PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Transkript

1 PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna BHK totalt 80,0% 81,0% 60,0% 83,0% 62,% 87,% Trycksår 21,3% 17,9% 27,6% 14,8% 2,0% 37,% VRI 10,0% 7,1% 17,8% 2,1% 4,3% 19,0% MJG,0%,0% 9,0% 3,0% 4,0% 4,0% PPM 2019 BHK totalt >90 % >80% <80% Trycksår <6% <10% >11% VRI <6% <10% >11% MJG <6% >8% >9% Medelvårdtid i dagar Närsjukvården patient med vårdskada Med ingen vårdskada Med vårdskada Luleå Rose-Marie Näslund 1

2 Innehåll PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattning och analys Basal vårdhygien BHK Trycksår Vårdrelaterade infektioner VRI Markörbaserad journalgranskning MJG

3 1. Sammanfattning och analys Riksomfattande punktprevalensmätningar PPM-mätningar har genomförts varje år sen 2008 som ett led i den nationella satsningen på patientsäkerhet. Målet för Närsjukvården i Region Norrbotten när det gäller patientsäkerhet är att minska undvikbara vårdrelaterade skador hos patienter. Ett sätt att följa om utvecklingen går åt rätt håll och att vi uppnår god kvalitet är att genomföra egenkontroll enligt SOSFS 2011:9. Egenkontroll kan vara i form av PPM mätningar, vilket innebär att punktvis enstaka mätningar, vilka genomförs i olika syften för att till exempel se i hur stor grad personal följer policyn gällande basal hygien och klädregler eller hur många inneliggande patienter har fått trycksår eller vårdrelaterade infektioner under sin vårdtid. En annan form av egen kontroll kan vara retroperspektiv granskning av journaler, vilken görs löpande varje månad av utsedda granskare, så kallad markörbaserad journalgranskning. Region Norrbotten har under våren 2019 deltagit i följande mätningar: Följsamhet till basal vårdhygien och klädregler, BHK. Trycksår Vårdrelaterade infektioner VRI Markörbaserad journalgranskning MJG, 2018 helår Bild 1. Resultat 2019 års PPM mätningar inklusive MJG helår 2018 för Närsjukvården Region Norrbotten 3

4 Sammanfattningsvis, så visar PPM-mätningarna för närsjukvården 2019 på ett ökat antal trycksår, samt ett ökat antal vårdrelaterade infektioner. Ser man till PPM-mätningen följsamhet till basala hygienregler BHK, så har resultatet förbättrats sen föregående år, men resultatet baserar sig endast 21 enheter vilka deltog i mätningen. Detta gör att resultatet på 80 % kanske inte är representativt för hela Närsjukvården. Vi har fortsatt en hög andel patienter som drabbas av trycksår 21,3%, vilket innebär att var.e inneliggande patient drabbats av trycksår i någon form. Är man intresserad av mer utförligare information kring trycksår och åtgärdsförslag kan man ta del av trycksårsrapporten NS När det gäller denna PPM-mätning, så uppvisar Region Norrbotten det sämsta resultatet i hela Sverige. Markörbaserad journalgranskning visar på vårdskador i % av granskade journaler, vilket är ett bättre resultat än tidigare år. Vårdskadorna minskar och vi ser en minskning av vårdrelaterade infektioner, speciellt vårdrelaterad urinvägsinfektion och blåsöverfyllnad. Eftersom journalgranskning omfattar väldigt många slumpvis utvalda journaler, vilka granskas varje månad i hela regionen. Resultat är därför ett mer riktigt mått än PPM-mätningar, vilka är ett stickprovsmått som genomförs en dag per år. Enligt MJG är vårdtiden vid vårdskador är dubbelt så lång 18 dagar mot för de som inte drabbats av vårdskador 6 dagar. Vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador och hudskador är de vanligaste skadorna. Skadorna kräver vård och åtgärder och skadorna är mycket sällan permanenta. Åtgärdsförslag Satsa på basal vårdhygien och klädregler fullt ut. Delta i månadsmätningarna och rapportera i webb-verktyget BHK. Utbildning till all personal vad vårdhygien innebär. Alla enheter ska delta i PPM-mätningar varje månad. Även öppenvård inklusive HC ska delta i mätningarna. De enheter som inte kan observera kan nyttja egenskattningsmetoden. Alla patienter som har någon form av risk, ska riskbedömas, vilken ska dokumenteras i VAS, samt att riskförebyggande åtgärder, förutom madrassen ska sättas in. Implementera verktygen Gröna korset, Se upp rundor, Safety on vård med flera. Nyttja uppföljningsportalen som visar vårdresultat i realtid Se även åtgärdsförslag i trycksårsrapporten NS

5 2. Basal vårdhygien BHK PPM mätningen blev genomförd under vecka 13 våren Mätningen var nationell och genomfördes i hela Sverige. I närsjukvården valde 21 enheter att delta i mätningen. Av dessa var 3 stycken hälsocentraler. Vid förra årets mätning deltog 29 enheter. I samband med årets mätning genomfördes en utbildning i hela länet av observatörer av vårdhygien. Utbildningen genomfördes av enheten vårdhygien. Förutom denna riksomfattande PPM-mätning pågår månadsmätningar kontinuerligt gällande följsamhet till BHK i divisionen. Följsamheten till de basala hygienreglerna och klädreglerna ligger på 80 % i jämförelse med förra årets resultat 64 %. Följsamheten till klädreglerna är 8 %. Resultatet har med andra ord förbättrats. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor är de yrkesgrupper som har det lägsta resultatet i följsamhet i alla steg. Desinfektion före användning av handskar, samt användning av plastförkläde på rätt sätt är de moment som har lägst följsamhet. Flera NO har detta år ett bättre resultat än tidigare år. Trots utbildning inför mätningen deltog väldigt få enheter. På Sunderby sjukhus deltog 10 enheter. Bild 2. Följsamhet till basala hygienregler och klädregler över tid NS Region Norrbotten. För att fortsätta lyfta denna trend finns behov av att skapa generell förståelse för basala hygienreglerna och klädreglerna vad det betyder på smittspridning av infektioner på verksamhetsnivå.

6 Andel följsamhet till BHK basala hygienoch klädregler Närsjukvården % 9% 90% 8% 80% 7% 70% 6% 60% % 0% Totalt 80% 7% 76% 71% 64% 80% Bild 3. Följsamhet till basala vårdhygienregler över tid. Ser man till vad det är som inte fungerar, så är det användning av handskar och plastförkläden. Andelen som desinfekterar sina händer före de tar på sig handskar är låg. Följsamheten till klädreglerna är bra. 3. Trycksår Mätningen genomfördes i nräsjukvården vecka 9 den 27 februari och 26 enheter deltog i mätningen av förekomst av trycksår hos patienter. Totalt fanns 301 patienter inneliggande den aktuella mätdagen. Av dessa deltog 290 patienter i mätningen. 73 % av patienterna var 70 år och äldre. Andelen patienter som har trycksår har ökat under det senaste året. Totalt identifierades trycksår hos 62 st av totalt 290 patienter, vilket motsvarar en andel av trycksår på 21,3 %. Region Norrbotten uppvisar i årets mätning det sämst uppnådda resultatet i Sverige. Många patienter hade fler än ett trycksår och det är de som är sängliggande som ha flest trycksår. Många av trycksåren är kategori 1 rodnad, samt att de inte bleknar vid tryck. De är troligen uppkomna under vården. Många patienter har fler än 1 trycksår. 13 st. av patienterna med trycksår hade dokumenterat trycksår vid riskbedömningen 24 timmar efter inskrivningen, vilket innebär att trycksåren troligen inte uppkommit under vårdtiden. 6

7 Bild 4. Andel patienter som har trycksår över tid Närsjukvården Region Norrbotten Bild. Fördelning av trycksår efter lokalisation 7

8 Bild 6. Fördelning av trycksår efter kategori och närsjukvårdsområde Bild 7. Insatta riskförebyggande åtgärder till patienter med ökad risk 8

9 4. Vårdrelaterade infektioner VRI Årets mätning av vårdrelaterade infektioner skedde den 20 mars under vecka 12. I mätningen ingår somatisk slutenvård, samt primärvårdens OBS-platser. Mätningen omfattade 309 patienter inom närsjukvården i Norrbotten. I mätningen deltog 29 enheter i närsjukvården region Norrbotten. Infektioner i urinblåsa, och lunginflammationer är mest förekommande vårdrelaterade infektionerna. Tydliga målsättningar i det riskförebyggande arbetet med riskbedömningar, uppföljning, medvetenheten om förekomst av vårdrelaterade infektioner, beteendeförändringar och uthållighet i patientsäkerhetsarbetet kan ge ytterligare förbättrat resultat framöver. Bild 8. Utvecklingen över tid av vårdrelaterade infektioner i Närsjukvården region Norrbotten. Under det sista året har värdet fördubblats från, % till 10 %. 9

10 Bild 9. Typ av vårdrelaterade infektioner VRI över tid. Den vanligaste typen av vårdrelaterade infektioner finns i gruppen övriga vårdrelaterade infektioner. Där ligger lunginflammationer, urinvägsinfektioner, feber och CRP-stegringar. Under Läkemedelsrelaterade infektioner ligger feber med CRP-stegring och misstänkt infektion.. Markörbaserad journalgranskning MJG Journaldokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade vårdtillfällen inom somatisk vård för patienter äldre än 18 år, har granskats retrospektivt enligt den strukturerade metoden för markörbasserad journalgranskning (SKL, 2012) med syfte att identifiera skador och vårdskador. Inom närsjukvården omfattar granskningen 642 journaler under perioden januari-december Ett granskningsteam bestående av 1-2 sjuksköterskor och 1chefsläkare har genomfört granskningar i sluten somatisk vård, vid länets fem sjukhus. Teamen har gjort en djupare granskning av journaldokumentationen motsvarande de påträffade markörerna. De har bedömt om en skada/vårdskada har inträffat och beskriver typ, allvarlighetsgrad och undvikbarhet. Om skadan hade kunnat undvikas är det en vårdskada. Resultatet har matats in i den nationella databasen och analyseras av verksamhetsföreträdare för närsjukvården 10

11 Granskningsresultatet ska användas som utgångspunkt för att analysera bakomliggande orsaker och att formulera åtgärder som kan minska risken för upprepning och därmed öka patientsäkerheten. Granskningen visar att % av alla patienter har drabbats av undvikbar vårdskada, varav 2/3 var kvinnor. Totalt så hittades 34 vårdskador på 31 patienter, vilket innebar att ett fåtal patienter hade fler vårdskador. Granskningen visar att patienterna inte var utlokaliserade, men ett fåtal var återinskrivna inom 30 dagar. Bild 10. Andelen vårdskador NS per NO område enligt MJG, Markörbaserad journalgranskning. De flesta vårdskador krävde vård och lika många krävde åtgärd. En vårdskada innebar permanent skada. Ser man till typen av skador, så är vårdrelaterade infektioner i topp tillsammans med hudskador och kirurgiska skador. Av de vårdrelaterade infektionerna är det postoperativ infektion den vanligaste. 11

12 Antal vårdskador över tid Närsjukvården MJG Blåsöverfyllnad Vårdrelaterade infektioner Annat Kirurgiska skador Läkemedelsrelaterad skada Trycksår kategori 2-4 Fallskada Svikt i vitala parametrar Bild 16. Vårdskador över tid markör baserad journalgranskning. Vårdtid Medelvårdtid för patienter utan vårdskada 6 dagar, medelvårdtiden för patienter med vårdskada 18 dagar Medelvårdtid Närsjukvården patient med vårdskada Med ingen vårdskada Med vårdskada Bild 17. Medelvårdtid för patienter med och utan vårdskada. Källa MJG 2018 NS Region Norrbotten 12