Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner redovisningen av hälso- och sjukvård per den 30 juni Ärendebeskrivning Sedan 2015 följs hälso- och sjukvård upp via en webbenkät två gånger om året, per den 30 juni och per den 31 december. I halvårsrapporten redovisas resultat av de nio indikatorerna, allvarliga händelser och lex Mariaanmälningar, den palliativa vården kopplat till palliativregistret samt resultat från kvalitetsregistren Senior alert och BPSD-registret. Syftet med uppföljningen är förutom att följa resultaten också att stödja verksamheterna i det systematiska förbättringsarbetet. Det är ett långsiktigt arbete att få till förbättringar, så även om resultaten jämförs med de två tidigare åren, är det fortfarande för tidigt att uttala sig om eventuella mönster eller trender.

2 Dnr: ÄN 2017/ Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni Sociala nämndernas förvaltning Västerås Ann Östling

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Resultat av hälso- och sjukvårdsindikatorer Allvarliga händelser och lex Maria Palliativ vård Senior alert BPSD Slutsats

4 1. Inledning Brister i vård och omsorg leder till onödigt lidande för såväl den som drabbas, som för inblandade medarbetare. Det är därför viktigt att tidigt upptäcka och påtala dessa brister i kvalitet och patientsäkerhet. Sociala nämndernas förvaltning genomför därför, för tredje året i rad, uppföljning av ett antal hälso- och sjukvårdsindikatorer i syfte att följa utvecklingen av avvikelser, men också för att stimulera till förbättringsarbete. De hälso- och sjukvårdsindikatorer som följs upp är de nio identifierade riskområden som visat sig vara de mest riskfyllda områdena inom kommunal vård och omsorg. Uppföljningen genomförs via en webbenkät som de olika verksamheterna/enheterna fyller i och redovisar till förvaltningen. I enkäten efterfrågas, utöver de nio indikatorerna, också antalet allvarliga händelser som utretts och hur många av dessa som lett till lex Mariaanmälan, antal personer med demensdiagnos och hur många av dessa som registrerats i BPSD-registret, samt hur många som avlidit på enheterna och hur många av dessa som registrerats i palliativregistret. För 2017 har en följdfråga lagts till, till indikatorn fall, som innebär att enheterna också ska ange om fallen lett till skada. Detta har efterfrågats från utförarna som menar att många fall sker utan att den enskilde skadas, men siffrorna har kunnat misstolkas som att många fall med automatik är många skador. Inom området Infektioner och smittspridning efterfrågas från och med 2017 antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) och inte enbart influensa och vinterkräksjuka. Det blir därmed inte möjligt att jämföra siffrorna med föregående år, men blir mer relevant utifrån syftet med att stimulera till förbättringsarbetet. Den 1 mars 2017 integrerades hemtjänst med hemsjukvård vilket innebär att det för året är många nya utförare av hälso- och sjukvård. I tabellbilagorna särskiljs särskilda boenden från hemsjukvårdsleverantörer. 3

