Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Region Norrbotten Trycksår PPM 2017"

Anna-Karin Lundström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

2 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattande resultat... 3 Bakgrund... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Demografiska data... 6 Ålder... 6 Trycksår... 7 Tabeller... 9 Psykisk status... 9 Rörelseförmåga... 9 Födointag... 9 Vätskeintag Inkontinens Allmäntillstånd Fysisk aktivitet... 11

3 Sida 3 (12) Sammanfattande resultat Resultatet av 2017 års PPM-mätning av trycksår visade att trettiofem patienter hade fler än ett trycksår, äldre personer drabbas i större utsträckning. Majoriteten av trycksåren återfanns i kategori 1 (trettionio patienter) vilket tyder på att de uppkommit under sjukhusvistelsen. Hälar och ryggslut var de vanligaste ställen där trycksår fanns och den förebyggande åtgärden hälavlastning har minskat under åren från 39,1 till 24,1 och 2017 till 13,1 procent

4 Sida 4 (12) Andelen riskpatienter med förebyggande åtgärder har ökat och då framförallt förebyggande/behandlande madrass jämfört med Landstinget har inte uppnått målet att minst 90 procent av patienterna över 70 år ska ha en dokumenterad riskbedömning gjord inom 24 timmar efter inläggning Endast 67 procent av riskpatienterna riskbedöms inom 24 timmar. Att identifiera riskpatienter, riskbedöma och dokumentera patienter i ett tidigt skede samt sätta in förebyggande åtgärder i tid är avgörande för det fortsatta arbetet. I det förebyggande arbetet är det av stor vikt att i verksamheten ända ned på enhetsnivå identifiera och analysera alla sjukhusförvärvade trycksår för att ta reda på vad som orsakade trycksåret samt att arbeta vidare med att förebygga och tidigt upptäcka. Viktig är också ledningens engagemang att följa upp och fråga efter resultat samt att skapa utrymmer för förbättringsarbete.

5 Sida 5 (12) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar lidande för patienten, ökat arbete för vårdpersonal och en stor kostnad för samhället. För att få en uppfattning om andel och kategori av trycksår samt vilka preventiva insatser som utförs, så görs kontinuerligt punktprevalens mätningar (PPM) vid landets slutenvårdsinrättningar. Mätningarna ger en ögonblicksbild som ska användas för fortsatt utvecklingsarbete. Region Norrbotten (RN) började 2009 genomföra mätningar av trycksår och har deltagit i alla nationella mätningarna sedan Vecka 11, 2017 genomfördes den nationella mätningen av trycksår. I denna mätning deltog 39 av 44 enheter av NLL:s slutenvårdsenheter från när- och länssjukvård. Syftet med PPM-mätning av trycksår är att kartlägga risk för och förekomst av trycksår hos inneliggande patienter. Resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete beträffande riskbedömning, åtgärder och dokumentation. Målet är att ingen patient ska få trycksår under sin vårdtid om det kan undvikas och att sår som finns ska behandlas. Målet är även att förbättra dokumentationen av hudbedömning inklusive trycksår samt riskbedömning för trycksår. I Region Norrbottens handlings plan för trycksår är målen: Minst 90 procent av patienterna över 70 år ska ha en dokumenterad riskbedömning gjord inom 24 timmar efter inläggning. 100 procent av riskpatienterna ska ha minst två förebyggande åtgärder insatta. Metod Punktprevalensmätningen består av observation, riskbedömning och journalgranskning. Observationerna genomförs i vecka 11 i hela Sverige och på i förväg angivet datum som bestäms av Region Norrbotten. Den metod som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) valt för PPM trycksår baserar sig på den metod som European Pressure Ulcer Advisory Panel utarbetade 2001 samt det amerikanska kvalitetsregistret "Collaborative Alliance for Nursing Outcomes". Riskbedömningen sker enligt Modifierad Nortonskala, en bedömningsskala som har används under många år i Sverige. Personer med Nortonpoäng 20 och lägre löper risk att få trycksår. För dessa personer måste preventiva åtgärder sättas in. I metoden igår att journalgranska samtliga personer som är 18 år och äldre och som har legat inne mer än 24 timmar. I journalgranskningen undersöks om patienten har fått dokumenterad riskbedömning, hudbedömning och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningen inklusive akutmottagningen. Resultatet av trycksårsmätningen registreras i ett nationellt webbaserat system.

Totalt deltog 40 av 43 enheter vilket motsvarar 91 procent av alla slutenvårdens enheter.

6 Sida 6 (12) Resultat På nationella nivå ligger trycksåren kvar på samma resultat 13,5 procent För riskpatienter är den betydligt högre, procent.23,1 procent Infoga graf Demografiska data Mätningen i regionen omfattade sluten somatisk och psykiatrisk vård samt länets OBS-platser. Totalt deltog 40 av 43 enheter vilket motsvarar 91 procent av alla slutenvårdens enheter. I mätningen tillfrågades 492 patienter och av dessa deltog 468 patienter (kvinnor 211, män 257). Bortfallet bestod av 15 patienter som avböjde deltagande och 9 föll bort av annan orsak. Ålder Av de patienter som deltog i mätningen var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Största andelen patienter fanns i ålderskategorierna år.

7 Sida 7 (12) Trycksår Totalt identifierades 109 trycksår hos 73patienter. Vanligaste lokalisationen var ryggslut/sacrum och hälar. De allvarligase trycksåren hittades på sittbensknölar, ryggslut, hälar och under kategorin annat.(8,11 ) Värdet har inte förbättrats sen mätningen patienter hade mer än ett trycksår. 39 patienter hade ett trycksår 25 patienter hade två trycksår 7 patienter hade tre trycksår 3 patienter hade fyra trycksår Störst antal trycksår är kategori 1-2 vilket innebär att de troligtvis hade uppstått efter inläggning på sjukhus

8 Sida 8 (12) Patienter över 80 år drabbas i större utsträckning av trycksår i kategori 3-4. Mest utsatt är ryggslut/sacrum därefter häl. Detta stämmer överens med det nationella resultaten

9 Sida 9 (12) Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Kategori 2. Delhudsskada (ytligt sår eller blåsa). Kategori 3. Fullhudsskada (subkutant fett synligt). Kategori 4. Djup fullhudsskada (involverar ben, sena, muskel/nekros) Tabeller Psykisk status Psykisk status Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Stundstal förvirrad 33,78 18,27 20,73 Helt orienterad i tid och rum 47,30 76,90 72,22 Svarar ej adekvat på tilltal 12,16 4,06 5,34 Okontaktbar 6,76 0,76 1,71 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Rörelseförmåga Rörelseförmåga Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Full 25,68 69,54 62,61 Något begränsad 29,73 20,30 21,79 Orörlig 14,86 1,27 3,42 Mycket begränsad 29,73 8,88 12,18 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Födointag Födointag Med trycksår Utan trycksår Totalsumma

10 Sida 10 (12) Normal portition 25,68 67,51 60,90 Halv portion 24,32 8,63 11,11 Mindre än en halv portion 33,78 8,63 12,61 3/4 portion 16,22 15,23 15,38 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Vätskeintag Vätskeintag Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Mer än 1000 ml/dag 48,65 69,54 66, ml/dag 21,62 24,37 23, ml/dag 12,16 3,55 4,91 Mindre än 500 ml/dag 17,57 2,54 4,91 Totalsumma 100,00 100,00 100,00

11 Sida 11 (12) Inkontinens Inkontinens Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Nej 10,81 68,53 59,40 Tillfällig 13,51 9,39 10,04 Urin- och tarminkontinens 37,84 6,09 11,11 Urin- eller tarmkontinent 37,84 15,99 19,44 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Allmäntillstånd Allmäntillstånd Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Gott 25,68 53,30 48,93 Dåligt 27,03 8,88 11,75 Ganska gott 37,84 37,56 37,61 Mycket dåligt 9,46 0,25 1,71 Totalsumma 100,00 100,00 100,00 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Med trycksår Utan trycksår Totalsumma Går med eller utan hjälpmedel 18,92 69,04 61,11 Rullstolsburen 13,51 8,38 9,19 Sängliggande 35,14 5,08 9,83 Går med personal 32,43 17,51 19,87 Totalsumma 100,00 100,00 100,00

12 Sida 12 (12) Andel med trycksår Andel med trycksår kategori 2-4 Andel riskpatienter Genomsnitt riskpoängsumma Andel med någon förebyggande åtgärd Andel med lägesändring i säng Andel med tryckreducerande dyna i stol Andel med förebyggande eller behandlande madrass Andel med lägesändring i stol Andel med hälavlastning Axis Title FILTER: Andel med glidlakan/glidmatta Andel med annan utrustning N ,0 7,1 21,1 22, 5 67,3 16,5 2,4 64,8 7,5 13,0 6,1 2,2 PPM-mätningar trycksår NLL och riket v v v v v v v NLL Riket

Relevanta dokument

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar