FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

Transkript

1 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma nämndens vård, omsorg och hjälpmedel beslut 1. Gemensamma nämnden beslutar att godkänna förslaget till handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre och överlämna densamma till SKL för åtgärd Ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har avsatt 3 miljoner till kommunerna och landstingen i landet för att arbeta med en långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan på äldreområdet. För att komma i åtnjutande av dessa är kravet att länet ska presentera en handlingsplan för hur man vill använda avsatta medel. Av denna anledning har länsstyrgruppen utarbetat en handlingsplan som beskriver satsningen. Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen SKL Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\vohjs\2014\vohjs nämnden\(2) 04 april\ 14 Handlingsplan för bättre liv för de mest sjuka SID 1(1) äldre\ 14 Handlingsplan för bättre liv för de mest sjuka äldre.doc Utskriftsdatum: :57

2 Handlingsplan ARBETSMATERIAL ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Antal som fått diagnos Antal uppföljningar Utredningstid Aktivitet Ansvarig Tillgänglig stödresurs Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. 1. En aktuell handlingsplan för förbättringar med särskilt fokus på en sammanhållen vårdoch omsorg om de mest sjuka äldre. 2.Beskrivning av konkreta och mätbara mål, aktiviteter samt hur uppföljning och resultat ska redovisas. 3. Hur utv.ledarnas roll och mandat ser ut samt hur länet avser att förtsätta arbeta med utv.ledare när statlig finasiering upphör. 4. Hur länet avser att skapa långsiktighet i det systematiska förbättringsarbetet och hur privata och idéburna utförare Länet har en struktur för ledning och styrning bäde på politisk nivå och tjänstemanna nivå. Utvecklingsled arna ingår i länets stödstruktur. 1. En aktuell, gemensam och politiskt beslutad handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vårdoch omsorg om de mest sjuka äldre för 2014 är fastställd i VOHJS. 4.Handlingsplanen anger hur länet avser att skapa långsiktighet i utvecklingsarbetet när den statliga satsningen upphör och hur privata och ideburna utförare involveras. 1.Rapportuppföljning till VOHJS tre gånger per år. 1. Handlingsplanen fastställs av den länsgemensamma nämnden VOHJS Utredning pågår om hur den långsiktiga stödstrukturen ska utformas och finansieras, beslut fattas av Regionförbundets styrrelse VOHJS Länsstyrgruppen Beredningsgrupp äldre

3 Samtliga huvudmän ska var för sig under 2014 beskriva hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering har bedrivits när det gäller vård och omsorg om äldre och vilka resultat som uppnåtts i arbetet med att säkra verksamheternas kvalitet. ARBETSMATERIAL Samtliga huvudmännen har beskrivit hur det systematiska förbättringsarbetet har bedrivits och vilka resultat som har uppnåtts i arbetet med att säkra verkamhetens kvalitet avseende riskanalys, egenkontroll, avvikelsehantering

4 Sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård Signifikant 4 av 6 minskning av månader ska undvikbar en minskning slutenvård i ske av enlighet med undvikbar nationell slutenvård anvisning jämfört med föregående år, mätperioden är mellan mars - augusti ARBETSMATERIAL Den dagliga vården och omsorgen om äldre säkerställer och förebygger att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inskrivning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Hemsjukvård 60 % av patienterna i hemsjukvården ska ha en samordnad individuell plan. Andel SIP:ar inom hemsjukvård följs upp vid en årlig punktprevalensmätning. Åtgärder utifrån analysrapporten. Säkerställa samordnad plan Indikationer för inläggning slutenvård. Webbkollen vårdcentral - samordningssjuksköters kor. Säkerställa att beredskapsläkare har tillgång till journal. Arbetsgrupp äldre Tryggvegruppen Återinläggningar 30 dagar Signifikant 4 av 6 minskning av månader ska återinläggninga en minskning r i enlighet med ske av nationell återinläggning anvisning ar jämfört med föregående år, mätperioden är mellan mars - augusti Uppföljning av in- Säker in- och och utskrivningsprocess utskrivningsproce enligt checklista. Enl. ssen. bilaga Uppföljning från vårdavdelning inom 1-2 dagar efter utskrivning. Öka antal läkemedelsberättelser. Vårdlots. Webkoll via samordningssköterskor på vc. Beredskapsläkare tillgång t journal. Single responder i Gnesta. Arbetsgrupp äldre Överrapportering till samordnare på VC alternativ distriktssköterska i hemsjukvård. Uppföljning 1-2 veckor. Landstinget

5 Hemtagningsteam Trosa och Oxelösund. Samverkan med ambulansen, hemsjukvård, VC, Trosa, Oxelösund, Gnesta samt landstinget

