Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Transkript

1 Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare: Per-Henrik Nilsson, Malin Larsson

2 Bakgrund I den här gruppen arbetar alla gruppmedlemmar på Växjö respektive Ljungby lasarett. De avdelningar som är representerade är kirurgen, infektionskliniken och medicinkliniken. Då samtliga deltagare i gruppen är ansvariga för Senior alert på sin avdelning har vi valt att göra ett förbättringsarbete om detta. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där man identifierar risk för trycksår, undernäring och fall hos individer över 5 år. En riskbedömning görs genom att använda sig av Modifierad Nortonskalan, SF MNA och Downton Fall Risk Index. Har en risk identifierats ska åtgärder sättas in. Exempel på en åtgärd kan vara att en patient med identifierad fallrisk erhåller halksockar. Inom slutenvården görs en riskbedömning inom h efter det att patienten anlänt till avdelningen. Då patienterna är på en vårdavdelning väsentligen kort tid är det svårt att se någon egentlig förbättring av de åtgärder som satts in. Under den tid vi arbetat med Senior alert och riskbedömningar har vi noterat att en stor andel äldre har risk för undernäring. Malnutrition hos äldre är ett viktigt område att belysa då det är något som kan leda till flera komplikationer. Med anledning av detta har vi valt att inrikta vårt arbete på just undernäring. Mål och syfte Alla Linnéor med identifierad risk för undernäring enligt Senior alert med hemsjukvård ska få sin risk överrapporterad. Mätning Först gjordes en testcykel där det genomfördes en mätning på patienter med identifierad risk för undernäring enligt Senior alert som inte hade kommunala insatser. Patienterna skulle ha varit vårdade på respektive avdelning under september månad och vara över 75 år. Vi hade en uppfattning av att de patienterna ej följdes upp. Det visade sig dock att dessa patienter var väl uppföljda av dietist eller i primärvården. Här fanns alltså inget behov av något förbättringsarbete. Därefter gjordes testcykel nummer två där mätningen genomfördes på patienter vårdade under september månad, över 75 år, med risk för undernäring enligt Senior alert och med hemsjukvård. Patienter som passade in i denna mall valdes slumpmässigt ut från registret. Mätningen innehöll följande: Kontroll av omvårdnadsepikris. Är det angivet att det finns en identifierad risk för undernäring och vilka åtgärder som satts in. Kontroll av samordnad vårdplan i LINK. Är det angivet att det finns en identifierad risk för undernäring och kommer kommunen att följa upp. Intervju med ansvarig distriktsjuksköterska. Se bilaga 1 för frågor. Intervju med Linnéa. Se bilaga 1 för frågor. Grundtanken var att välja fem patienter från varje avdelning, alltså tjugo patienter, men urvalet begränsades på grund av antalet registrerade riskbedömningar gjorda på vissa avdelningar under mätmånaden. Mätningen gjordes därför på tolv patienter.

3 Efter genomfört förbättringsarbete (som finns att läsa om under nästa rubrik) genomförders ytterligare en mätning inom testcykel två. Denna mätning gjordes på tolv slumpmässigt utvalda patienter vårdade under december månad. Mätningen utfördes på samma sätt som den första men utan intervjuer. Förändringar och förbättringar som testats Efter genomförda mätningar konstaterades att vi inom slutenvården är bristfälliga i rapporteringen till kommunen vad beträffar risk för undernäring. Utifrån detta utarbetades en lathund. Lathunden utarbetades för att vara ett enkelt hjälpmedel vid hemgångsplanering för patienter med identifierad risk för undernäring. Under november månad introducerades och spreds lathunden på de fyra aktuella avdelningarna. De placerades väl synliga vid datorerna på samtliga sjuksköterskeexpeditioner. Lathunden, var god se bilaga. Information om förbättringsarbetet och lathunden har spridits på arbetsplatsträffar, via mejl samt i det dagliga arbetet. Andra aktiviteter Studiebesök på Ljungberga i Ljungby. Vi har även inom gruppen besökt varandras arbetsplatser. Resultat Risk för undernäring nämnd i omvårdnadsepikris: 1 Risk nämnd Risk ej nämnd Efter införandet av lathunden nämns risken för undernäring i fler omvårdnadsepikriser. Dock är detta något som fortfarande glöms i viss utsträckning.

