Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Transkript

1 Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Sammanfattning Genomförande av kvalitetsuppföljning Granskning/egenkontroll Metod Resultat Granskning/Intervjuer Metod Resultat Synpunkter Sammanfattande bedömning Slutord

3 1.Bakgrund Inom vård och äldreomsorgsförvaltningen finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för uppföljning av kvalitet i verksamhet. Nämnden har antagit kvalitetskrav som anger en lägsta nivå för den vård och omsorg som ges. Uppföljningen omfattar all verksamhet inom vård och äldreomsorgsförvaltningen. Kraven utgår utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård. Kraven finns beskrivna under följande rubriker Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2.Sammanfattning Vår sammanfattande bedömning visar att det granskade området riskförebyggande arbetet är av god kvalitet inom vår förvaltning. Enligt patientsäkerhetslagen ( 2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till en hög (patient)säkerhet. Personalen skall i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vi kan se ett stort engagemang hos vårdpersonalen i verksamheterna när det gäller det förebyggande arbetet däremot,däremot saknas systematik i det riskförebyggande arbetet. Erfarenheten som finns hos personalen den tysta kunskapen, används men säkerställs inte genom skrivna rutiner. Denna kunskap som finns hos personalen ser vi en god som grund i säkerhetskulturtänkandet. Då är det viktigt att verksamhetskulturen har en öppenhet i frågan. 3

4 3.Genomförande av kvalitetsuppföljning Kvalitetsgranskningen är indelad i två delar: Granskning/egenkontroll, frågor från samtliga sju kvalitetskrav Granskning/intervjuer, frågor från område säker vård och omsorg Kvalitetsuppföljningen omfattar samtliga särskilda boende. Det särskilda boendet är uppdelat på enheter där respektive chef ansvarar för kvalitet. I verksamhetsuppföljningen har vi följt upp 12 enheter. Uppföljningen utgår från de sju områden som kvalitetskraven är uppdelad i säker vård och omsorg självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet effektivitet 3.1 Granskning/egenkontroll Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav om egenkontroll. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av den egna verksamheten så att den uppnår ställda kvalitetskrav och mål Metod Vi använde oss av ett webbaserat program Resultat Resultatet av chefernas egenkontroll/egenvärdering av följsamheten till gällande kvalitetskraven för särskilt boende. Resultatet redovisas utifrån de sex områden som kvalitetskraven är indelade i. Säker vård och omsorg 4

5 Helhetssyn och samordning Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet 5

6 Trygghet och säkerhet Tillgänglighet 6

7 3.2 Granskning/intervjuer Nämnden har fastställt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och äldreomsorgsförvaltningen som innehåller krav på medarbetare att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete och att utveckla arbetssätt och rutiner. Intervjuerna innehöll frågor från ett kvalitetsområde Säker vård och omsorg med fokus på riskförebyggande arbete. Ängabogården och Kaptenen var ej med i uppföljningen vilket berodde på att de följts upp i särskild ordning på grund av byte av utförare Metod Vi använde oss av intervjuteknik med fastställda frågor och valde att arbeta genom grupper. Grupperna bestod av vårdpersonal med deltagare både från dagpersonal och nattpersonal. Gruppens storlek varierade från tre till fem personer. Där gavs även utrymme för att framföra synpunkter. Synpunkterna har skrivits ner utan tolkning/värdering, och har grupperats för en tydlighet Resultat Resultatet är inte evidensbaserat utan är vår upplevelse utifrån intervjuerna. Resultatet utgår från de frågor som ställdes och de svar som personalen lämnade. Vi använde oss av en kravsorterare som innebär att svaren värderats mot antal svar, därefter grupperats in beroende på antalet och därefter delats in i olika färger. Dessa färger är något som Sveriges Kommun och Landsting, SKL använder sig av. Detta tydliggör resultatet vilket vi önskar underlätta för verksamheten att snabbt se vilka område som behöver en förbättringsåtgärd. Röd = uppfyller ej kraven, Gul = uppfyller delvis kraven, Grön = uppfyller helt kraven Resultatet som vi presenterar här är från samtliga 12 enheter. Varje enhetschef får sitt eget resultat för sin enhet presenterat. Enligt vårt ledningssystem får avdelningschefen i uppdrag att analysera resultatet på sina respektive enheter. Resultat från samtliga enheter 1. Vet du vad riskförebyggande arbete betyder? 2. Finns rutin angående riskförebyggande arbete? 3. Finns tid att arbeta med förebyggande arbete? Resultat: 4. Vet du vad ordet vårdskada betyder? 5. Finns rutin avseende förebyggande vård av nedanstående vårdskador? trycksår, kontrakturprofylax, ensamhet Resultat: 6. När en händelse har skett sker en återkoppling för ett lärande? Resultat: 7. Har ni samverkansmöte med olika yrkeskategorie? 8. Är dessa samverkansmöten regelbundet? 7

8 Resultat: 9. Arbetar ni efter genombrottsmetoden? Resultat: / 10. Finns rutin hur sjuksköterska/rehabpersonal skall kallas? 11. Finns rutin vid akuta händelse när sjuksköterska inte är på plats? 12. Finns rutin för beställning/instruktioner från rehabpersonal? Resultat: 8

9 4. Synpunkter Sjuksköterska (ssk) Svårt få tag på ssk helg och kväll, talar in meddelande men får ingen återkoppling Positivt att ssk finns på dagtid Svårt få hit ssk helg, kväll och natt Svårt att få hit ssk kvälls och nattetid saknar återkoppling när ssk ej kommer till Bjärke, Svårt nå ssk kväll och natt Kvalitetsmöten Senior Alert positivt alla med på en gång tidigare ringdes hit och dit Arbetar med Senior Alert och BPSD Senior Alert det är ssk som bestämmer vilka som vi ta upp vi kanske har behov av att ta upp andra men det går inte Rutiner Trygghet med rutiner arbetar utvecklande alla känner ett deltagande, alla arbetar lika Saknar rutin när det gäller riskförebyggande arbete Kvalitetsgrupp 1ggr/månad arbetar med övergripande rutiner Bemanning Låg personalbemanning Låg personalbemanning, mycket dementa vårdtagare Rehab Möjligt vore bra om rehabpersonal kunde träffa vårdtagarna inom en viss tid efter inflyttning Önskar information hur madrasserna, hur lyft fungerar Önskar få återkoppling hur träningen går som de fått instruktioner på att utföra Har signeringslistor till sjukgymnast och arbetsterapeut men ingen kollar upp Rehab kommer aldrig hit, det är vi som tar initiativet Det fattas hjälpmedel mm det kan ta två veckor innan vi får hjälpmedel Vill att rehabpersonal kommer med tips, vi vet inte vad som finns men vi kan se behov. Önskar teammöten Att det alltid finns signeringslistor Natten Natten vet inte vilken ssk som arbetar Natten saknar samverkan med ssk, de träffas aldrig Natten får ingen information om hjälpmedel, de efterfrågar vet inte vilka hjälpmedel som finns, vem ska göra det 9

10 5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning visar att det granskade området riskförebyggande arbete är av god kvalitet. Det ska finnas ett ledningssystem som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat. Det är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter, och skapar förutsättning för det systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska enligt SOFS 2011:9 tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SOL). Frågeställning? 1. Vet du vad riskförebyggande arbete betyder? 2. Finns rutin angående riskförebyggande arbete? 3. Finns tid att arbeta med förebyggande arbete? Bedömning: Frågeställning om förståelsen av vad riskförebyggande arbete betyder och om tiden finns för detta arbete visar att här behövs kunskap om betydelsen att arbeta med rutiner för riskförebyggande arbete. Reflektionen hos flertalet av vårdpersonal var att riskförbyggande arbete görs i mån av tid exempelvis tar bort mattor för att minska fallrisken men tid för att identifiera risker fanns inte alltid. Förbättringsmöjligheter: Öka kunskapen, kompetens om att arbeta riskförebyggande samt upprätta rutiner som säkerställer detta och möjliggör utveckling. Frågeställning? 4. Vet du vad ordet vårdskada betyder? 5. Finns rutin avseende förebyggande vård av nedanstående vårdskador? trycksår, kontrakturprofylax, ensamhet Bedömning: När det gäller frågan om vårdrelaterade skador upplevde vi att de flesta grupperna hade kännedom om ordens betydelse. Dock saknas metod att identifiera riskerna för vårdskada. I intervjuerna framkom även här att det gör vi ju hela tiden exempel ser till att inga rodnader/tryck finns. Risker som identifieras dokumenteras i genomförandeplanen där det beskrivs hur arbetet genomförs.vi kan se att personalgrupperna har en kompetens och ett stort engagemang som vi här kan kalla tyst kunskap. Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig till att bidra till hög (patient)säkerhet upprätthålls. Personalen skall i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. En riskanalys ska genomföras då nya metoder och behandlingar införs. I samband med beslut och bedömningar som rör den enskilde vårdtagarens vård och omsorgsbehov, ska en riskanalys genomföras för att förebygga och förhindra skador. Enligt vårt ledningssystem ansvarar avdelningschef för och initierar genomförandet av riskanalys samt åtgärda identifierade risker för att förebygga att vårdtagaren kommer till skada. 10

