Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
|
|
- Maria Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden för äldre som ingår i Nackas kundval. Dessa särskilda boenden har sammanlagt ca 710 platser varav 550 beläggs av nackabor. Vi följer upp områden inom hälso- och sjukvård som vi bedömer som särskilt viktiga. Exempel på områden som granskats tidigare är begränsningsåtgärder, fallprevention och rehabiliteringsinsatser. Årets uppföljning - trycksår I höst har vi koncentrerat oss på trycksår. Vi ville veta: Om riskbedömning för trycksår utförs och i så fall av vilken yrkeskategori Hur många personer som har trycksår/risk för trycksår Hur informationen om trycksår/risk för trycksår förmedlas mellan olika yrkeskategorier och arbetslag på boendet Om ambulans och personal på akutmottagning informeras om att det finns risk för trycksår i samband med akut ambulanstransport till sjukhus Vilka insatser som görs för att förebygga trycksår/behandla trycksår. Hur dokumentationen ser ut Om man dokumenterat att den enskilde fått information om trycksåret och behandlingen. Tillvägagångssätt Vi skickade ut en enkät till cheferna för respektive boende före vårt besök. Under det påföljande besöket diskuterade vi de svar vi hade fått in och ställde ytterligare några frågor från ett fastställt frågeformulär. Deltagare från boendet var chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och någon ur omvårdnadspersonalen. Ofta utspann POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se
2 2 (6) sig då en värdefull diskussion kring prevention och behandling av trycksår. Vi hade också tagit med oss användbart material i ämnet, bl.a. landstingets vårdprogram Regionalt vårdprogram: Trycksår - prevention och behandling. I samband med besöket granskade MAS/MAR också en slumpvis utvald journal för en person med trycksår. På de ställen där anordnarna inte hade några boende med trycksår, valde vi ut en journal för en person som nyligen haft ett trycksår. Trycksår Den målgrupp som bor på särskilt boende är en riskgrupp för att utveckla trycksår. Orsaken är hög ålder och därmed ofta medföljande sjukdomar såsom hjärtsjukdom, diabetes, reumatiska sjukdomar eller sviter efter stroke. Detta leder till orörlighet och stora vårdbehov. Man kan också ha dålig aptit med avmagring som följd. Sammantaget ökar detta risken för trycksår. Ur det regionala vårdprogrammet: Trycksår definieras som en lokaliserad skada av huden och underliggande vävnad, orsakad av tryck eller skjuv (skjuv är förskjutning av vävnadslagren i förhållande till varandra), eller en kombination av dessa. Svårighetsgraden på ett trycksår varierar från kvarstående rodnad (grad 1) till djup sårhåla som når ner till muskler och ben (grad 4). Den vanligaste orsaken till trycksår är försämrad möjlighet att ändra läge i sittande och liggande ställning, speciellt i kombination med att underlaget har sämre tryckavlastande funktion. Resultat Riskanalys Alla anordnare gör en regelmässig bedömning av risk för trycksår vid inflyttningen. På samtliga särskilda boenden gör sjuksköterskan alltid en bedömning om en boende löper risk för trycksår. De flesta anordnare anger också att arbetsterapeuten är involverad i trycksårsbedömningen. Hos ungefär hälften av anordnarna medverkar också omvårdnadspersonalen. På lika många ställen uppger man att sjukgymnast är involverad i riskbedömningen. På samtliga boenden är det omvårdnadspersonalen som ansvarar för ombedömningar av risken för trycksår. På Lillängen gör sjuksköterskan dessutom en ombedömning var sjätte månad. Vi noterade att oavsett om det finns risk för trycksår eller inte, så inspekterar omvårdnadspersonalen den boendes hud vid varje omvårdnadstillfälle. Samtliga anordnare poängterade hur duktig omvårdnadspersonalen är i att tidigt upptäcka rodnader och hudförändringar och att rapportera dessa till sjuksköterskan.
3 3 (6) Antalet trycksår Totalt på samtliga särskilda boenden i Nacka fanns 31 personer med trycksår. Svårighetsgraden låg mellan 1och 4. Nästan hälften av personerna med trycksår hade fått såren i samband med sjukhusvistelse, korttidsvård eller när de bodde i eget boende, dvs. innan de flyttade in på det särskilda boendet. Sårgrad Antal personer med trycksår % av de boende hade trycksår vid vår uppföljning. Under vecka 12 i år genomförde SKL en punktprevalensmätning av trycksår där 85 kommuner ( boende) deltog. Då hade 14% av de boende trycksår, så med reservation för att båda dessa mätningar är ögonblicksbilder, är andelen trycksår i Nacka låg. Förebyggande och behandlande åtgärder 6 anordnare har skriftliga rutiner för trycksårsbehandling, som var kända i större eller mindre utsträckning av personalen. Övriga saknade rutinbeskrivningar. Trots att flertalet anordnare saknar skriftliga rutiner för trycksårsbehandling så var antalet trycksår förhållandevis litet. Anordnarna använder sig av ett stort antal insatser, såsom förebyggande och behandlande madrasser, täta lägesändringar, extra energiintag, hudvård, omläggningar, tryckavlastande dynor och kuddar, med fler åtgärder. Rapportering På Danvikshem har man enbart skriftlig rapportering. Personalen ska alltid läsa dokumentationen när de börjar ett arbetspass. Övriga anordnare har både muntlig och skriftlig rapport mellan olika yrkesgrupper och arbetspass. Rapporteringen från det särskilda boendet till akutvård/slutenvård, när en boende måste föras in akut på grund av sjukdom eller olycksfall, har också undersökts. Det finns stora risker för att den boende ska utveckla trycksår i samband med ambulanstransporten till akutmottagningen eller under väntetiden på en brits på sjukhuset. Tre anordnare har säkra rutiner för informationsöverföring. Övriga anordnare skickar med information bara i de fall boende har ett manifest trycksår. Däremot informerar man inte om att det finns risk för trycksår. Samtliga anordnare ansåg att det var ett klart utvecklingsområde och föremål för förbättring.
4 4 (6) Informationen mellan särskilt boende och slutenvården där boende åker akut till sjukhus måste bli bättre. Vårdtagare/patient med risk för trycksår kan få ett manifest trycksår under ambulanstransport och väntetid på sjukhuset. Dokumentation Bedömningen av trycksåret görs av sjuksköterska och dokumenteras i den boendes journal. Vår granskning visar att de flesta uppgifter finns med, men uppgifterna kan vara enklare eller svårare att hitta på grund av dokumentationssystemets uppbyggnad. Det beror också på valet av och användningen av sökord. Det saknades ofta information om sårgraden. Den fanns inte skriven i journalen men sjuksköterskan kunde alltid uppge sårgraden när vi frågade om det. Arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna har dokumenterat i den utsträckning som har krävts. Omvårdnadspersonalens dokumentation ser mycket olika ut hos de olika anordnarna. Detta beror på vilken yrkeskategori som ansvarat för omläggning av trycksåret, omvårdnadspersonalen eller sjuksköterskan. Dokumentationen hos en del anordnare är alltför kortfattad. Sjuksköterskans direktiv till omvårdnadspersonalen kring omläggning och tryckavlastning behöver bli tydligare liksom en del förflyttningsinstruktioner från arbetsterapeuter och sjukgymnaster till omvårdnadspersonalen. Uppgift om att man har informerat den boende om sitt trycksår finns nästan aldrig dokumenterat i journalen. I många fall sa man att man hade informerat, men sedan inte dokumenterat det. Vi såg också att arbetsterapeuterna i större utsträckning är involverade i trycksårsbehandlingen än sjukgymnasterna. Vi anser att sjukgymnasterna har mycket att tillföra i trycksårsbehandlingen. Utveckling Endast 5 av 13 anordnare följer utvecklingen av antalet trycksår över tid för att se utvecklingen. Av de 5 är det 4 som följer upp utvecklingen 1 gång per månad och 1 var sjätte månad. Övriga 8 anordnare har ingen uppföljning av utvecklingen av antalet trycksår. Man säger dock att man har en viss överblick av läget. Sju anordnare uppger att antalet trycksår minskar i omfattning. Fyra anser att utvecklingen är oförändrad och en anordnare anser att man ser en liten ökning av antalet trycksår. En av anordnarna som säger att antalet trycksår är oförändrat har inte haft boende med trycksår på flera år, vilket gör att antalet trycksår inte kan minska. Båthöjden Plaza är nystartad och kan därför ännu inte dra några slutsatser.
5 5 (6) Även om man, framför allt, på mindre särskilda boenden, anser att man har kontroll över hur utvecklingen av antalet trycksår ser ut så hänger det mycket på person när man inte har systematik i uppföljningen. Svar på våra frågor Som svar på de frågor vi ställde oss inför granskningen kan vi redovisa följande: Riskbedömning för trycksår görs alltid av sjuksköterska och ofta även av arbetsterapeut. 70 % av anordnarna gör riskbedömningen samma dag som en boende flyttar in. På åtta av de särskilda boendena, som vi granskade, fann vi att 31boende hade trycksår Informationen mellan olika yrkeskategorier (sjuksköterska, läkare, omvårdnadspersonal, sjukgymnast och arbetsterapeut) tycks oftast fungera tillfredsställande. De insatser som sätts in vid ett utvecklat trycksår uppfyller det man kan förvänta sig. Informationen från särskilt boende till akutmottagning och sjukhus bör förbättras när boende skickas in till sjukhus, och det föreligger risk för trycksår. Dokumentationen bör generellt förbättras. Dokumentationen att den boende fått information om sitt trycksår och behandling måste förbättras. Slutsatser Sarvträsk äldreboende, Nacka Seniorcenter Sofiero har ett mycket gott kvalitetsarbete. Man jobbar aktivt och systematiskt med ett trycksårsförebyggande arbete. Kommunikationen är mycket god mellan medarbetarna. Dokumentationen är tillräcklig. Även Danvikshem, Lillängen och Nacka Seniorcenter Talliden uppvisar goda resultat. På ett par enheter behöver man förstärka sina resurser för att upptäcka, rapportera och behandla trycksår. Det gäller Gammeluddshemmet och Nacka Seniorcenter Sjötäppan. Vår granskning ger en ögonblicksbild av hur situationen ser ut. Man kan inte dra några långtgående slutsatser av den. Vi har också diskuterat med anordnarna de problem som ibland uppstår när man ska åtgärda trycksår hos en boende. Vårdinsatserna bygger på samverkan och frivillighet. Om en boende t.ex. får trycksår av skor som är olämpliga och den boende inte vill ta av dem eller byta skor så är det inte enkelt för personalen att bemöta. All vård ska ges i samtycke med den enskilde/vårdtagaren. Detta är något som man måste vara klar över och som lätt glöms bort. Knappt hälften av anordnarna hade inte någon boende med trycksår. Hur utvecklingen ser ut, om antalet trycksår ökar eller minskar, är svårbedömt. Vi noterade att drygt hälften av de trycksår som de boende hade, hade de redan då de flyttade in på boendet.