5 2. Resultat av hälso- och sjukvårdsindikatorer Samtliga verksamheter har kommit in med sina redovisningar. För vårdgivare med ett eller enstaka boenden och för de mindre hemsjukvårdsleverantörerna är siffrorna i sig ganska låga och redovisas inte procentuellt i materialet. Avvikelser inom områdena fall och läkemedel är fortfarande de mest frekventa avvikelserna totalt sett, för verksamheterna inom äldrenämndens ansvar. Därefter följer identifierade risker för munhälsa och undernäring, samt antal vårdrelaterade infektioner. Jämförelser med samma period 2016 visar ingen skillnad när det gäller fallavvikelser. Läkemedelsavvikelser har däremot ökat med cirka 20 procent, identifierade munhälsorisker minskat med 47 procent och antal personer med undernäring (MNA 0-7) ökat med drygt 70 procent. Mellan och inom verksamheterna kan man dock se vissa skillnader som inte ses på totalen. Exempelvis så har fallavvikelserna för Attendos särskilda boenden ökat med cirka 45 procent, medan de för Västerås Vård och omsorg har minskat med cirka 12 procent. Det som ska tas med i den bedömningen är dock att Attendo har ett boende mer 2017 än Korrigerar man för det så är ökningen cirka 32 procent. Attendo hemsjukvård har redovisat mer än tre gånger så många fallavvikelser 2017, än vad Västerås Vård och omsorg tillsammans med Distriktssköterskegruppen Q-RA gjorde för Fall som lett till skada som krävt insats/behandling av sjuksköterska och/eller läkare, är cirka 13 procent av totalt antal fall. Här ses inga större skillnader mellan olika vårdgivare. Vad gäller läkemedelsavvikelser så ses en knapp minskning med någon enstaka procent för Attendos boenden och en minskning med cirka 12 procent för Vård och omsorgs boenden. Den totala ökningen bygger på läkemedelsavvikelser inom hemsjukvården, då framför allt Attendos hemsjukvård, som ensamma redovisar mer än fyra gånger så många, jämfört med leverantörerna tillsammans för samma period Vad gäller identifierade munhälsorisker så ses en minskning hos Attendo och Vård och omsorg, med 40 respektive 60 procent. De mindre utförarna har oförändrat eller en mindre minskning. Identifierade personer med undernäring (MNA 0-7) har ökat med tre gånger hos Attendo och nästan dubbelt hos Vård och Omsorg. Fördröjd, utebliven eller felaktig utförd vård och behandling har totalt minskat med cirka 14 procent. Attendos boenden har en minskning på närmare 85 4

6 procent, Vård och omsorgs boenden en minskning med nästan 70 procent medan Attendos hemsjukvård redovisar dubbelt så många som Västerås Vård och omsorg tillsammans med Distriktssköterskegruppen Q-RA gjorde för Allvarliga händelser och lex Maria De olika verksamheterna har totalt sett angett att de haft nio allvarliga händelser, varav tre lett till lex Mariaanmälan. Två av dessa har inträffat på Karlslunds äldreboende. MAS för Västerås Vård och omsorg har rapporterat om dessa anmälningar samt beskrivit ytterligare händelser som skett, men som ännu är under utredning. MAS för Norlandia har redogjort för en händelse på Haga ängs äldreboende som lett till lex Mariaanmälan. 4. Palliativ vård Det finns 191 avlidna rapporterade till palliativregistret ifrån Västerås särskilda boenden, varav 159 redovisas i spindeln. Att enbart 159 redovisas beror på att det endast är de dödsfall som angetts som väntade, som ingår i en kvalitetsindikator. Den indikator som det fortfarande finns det största förbättringsarbetet kring är utförd validerad smärtskattning där täckningsgraden för första halvåret är 62 procent. Det är dock en avsevärd förbättring jämfört med samma period 2016 då täckningsgraden enbart var 38 procent. Mellan olika utförare ses dock en skillnad, nämnas kan att Västerås Vård och omsorg har en täckningsgrad för indikatorn på 50 procent, att jämföra med 32 procent Attendos särskilda boenden har en täckningsgrad på 85 procent jämfört med 68 procent De mindre utförarna har så pass få vårdtillfällen registrerade, så att det är svårt att göra jämförelser på motsvarande sätt. I de handlingsplaner som samtliga vårdgivare presenterat för året så har de flesta angett just indikatorn utförd validerad smärtskattning som den mest prioriterade. Detta visar sig alltså ha gett resultat. 5. Senior alert Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion. Dessa områden hänger ihop och berör alla som möter den äldre inom hälso- och sjukvård. Med hjälp av Senior alert kommer den äldres perspektiv och teamets roll i fokus. Varje enskild äldre person som möter vård och omsorg ges möjlighet till en riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning för att 5