11 Förbättringsmöjligheter: Samla den tysta kunskap i skrivna rutiner, skapa bra arbetsmetoder föra kunskapen vidare och utveckla metoder. Frågeställning? 6.När en händelse har skett sker en återkoppling för ett lärande? Bedömning: Det finns en stor kunskap om vikten att rapportera avvikelser och att det är en del i förbättringsarbetet. Chefens återkoppling till arbetsgruppen leder till en ökad medvetenhet som i sin tur leder till engagemang hos medarbetarna. Förbättringsmöjlighet: Att sprida den kunskap som skapas inom varje arbetsplats till hela verksamheten. Frågeställning? 7. Har ni samverkansmöte med olika yrkeskategorier? 8. Är dessa samverkansmöten regelbundet? Bedömning: Samverkans möten fungerar i stort mycket bra i förvaltningen enligt vår uppfattning utifrån frågeställningen om samverkansmöten finns. Det vi menar med samverkansmöten är att olika personalkategorier delar sin kunskap för att samverka runt den enskilde. Frågan var ställd om det fanns inplanerade möten för samverkan och inte innehåll och kvalitet på samverkansmötet. Enligt SFS 2010:659 3 kap 4 ska samverkan med den enskilde och dess närstående ske vid upprättande av vårdplan/genomförandeplan. Olika patientundersökningar tyder på klara förbättringsmöjligheter i vården när det gäller kontakt och kommunikation. Bland personer med kronisk sjukdom (oavsett ålder) har endast var tredje haft en dialog om målsättning med sin vård. I England och USA är det ca 70%.( vårdanalys, Socialstyrelsen) Förbättringsmöjlighet: Öka den enskildes delaktighet. Frågeställning? 9. Arbetar ni efter genombrottsmetoden? Bedömning: Att vi valde ha med frågan om genombrottsmetoden berodde på att förvaltningen sedan 2006 arbetat för all personal att lära sig att arbeta efter denna metod. Genombrottsmetoden är en metod för arbetet med förbättringar som följer PDSA- hjulet (Plan, Do, Study, Act). Web baserad handbok finns tillgänglig för samtlig personal.vår bedömning är att de flesta upplevde arbetssättet positivt. Trots det använder sig få arbetsplatser av metoden. Förbättringsmöjligheter: Öka användandet av genombrottsmetoden för att nå uppsatta mål och krav. 11

12 Frågeställning: 10. Finns rutin hur sjuksköterska/rehabpersonal skall kallas? 11. Finns rutin vid akuta händelse när sjuksköterska inte är på plats? 12. Finns rutin för beställning/instruktioner från rehabpersonal? Bedömning: Att här finns tydliga rutiner alla kände sig trygga med hur man går tillväga för att veta hur legitimerad personal påkallas. Förbättring: Fortsätta utvecklingen med nedskrivna rutiner. 12

13 6.Slutord Ett välfungerande ledningssystem innebär att det för verksamheten finns en organisatorisk struktur med ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Detta finns ännu inte i vår förvaltning. Ett sådant systemet ska vara lättillgängligt för medarbetarna och ett stöd i det dagliga arbetet samt motiverande till att utveckla verksamhetens kvalitet. Att nå och förstå varandra i rollerna som den enskilde och personal är grundläggande förutsättningar för god vård och omsorg. Kommunikation och information är områden som har direkt bäring på patientsäkerhet. Patientlagen som kom är en intention att stärka den enskilde personen att tillsammans utveckla vården och omsorgen så att den blir säkrare. Att den enskilde känner sig respekterad och kan lita på att vård och omsorg ges på lika villkor skapar förtroende. Ser man till framtiden kommer fler att få vård och omsorg i hemmet. Äldre bor kvar i hemmet längre samtidigt som vårdtiderna i slutenvård förkortas. Med denna utveckling kommer fler anställda att arbeta i människors hem vilket ställer förändrade krav på personalen och sättet att organisera arbetet, Behoven av nära samverkan mellan sjukhus, primärvård och socialtjänst ökar enligt SKL. 13

14 1