Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten om den samlade redovisningen av hälso- och sjukvård för 2016.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Äldrenämnden Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten om den samlade redovisningen av hälso- och sjukvård för Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsindikatorer inklusive handlingsplaner följs upp två gånger per år. I bifogad rapport med bilagor redovisas resultatet för Avvikelser och identifierade risker redovisas för nio olika indikatorer; fall, trycksår, undernäring, munhälsa, kommunikation och information, fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling, infektioner och smittspridning och medicintekniska produkter. Dessutom redovisas klagomål och synpunkter på vård och behandling, allvarliga händelser och lex Mariaanmälningar, antal avlidna på enheten under året och om de blivit registrerade i palliativregistret samt antal personer med demensdiagnos och om de fått registrering i BPSD-registret. Ett stort antal avvikelser redovisas, framför allt inom områdena fall och läkemedel, samt identifierade munhälsorisker. Om möjligt jämförs redovisningen med relevanta kvalitetsregister. Syftet med uppföljningen är främst att vara ett stöd till verksamheterna i deras systematiska förbättringsarbete och därför görs också en uppföljning av de handlingsplaner som verksamheterna redovisat inför året om sitt förbättringsarbete avseende patientsäkerhet och den palliativa vården. Vad gäller handlingsplanerna finns ett klart utvecklingsbehov, det är svårt att läsa ut systematiken och i många planer saknas det beskrivning av metoder och aktiviteter. Arbetet ska ses som långsiktigt, efter enbart två års redovisningar är det ännu för tidigt att utläsa några trender eller göra några mer konkreta analyser. Det finns fortfarande en stor osäkerhet i redovisat material. Materialet ska i första hand användas i de enskilda verksamheterna för kontinuerlig uppföljning och stöd i förbättringsarbetet.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Dnr: 2017/00002-ÄN Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN Sociala nämndernas förvaltning Västerås Ann Östling

13 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN Innehållsförteckning 1. Inledning Resultat av hälso- och sjukvårdsindikatorer Handlingsplaner för indikatorerna Allvarliga händelser och lex Maria Palliativ vård Senior alert BPSD-registret Slutsatser/analys

14 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN Inledning Varje år drabbas någon av brister i vården och omsorgen, vilket leder till onödigt lidande såväl för den som drabbas som för inblandade medarbetare. Men, det är också ett slöseri med samhällets resurser och därför viktigt att tidigt upptäcka och påtala brister i kvalitet och patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdsindikatorerna, som nu för andra året följs upp via en webbenkät, är de identifierade riskområden som visat sig vara de mest riskfyllda områdena inom kommunal vård och omsorg. Förutom de nio områdena fall, trycksår, undernäring, munhälsa, kommunikation och information, läkemedel, fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling, infektioner och smittspridning samt medicintekniska produkter, följer förvaltningen också upp klagomål och synpunkter på vård och behandling, allvarliga händelser som utretts och som eventuellt lett till lex Mariaanmälningar, antal personer som avlidit inom respektive enhet och om de registrerats i palliativregistret samt för första gången i år också antal BPSD-registreringar. På så sätt kan man se att stora delar av Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård årligen följs upp. Inför 2016 fick samtliga verksamheter presentera en handlingsplan för den indikator som de ansåg de måste fokusera mest på, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Handlingsplanen ska ses som ett verktyg att systematisera arbetet, involvera alla medarbetare, följa resultat och utveckla verksamheten. På samma sätt skulle en plan för den palliativa vården presenteras. Syftet med uppföljningen är förutom att följa förändring och resultat, därför också ett sätt att stödja de olika verksamheterna i utvecklingen av det systematiska förbättringsarbetet. Förvaltningen jämför i möjliga delar med resultat från kvalitetsregistren, palliativregistret, senior alert och BPSD-registret. 2. Resultat av hälso- och sjukvårdsindikatorer Samtliga verksamheter utom Distriktssköterskegruppen Q-RA har redovisat sina avvikelser och identifierade risker. De mest frekventa avvikelserna finns inom fall med totalt drygt fyra tusen fallavvikelser. Det är en minskning med ungefär tio procent jämfört med 3