6 6 (6) Trots att det, hos flera anordnare, saknas systematik i arbetssättet med trycksår har man ändå, i praktiken, ett arbetssätt som gör att det är förhållandevis få trycksår. Vi ser en god ambition hos personal och ledning att förebygga och behandla trycksår. Man har också i stor utsträckning börjat använda sig av Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister för registrering av riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring och trycksår. Registrering av uppgifter gör det tydligare att se sambanden mellan fall, avmagring och trycksår. Medvetenheten om att matens och näringens betydelse för att få trycksår att läka har också ökat betydligt. Omvårdnadspersonalen har en mycket viktig roll och tar ett stort ansvar för att upptäcka trycksår. De behöver få mer och kontinuerlig fortbildning. Arbetsledningen är mycket betydelsefull. Sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnasts instruktioner till omvårdnadspersonalen behöver få mer tyngd än vad de har i dag. Dokumentationen bör förbättras liksom rapporteringen till slutenvården. MAS och MAR anser att mer behöver göras för att minska antalet trycksår. Nackas siffror ser bra ut om man jämför med övriga landet men bör kunna bli bättre. En nollvision kan vara svår att uppnå men bör ändå vara målet. För det krävs ansträngningar från både anordnarna på särskilt boende, hemtjänst, primärvård och slutenvård. MAS och MAR kommer att följa utvecklingen av antalet trycksår även i fortsättningen. Bilagor Enkätsvar Yvonne Holmström Medicinskt ansvarig för rehabilitering Gunilla Ottosson Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitetsrapport av särskilt boende för äldre 2011, hälsooch sjukvård och socialtjänst
2011-11-30 1 (6) Social- och äldrenämnden Kvalitetsrapport av särskilt boende för äldre 2011, hälsooch sjukvård och socialtjänst Sammanfattning Nackas särskilda boenden för äldre, som ingår i kundvalet,
Läs merUppföljningsplan 2017 för uppföljning av utförare inom hemtjänst, ledsagning och avlösning samt dagverksamhet för äldre
1 (3) ÄLN 2017/70 2017-04-12 Uppföljningsplan 2017 för uppföljning av utförare inom hemtjänst, ledsagning och avlösning samt dagverksamhet för äldre Planen upprättad av Sofia Rooth Andersson i samråd med
Läs merRapport om nattfasta på särskilt boende för äldre 2012
2012-05-31 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2012/130-734 Social- och äldrenämnden Rapport om nattfasta på särskilt boende för äldre 2012 Förslag till beslut Social- och äldrenämnden noterar informationen till
Läs merRapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.
Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som
Läs merKvalitetsgranskning av anordnare inom kundvalet hemtjänst, ledsagning och avlösning, Nacka hemservice AB
2016-11-24 1 (5) PM Granskningen är genomförd av Susanna Dennerlöv och Sofia Rooth Andersson på sociala kvalitetsenheten Kvalitetsgranskning av anordnare inom kundvalet hemtjänst, ledsagning och avlösning,
Läs merInformation om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Läs merBehovsprognos för äldres behov av bostäder
2016-12-07 1 (13) Rapport Äldrenämnden Behovsprognos för äldres behov av bostäder 2017-2030 Sammanfattning och slutsatser Det är svårt att bedöma hur Nacka kommuns ökade befolkningsmängd kommer att påverka
Läs merAnsvarsfördelning. läkare
1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an
Läs merPPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Läs merGranskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd
2015-05-17 1 (6) PM Anna Spångmark och Susanna Dennerlöv Sociala kvalitetsenheten Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd Uppföljning genomförd genom: Besök 2015-03-23 Intervju med arbetsledare
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merPrognos för äldres behov av bostäder
2017-11-23 1 (12) Rapport Äldrenämnden Prognos för äldres behov av bostäder 2018 2030 Sammanfattning Rapporten, Prognos för äldrenämndens behov av bostäder 2018 2030, syftar till att ge en ram för en möjlig
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår
SID 1 (10) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt
Läs merLokal rutin för Senior alert 11.2.
Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merGranskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del
2018-08-29 1 (5) Dnr SOCN 2015/124-050 Socialnämnden Granskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del Nacka kommun beslutar att göra en påkallad granskning
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merRiktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska
Läs merRutin för riskbedömning enligt Senior Alert
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2012-10-22 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merÅr Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merHandlingsplan 2015 för att förebygga trycksår
Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merPunktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016
1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar
Läs merResultat från uppföljning av internkontrollplan 2016
2017-02-02 1 (5) BILAGA NR 5 SOCN 2015 551/041 av internkontrollplan 2016 Om intern kontroll Intern styrning och kontroll bidrar till måluppfyllelse och att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. I
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merVägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero
Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merFramtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.
Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merFörebyggande insatser vid särskilt boende
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Näsström Förebyggande insatser vid särskilt boende Marks kommun Förebyggande insatser vid särskilt boende Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merDokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-30 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merFri att leka och lära ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26)
2013-09-13 1 (5) Vårt nr: R 4017.2013 Ert nr: U 2013/2590/5 Utbildningsdepartementet Fri att leka och lära ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan (SOU 2013:26) Sammanfattning Nacka
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merFörslag till beslut Social- och äldrenämnden noterar informationen till protokollet.
Tjänsteskrivelse 2010-03-04 Dnr SÄN 2010/40 1 Verksamhetsuppföljning 2009 äldreomsorg Särskilt boende, dagverksamhet och hemtjänst Förslag till beslut Social- och äldrenämnden noterar informationen till
Läs merRemissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396
Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merServicehus: Kista servicehus. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Telefon: Verksamhetens regiform:
Servicehus: Kista servicehus Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista Verksamhetschef/enhetschef: Hossein Ahmadian Adress: Kista torg 3-5 164 42 Kista Telefon: 08-50804680 Verksamhetens regiform:
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merRutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Läs merRapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015
Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merUppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merDetta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden
Hemsjukvårdsdokumentation och Senior Alert Målgrupp sjuksköterska/distriktsköterska samt läkare inom hemsjukvården Stockholms läns sjukvårdsområde(slso) Inom hemsjukvården finns några av våra mest sköra
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs merInformation till vård- och omsorgsboenden Informationsbrev nummer 2 år 2016
SID 1 (7) Information till vård- och omsorgsboenden Informationsbrev nummer 2 år 2016 Information från Solna stads MAS Möte med läkarorganisationer Samverksanmöte med Legevisitten 16/5 kl 15:00-16:30 plan
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merNacka kommun upplåter mark med tomträtt till en aktör som bygger och som antingen hyr ut lokalerna till en anordnare eller bedriver verkamheten själv.
2015-08-12 1 (9) UNDERLAG FÖR TJÄNSTEKONCESSION ÄLTADALEN - nytt särskilt boende för äldre Nacka kommun upplåter mark med tomträtt till en aktör som bygger och som antingen hyr ut lokalerna till en anordnare
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merSenior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera
Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera Susanne Lundblad, Projektledare Senior alert, Utvecklingsledare Qulturum Landstinget i Jönköpings län Qulturum, Landstinget
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merKvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011
Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merGranskning av anordnare inom kundvalet hemtjänst, ledsagning och avlösning, Domicare AB
2016-10-03 1 (5) PM Granskningen är utförd av Susanna Dennerlöv och Sofia Rooth-Andersson på sociala kvalitetsenheten Granskning av anordnare inom kundvalet hemtjänst, ledsagning och avlösning, Domicare
Läs merTomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?
Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården
Läs merAllmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.
Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser
Läs merVerksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar
1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.
141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merTrycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018
Trycksår Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018 1 Bakgrund Trycksår är en vårdskada som orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det innebär också betydande kostnader
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merP atientsäkerhetsberättelso
Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merErsättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende (LOV)
Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande Johanna Bång Sidan 1 av 5 Diariekod: 110 Vård- och omsorgsnämnden Ersättning år 2019 samt revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av särskilt boende
Läs merBViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. December 2017
BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg December 2017 Arbetsgrupp för beslutsstöd Uppdrag från Vårdsamverkan Representanter: Projektledare Verksamhetschefer/enhetschefer kommunal HSL akutmottagning ambulans
Läs merÅrlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX
Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX Socialtjänsten följer årligen upp och granskar
Läs merKvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012
Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården
Läs merSpånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merDokumentationsriktlinjer
Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs mer