Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Transkript

1 SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från Revideras Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende. En förutsättning för en god och säker vård och omsorg på Solna stads vård- och omsorgsboende för äldre personer är att omvårdnadspersonalen har en god kompetens och samarbetar i team. Att förebygga fall, nutrition, trycksår samt arbeta för god munhälsa är viktiga områden för äldre. Senior Alert bygger på ett förebyggande arbetssätt med tre grundtankar vilka är systematik, struktur med ett tydligt resultat. Dessa områden är kopplade till varandra. En person med dålig munhälsa äter sämre vilket kan leda till undernäring. En undernärd person har lättare att falla och få en höftfraktur vilket kan leda till större risk att utveckla trycksår. Dessa risker finns för patienter/boende inom olika verksamheter oavsett huvudman. De evidensbaserade instrumenten för riskbedömning tillsammans med evidensbaserade åtgärder hämtade från vårdprogram skapar en struktur att arbeta efter. Systematik Samtliga patienter/boende riskbedöms genom evidensbaserade instrument som, Modifierade Norton skalan som är ett bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår. SF-MNA (Short form-mini Nutritional Assessment) bedömer risk för felnäring/undernäring (utökad MNA är möjligt att välja till). Downton Fall Risk Index (DFRI) bedömer fallrisk. ROAG vid -munhälsobedömning SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

2 SID 2 (11) Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister Senior Alert medverkar till utvecklandet av nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård oavsett vem som tillhandahåller vården. Teamarbetet överbryggar gränser och främjar kontinuiteten i hälso- och sjukvården. En nationell och gemensam databas skapar förutsättningar för att utvärdera vården och omsorgen samt att jämföra olika enheters arbete med att förebygga och behandla skador. Registret erbjuder möjligheter att utforma nya arbetssätt. Genom att ta tillvara och använda insamlad data kan verksamheten stärkas, förbättras, utveckla och värdera vårdens och omsorgens kvalitet. Senior alert erbjuder en ny dimension för kompetensutveckling för personal inom vård och omsorg. Senior alert är ett webbaserat register som är åtkomligt via inloggning på internet. Övergripande mål Det övergripande målet är att förebygga skador och främja hälsa hos patienter/boende på vård- och omsorgsboende i Solna kommun. Omvårdnadsförvaltningens ledningsgrupp beslutade att registrering i kvalitetsregistret Senior Alert skulle införas på alla vård- och omsorgsboende i Solna kommun den 1 februari Utvecklingsarbete för riskbedömningar och registrering I Senior alert. Alla vård- och omsorgsboende ska skapa en lokal rutin för hur teamarbete med att utföra riskbedömningar för fall, nutrition, trycksår och munhälsa ska genomföras. I den lokala rutinen ska det även framgå hur registrering i Senior Alert ska göras. Det är vård- och omsorgsboendets lokala koordinatorer som ger behörig för användare att registrera i Senior alert. Vem/vilka som ska registrera i registret ska framgå av den lokala rutinen. Riskbedömningar ska göras av ett team som bör består av arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och omvårdnadspersonal, läkare bör medverka när så krävs. Riskbedömningar ska göras vid inflyttning till vård- och omsorgsboendet samt vid

3 SID 3 (11) förändringar i hälsotillståndet, som påverkar risken för fallolyckor, nutrition och trycksår dock minst en gång per år. Uppföljning av tidigare riskbedömning ska göras efter fallolyckor och när trycksår har uppstått. Teamet ska formas efter patients/boendes behov och när så är möjligt bör anhöriga/närstående vara med. Patienten/boende är en auktoritet utifrån kunskapen om sig själv och det samma kan gälla anhöriga/närståenden. I teamarbetet är patienten/boende en länk i temat. Ansvarsområden Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Uppmuntra till att utföra riskbedömningar Följa upp riktlinjen samt vid behov revidera den Göra en sammanställning av samtliga fall inom särskilda boende och rapportera till omvårdnadsnämnden via patientsäkerhetsberättelsen. Verksamhetschefen ansvarar för att: Att det finns tillgång till utrustning, personal och lokaler som behövs för att kunna ge en säker och trygg vård. Att personalen har adekvat utbildning/kunskap i förflyttningsteknik och kan arbeta på ett säkert sätt Att personalen har kunskap och kännedom om Downton fall index och att de arbetar förebyggande. Att rapportera avvikelser till MAS enligt rutin för avvikelserapportering Sjusköterskans ansvarar för att: Medverka vid riskbedömning när ny boende flyttar in samt vid behov minst en gång per halvår Att checklistan gås igenom för att förebygga fall Medverka vid analys av omständigheterna kring fall och vidta åtgärder i samråd med den enskilde, sjuksköterskan, arbetsterapeuten och omvårdnadspersonalen. Dokumentera i omvårdnadsjournalen Skriva avvikelserapport. Medverka vid interutredning enligt lokal rutin. Registrera i Senior Alert.

4 SID 4 (11) Sjukgymnasten ansvarar för att: Riskbedömning gör när ny boende flyttar in samt vid behov Att checklistan gås igenom för att förebygga fall Medverka vid analys av omständigheterna kring fall och vidta åtgärder i samråd med den enskilde, sjuksköterskan, arbetsterapeuten och omvårdnadspersonalen. Dokumentera i omvårdnadsjournalen Handleda personal i fallprevention Prova ut och beställa hjälpmedel. Medverka vid skrivande av avvikelserapport och internutredning. Arbetsterapeutens ansvarar för att: Medverka vid riskbedömning när ny boende flyttar in samt vid behov Att checklistan gås igenom för att förebygga fall Medverka vid analys av omständigheterna kring fall och vidta åtgärder i samråd med den enskilde, sjuksköterskan, sjukgymnasten och omvårdnadspersonalen Dokumentera i omvårdnadsjournalen Prova ut och beställa hjälpmedel. Handleda personal i fallprevention Medverka vid skrivande av avvikelserapport och internutredning. Undersköterskan/vårdbiträde ansvarar för att: Medverka vid riskbedömning när ny boende flyttar in Riskbedömning görs när ny boende flyttar in Medverka vid analys av omständigheterna kring fall och vidta åtgärder i samråd med den enskilde, sjuksköterskan, sjukgymnasten och arbetsterapeuten. Arbeta förebyggande Ta del av utbildningar rörande fall och förflyttningsteknik samt arbeta på ett säker och förebyggande sätt. Känna till och vara väl förtrogen med riskbedömningar och åtgärder Rapportera alla fall till sjuksköterskan. Dokumentera i socialjournal/genomförandeplan.

5 SID 5 (11) Riktlinjer vid fallriskbedömning Äldre multisjuka med nedsatt allmäntillstånd har en ökad risk för fall och fallskador. Det är viktigt att förhindra fallskador för att minska lidandet för den enskilde men också för att minska kostnaderna för de konsekvenser som fallskador utgör inom hälso- och sjukvården. Syfte Riskbedömning görs främst för att identifiera boende med fallrisk men bedömningen ökar också personalens medvetenhet och arbetssätt samt ökar den boendes och närståendes medvetenhet om risker för att falla. Mål Målsättningen är att minska och förebygga antalet fall och fallskador inom den kommunala hälso- och sjukvården. Omvårdnadsförvaltningen SID 5 (11) Metod/genomförandet Alla personer som flyttar in på särskilt boende ska fallrisk bedömas enligt Downton fall risk index. När den boende blivit bedömd som risk för fall ska arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och kontaktperson/omvårdnadspersonal tillsammans med den boende och berörd personal gå igenom checklistan för att förebygga fallolyckor och vidta åtgärder som sedan dokumenteras i boendes vårdplan. Riskbedömning ska även göras vid förändrat hälsotillstånd. Uppföljning Uppföljning av fallriskbedömningen ska göras kontinuerligt dock minst var 6:e månad. Uppföljning ska alltid göras vid förändrat hälsotillstånd. Registrering/avvikelse fall Avvikelser rapporteras in enligt rutin för avvikelserapportering. Fallriskbedömning Sjuksköterskan, kontaktperson/omvårdnadspersonal tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut bildar ett team runt patienten/boende. Fallriskbedömning göra av teamet i det nationella riskbedömningsprogrammet Senior Alert. Fallriskbedömning ska göras inom 2 veckor efter inflyttning till äldreboendet Down Fall Risk Index blankett för bedömning av risk för fallskada ska användas och finns i Senior Alert. Uppföljning av fallriskbedömningen görs vid förändring i hälso- tillståndet och vid ev. ny fallolycka

