PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
|
|
- Britt-Marie Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
2 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och en stor kostnad för samhället. För att få en kartläggning över trycksårsläge och vilka preventiva insatser som sätts in, så utförs PPM vid landets vårdinrättningar två gånger per år. PPM trycksårsmätning ingår i det nationella patientsäkerhetsarbetet där stimulansersättning utbetalas till de vårdgivare som uppfyller grundläggande krav på deltagande och förbättringsinsatser. Vecka utfördes den sjätte nationella PPM mätningen av trycksår i Sverige och Norrbottens läns landsting (NLL) har deltagit i alla, dessutom har NLL utfört två egna mätningar PPM trycksår ger en ögonblicksbild av hur trycksårs situation är i landet/inom divisionerna/på enheterna på den aktuella mät dagen och resultatet är ingen absolut sanning men genom upprepat deltagande, kan en trend synas över hur trycksårsläget och åtgärdsinsatser utvecklats. I denna mätning deltog 19 av Sveriges 21 landsting och av NLL:s slutenvårdsenheter inom divisionerna medicin, opererande, primärvård och psykiatri deltog alla utom två enheter från psykiatri och en IVA enhet. Syftet med PPM mätning av trycksår är att kartlägga risk för och förekomst av trycksår hos patienter och resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete beträffande riskbedömning, åtgärder och dokumentation vilket ingår i den dagliga omvårdnaden av patienter. Målet är att ingen patient ska få trycksår under sin vårdtid om det kan undvikas och att sår som finns ska behandlas. Målet är även att förbättra dokumentationen av trycksår och relaterade åtgärder i patientjournaler. Resultatet presenteras nationellt av SKL med jämförelser mellan landstingen och via intern sammanställning. 2
3 Resultat Tabellen visar en översikt av det totala antalet patienter från alla divisioner inom NLL:s Läns/Länsdelssjukhus som deltagit i PPM mätningarna. De är fördelade efter kön och andel personer som har trycksår. Av 570 patienter var det 528 som deltog i PPM och av dem var 371 patienter över 65 år. NLL NLL Kvinnor Män Totalt Kvinnor med trycksår Män med trycksår Antal pat med trycksår Kvinnor Män Andel Mars ,33% 18,67% 15,20% Oktober ,22% 19,38% 14,36% Mars ,18% 12,83% 11,95% Oktober ,97% 14,92% 13,86% Mars ,23% 12,77% 13,50% Oktober ,42% 15,32% 15,90% Mars ,18% 10,18% 10,18% Oktober ,80% 13,24% 15,00% Vid PPM oktober 2013 NLL har andel personer med trycksår ökat. Jämfört med riket så hade Läns/Länsdelssjukhusen 14 % och Regionsjukhusen 11 % trycksår. Det var högre andel kvinnor än män som hade trycksår och > 80 % av trycksåren fanns på personer över 70 år. Störst andel trycksår finns på ryggslut och hälar och 52 % av patienterna hade det allvarligaste trycksåret av Kategori 1. 3
4 Andel patienter med trycksår fördelade per division jämfört med riket Andel patienter med trycksår har ökat inom alla NLL:s divisioner. Kategori 1 är den vanligaste kategorin. Andel patienter med trycksår som har fått minst en åtgärd insatt. Åtgärder till personer med trycksår uppdelat efter kön och division Div Medicin Antal med sår madrass lägesändring hälavlastning Kvinnor 29/161 82% 86% 44% Män 25/178 60% 48% 36% Div Opererande Kvinnor 11/72 63% 9% 45% Män 9/54 77% 22% 44% Avlastande och behandlande madrass är den vanligaste åtgärden, därefter kommer lägesändring i säng. 4
5 Andel patienter med risk för trycksår fördelade per division För att identifiera risk för trycksår används Modifierad Nortonskala (MNA). Andel patienter med risk för trycksår som har fått minst en åtgärd insatt. Åtgärder till personer med risk för trycksår uppdelat efter kön och division Div Medicin Antal med risk madrass lägesändring hälavlastning Kvinnor 38/161 74% 68% 34% Män 38/178 74% 60% 37% Div Opererande Kvinnor 17/72 76% 23% 30% Män 9/54 67% 22% 45% Avlastande och behandlande madrass är den vanligaste åtgärden, därefter kommer lägesändring i säng. 5
6 Kategori av totalt antal trycksår och deras lokalisation fördelat efter kön. Det var totalt 112 trycksår fördelade på 79 patienter Allvarligaste trycksåret fördelat på ålder och kön Summa Division Medicin Kvinnor Män Division Opererande Kvinnor Män Division Primärvård Kvinnor Män Division Psykiatri Kvinnor Män Summa 79 6
7 Resultat av journalgranskning (Journalgranskning utfördes inte på de patienter som varit inlagda kortare tid än 24 timmar). I mätningen ingår att journalgranska om befintliga trycksår, hudbedömning och risknivå för trycksår har dokumenterats i patientens journal inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus/enhet. Alla patienter oavsett ålder är medräknade i tabellen. Det var därmed 444 journaler som granskades. Av dessa journaler tillhörde 309 patienter över 65 år. Inom NLL används Senior Alerts checklista för bedömning av trycksårsrisk och den riktar sig i första hand till patienter över 65 år. Div Medicin Antal journaler Hudbedömning Riskbedömning Andel trycksår dokumenterade Kvinnor % 47% 65% (13/20) Män % 48% 68% (13/19 ) Totalt % 48% 67% Div Opererande Kvinnor 58 17% 17% 50% (5/10) Män 41 31% 24% 44% (4/9) Totalt 99 23% 20% 47% Div Primärvård Kvinnor 9 22% 22% 0/0 Män 8 62% 50% 0/0 Totalt 17 41% 35% 0% Div Psykiatri Kvinnor 12 0% 0/1 Män 30 0% 0/1 Totalt 42 0% 0% Summa NLL 444 journaler 42% 36% 59% Sammanfattning Punktprevalensmätningar (PPM) av trycksår har utförts nationellt vid sex tillfällen. Syftet är att kartlägga förekomst av trycksår, hur de förebyggs, åtgärdas och dokumenteras. Resultatet ska användas till förbättringsarbete. Av 528 patienter hade 79 patienter tillsammans 112 trycksår. Andel patienter med trycksår och risk för trycksår har ökat, det är fler kvinnor än män och de flesta är över 70 år. De flesta trycksår var av kategori 1 och 2 och hittades på ryggslut och hälar. Av patienter med trycksår så hade 52 % kategori 1 som det allvarligaste. Dessa uppstår väldigt snabbt hos patienter med risk för trycksår och att dessa inte ignorerats vid mätningen tyder på en hög öppenhet av de som utfört mätningarna. Inom NLL används Senior Alert för att bedöma risken för trycksår. Rutinen säger att Senior Alert ska användas på patienter över 65 år. Vissa enheter använder även Senior Alert på yngre patienter för att bedöma trycksårsrisken. Av patienterna som vårdats längre tid än 24 timmar var 309 (58 %) över 65 år, av dessa hade 147 (47 %) fått riskbedömning för trycksår dokumenterad i journal. Detta kan jämföras med att av det totala antalet patienter oavsett ålder var 36 % riskbedömda inom 24timmar. Det var högre andel kvinnor än män som fått åtgärder insatta. Det var högre andel män som fått hud, riskbedömning dokumenterade. Av befintliga trycksår i granskade journaler var 41 % inte dokumenterade inom 24 timmar och 58 % av journalerna saknade hudbedömning vilket innebär att det inte går att utläsa om dessa trycksår uppstått under vårdtiden eller om de fanns redan vid inskrivning på enheten. De vanligaste åtgärderna är tryckavlastande madrass och lägesändringar och de kombineras ofta inom division medicin. På grund av ett begränsat antal tryckavlastande madrasser så finns det svårigheter att 7
8 administrera rätt madrass till rätt patient i tid. Vissa landsting har investerat i tryckavlastande madrasser till alla vårdsängar för att säkra åtgärden samt för att effektivisera och underlättar vårdarbetet. Lägesändringarna var oftast individuellt planerade utifrån patientens behov och de bör alltid finnas vändschema som säkrar att vändningar sker i rätt tidsintervall och inte sker godtyckligt. Intervalltiden bör utvärderas kontinuerligt. Då många trycksår fanns i ryggslut så är det viktigt att vara uppmärksam på risken för skjuv som uppstår då patientens huvudända på sängen höjs och vävnadslager därmed förskjuts i förhållande till varandra. Psykiatrin har lågt deltagande och därför går det inte att kartlägga deras eventuella trycksårs problematik. Psykiatrin saknar helt dokumentation av hud, risk och trycksårsbedömning. Sammanfattningsvis kan man se att: andelen trycksår och patienter med risk för trycksår har ökat och ligger högre än riket det är fler kvinnor än män, de flesta är äldre än 70 år och de vanligaste trycksåren var av kategori 1 och 2 på ryggslut och