15 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN föregående år. Antalet läkemedelsavvikelser är också fortfarande högt, närmare 1800 och det är en ökning med 13 procent jämfört med Det är vanskligt att jämföra mellan de olika vårdgivarna då verksamheternas innehåll och storlek skiljer sig och det, efter enbart två hela årsmätningar, fortfarande finns en del otydligheter i såväl registreringar som tolkningar. Två av boendena, Björkbacken och Haga äng har dessutom bytt utförare under 2016, vilket påverkar en sådan jämförelse. Däremot är det viktigt att de olika enheterna följer sina egna resultat kontinuerligt och systematiserar sitt arbete för att komma tillrätta med avvikelserna. Anmärkningsvärt är dock att Attendo redovisar 788 läkemedelsavvikelser för sina sju boenden jämfört med Vård och omsorgs 677 läkemedelsavvikelser för sammanlagt 22 boenden och en hemsjukvårdsenhet. En klar minskning, med drygt 50 procent, ses av allvarligare trycksår, där minskningen framför allt finns hos Vård och omsorgs boenden och hemsjukvård. Övriga vårdgivare har relativt låga siffror avseende trycksår och hade det även Antal avvikelser inom området kommunikation och information har minskat med 37 procent. Minskningen ses framför allt från hemsjukvården. Antal klagomål och synpunkter på den utförda vården och behandlingen är det område där den största ökningen kan ses, 62 procent. Vad gäller indikatorn infektioner och smittspridning så redovisas antal med misstänkt eller konstaterad influensa eller vinterkräksjuka. För 2016 redovisas 184 mot 68 år Handlingsplaner för indikatorerna Samtliga verksamheter utom Distriktssköterskegruppen Q-RA samt Vård och omsorgs boenden Timtalund och Tre små hus har redovisat uppföljning av sina handlingsplaner. Syftet med handlingsplanerna är främst att stimulera verksamheterna i deras systematiska förbättringsarbete. Att fokusera på ett område på ett strukturerat sätt och skapa rutiner så att arbetet går att följa, det vill säga: hur ser det ut, vad vill vi uppnå, hur gör vi det och vad blev resultatet? Detta är ett arbete som 4

16 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN kommer att ta tid, olika verksamheter och verksamhetsföreträdare har olika utgångspunkt och olika mognadsgrad vad gäller kunskap om förbättrinsarbete. I 19 av de 37 uppföljningarna av handlingsplanerna så fokuseras på läkemedel, vilket verkar rimligt då det redovisats så många avvikelser inom området. Ett antal har också fokuserat på fall, det område med flest avvikelser. Det ses dock ingen direkt koppling mellan vald indikator och skillnad i resultat mellan åren. Många beskriver sina förbättringsarbeten tydligt och bra, men systematiken saknas. I några uppföljningar så är det otydligt vilket område man valt eller varför man valt just det och i ytterligare någon så ligger fokus på helt annat än någon av uppföljningsindikatorerna. Många uppföljningar av handlingsplanerna utgår inte konkret från den handlingsplan som lämnades in för året. I vissa fall används andra siffror och/eller andra indikatorer än vad som angavs då. Det är få som faktiskt beskriver vilka metoder man använder sig av i arbetet för att komma tillrätta med sina avvikelser. Vad gäller aktiviteter så beskriver flera dem mer i termer som ska göras eller kan göras istället för vad de faktiskt har gjort. På frågan om hur man säkerställer att medarbetarna känner till och arbetar utifrån planen så anger de flesta enbart att de informerar om den, inget om att man kontrollerar kunskapen om syftet med planen eller valt fokus. Det kan naturligtvis mer handla om ovanan att uttrycka sig än om arbetssättet. I granskningen upptäcks också att uppgifterna som redovisas, inte alltid stämmer med uppgifter i kvalitetsregistret senior alert, trots att de anger att det är där de hämtat uppgifterna. Täckningsgraden i registret är för vissa ganska lågt, vilket innebär att felmarginalen kan vara än större. Det finns ett klart utvecklingsbehov av förbättringsarbete, eller åtminstone beskrivningen av förbättringsarbetet. Många beskriver sina områden som om det är avvikelserapporteringen som är problemet och inte risken att de enskilda får fel läkemedel, riskerar skador på grund av fall, eller inte kan äta beroende på dålig munhälsa. Samtliga uppföljningar kommenteras av hälso- och sjukvårdsstrateg, återkopplas till utförarna och kommer att diskuteras på uppföljningsmöten under våren. 5