7 säkerställa att åtgärderna gör skillnad. I Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård uttrycks att senior alert ska användas fullt ut, det vill säga det ska göras riskbedömningar, åtgärdsplaner, uppföljningar och också händelseregistreringar. Detta ska göras för samtliga personer över 65 år på särskilda boenden och inom hemsjukvården, minst en gång per år och vid behov. Verksamheterna uppmanas också att använda sig av verktyget för personer under 65 år, om det finns behov av riskbedömningar och dess efterföljande processer. Blåsdysfunktion ingår inte i förvaltningens uppföljning. De uppgifter som finns i registret och vad förvaltningen efterfrågar i sin redovisning är inte helt jämförbara. Bland annat så avser uppgifterna från registret 1 januari 2017 till och med det datum som uppgifterna tas fram, i detta fall till och med 23 augusti. Det går alltså inte att i efterhand titta på hur det såg ut för perioden till och med 30 juni. Det som kan läsas ut av registret är att knappt 1700 personer inom äldrenämndens verksamheter fått en riksbedömning från 1 januari till 23 augusti Av dessa har 86 procent bedömts ha risk inom en eller fler av de bedömda områdena. Bakomliggande orsaker till riskerna har dock enbart utretts för 39 procent av dem med risk. Åtgärdsplaner har upprättats för 79 procent av dem med risk och 57 procent har fått åtgärder utförda. Det går däremot inte att läsa ut om åtgärderna gett effekt. Den indikator som borde vara densamma i verksamheternas redovisning till förvaltningen och i registret är antalet fall. Rimligtvis med något fler i registret, utifrån att det omfattar drygt sju veckor mer. Det totala antalet som är registrerat är 2010, medan det redovisats 2227 via webbenkäten. Mellan olika enheter kan det dock skilja åt båda hållen. Av hemsjukvårdens registreringar står Q-RA för 58 procent och Vård och omsorg för 42. Totalt sett har dock bara 109 personer med hemsjukvård fått riskbedömning, varav 97 bedömts ha risk. Flera av de nytillkomna hemsjukvårdsutförarna har meddelat att de ännu inte kommit igång med kvalitetsregistret. 6. BPSD Demenssjukdomar kan initialt ibland förväxlas med andra psykiska sjukdomar och vice versa. Depressioner i samband med demenssjukdom är ofta svårupptäckt och de båda sjukdomstillstånden kan på olika sätt dölja varandra. BPSD är en förkortning av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Den omfattar en rad olika symtom som har en sak gemensamt, de är ofta särskilt svåra att möta, 6

8 såväl för den drabbade som för anhöriga och för vårdpersonal. Förekomst av BPSD innebär en minskad livskvalité och för att nå framgång i behandlingen, krävs det förutom ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSD-registret kan vara ett stöd i denna process. I Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård ställs kravet att registrering i BPSD-registret ska ske minst en gång per år, samt vid behov, för samtliga personer med demenssjukdom. Detta oavsett om personen har visat symtom eller inte. I redovisningen för första halvåret 2017 så har de olika äldreboendena angett att de har 699 personer med demensdiagnos, men att enbart 347 av dessa fått en registrering i BPSD-registret. 7. Slutsats Att dra några generella slutsatser eller uttala sig om trender bör göras med försiktighet. För flera av indikatorerna ses en minskning från 2015 till 2016 och sen en ökning från 2016 till För andra indikatorer ses det motsatta, först en ökning och sen en minskning. Ökningen av antalet läkemedelsavvikelser inom hemsjukvården bedöms vara en effekt av det förändrade uppdraget av hemsjukvård/hemtjänst som trädde i kraft den 1 mars. Med det menas att de verksamheter som verkligen lyckats integrera hemtjänst med hemsjukvård också fått till en bättre samverkan och därmed upptäcker fler avvikelser/risker. Det höga antal Fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling som Attendos hemsjukvård redovisar, bedöms även det vara en effekt av det förändrade uppdraget. Med stor sannolikhet är såväl ökningen av undernäring med 70 procent, som minskningen till hälften av identifierade munhälsorisker, effekter av att man lagt fokus på områdena. Samtliga verksamheter har presenterat en handlingsplan för årets förbättringsarbete. Närmare hälften av enheterna har valt att fokusera på läkemedelshanteringen, en fjärdedel på fallavvikelser, följt av kommunikation och information samt munhälsa. I samband med kommande årsredovisning av indikatorerna, kommer de olika verksamheterna också att få presentera hur de arbetat för att komma tillrätta med patientsäkerheten och den indikator de valt att fokusera på. 7