hälar. förebyggande åtgärder mot trycksår bör vara minst två, eftersom enbart avlastande madrass inte är tillräckligt. andelen som fått förebyggande insatser har förbättrats men når inte 100 %. det finns behov av ökat PPM deltagande inom psykiatrin eller annan form av kartläggning av trycksår dokumentationen behöver förbättras för att utvärdering ska kunna ske, av hur många trycksår som uppstår på inom sjukvården. Om Senior alerts bedömningsinstrument används till patienter över 65 år så skulle de flesta patienter med risk för trycksår bli bedömda och få åtgärder insatta. Att arbeta aktivt mot trycksår är ett viktigt teamarbete mellan omvårdnad, rehabiliterande och medicinska professioner. Sjuksköterskor och undersköterskor har det största ansvaret eftersom de finns hos patienten dygnet runt, men alla som deltar i patientens vård, även närstående ska vara medvetna om risker och ha kunskap om förebyggande åtgärder. Genom att använda Senior alerts bedömningsinstrument och register så synliggörs det omvårdnadsarbete för trycksår som utförs på våra vårdenheter. 8
PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011
PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget
Läs merPunktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016
1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar
Läs merRegion Norrbotten Trycksår PPM 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder...
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merHandlingsplan 2015 för att förebygga trycksår
Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär
Läs merTrycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018
Trycksår Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 1 Bakgrund Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det innebär också betydande kostnader
Läs merPunktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016
Läs merPunktprevalensmätning Trycksår och Fall.
Punktprevalensmätning Trycksår och Fall Antal personer på enheten måste anges. Gå till Administrera och välj Antal personer på enheten. Registrera antal personer som finns på enheten den veckan som punktprevalensmätningen
Läs merPUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår Andel riskpatienter Riket (14302)
Läs merPunktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen
Punktprevalensmätning av trycksår 2012, v. 10 Resultat från landstingen Resultatredovisning landstingen PPM trycksår v 10 2012 14 540 patienter från 20 landsting och regioner har deltagit i studien (exklusive
Läs merInstruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2017-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2017 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Läs merMarkörbaserad journalgranskning
Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merPPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Läs merP atientsäkerhetsberättelso
Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merAtt följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus
Att följa sina resultat Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus Hallands sjukhus Vem är då jag? Hallands sjukhus Varberg Medicinkliniken Medicinkliniken HSV: 109 vårdplatser (varierande) Antal
Läs merHandlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår
10 december 15 Ansvarig: Ann Svensson, chefsjuksköterska, Sund Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår I DEN SOMATISKA VÅRDEN I SKÅNEVÅRD SUND Innehållsförteckning 2 1 Bakgrund...
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merFörebyggande arbete kring brukaren
Förebyggande arbete kring brukaren Riskbedömningar HSL. Riskinventering SoL och LSS Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Skribent MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård-
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merRegional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merRiktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska
Läs merSenior alert - plan för att arbeta med vårdprevention
(Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merRapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.
Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens
2015-02-01 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
Läs merVårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Läs merTrycksår FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA
Trycksår FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA En studie i syfte att identifiera framgångsfaktorer Trycksår är en vårdskada som orsakar stort lidande för patienten. Trycksår orsakar dessutom en stor kostnad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Kastanjen
Socialförvaltningen Avdelning Vård och omsorg 2018-01-20 Patientsäkerhetsberättelse Kastanjen Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merPLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Läs merVårdprevention Lätt att göra rätt
Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall
Läs merInstruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2018-01-01 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2018 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Läs merGranskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Läs merNutritionsdagen 2015
Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:
Läs merPunktprevalensmätning Vårdrelaterade
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merFörebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan
Förebyggande av tryckskador inom NU-sjukvården - standardvårdplan Framtaget av / Ersätter Mikael Dessner, projektledare LoV Nytt dokument, ersätter eventuella gamla PM på klinikerna inom NUsjukvården.
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012
Patientsäkerhetsberättelse 2012 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2012 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades enl. rutin. Sjuksköterskorna
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merSJUKHEM. Kartläggning år 2009 Hälso- och sjukvårdsinsatser Enskede-Årsta-Vantör sdf Sjukhem. Totalt sjukhem i Enskede-Årsta-Vantörs sdf
Kartläggning år 2009 Enskede-Årsta-Vantör sdf Sjukhem SJUKHEM Totalt sjukhem i Stureby VoO Tussmötegården Årsta VoO Totalt 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Antal boende 151 63 77 291 Inskrivna i hemsjukvården 151
Läs merRiktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår
SID 1 (10) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merDetta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden
Hemsjukvårdsdokumentation och Senior Alert Målgrupp sjuksköterska/distriktsköterska samt läkare inom hemsjukvården Stockholms läns sjukvårdsområde(slso) Inom hemsjukvården finns några av våra mest sköra
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013
2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merSenior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se
Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning
Läs merSkador i vården 2013 första halvåret 2017
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merPatientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Kastanjens korttidsboende
2017-01-15 Patientsäkerhetsberättelse Kastanjens korttidsboende Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner, trycksår
Läs merHANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013
Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merStudent Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior alert. Riskbedömning skyddsåtgärd
Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-16 Revideras 2020-07-16 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning
Läs merÅr Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Rådans Äldreboende Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Patientsäkerhetsmål för Rådan under 2016 har inte funnits då verksamheten har arbetat intensivt med
Läs merRutin för riskbedömning enligt Senior Alert
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2012-10-22 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merPiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.
Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,
Läs merGod vård för äldre i Sörmland 2015
God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2
Läs merInstruktioner. Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår)
2019-01-01 1 (9) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av trycksår (PPM-trycksår) Vecka 10, 2019 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merPLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall
PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall Verksamhet Datum 110824 Version 2 Innehåll Vår vision...3 Våra mål...3 Riskbedömning...4
Läs merVårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus
Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus Vårdprevention allt hänger ihop Risk för fall Risk för trycksår Risk för undernäring Risk för ohälsa i munnen Äldre inom alla diagnoser, i alla
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merFörbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni
Förbättringsarbete: vårdrelaterade infektioner (VRI) Pneumoni Medicin- och geriatrikkliniken, Värnamo sjukhus Utvecklingskraft 8 september 2016 Förbättringsarbetet November 2015 initierades förbättringsarbetet
Läs merRedogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNING EN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-06 Handläggare: Ulla Lönn Telefon: 08-508 09 082 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Redogörelse till Socialstyrelsens
Läs merPatientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet
Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merVårdkontakter regler vid registrering
Upprättare: Gunilla Lindqvist, Informatiksamordnare Margareta Högström, Kvalitetsutvecklare Revisionsnr Diarienr. 1() Granskare: Ingrid Åsberg, Verksamhetsutvecklare Fastställandedatum 2010-09-16 Fastställare:
Läs merLägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
Läs mer5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna
1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta
Läs merDe tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.
De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar. Genombrottsprojekt på Medicinkliniken 2015-2016 Namn Profession Maria Unnervik Verksamhetsutvecklare Ricarda Poulaki Patientsäkerhetsansvarig
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merSenior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med
Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg Så här kan din organisation gå med Vad är Senior alert? Processinriktat register som följer systematiska arbetssätt med att förebygga
Läs mer