6 Förebyggande arbetssätt Senior alert Samtliga relevanta verksamheter oavsett driftsform arbetar med riskbedömning, åtgärder och uppföljning i senior alert. Samtliga kommuner deltar i punktprevalensmätning avseende trycksår och fall i särskilt boende. Antal genomförda riskbedömnin gar, planerat förebyggande åtgärder med uppföljning Antal patienter med risk som fått åtgärder planerade och utförda Alla relevanta enheter regist - rerar inte ARBETSMATERIAL 50% av de patienter som är inskrivna i hemsjukvården ska ha erhållit riskbedömning med dokumenterad åtgärd och uppföljning 90% av de som bor på SÄBO ska ha erhållit riskbedömning Åtgärder har vidtagits för att förbättra förutsättningarna för riskbedömning av äldre i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården. Öka antal Rb + åtg. På vårdcentralerna Följa resultat från SKLs utdataportal resultat redovisas och följs upp i respektive äldregrupp Erbjuda teamutbildningar för verksamheterna i förändring- och förbättringskunskap.så att de kan använda alla delarna i kvalitetsregistret samt ta ut resultat. Utveckla arbetet i hemsjukvården och hemtjänsten- Att arbeta i team med Senior alert. Rutin överrapportering av resultaten i Senior alert mellan vårdgivare och mellan olika enheter hos samma vårdgivare. Ex.slutenvård till samordningsssk, samverkar med hemtjänst. Flödesschema. Utvecklingsledare för äldre

7 God demensvård SveDem Ge en god och likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Utredning och uppföljning med registrering i SveDem via primärvården (vårdcentralern a)oavsett driftsform. Antalet utredningar med registrering i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demens sjukdom. Samtliga VC ska Antal som fått utreda och diagnos diagnostisera Antal personer som uppföljningar insjuknat i Utredningstid demenssjukdom och efter diagnos registrera i SveDem samt gör uppföljningar i SveDem Alla vård centraler och minnesmottagningar har fastställda riktlinjer/rutiner för att följa upp brukare som för behandling med antipsykosläkemedel enligt länsgemenssamma programmet. resultat redovisas och följs upp på respektive äldregrupp Fortsätta nuvarande arbete Redovisa på Närvårdens Landstinget hemsida Alla verksamheter oavsett driftsform ska arbeta efter det Länsgemensamma programmet för vård och omsorg om demenssjuka. Landstinget Utvecklingsledare demens Utv ledare demens Läkemedelskom mittén Demensnätverket BPSD Ge en god och likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Länets Antalet kommuner ska utförda ha infört ett standardiserat arbetssätt vid BPSDsymptom och registrera i BPSD-registret. nyregistrering ar i BPSDregistret. En långsiktig hållbar struktur för att bli självförsörjande i utbildning av BPSD registret finns i länet Fortsatt utbildning Kommunerna Utv ledare demens

8 God läkemedels behandling God läkemedelsbehandling för Äldre Minskad användningen av olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre Minskad användning av antiinflammator iska läkemedel för personer 75 år och äldre Minskad användning av läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre Indikatorerna mäts länsvis from april 2014 tom september % avpersoner i särskilt boende för äldre ska ha erhållit en läkemedelsgenomgån g senaste året. Fyra av sex månader under mätperioden ska visa en sänkning Se läkemedelkommittens aktivitetsplan Läkemedelskom mittén

9 God vård i livets slut Svenska Palliativa registret God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut oavsett var man vårdas. De som befinner sig i livets slutskede skall erbjudas ett brytpunktssamtal. Andel registreringar per kommun i förhållande till antalet dödsfall i kommunen+ landstinget 2014 registreras 70 %eller fler av dödsfallen blandbefolkningen i Svenska Palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåttspå de tre indikatorerna, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektinsläkemedel. Resultat redovisas och följs upp på respektive äldregrupp. Alla enheter oavsett ska har en fungerande rutin gällande hur man arbetar med palliativregistret. ta fram checklista till VC för registrering av oväntade dödsfall. Palliativa Rådet Brytpunktsamtal Andel; genomförda brytpunktsamtal 60 % eller fler av palliativa patienter i livets slut har fått ett brytpunktssamtal Utbilda läkare på vårdcentralerna. Stöd i läkargrupper på klinik med hjälp av palliativa rådet. Landstinget Palliativa rådet Palliativa rådet Smärtskattning Munhälsa Utförd validerad smärtskattnin g Munhälsa bedömd Förbättring 10 % Förbättring 10 % Sprida kunskap om VAS och APS Palliativa rådet, MAS, utvecklingsledare

10 Ordination av injektionsläkemedel mot ångest Förbättring 10 % Spridning av Palliativa rådets läkemedelsrekommendationer Palliativa rådet, MAS, utvecklingsledare Hemsjukvård Insatserna i hemsjukvården ska vara sammanhållen för att skapa en tyygg vård i hemmet 60 % av patienterna ordinärt boende ska ha en samordnad individuell plan (SIP) 2014 Utvärdering av hemsjukvården är rapporterad Följs upp en gång/år genom punktprevalens mätning. Webbutbildning i SIP Tryggvegruppen