Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Transkript

1 1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund

2 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar lidande för patienten, ökat arbete för vårdpersonal och en stor kostnad för samhället. För att få en uppfattning om andel och kategori av trycksår samt vilka preventiva insatser som nyttas, så utförs kontinuerligt punktprevalens mätningar (PPM) vid landets slutenvårdsinrättningar. Mätningarna ger en ögonblicksbild som ska användas för fortsatt utvecklingsarbete. Norrbottens läns landsting (NLL) började 2009 genomföra mätningar av trycksår och har deltagit i alla nationella mätningarna sedan Vecka 10, 2016 genomfördes den nationella mätningen av trycksår i Sverige. I denna mätning deltog 39 av 44 enheter av NLL:s slutenvårdsenheter från när- och länssjukvård. Syftet med PPM-mätning av trycksår är att kartlägga risk för och förekomst av trycksår hos inneliggande patienter. Resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete beträffande riskbedömning, åtgärder och dokumentation. Målet är att ingen patient ska få trycksår under sin vårdtid om det kan undvikas och att sår som finns ska behandlas. Målet är även att förbättra dokumentationen av hudbedömning inklusive trycksår samt riskbedömning för trycksår. I NLL:s handlingsplan för trycksår som gäller är målen: Minst 90 % av patienterna över 70 år ska ha en dokumenterad riskbedömning gjord inom 24 timmar efter inläggning. 100% av riskpatienterna ska ha minst två förebyggande åtgärder insatta. Metod Punktprevalensmätningen består av observation, riskbedömning och journalgranskning. Observationerna genomförs i vecka 10 i hela Sverige och på i förväg angivet datum som bestäms av Norrbottens läns landsting Den metod som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) valt för PPM trycksår baserar sig på den metod som European Pressure Ulcer Advisory Panel utarbetade 2001 samt det amerikanska kvalitetsregistret "Collaborative Alliance for Nursing Outcomes". Riskbedömningen sker enligt Modifierad Nortonskala, en bedömningsskala som har används under många år i Sverige. Personer med Nortonpoäng 20 och lägre löper risk att få trycksår. För dessa personer måste preventiva åtgärder sättas in. I metoden igår att journalgranska samtliga personer som är 18 år och äldre och som har legat inne mer än 24 timmar. I journalgranskningen undersöks ifall patienten har fått dokumenterad riskbedömning, hudbedömning och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningen inklusive akutmottagningen. Resultatet av trycksårsmätningen registreras i ett nationellt webbaserat system. Resultat Nationellt resultat På nationella nivå är trenden tydlig, andelen trycksår minskar genom åren och ligger nu på 13.4 procent, men för riskpatienter är den betydligt högre,

3 Procent 3(9) 37,0 procent. PPM-mätning trycksår v V v v v v NLL 12 13, ,5 13,1 15,3 Riket 16,6 16, ,6 13,4 Grafen visar resultat för NLL och riket NLL resultat Demografiska data Mätningen i NLL omfattade sluten somatisk och psykiatrisk vård samt länets OBS-platser. Totalt deltog 39 av 43 enheter vilket motsvarar 91 procent av landstingets slutenvårdsenheter. I mätningen tillfrågades 483 patienter och av dessa deltog 463 patienter. Bortfallet bestod av 16 patienter avböjde deltagande och 4 föll bort av annan orsak. Antal deltagare per ålderskategori och kön Kvinna Man Av de patienter som deltog i mätningen var 50,4 procent kvinnor och 49,6 procent män. Största andelen patienter fanns i ålderskategorierna år. Antal och andel trycksår Totalt identifierades 121 trycksår hos 71 patienter vilket motsvarar en andel av trycksår på 15,3 procent.

4 4(9) 29 patienter hade mer än ett trycksår. Två trycksår- 20 patienter Tre trycksår - 1 patient Fyra trycksår - 6 patienter Sex trycksår -2 patienter som vid inskrivningen hade trycksår Trycksår per ålderskategori Patienter över 80 år drabbas i större utsträckning av trycksår vilket stämmer överens med det nationella resultatet. I landstinget ses att ålderfördelningen i länssjukvården visar på fler yngre patienter än i närsjukvården och landstinget totalt. Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp Totalt NLL >80 Antal trycksår Antal personer Andel trycksår per åldersgrupp 1,30% 22,20% 16,10% 17,20% 15,30% Antal/andel per trycksårskategori och kön Störst antal trycksår var av kategori 1-2 vilket innebär att de troligtvis hade uppstått efter inläggning på sjukhus. I länssjukvården utgör kategori 2 (delhusskada avskavd hud eller blåsa) 67 % av alla trycksår, Närsjukvården hade flest trycksår i kategori 1 (rodnad, bleknar ej vid tryck) 78 %. Lokalisation av trycksår Vanligaste lokalisationen av uppkomna trycksåren var ryggslut/sacrum och hälar. De allvarligase trycksåren hittades på sittbensknölar, ryggslut, hälar och under kategorin annat.(8 st Annat)

5 5(9) Trycksårens lokalisation 3% 6% 10% 9% Annat Fötter Häl 41% 22% Höft Ryggslut/Sacrum 9% Sittbensknölar Öra Trycksårens lokalisation hos kvinnor 3% 6% 10% 9% Annat Fötter Häl 41% 22% Höft Ryggslut/Sacrum 9% Sittbensknölar Öra Vanligaste lokalisationen av uppkomna trycksår hos kvinnor ryggslut/sacrum. Lokalisation av trycksår hos män 5% 5% 13% 5% Annat Fötter Häl 46% 23% Höft Ryggslut/Sacrum Sittbensknölar 3% Öra Vanligaste lokalisationen av uppkomna trycksår hos män ryggslut/sacrum samt häl.

6 6(9) Riskpatienter med förebyggande åtgärder Andelen riskpatienter var 23 procent vilket motsvarar 108 patienter (jmf ,2 procent). Endast 39 procent av riskpatienterna hade riskbedömts inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningen. Majoriteten av riskpatienterna hade fått två till fyra förebyggande åtgärder och ett mindre antal hade fått mellan tre till sex åtgärder insatta. Behandling med förebyggande/behandlande madrass förekom i 95 procent och är resultat av satsningen som gjordes under 2014 med inköp av madrasser för medel som erhölls när målen i den nationella satsningen för patientsäkerhet uppfylldes. Dessvärre har åtgärder som hälavlastning, lägesändring i stol och planerad lägesändring i säng minskat något. Andel riskpatienter med prevention jmf % 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Förebyggn de/behand lande madrass Planerad lägesändri ng i säng Hälavlastni ng Planerad lägesändri ng i stol Tryckreduc erande dyna i stol % 60 % 39 % 32 % 10 % % 54% 24% 27% 10% Andel patienter som inte fick förebyggande prevention uppgick till 17 procent. Resultatet av journalgranskning Som en del i mätningen ingår att journalgranska dokumentationen av riskbedömning, hudbedömning och trycksår är genomförd i patientjournalen inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning. Journalgranskningen genomförs inte på patienter som varit inskriven mindre än 24 timmar.

