ev. BMI, konsistens på mat, åtgärder, målsättning. Planerade åtgärder för hudvård. Utvärdering av insatta åtgärder. Vid överföring till nästa vårdnivå ska patientens risk att utveckla trycksår dokumenteras och rapporteras (epikris). Rapport om utförda åtgärder, vilka hjälpmedel som använts under vårdtiden och patientens riskbedömning enligt Norton och MNA/SGA ska utföras. Beskrivning om vilka fortsatta instanser som patienten bör ha för att minska risken för att utveckla trycksår ska rapporteras. Dietist ansvarar för ordination och förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål (SÄR-NÄR) till dem som skrivs ut till ordinärt boende Patient/närstående delaktighet Delaktighet i sin egen vård skapar större möjlighet till att planerade åtgärder följs av patienten. En muntlig dialog med patient och/eller närstående ska utföras där risker och åtgärder för att förhindra trycksår förklaras och diskuteras. I samråd med patienten/närstående (om möjligt) planeras omvårdnadsåtgärder. Skriftlig informationsbroschyr finns för patient/närstående Senior alert Riskbedömning på alla patienter som är 65 år eller äldre och som är inneliggande ska registreras i senior alert. Senior alert är ett webbaserat nationellt kvalitetsregister inriktat på att identifiera risk för bland annat trycksår. Kvalitetsregistret används som verktyg för att ordinera preventiva åtgärder så att undvikbara vårdskador minskas. Registret är också ett verktyg som Region Gävleborg använder för uppföljning av vårdkvalité Avvikelser Trycksår som uppstår under vårdtiden ska registreras som avvikelse eftersom det är en vårdskada. 5. Plan för kommunikation och implementering Rutinen kommuniseras via Verksamhetsutvecklare till kvalitetssamordnare inom berörda Verksamhetsområden. Dessa har i uppdrag att informera berörda VC, VEC och medarbetare om rutinen. Rutinen publiceras även som nyhet på Plexus.

10 Rutin 10(10) 6. Dokumentinformation Reviderad i samråd med: Eva Sving Patientsäkerhetssamordnare, Enheten för Patientsäkerhet, Hälso- och Sjukvård gemensamt. Carola Andersson Utbildningsledare, Kliniskt Träningscentrum Lena Holmgren leg fysioterapeut, fysioterapi specialistvård Gävle sjukhus Lena Sjökvist leg arbetsterapeut, arbetsterapi och dietist specialistvård Gävle sjukhus Anneli Olsson leg dietist, arbetsterapi och dietist specialistvård Gävle sjukhus Camilla Johansson leg sjuksköterska, Hud mottagning, Gävle sjukhus Margareta Berger samordnare, Regiongemensamma kliniska rutiner 7. Referenser Dokumentnamn Plats Riktlinjer för trycksårsprevention (Svensk kortversion) The European Pressure Ulcer Advisory Panel hemsida Vårdhandboken Information och klassifikation av trycksår Nutritionsbehandling i vård och omsorg Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Trycksår. Åtgärder för att förebygga Treatment of Pressure Ulcers: Quick Reference Guide Regionalt vårdprogram. Trycksår Prevention och behandling, SLL Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Senior Alert s/s/ The European Pressure Ulcer Advisory Panel hemsida

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård

Trycksårsprevention - Landstingsgemensam rutin för hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-38452 Fastställandedatum: 2013-07-30 Giltigt t.o.m.: 2014-07-30 Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Roger Olof Nilsson Trycksårsprevention

Läs mer

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E? DEFINITON Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett resultat

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Med denna riktlinje/rutin

Läs mer

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan

Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.

Läs mer

Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...

