Markörbaserad journalgranskning

Transkript

1 Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND

2 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 007. Norrbottens läns landsting påbörjade granskningen av journaler på landstingsövergripande nivå hösten 0 som en del i patientsäkerhetsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting. Syftet med granskningen är att mäta förekomsten av skador inom hälso- och sjukvården för att långsiktigt kunna följa resultaten av vårdskador och effekten av vidtagna förebyggande åtgärder eller förbättringsåtgärder. Markörbaserad journalgranskning innebär att journaldokumentationen från ett slumpvist urval av avslutade sjukhusvårdtillfällen granskas och typ och allvarlighetsgrad på identifierade skador/vårdskador kartläggs. En vårdskada definieras enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 00:659) som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas som adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Granskning kan ske på sjukhusövergripande nivå eller på klinknivå. Metoden är inte lämpad för jämförelser mellan sjukhus men är tillräckligt stabil inom en organisation för att användas för att följa utvecklingen av skador. Den nationella sammanställningen gör det möjligt att kontrollera hur de egna resultaten ligger till jämfört med genomsnittet för övriga sjukhus i landet. Metod Journaldokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade vårdtillfällen inom somatisk vård för patienter äldre än 8 år, har granskats retrospektivt enligt den strukturerade metoden för markörbasserad journalgranskning (SKL, 0) med syfte att identifiera skador och vårdskador. Inom närsjukvården omfattar granskningen 648 journaler under perioden januaridecember 05. Ett granskningsteam bestående av - sjuksköterskor och chefsläkare har genomfört granskningar i sluten somatisk vård, vid länets fem sjukhus. Teamen har gjort en djupare granskning av journaldokumentationen motsvarande de påträffade markörerna. De har bedömt om en skada/vårdskada har inträffat och beskriver typ, allvarlighetsgrad och undvikbarhet. Om skadan hade kunnat undvikas är det en vårdskada. Resultatet har matats in i den nationella databasen och analyseras av verksamhetsföreträdare för närsjukvården Granskningsresultatet ska användas som utgångspunkt för att analysera bakomliggande orsaker och att formulera åtgärder som kan minska risken för upprepning och därmed öka patientsäkerheten. Resultat Inom Närsjukvården har 648 journaler granskas på landstingsövergripande nivå. Under 05 har även klinikgranskning genomförts på Kiruna- och på Sunderby sjukhus. Av dessa 648 journaler var 04 kvinnor och 44 män i åldern 8-99 år. Fördelningen av granskade journaler på respektive sjukhus var följande; Gällivare sjukhus 79 journaler Kiruna sjukhus 7 journaler Kalix sjukhus 9 journaler

3 Piteå sjukhus 88 journaler Sunderby sjukhus 5 journaler Skador Resultatet av granskningen visar att andelen vårdtillfällen med skada efter månader är 5 % i närsjukvården. Totalt upptäcktes vårdskador hos 648 patienter. 5 patienter hade fler än en vårdskada. Piteå och Gällivare hade vårdskador som uppstått vid kirurgiska och ortopediska ingrepp. Dessa vårdskador presenteras separat i denna sammanställning. Nedan beskrivs vårdskadornas fördelning i antal per sjukhus. Kalix sjukhus vårdskador Kiruna vårdskador Sunderbyn 8 vårdskador 4% % Andel vårdskador per sjukhus % 0% 8% 6% 4% % 5% % 5% 0% Kiruna Kalix Sunderbyn Närsjukvården Diagrammet visat andel vårdskador per sjukhus samt för hela divisionen. Värdet grundar sig på antal vårdskador per sjukhus genom antal granskade journaler per sjukhus. Kön och ålder Vårdskador har upptäckts på 7 kvinnor och 6 män i åldern -98 år. Flest vårdskador var i åldersgruppen år (8 vårdskador). I åldersgruppen år återfanns 4 vårdskador, 4 vårdskador hittades i åldersgruppen år och vårdskador för personer 90 år och äldre.

4 Andel granskade journaler per kön 05 Kvinna Man 5% 49% Skadornas allvarlighetsgrad Skadans allvarlighetgrad krävde vård eller åtgärd i 96 % ( vårdskador) av fallen. Typ av vårdskada 05 Bidrog/resulterade i temporär skada som krävde åtgärd Bidrog/resulterade i temporär skada som krävde vård Summa Bidrog till eller orsakade permanent skada

5 Typ av vårdskada 05 Vårdrelaterade infektioner Trycksår kategori -4 Läkemedelsrelaterad skada Kirurgiska skador Fallskada Summa Annat Den vanligaste typen av vårdskador är vårdrelaterade infektioner, vilket står för nästan hälften (6 %) av alla vårdskador i närsjukvården. 8 Skadegrupp fördelat per sjukhus Annat Fallskada 4 4 Kirurgiska skador Läkemedelsrelater ad skada Trycksår kategori -4 Vårdrelaterade infektioner 0 Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Sunderby sjukhus Kiruna och Sunderbyns sjukhus har flest antal patienter med vårdrelaterade infektioner. Sunderbyns sjukhus har stort antal blåsöverfyllnad 6 st. Sunderby sjukhus har flest antal trycksår. Skadegrupp annat är skador som ej upptäcks av någon av annan markör. 4

6 Fördelning skadegrupp per månad 05 Annan kirurgisk komplikation Fallskada Hudskada eller ytlig kärlskada Infektion övrig Läkemedelsrelaterad skada Pneumoni Bild hur de flesta vårdskador fördelat sig per månad under 05. Skadetyper per vårdskada 05 Övriga skador UVI Trycksår kategori -4 Trombos/emboli Sepsis Postoperativ sårinfektion Postoperativ blödning/hematom Pneumoni Läkemedelsrelaterad skada Infektion övrig Hudskada eller ytlig kärlskada Fallskada Annan kirurgisk komplikation 5 7 Summa Den vanligaste typen av skador är blåsöverfyllnad, vilket utgör % av alla vårdskador. Urinvägsinfektion UVI utgör 5 % och trycksår kategori -4 utgör 6 % av vårdskadorna. Skadetyp övriga skador är skador som ej upptäcks av någon av annan markör. 5

7 Nedanstående grafer visar vilka typer av vårdskador som upptäckts på respektive sjukhus. Typ av vårdskada 05 Kalix sjukhus Vårdrelaterade infektioner - Sepsis Vårdrelaterade infektioner - Postoperativ sårinfektion Kirurgiska skador - Annan kirurgisk komplikation 0 Typ av vårdskada 05 4 Vårdrelaterade infektioner - UVI Vårdrelaterade infektioner - Sepsis Kiruna sjukhus Trycksår kategori -4 - Trycksår kategori -4 Kirurgiska skador - Postoperativ blödning/hematom - Annat - Övriga skador

8 Typ av vårdskada 05 Vårdrelaterade infektioner - UVI Vårdrelaterade infektioner - Postoperativ sårinfektion Vårdrelaterade infektioner - Pneumoni Vårdrelaterade infektioner - Infektion övrig Sunderby sjukhus Läkemedelsrelaterad skada - Läkemedelsrelaterad skada Fallskada - Fallskada 6 - Annat - Övriga skador Annat - Trombos/emboli Annat - Hudskada eller ytlig kärlskada 7

9 Vårdrelaterade infektioner Den vanligaste typen av skador bland vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektion. Typ av vårdrelaterade infektioner 05 Övriga skador UVI 5 Sepsis Postoperativ sårinfektion Summa Pneumoni Infektion övrig Skadornas undvikbarhet Vid bedömning av skadorna framkommer att skadorna var undvikbara i 45 % av fallen och sannolikt undvikbara i 54 % Typ av vårdskada man och kvinna 05 Skadan var sannolikt inte undvikbar Skadan var sannolikt undvikbar Skadan var undvikbar Kvinna Man 8

10 Vårdtid Medelvårdtid för patienter utan vårdskada 6 dagar, medelvårdtiden för patienter med vårdskada (inkludera inte vårdtid för ej undvikbar skada)8 dagar 0 Medelvårdtid för patienter med vårdskada Medelvårdtid för patienter med vårdskada 0 Med ingen vårdskada Med vårdskada Funna vårdskador för gemensamma patienter länsnärsjukvård I materialet finn patienter på Piteå sjukhus som har undvikbara vårdskador i samband med ortopedisk vård efter operation. Det finns även 4 patienter som vårdats i Gällivare kirurgisk vård. Två män och två kvinnor. Postoperativ blödning samt reoperation. I Gällivare finns även en man med postoperativ sårinfektion efter ortopediskt ingrepp. Diskussion och slutsatser Journalgranskning har genomförts på nästan lika många män (49 %) som kvinnor (5 %). Män och kvinnor har i lika omfattning drabbats av vårdskador. Det totala antalet vårdskador i Närsjukvården är 5 % ( vårdskador). De flesta vårdskadorna inträffade i åldersgruppen år (8 vårdskador). Vid bedömning av vårdskador visar det sig att 97 % av alla skador är undvikbara eller sannolikt undvikbara. De flesta vårdskadorna krävde vård eller åtgärd. Vårdskador ökar medelvårdtiden för patienterna. Under året ökade medelvårdtiden för patienterna med dagar inom närsjukvården. På Sunderby sjukhus upptäcktes flest vårdskador medan Gällivare och Piteå sjukhus inte har några vårdskador enligt journalgranskningen. 9

11 Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och därefter kommer blåsöverfyllnad och annat. Den vanligaste skadetypen är blåsöverfyllnad. Vårdskadorna är jämt fördelade under året. VUVI och trycksår har minskat. Trycksår har minskat från % till 6 %, VUVI har minskat från % till 5 %. har ökat från % till %. Under har divisionen genomfört förbättringsarbete med fokus vårdrelaterade urinvägsinfektioner, blåsöverfyllnad och trycksår. Dessa förbättringsarbeten har innehållit kompetenshöjning via utbildningsdagar och nätverksträffar, månadsmätning av andelen patienter med urinkatetrar och andel patienter som drabbats av vårdrelaterade urinvägsinfektion, punktprevalensmätning av trycksår, framtagning av länsgemensamma rutiner för vårdrelaterade infektioner och vårdpreventivt arbetssätt samt inköp av tryckavlastande madrasser till alla närsjukvården somatiska vårdplatser.. Planerade åtgärder, uppföljning och återkoppling Under 06 kommer närsjukvården fortsätta följa resultaten via månadsmätningar av andelen patienter med urinkatetrar och andel patienter som drabbats avvårdrelaterad urinvägsinfektion. Divisionen kommer fortsätta implementeringen av handlingsplanen för trycksår, som är framtagen av landstingets patientsäkerhetsråd. Resultatet kommer att följas via den nationella PPM mätningen samt kommer journalgranskningar att genomföras gånger under året. För att stödja verksamheterna i sina förbättringsarbeten kommer nätverksträffar att genomföras lokalt på varje sjukhus. Markörbaserad journalgranskning på kliniknivå kommer att påbörjas inom psykiatrin, övriga klinikgranskningar kommer inte att genomföras inom närsjukvården 06. Däremot kommer divisionen kunna följa sina resultat via den landstingsövergripande journalgranskningen. Resultatet av granskningen återkopplas till närsjukvårdscheferna som sedan beslutar hur man arbetar vidare med sitt resultat inom sitt närsjukvårdsområde. 0