7 7(9) I materialet identifierades 108 riskpatienter varav 96 st. hade varit inlagda mer än 24 timmar. Av dessa hade 34 patienter trycksår. 14 hade sina trycksår dokumenterade i journalen vilket motsvara 41 % av riskpatienterna med trycksår. Risk och hud bedömning var genomfört på 43 % av riskpatienterna. Journalgranskningen visar på stora brister i dokumentationen och måste förbättras, Diskussion och slutsatser Resultatet av 2016 års PPM-mätning av trycksår visade att tjugonio patienter hade fler än ett trycksår, äldre personer drabbas i större utsträckning, flest trycksår återfanns i kategori 1-2 (tjugo patienter) vilket tyder på att de uppkommit under sjukhusvistelsen. Hälar och ryggslut var de vanligaste ställen där trycksår fanns och den förebyggande åtgärden hälavlastning har minskat från 39,1 till 24,1 procent (riket är 34,8 procent). En analys bör göras för att kontrollera om vårdpersonalen uppfattar att tryckavlastande/behandlande madrasser ersätter övriga åtgärder som ex. hälavlastning Andelen riskpatienter med förebyggande åtgärder ökat och då framförallt förebyggande/behandlande madrass jämfört med Landstinget har inte uppnått målet att minst 90 procent av patienterna över 70år ska ha en dokumenterad riskbedömning gjord inom 24 timmar efter inläggning Endast 34,6 procent av riskpatienterna riskbedöms inom 24 timmar. Att identifiera riskpatienter, riskbedöma och dokumentera patienter i ett tidigt skede samt sätta in förebyggande åtgärder i tid är avgörande för det fortsatta arbetet. I det förebyggande arbetet är det av stor vikt att i verksamheten ända ned på enhetsnivå identifiera och analysera alla sjukhusförvärvade trycksår för att ta reda på vad som orsakade trycksåret samt att arbeta vidare med att förebygga och tidigt upptäcka. Viktig är också ledningens engagemang att följa upp och fråga efter resultat samt att skapa utrymmer för förbättringsarbete.

8 8(9) Vidtagna åtgärder/effekter av vidtagna åtgärder Under 2015 har följande aktiviteter genomförts; Under 2015 byttes alla madrasser ut till tryckutjämnande madrasser. Under våren utbildades personal på samtliga sjukhus i madrassens funktion. Generellt var deltagandet väldigt lågt. Utbildning i riskbedömning och förebyggande av trycksår genomförts på länets alla sjukhus med videouppkoppling till OBSavdelningarna. Cheferna i länet fick information om förbättringsarbete gällande trycksår. Processkarta hur man ska arbeta med trycksår har upprättats. Utställning/workshop genomfördes på Sunderby sjukhus i samband med den internationella trycksårsdagen. Målen i landstingets handlingsplan för trycksår har följts kontinuerligt under året via en förenklad journalgranskning som genomförts i maj, september och december. Förslag och planerade åtgärder Under 2015 har en ny dokumentationsrutin i VAS utarbetats i syfte att förenkla och förbättra dokumentationen av risker och åtgärder samt möjliggöra uppföljning från landtingets datalager. Rapport för riskbedömningar kommer att skapas. Under maj 2016 driftsätts dokumentationen när dokumentationen i VAS fungerar kommer registrering i Senior alert och journalgranskningen att tas bort. Närsjukvården får i uppdrag att följa upp arbetet och informera Patientsäkerhetsrådet. Resultatet från PPM mätningen återkopplas till cheferna på olika nivåer för analys, reflektion och för beslut om förbättrings åtgärder. Varje verksamhet får i uppdrag att ta del av sitt resultat och vidta åtgärder. Journalgranskning av personer med trycksår kommer att göras i syfte att ta reda på orsaken till att så många patienter har trycksår inom kategori 2. Resultatet återkopplas på divisionsnivå och till Patientsäkerhetsrådet Ett koncept för hur man arbetar med Gröna Korset har utarbetats och kommer implementeras på avdelningarna. Resultatet återkopplas på divisionsnivå och till Patientsäkerhetsrådet Den 8 september kommer läns- och närsjukvården anordna en kompetensdag för hur man förebygger vårdskador. Patientsäkerhetsrådet får i uppdrag att utifrån analys och resultat av PPM-mätningarna, markörbaserade journalgransingen avvikelser med mera uppdatera mål för trycksår i handlingsplan patientsäkerhet

9 9(9) Referenser och bilagor Att förebygga trycksår - Handlingsplan , Norrbottens läns landsting PPT-presentation: Resultat av PPM-trycksår 2015, Norrbottens läns landting Trycksår Åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011