Spridning av säkrare praxis

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spridning av säkrare praxis"

Transkript

1 Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR?

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: Fax: E-post: Hemsida: Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Grafisk form: Ordförrådet AB Illustration: Robert Källgren

3 Spridning av säkrare praxis Ett projekt men sen då? Kvalitetsförbättringar kommer inte till stånd utan aktiviteter och sprids inte vidare utan aktiviteter. Prof John Övretveit, MMC, Karolinska Institutet För att ett förbättringsarbete ska bli bestående måste det genomsyra hela systemet. Chefer på olika nivåer och ledningar i deltagande organisationer måste vara engagerade. Spridning av lyckade idéer och säkrare arbetssätt är ett ledningsansvar. Vad menar vi med spridning? Med spridning i detta sammanhang avses att alla i alla delar av organisationen och på alla nivåer ska ändra praxis och/eller rutiner för att åstdkomma en säkrare vård. Varför spridning? Det finns alltid risk för att förbättringar inte blir bestående och inte heller sprids vidare efter själva projekttiden. Därför är det viktigt att ledningen redan vid projektets start utser personer som ska ansvara för spridningen. 1

4 1. Vad ska spridas? Tillämpning av säkrare rutiner och arbetssätt som lett till minskning av vårdskador är det som ska spridas. Det kan exempelvis handla om att det i journalen ska finnas en dokumenterad indikation för en patients alla läkemedel, att alla patienter vid utskrivning ska veta vilka läkemedel han/hon ska ta, varför och hur länge, att bedöma förekomst av förhöjd fallrisk hos alla riskpatienter vid inskrivning eller vid ny kontakt, att minska förekomst av vårdrelaterad urinvägsinfektion till högst 3 procent, att ingen patient ska drabbas av trycksår, att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. 2. Till vilka delar av organisationen ska förbättringsarbetet spridas? Det är viktigt att tänka igenom vilka patienter på andra avdelningar/ enheter och i andra vårdformer som berörs och till vilka förbättringsarbetet ska spridas. Dessa kan vara: Andra avdelningar på kliniken. Andra kliniker i landstinget. Särskilda boenden i kommunerna. Vårdcentraler i området. 3. I vilken takt ska spridningen ske? Tänk på att planera spridningen i en realistisk takt. Formulera ett mål där det framkommer i vilken takt spridningen ska ske. Allt kan inte spridas på en gång till alla. Börja där det finns ett påtagligt behov. Finns det grupper som är mer intresserade än andra? Börja med dem som efterfrågar förändring och de som är positiva och vill arbeta med förbättring. (Se bilaga 1) 2

5 4. Vilka personer/funktioner måste involveras i spridningsarbetet? I de flesta verksamheter finns ett antal viktiga nyckelaktörer. Slutanvändarna, dvs personal som ska börja arbeta på ett bättre och säkrare sätt. Chefer på olika nivåer samt ledningar med ansvar för verksamheten. Verksamhetsutvecklare. Team som medverkat i förbättringsarbetet och kan visa upp lyckade förändringar. Förtroendevalda politiker med ansvar för verksamheten. 5. Vad behöver vi veta om berörda personer/funktioner? Det är viktigt att klarlägga målgrupperna för spridningsarbetet och analysera vilka krav de ställer på informationen och prioritera hur viktiga de är. Hur mycket kan/vet de som arbetar i de verksamheter där spridningen ska ske? Vilka erfarenheter har de? Vilka kunskaper behöver de om förbättringsarbete? Vilka attityder och värderingar har de? Vilka attityder har de till budbäraren? Hur ser de på sin roll? Vilka informationskanaler använder de? Vilket slags språk och termer använder de? 3