6 SID 6 (11) Dokumentationen ska göras i Senior Alert och i omvårdnadsjournalen. Fallanalys efter fall, ingår i avvikelsehantering/avvikelserapportering. Dokumentation av fallanalys ska göras i omvårdnadsjournalen Falloyckor och rapportering När en boende fallit/ramlat ska kontakt med sjuksköterska alltid tas. Personal som upptäcker en fallolycka ska skriva en fallrapport som lämnas till sjuksköterskan. Vid fallrapportering används blankett Avvikelserapporterings blankett som finns på MAS hemsida. Fyll i alla uppgifter noggrant Fallolycka skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen under rubrik: fallolycka Tillsammans gör sjuksköterska, paramedicinare och omvårdnadspersonal en fallanalys och vidtar åtgärder för att förebygga ytterligare fallolycka. Vid fallolycka som medfört skada som fraktur eller byte av vårdnivå ska verksamhetschefen informera MAS MAS beslutar efter fallanalys och internutredning om fallolyckan skall anmälas vidare till Socialstyrelsen enlig Lex Maria. Fallanalys efter fallolycka ingår i avvikelsehantering/avvikelserapportering. Dokumentation av fallanalys ska göras i omvårdnadsjournalen Tips för att förebygga fallolyckor Använd halkskydd under mattan alt dubbelhäftande tejp eller ta bort mattan Handtag på lämpliga ställen i lägenheten. Vid t.ex. badrumsdörren, duschen och sängen Lösa el- och telefonsladdar på golvet. Fäst dem med självhäftande lister, stift eller använd sladdvinda Hala skor och tofflor som saknar bakkappa, halkfria inneskor eller antihalksocka. Nylonstrumpor kan göra vissa Hala och lösa mattor eller mattor med kant på som står upp. Skor som är ostadiga att gå med. Se upp med snedgångna klackar. Hjälpmedel i badrum t.ex. duschpall, halkmatta, handtag. Telefon kanske behövs en extra telefon eller sladdlös telefon Belysning i lägenheten, flerpunktsbelysning, med god ljusstyrka. Nattbelysning i anslutning till toaletten. Sensorlampa som tänds när någon rör sig i rummet. Timer som startar på kvällen.

7 SID 7 (11) Toalettbesök, kanske kan en fristående toalett eller urinflaska kan underlätta. Färgad plast bakom toalettstolen. Markera toalettdörren och dess handtag samt toalettringen. Pröva att ha toalettlampan tänd. Utprovade hjälpmedel finns tillgängliga. Regelbundna kontroller av bromsar på rollator, doppskor på käppar etc. Kontrollera rullstolens funktioner. T ex, bromsar och att tippskydden är nedfällda. Pumpa rullstolens hjul. Markera rollatorhandtagen. Läkemedelsgenomgång Läkemedelsgenomgång för att kartlägga om något läkemedel ger den boende en ökad fallrisk Andra hjälpmedel Finns behov av nya glasögon, hörapparat, extra mellanmål, nattsmörgås, vattenglas på nattduksbordet? Riktlinjer vid anpassning av omgivningen för att förebygga falloyckor Genom att socialstyrelsen från och med den 15 juni beslutat att upphäva föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) gäller hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär att den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Åtgärder för att förebygga risker ska hanteras som tidigare enligt hälso- och sjukvårdslagen. När anpassning av omgivningen måste vidtas för att skydda den boende/patienten för skada så måste en riskbedömning göras innan. Dokumentationen skall innehålla resultatet av riskbedömningar som gjorts. Individuell uppföljning och utvärdering ev. omgivningsanpassningars skall göras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Läs: Meddelandeblad 2/2010 från Socialstyrelsen SOSFS 2010:1 Upphävande av SOSFS 1980:87 Frågor och svar från Socialstyrelsen angående SOSFS 2010 Finns att läsa på: Verksamhetschefens ansvar: Har ett samlat ledningsansvar SOSFS 2005:12 och ansvarar för att verksamheten tillgodoser en god och säker vård och att se till att rutiner är kända och efterlevs. Att det finns tillgång till utrustning, personal och lokaler som behövs för att kunna ge en säker och trygg vård. Att personalen har adekvat utbildning, kunskap och har kännedom om riskbedömningar för