4 Insatt åtgärd nämnd i omvårdnadsepikris: 1 Åtgärd nämnd Åtgärd ej nämnd Det visade sig att insatta åtgärder nämns mer frekvent än att det finns en identifierad risk för undernäring både före och efter införandet av lathund. Detta är något anmärkningsvärt med tanke på att det för läsaren av omvårdnadsepikrisen kan tänkas vara intressant att veta varför en åtgärd satts in. Utskrivningsvikt finns med i omvårdnadsepikris: 1 Finns Finns inte Vad beträffar vikten sågs glädjande resultat redan innan införandet av lathund. Undernäring nämnd i LINK: 1 1 Ja Nej

5 Under granskningen av LINK observerades att konversationerna där var väldigt inriktade på praktiska saker. Exempelvis när patienten kan komma hem, att Apodosen ska vara uppdaterad, att omvårdnads- och medicinskepikris ska vara klara och signerade osv. Senior alert eller identifierade risk nämns inte. I den samordnade vårdplanen som patienten får med sig i handen står ofta bara att samma insatser som tidigare gäller och vilken Vårdcentralsdoktor som patienten kan vända sig till efter utskrivning. Som komplettering till journalgranskningen har intervjuer med ansvariga distriktssköterskor gjorts. Även de utvalda patienterna har kontaktats efter det att de blivit utskrivna. Dessa intervjuer genomfördes före införandet av lathunden på avdelningarna. Intervjuerna gav i stort sett samma resultat som journalgranskningen. Ingen distriktssköterska hade fått information om att det fanns en identifierad risk för undernäring enligt Senior alert. Dessutom var det endast en av de utvalda patienterna som riskbedömts på nytt vid hemkomst. Anledningarna till att riskbedömningen inte gjorts av hemsjukvården var flera. Bland annat var det på många distrikt som de ännu inte infört Senior alert bland vårdtagare boende i hemmet eller hade distriktssköterskorna bedömt att en ny riskbedömning inte var nödvändig. I intervjun med Linnéorna framgick att de flesta var nöjda med mathållningen hemma. Merparten visste att de hade fått näringsdryck när de låg på lasarettet men inte många visste varför. Knappt hälften utav Linnéorna hade även fått näringsdryck hemma. I stort sett hade ingen blivit vägd hemma, endast ett fåtal hade vägt sig själva. Vilka effekter har resultatet på respektive verksamheter Resultatet i sig har ingen större effekt på respektive avdelning. Däremot har antalet riskbedömningar ökat på samtliga avdelningar. Om överrapporteringen av identifierade risker och insatta åtgärder förbättras, är det lättare för kommunen att följa upp. Allt för att göra vardagen bättre för Linnéa. Hur går vi i teamet vidare Genom att medverka i Linnéaprojektet har intresset och medvetenheten för Senior alert ökat på avdelningarna. Riskbedömning och åtgärder har diskuterats mer flitigt på arbetsplatsträffar, sjuksköte- och undersköterskemöten. Detta arbete har fokuserat på nutrition, men lathunden fungerar även för trycksår och fall. Vi kommer att fortsätta att försöka förbättra oss på att rapportera över identifierade risker och utförda åtgärder till kommunen.

6 BILAGA, 1 LINNEA, 11, frågor till distriktsköterska och Linnea Frågor till ansvarig dsk: Fick du veta om att det fanns en identifierad risk för undernäring? Har det gjorts någon ny riskbedömning enligt senior alert? Om ja: Finns det fortfarande risk för undernäring? Har det satts in några förebyggande åtgärder? Om nej: Varför? Frågor till Linnea: Vad äter du hemma? Fick du näringsdryck när du låg inne på lasarettet? Om ja: Har du fått någon näringsdryck även hemma? Vet du varför du fick näringsdryck på lasarettet? Har du vägt dig någon gång sedan du kom hem?

7 BILAGA, Att tänka på vid hemgångsplanering för patienter registrerade i Senior Alert med identifierad risk för undernäring Innan VPL skickas: - Gör uppdaterat status - Om risk för undernäring upptäckts skriv det under nutrition och skriv också om utförda åtgärder som t ex näringsdryck Vid vårdplaneringen: - Ta upp risk för undernäring och utförda åtgärder I omvårdnadsepikrisen under sökordet nutrition ska det finnas med: - Risk för undernäring finns - Vilka åtgärder som är utförda - Utskrivningsvikt