17 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN Allvarliga händelser och lex Maria Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal har därför en skyldighet att rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Enligt Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård ska verksamhetschef alternativt den medicinskt ansvariga sjuksköterskan informera förvaltningen om alla händelser av det slaget. För 2016 har det redovisats 13 allvarliga händelser som utretts och sex av dessa har lett till en lex Mariaanmälan. De som anmälts är: Ett suicidförsök av boende på Skallbergets servicehus En händelse vid Resmilans servicehus En händelse vid Zethelius korttidsenhet avdelning 1 En som handlar om bristande samordning av vårdinsatser mellan hemsjukvården, primärvården och psykiatrin, vilket medförde att patienten senare avled En händelse vid Gryta korttidsenhet avdelning 2. Patient som gradvis försämras under några dagar, men ingen feber eller andra symtom på UVI. Får feber och blir mer försämrad i allmäntillståndet och skickas till sjukhuset efter läkarkontakt. Patienten avlider senare av övre UVI (Pyelonefrit). En händelse vid Herrgärdets servicehus där en boende hittades på golvet efter att ha larmat, togs upp men hade inte ont. Klagade senare på smärta, men sköterskan i huset gjorde ingen egen bedömning. Skickades till sjukhuset dagen efter, då benet var utåtroterat och kortare. Allvarliga händelser behöver kommuniceras mer med utförarna då det utifrån redovisningen ovan saknas information om de sju händelser som utretts, men inte lett till några lex Marianmälningar. Tre av dessa händelser har redovisats av Attendo och fyra av Vård och omsorg. 5. Palliativ vård Syftet med handlingsplanerna för palliativ vård och uppföljning av dem är, precis som för handlingsplanerna för indikatorerna, främst att stimulera verksamheterna i deras systematiska förbättringsarbete. 32 uppföljningar av handlingsplanerna för den palliativa vården har inkommit till förvaltningen. Saknas gör uppföljningar från Distriktssköterskegruppen Q-RA, 6

18 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN Norlandias boende Haga samt från Vård och omsorgs tre boenden Oxbacken, Timtalund och Tre små hus. I fler än hälften av uppfölningarna redovisas, att den indikator som man valt att fokusera sitt förbättringsarbete på, är validerad smärtskattning. Det är också den indikator som för Västerås som helhet har det sämsta resultatet. Det varierar dock både mellan de olika utförarna och inom en utförares olika enheter. Några enheter har gjort bra beskrivningar av sin palliativa vård med tydliga metoder och aktiviteter, men precis som i uppföljning av handlingsplanerna för hälso- och sjukvårdsindikatorerna, så saknas det i många fall beskrivning av metoder och systematik. Några enheter har valt att fokusera på flera indikatorer och för andra saknas det i stort sett valt område. Några har valt läkarinformation till patient eller till närstående, indikatorer som de själva inte styr över. Utdrag från palliativregistrets resultat inom äldrenämndens verksamhetsområden för Västerås som helhet och för de vårdgivare där spindeldiagram kan presenteras biläggs rapporten. Samtliga planer har kommenterats och kommer att delges utförarna för att sen också diskuteras på uppföljningsmöten under våren. 6. Senior alert Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person som, 65 år eller äldre och som har kontakt med vård eller omsorg, registreras vad gäller riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion. Syftet är att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och registrera åtgärder som vidtas för att förbättra vården och omsorgen samt öka patientsäkerheten. I Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård finns uttryckt att även om personer är under 65 år så ska senior alert användas om det ändå ska göras en riskbedömning kring dessa valda områden. Täckningsgraden för Västerås är vid årsskiftet 76 procent. Målet är 90 procent. Täckningsgraden varierar dock relativt stort mellan olika enheter, allt mellan 17 och 100 procent. Processen i registret följs per enhet och är svår att redovisa här i rapporten. Det är något som varje enskild utförare bör göra kontinuerligt. 7

19 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN BPSD-registret BPSD-registret är ett kvalitetsregister som enligt hälso- och sjukvårdsriktlinjerna ska användas på alla personer med demensdiagnos, på servicehus och äldreboenden, minst en gång per år. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Alla enheter är anslutna till BPSD-registret och arbetar aktivt med personregistreringar. Enheterna uppger att det bor 722 personer på Västerås äldreboenden med demensdiagnos och att 456 av dem fått registrering i BPSD-registret. Enligt kvalitetsregistret, så har 539 personer fått registrering under året, varav en del återkommande eftersom det finns 793 signerade registreringar. Västerås stads demensteam arbetar aktivt med dessa frågor och stöder personal/verksamheter på plats, både genom att utbilda administratörer i BPSDregistret och ge praktiskt stöd. 8. Slutsatser/analys Med enbart två hela års redovisningar är det ännu för tidigt att dra några generella slutsatser eller göra några analyser. Att jämföra mellan de olika enheterna är heller inte relevant då siffrorna än så länge kan dölja mörkertal, det kan fortfarande vara oklarheter i registrering och tolkning och det kan finnas andra olikheter mellan enheterna som påverkar. Eftersom syftet framför allt är att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete är det därför verksamheterna själva som på hemmaplan kontinuerligt bör följa och analysera resultaten. Redovisningen påvisar dock att det finns ett klart utvecklingsbehov, såväl för registrering av avvikelser som för det systematiska förbättringsarbetet. I dialog med enskilda chefer har det dessutom framkommit att felaktigheter i registreringar och tolkningar har gjorts, syftet med rapportering inte alltid har varit tydligt, omsättning av personal har påverkat patientsäkerhetsarbetet etc. Jämförelserna mellan redovisade siffror och de som faktiskt kan tas fram ur kvalitetsregistren visar också på skillnader som kan bero på ovanstående förklaring. Vad gäller antalet läkemedelsavvikelser för Attendo respektive Vård och omsorg är det svårt att säga om skillnaden är så stor, eller om det handlar om en underrapportering från Vård och omsorg. Man vet sedan tidigare studier att när man fokuserar på ett område så är också tendensen att man upptäcker mer. 8

20 VÄSTERÅS STAD Redovisning av hälso- och sjukvård 2016 ÄN På totalen för Västerås alla verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar så ser man en minskning av antalet avvikelser och identifierade risker mellan åren 2015 och 2016 inom sju av de nio områdena. Det redovisas dock dels en mindre ökning av antalet läkemedelsavvikelser och dels en mer än tredubblad ökning av influensa och vinterkräksjuka. Alla verksamheter ska presentera en ny alternativt reviderad handlingsplan för 2017 för förvaltningen senast den 1 mars. Under våren så kommer det att genomföras uppföljningsmöten med samtliga utförare som har ett hälso- och sjukvårdsansvar, med syfte att fortsätta stödja förbättringsarbetet. 9

21

22

23 Tabell 2017/00002-ÄN Redovisning av kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård per 31 december 2016 ÄN ÄN ÄN VoO ÄN VoO Hemsjukvård Attendo ÄN Skultuna ÄN Inkl. hemsjukvård Norlandia Aleris Trumslagarbacken TGS Parkgården Q-RA hemsjukvård Vardaga Mälarhem Fall Trycksår Undernäring Munhälsa Kommunikation och information Läkemedel Fördröjd, utebliven eller felaktig utförd vård och behandling Klagomål/synpunkter Infektioner och smittspridning Medicintekniska produkter Allvarliga händelser Lex Maria anmälningar Antal avlidna på enheten Antal av dessa som är registrerade i palliativregistret Antal med demensdiagnos Andel som fått registrering i BPSDregistret SNF Summa