6 6. Hur skapas motivation för spridning? Om man vill förändra någons beteende förutsätter detta en dialog vilket i sin tur förutsätter kommunikation. Det gäller att utforma budskapet på ett sådant sätt att motivationen och viljan att arbeta med förbättringar ökar. Vad betyder förbättringsarbetet för mig? är en fråga som mottagaren ställer sig. Därför är det viktigt att budskapet formuleras olika beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Det mest framgångsrika sättet för att människor ska ta till sig ett budskap är det personliga mötet. Även möjlighet att själv få pröva på det nya arbetssättet under handledning är ofta framgångsrikt. En kommunikationsplan kan skilja sig mellan olika målgrupper. Det finns olika nivåer för kommunikationsmål. (Se bilaga 2) Uppmärksamhetsmål. Målgruppen ska känna till vad förbättringsarbetet går ut på. Kunskapsmål. Målgruppen ska veta hur man gör för att åstadkomma bättre och säkrare resultat. Attitydmål. Målgruppen är positivt inställd och har en vilja att delta i förbättringsarbete. Beteendemål. Målgruppen har börjat arbeta på ett bättre och säkrare sätt. 7. Vilka kanaler ska användas? Det är en fördel att använda olika kanaler och olika informationsmetoder vid olika tidpunkter under processens gång. Det kan handla om intranät, arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Renodlad information räcker inte för att påverka människors beteenden. Kommunicera inte allt på en gång till alla. Använd om möjligt redan befintliga arenor för att träffa olika målgrupper. 4

7 8. Finns det hinder på systemnivå som försvårar spridning? När t ex flera huvudmän eller flera förvaltningar berörs i ett gemensamt förbättringsarbete är det viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar. De enskilda teamen har inte mandat att lösa eventuella hinder på systemnivå. De måste lösas på högre nivå. Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personalresurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? 9. Vilka resurser finns för spridningsarbetet? Tydliggör ansvars- och uppgiftsfördelning mellan chef, verksamhetsutvecklare och team. Frigör tid för teamet genom att lösgöra dem från ordinarie arbetsuppgifter. Tillhandahåll administrativt stöd för mätningar och sammanställningar. Använd rutiner för uppföljning som kan tillämpas eller skapa nya. 10. Hur kommer förbättringsarbetet att synliggöras i organisationen? Följ upp förbättringsarbetet på ledningsnivå och tydliggör vem som ska göra vad. Se till att återkoppling sker till dem som genomför förbättringsarbetet. Lyft förbättringsarbetet till en strategiskt viktig fråga för hela organisationen. 5

8 Vårdskador går att förebygga! spridning av säkrare praxis Det kan handla om Att förbättringsarbetet finns med i planer på alla nivåer. Att förbättringsarbetet är prioriterat. Att frågorna diskuteras och följs upp i de olika ledningsgrupperna. Att förbättringsarbetet omformuleras till mål som följs upp i ordinarie verksamhetsuppföljning. Att rutiner och policies skrivs om för att förhindra tillbakagång till gamla vanor. Att ny personal introduceras. Att personal belönas för arbetet. Att fungerande mått introduceras. Exempel på budskap Så här många patienter skadas årligen i vården! Över skadas varje år får bestående skador Upp till döda Mer än extra vårddagar 1 Vem som helst kan bli patient när som helst! 1 Socialstyrelsens vårdskadestudie,

9 Ca var tionde patient drabbas av en vårdrelaterad infektion! 2 Gör rätt från början istället för att rätta fel som gjorts! Du gör skillnad! Många mår sämre än de skulle behöva på grund av brister i läkemedelsanvändningen. Detta kan leda till vårdskador som i sin tur kan leda till akutinläggningar. Förebygg läkemedelsfel genom att ge Bespara människor från lidande och samhället från stora kostnader! Rätt läkemedel till Rätt person vid Rätt tillfälle i Rätt dos 2 Punktprevalensmätning avseende vårdrelaterade infektioner, SKL, nov 2008 Minska smittspridning och förebygg risk för vårdrelaterade infektioner genom att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. 3 Spritade händer både före och efter patientkontakt Handskar Plastförkläde/skyddsrock Rena kortärmade kläder Ej ring, klocka eller armband Kort eller uppsatt hår 3 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) 7