Läs mer

Trycksår - utredning och prevention

Trycksår - utredning och prevention Förvaltning Ägare Reviderat datum Pia Backteman 2017-11-01 Verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,privata vårdcentraler Slutgranskare Ylva Nilsagård Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt

Läs mer

Trycksår Orsak, åtgärder

Trycksår Orsak, åtgärder Trycksår Orsak, åtgärder Hjälpmedelscentralen Malin Munter Såransvarig sjuksköterska Jönköpings kommun 2016-01-11 En tanke Det kostar 10 gånger mer att behandla ett uppkommet trycksår än att arbeta med

Läs mer

Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018

Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 Trycksår Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 1 Bakgrund Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det innebär också betydande kostnader

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende. SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,

Läs mer

Regional riktlinje för prevention av trycksår

Regional riktlinje för prevention av trycksår Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller

Läs mer

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Trycksår på IVA Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen. Bakgrund Trycksår är en komplikation

Läs mer

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår

MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med att förebygga trycksår Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior alert. Riskbedömning skyddsåtgärd

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior alert. Riskbedömning skyddsåtgärd Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-16 Revideras 2020-07-16 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser

Delrapport Projekt Sårvård/Madrasser /Madrasser Startdatum 2007-01-01 Beställare Marita Everås ledare Agneta Ericsson Utförare, 2 1. Sammanfattning... 3 3. Uppdrag och organisation... 6 4. Syfte... 6 5. Mål... 6 6. Målgrupp... 7 7. Metod

Läs mer

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår SID 1 (10) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt

Läs mer

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall Verksamhet Datum 110824 Version 2 Innehåll Vår vision...3 Våra mål...3 Riskbedömning...4

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention (Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker

Läs mer

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget

Läs mer

Hur undviker du trycksår?

Hur undviker du trycksår? Hur undviker du trycksår? Broschyren är framtagen i samverkan mellan Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne samt Malmö Stad, december 2015. FÖRFATTARE Agnetha Perlkvist, vårdutvecklare, Stab verksamhetsutveckling,

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Trycksår - handlingsplan

Trycksår - handlingsplan Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s

Läs mer

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår 10 december 15 Ansvarig: Ann Svensson, chefsjuksköterska, Sund Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår I DEN SOMATISKA VÅRDEN I SKÅNEVÅRD SUND Innehållsförteckning 2 1 Bakgrund...

Läs mer

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår

Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-25 Riskbedömning, förebyggande åtgärder samt behandling av trycksår BAKGRUND Förekomsten av trycksår kan ses som en kvalitetsindikator

Läs mer

Antidecubitusmadrasser

Antidecubitusmadrasser Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig hjälpmedelskonsulent Eva Scharin Telefon: 021 17 58 57 E post: eva.scharin@regionvastmanland.se Hösten 2018 Produktinformation Antidecubitusmadrasser

Läs mer

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion Inledning Inom Norrbottens läns landsting sker dokumentation av riskbedömningar

Läs mer

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre 2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) 2018-01-01 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2018 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70

Läs mer

Antidecubitusmadrasser

Antidecubitusmadrasser Hjälpmedelscentrum utbildar Antidecubitusmadrasser Kursansvarig: Hjälpmedelskonsulent: Telefon: 021-17 58 57 E-post: eva.scharin@ltv.se Version: ht 2016 Produktinformation Antidecubitusmadrasser (Utdrag

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens 2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår

Läs mer

Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN?

Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN? Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN? Broschyren är framtagen av Region Skåne, september 2018. Faktaansvarig: Monica Bergenek Foto: Colourbox (s.1,5,6,9), Sue Harden Mugelli (s.4),

Läs mer

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13. Trycksår 1 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 13 Trycksår 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 13 Trycksår 3 13.1 Inledning 3 13.2 Vad är ett trycksår? 3 13.3 Klassificering av trycksår 4 13.4 Förebyggande insatser

Läs mer

Riktlinje för förebyggande arbetssätt för länets kommuner och Örebro läns landsting inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Riktlinje för förebyggande arbetssätt för länets kommuner och Örebro läns landsting inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen Rubrik specificerande dokument RIKTLINJE FÖREBYGGANDE ARBETSSÄTT Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 8 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) 2019-01-01 1 (9) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2019 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70

Läs mer

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende 2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen

Läs mer

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer

Läs mer

Förebyggande arbete kring brukaren

Förebyggande arbete kring brukaren Förebyggande arbete kring brukaren Riskbedömningar HSL. Riskinventering SoL och LSS Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Skribent MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård-

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen Senior Alert riktlinje för förebyggande arbetssätt inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2018-10-10 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Manual för Nutrition, vårdplan

Manual för Nutrition, vårdplan Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Fall-och fallskadeprevention

Fall-och fallskadeprevention SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2012-10-22 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Vak vid palliativ vård i livets slutskede RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:

Läs mer

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel

Läs mer

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade

Läs mer

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård

TRYCKSÅR Sammanfattning Definition Diagnostik Förebyggande vård TRYCKSÅR Sammanfattning Trycksår påverkar personen på många sätt, både fysiskt som psykosocialt. Det upplevs ofta som en onödig och allvarlig komplikation till vården och kan ofta vara skuldbelagt och

Läs mer

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Arbetsprinciper vid förflyttningar Ta reda på patientens förutsättningar Planera förflyttningen (t ex behov hjälpmedel, antal hjälpare, vem som ska ge instruktioner)

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

ABCDE. Vårdtyngdsmätning inom de särskilda boendeformerna med heldygnsomsorg våren Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd

ABCDE. Vårdtyngdsmätning inom de särskilda boendeformerna med heldygnsomsorg våren Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd Personal och Service Enskede - Årsta Stadsdelförvaltning Handläggare: Anette Nederberg, Tfn :08-508 14535 Tjänsteutlåtande 2006-05 26 Till Enskede - Årsta stadsdelsnämnd Vårdtyngdsmätning inom de särskilda

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende År. 2015 Datum och ansvarig för innehållet 22/1-16 Barbro Friberg Verksamhetschef på Elinsborg Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap.

Läs mer

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Sårprevention vid förflyttning och i sittande. Lena Wapner, leg sjukg VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset 1+1+1=10?

Sårprevention vid förflyttning och i sittande. Lena Wapner, leg sjukg VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset 1+1+1=10? Sårprevention vid förflyttning och i sittande Lena Wapner, leg sjukg VO Rehabiliteringsmedicin, Orupssjukhuset 1+1+1=10? 24 timmars bedömning Hur sitter personen? (position) Hur länge sitter personen?

Läs mer

Trycksår, prevention och behandling i slutenvård

Trycksår, prevention och behandling i slutenvård Godkänt den: 2019-02-11 Ansvarig: Marie Sjödin Gäll för: Region Uppsala Trycksår, prevention och behandling i slutenvård Detta kunskapsundlag är ett Regionalt tillägg till Vårdhandboken Trycksår och ska

Läs mer

Vårdprevention och dokumentation Medicin Rehab Kiruna sjukhus

Vårdprevention och dokumentation Medicin Rehab Kiruna sjukhus Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) Vårdprevention och dokumentation Medicin Rehab Kiruna sjukhus Berörda enheter Avdelning Medicin rehab stroke Kiruna sjukhus Syfte Ingen patient ska drabbas av vårdskada

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring 1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Kastanjen

Patientsäkerhetsberättelse Kastanjen Socialförvaltningen Avdelning Vård och omsorg 2018-01-20 Patientsäkerhetsberättelse Kastanjen Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2013 vecka 40. Senior alert

Punktprevalensmätning av trycksår 2013 vecka 40. Senior alert Punktprevalensmätning av trycksår 2013 vecka 40 Senior alert Sammanfattning 7999 personer har observerats från äldreboende i 61 kommuner. 31 procent hade ökad risk för trycksår 81 procent hade ökad risk

Läs mer

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera Susanne Lundblad, Projektledare Senior alert, Utvecklingsledare Qulturum Landstinget i Jönköpings län Qulturum, Landstinget

Läs mer

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck

Trycksår hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Margareta Dahl, Ann-Christine Renning, Madeleine Stenius Generellt om trycksår är ingen ny företeelse. Trots detta visar olika studier att kring var femte vuxna

Läs mer

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus Vårdprevention allt hänger ihop Risk för fall Risk för trycksår Risk för undernäring Risk för ohälsa i munnen Äldre inom alla diagnoser, i alla

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit

Läs mer