8 SID 8 (11) att arbeta på ett säkert sätt Att rutiner finns för riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår samt ev. anpassning av omgivningen. Att registrering av omgivningsanpassningar som förekommer inom verksamheten sker. Sjusköterskans ansvarar för att: Att riskbedömning för nutrition, trycksår och ev. omgivningsanpassning görs vid nyinflyttning samt vid förändrat hälsotillstånd Medverka vid riskbedömningar, uppföljning och analys av ev. insatta åtgärder och dokumentera i omvårdnadsjournalen Inhämta samtycke från den boende/patienten till omgivningsanpassning som t.ex. sänggrind, bälte och larmmatta. Samtycket ska alltid dokumenteras i omvårdnadsjournalen Om samtycke inte går att inhämta ska socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2010 följas. Kontakt med anhöriga Sjukgymnasten ingår i team för riskbedömningar och ansvarar för att: Att riskbedömning för fall och ev. omgivningsanpassning görs vid nyinflyttning samt vid förändrat hälsotillstånd. Medverka vid riskbedömningar, uppföljning och analys av ev. insatta åtgärder och dokumentera i omvårdnadsjournalen Inhämta samtycke från den boende/patienten till omgivningsanpassning som t.ex. sänggrind, bälte och larmmatta. Samtycket ska alltid dokumenteras i omvårdnadsjournalen Kontakt med anhöriga Arbetsterapeutens ingår i team för riskbedömningar och ansvarar för att: Prova ut, beställa och följa upp individuellt utprovade hjälpmedel. Medverka vid riskbedömningar, uppföljning och analys av ev. insatta åtgärder och dokumentera i omvårdnadsjournalen Inhämta samtycke från den boende/patienten till omgivningsanpassning som t.ex. sänggrind, bälte och larmmatta. Samtycket ska alltid dokumenteras i omvårdnadsjournalen Kontakt med anhöriga Undersköterskan/vårdbiträde ingår i team för riskbedömningar och ansvarar för att: Medverka vid riskbedömningar, uppföljning och analys av ev. insatta åtgärder och dokumentera i omvårdnadsjournalen Arbeta förebyggande Känna till och vara väl förtrogen med riskbedömningar och ev. åtgärder Kontakt med anhöriga

9 SID 9 (11) Riktlinjer för att förebygga trycksår Trycksår är en komplikation och orsakar stort lidande för patienten. En del trycksår har uppkommit på äldreboendet och andra har uppstått på annan enhet som akutsjukhus, i hemmet eller på annat boende. Ett trycksår är en lokal skada och ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Trycksår kan även uppstå om ett föremål trycker mot huden. Vissa trycksår är oundvikliga på grund av fysiologiska hudförändringar i samband med döendet. Cirkulationen i huden minskar och i dessa fall kan trycksår vara mycket svårt att undvika trots förebyggande åtgärder. Skjuv Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra. Skjuv kan uppstå när en persons huvudända höjs och personen glider ned i sängen, detta kan även uppstå i stol eller rullstol. Friktion eller skjuv uppstår när en person dras och inte lyfts i sängen. Det kan även uppstå när en kroppsdel gnids mot underlaget. Riskbedömning Vid inflyttning till äldreboendet ska en riskbedömning för trycksår göras på alla personer. Dokumentation ska göras i omvårdnadsjournalen och i det nationella registret Senior Alert. Rickbedömning ska även göras vid försämring av hälsotillståndet. Internationellt används mest Bradenskalan och Nortonskalan. I Sverige används Nortonskalan mest. En riskbedömning består av en riskbedömningsskala, hudinspektion och en klinisk bedömning. Trycksår definieras enligt följande: Grad 1 Rodnad som inte bleknar vid tryck (kvarstående missfärgning med hel hud) Grad 2 Delhudsskada (ytlig epitelskada, spricka eller avskavning av huden) Grad 3 Fullhudsskada utan sårkavitet/sårhåla Grad 4 Djup fullhudsskada med djup sårkavitet/sårhåla Dokumentation i omvårdnadsjournal och i Senior Alert Riskbedömning, hudinspektion, förebyggande åtgärder och resultat ska dokumenteras och journalföras enligt hälso- och sjukvårdslagen. En korrekt dokumentation är en förutsättning för att kvalitetssäkra insatta åtgärder. En sårvårdsjournal skall upprättas. En noggrann beskrivning av trycksårets utseende och fotografi skall ingå i dokumentationen.

10 SID 10 (11) Trycksårsprevention. Alla personer i riskzonen eller med trycksår kategori 1 ska ordineras en tryckreducerande eller tryckavlastande madrass i sängen och dyna i stol/rullstol. Hälar ska hållas lyfta från underlaget. Glöm inte att kontrollera att örat inte är vikt när personen ligger på sidan. Vändschema/lägesförändring Vändschema ska användas för planerade lägesändringar i säng och stol/rullstol. Lägesändring anses som en av de viktigaste och mest effektiva metoderna för att förebygga trycksår. Hudvård Fuktig hud har rapporterats vara en stor riskfaktor för att utveckla trycksår. Håll huden torr, mjuk och smidig. Nutrition Ofrivillig viktnedgång, ätsvårigheter och undervikt är faktorer som ska beaktas när risk för trycksår bedöms. Riskbedömning enligt modifierad Nortonskalan, finns i Senior Alert och skall göras vid inflyttning till äldreboendet samt vid förändring i hälsotillstånd. 20 poäng = innebår ökad risk för trycksår och en aktiv trycksårsprofylax/skärpt total omvårdnad ske ges. Information till boende, anhöriga/närstående Boende och anhöriga/närstående ska vara delaktiga i vården så mycket som det går. Risker för trycksår, åtgärder och behandling ska förklaras och diskuteras. Information till omvårdnadspersonalen Det är viktigt att omvårdnadspersonalen är väl informerad och delaktigt i det förebyggande arbetet samt i omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan har ordinerat. Informera annan vårdgivare vid byte av vårdnivå Vid byte av vårdnivå ska det framgå av dokumentation som följer med patienten om förebyggande åtgärder ska upprätthållas eller om patienten har ett trycksår/tryckskada. Avvikelserapportering. Antal tryckskador och var de uppkommit rapporteras varje månad till MAS. Stor vikt läggs vid prevention och riskbedömningar görs alltid vid inflyttning till vård och omsorgsboendet. MAS skickar varje månad ut en webbenkät till verksamhetscheferna för alla

11 SID 11 (11) äldreboenden i Solna. I enkäten ska antal trycksår, var de uppstått och vilken kategori de tillhör rapporteras. MAS sammanställer avvikelser och redovisar för omvårdnadsnämnden. Resultatet finns även på MAS hemsida Nationell punktprevalensmätning av trycksår/tryckskador genomförs årligen Alla vård och omsorgsboende skall delta i denna årliga mätning vars syfte är att ligga till grund för utvecklings- och förbättringsåtgärder. Förbättringsarbete är till för att minska förekomsten av trycksår. Punktprevalens mätningen består av observation, riskbedömning och journalgranskning. Inför mätningen av trycksår rekommenderas alla sjuksköterskor att genomgå internetutbildning.