10 Bilaga 1 Spridningsplan Planering och uppföljning av spridningsarbetet Vad ska spridas? Formulera ett spridningsmål. Till vilka delar i organisationen? I vilken takt? Bestäm datum för utvärdering med kort tid emellan. Analysera och lär av resultatet, hur fortsätta om det inte går enligt plan? Åtgärd? Organisation: datum: Ansvarig: Spridningsmål: Till vilka delar i organisationen: När ska det vara klart: Grad av måluppfyllelse: (1. Enligt plan. 2. Kommit igång, men svårigheter. 3. Ingen aktivitet) Åtgärd: 8

11 Bilaga 2 Aktivitetsplan för kommunikation Utgå från de verksamheter till vilka spridningen ska ske. Vad ska kommuniceras, till vem och varför? Formulera ett kommunikationsbudskap och fastställ mål för kommunikationen. Hur och vem ska kommunicera? Organisation: datum: Ansvarig: Budskap: Budbärare: Målgrupp: Kommunikationsmål: (uppmärksamhet, kunskap, attityd, beteende) Kanal: När? Datum: Utvärdering: 9

12 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler 2014-01-16 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00,

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Eva Estling 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Tillsammans mot världens säkraste vård

Tillsammans mot världens säkraste vård Tillsammans mot världens säkraste vård Den svenska vården visar år efter år medicinska resultat i världsklass. På alla nivåer finns en stor skicklighet och vilja att behandla dem som behöver vård. Den

Läs mer

Tillsammans för världens säkraste vård

Tillsammans för världens säkraste vård NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Tillsammans för världens säkraste vård Vad gör SKL i patientsäkerhetsarbetet? VRISS I och VRISS II (2007) Tre åtgärdspaket VRI (2008) PPM-VRI (2008) PPM-BHK

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab

Läs mer

Kommunikationsplan för vårdnära service

Kommunikationsplan för vårdnära service KOMMUNIKATIONSPLAN 1 (6) Kommunikationsplan för vårdnära service 1 Bakgrund/nuläge FM (Facility Management) handlar om att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla landstingets stödtjänster inom fastighets-

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg hemtjänstverksamhet Inledning Syfte och mål Genomförande

Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg hemtjänstverksamhet Inledning Syfte och mål Genomförande Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg gällande för kommunal vård- och omsorgsgivare samt privata aktörer/entreprenörer med kommunalt vård- och omsorgsuppdrag

Läs mer

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete. Implementering, uppföljning och förbättringsarbete www.uppdragpsykiskhalsa.se Vilka är vi i rummet idag? Presentera kort: Namn, organisation Hur du idag kommer i kontakt med utveckling och uppföljning

Läs mer

Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) vecka12, 2018

Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) vecka12, 2018 Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) vecka12, 2018 Punktprevalensmätning (PPM) av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) vid

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten 2 Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2016-06-20 Uppdateras senast: 2017-06-20

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016 2016-01-09 1 (9) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning

Läs mer

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras senast: 2016-11-16

Läs mer

Annika Nilsson,

Annika Nilsson, SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Lednings- och verksamhetsstöd,

Läs mer

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Patientsäkerhetsöverenskommelsen Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL

Läs mer

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4 PM 2018-06-29 1 (6) Avd för arbetsgivarpolitik Lina Cronebäck Gunnar Sundqvist Sophie Thörne Avd för ekonomi och styrning Per Sedigh Annika Wallenskog Avd för vård och omsorg Greger Bengtsson Hans Karlsson

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Alice i underlandet och katten

Alice i underlandet och katten SYFTE OCH MÅL Alice i underlandet och katten Alice: - Kan du säga mig vilken väg jag skall ta? Katten: - Det beror på vart du ska gå. Alice: - Det vet jag inte Katten: - Då spelar det ingen roll vilken

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström UTBILDNING - MÄTNING BHK VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till: Klädregler Basala hygienrutiner Observationsstudier Varför? Socialstyrelsens

Läs mer

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer