Spridning av säkrare praxis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spridning av säkrare praxis"

Transkript

1 Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR?

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: Fax: E-post: Hemsida: Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Grafisk form: Ordförrådet AB Illustration: Robert Källgren

3 Spridning av säkrare praxis Ett projekt men sen då? Kvalitetsförbättringar kommer inte till stånd utan aktiviteter och sprids inte vidare utan aktiviteter. Prof John Övretveit, MMC, Karolinska Institutet För att ett förbättringsarbete ska bli bestående måste det genomsyra hela systemet. Chefer på olika nivåer och ledningar i deltagande organisationer måste vara engagerade. Spridning av lyckade idéer och säkrare arbetssätt är ett ledningsansvar. Vad menar vi med spridning? Med spridning i detta sammanhang avses att alla i alla delar av organisationen och på alla nivåer ska ändra praxis och/eller rutiner för att åstdkomma en säkrare vård. Varför spridning? Det finns alltid risk för att förbättringar inte blir bestående och inte heller sprids vidare efter själva projekttiden. Därför är det viktigt att ledningen redan vid projektets start utser personer som ska ansvara för spridningen. 1

4 1. Vad ska spridas? Tillämpning av säkrare rutiner och arbetssätt som lett till minskning av vårdskador är det som ska spridas. Det kan exempelvis handla om att det i journalen ska finnas en dokumenterad indikation för en patients alla läkemedel, att alla patienter vid utskrivning ska veta vilka läkemedel han/hon ska ta, varför och hur länge, att bedöma förekomst av förhöjd fallrisk hos alla riskpatienter vid inskrivning eller vid ny kontakt, att minska förekomst av vårdrelaterad urinvägsinfektion till högst 3 procent, att ingen patient ska drabbas av trycksår, att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. 2. Till vilka delar av organisationen ska förbättringsarbetet spridas? Det är viktigt att tänka igenom vilka patienter på andra avdelningar/ enheter och i andra vårdformer som berörs och till vilka förbättringsarbetet ska spridas. Dessa kan vara: Andra avdelningar på kliniken. Andra kliniker i landstinget. Särskilda boenden i kommunerna. Vårdcentraler i området. 3. I vilken takt ska spridningen ske? Tänk på att planera spridningen i en realistisk takt. Formulera ett mål där det framkommer i vilken takt spridningen ska ske. Allt kan inte spridas på en gång till alla. Börja där det finns ett påtagligt behov. Finns det grupper som är mer intresserade än andra? Börja med dem som efterfrågar förändring och de som är positiva och vill arbeta med förbättring. (Se bilaga 1) 2

5 4. Vilka personer/funktioner måste involveras i spridningsarbetet? I de flesta verksamheter finns ett antal viktiga nyckelaktörer. Slutanvändarna, dvs personal som ska börja arbeta på ett bättre och säkrare sätt. Chefer på olika nivåer samt ledningar med ansvar för verksamheten. Verksamhetsutvecklare. Team som medverkat i förbättringsarbetet och kan visa upp lyckade förändringar. Förtroendevalda politiker med ansvar för verksamheten. 5. Vad behöver vi veta om berörda personer/funktioner? Det är viktigt att klarlägga målgrupperna för spridningsarbetet och analysera vilka krav de ställer på informationen och prioritera hur viktiga de är. Hur mycket kan/vet de som arbetar i de verksamheter där spridningen ska ske? Vilka erfarenheter har de? Vilka kunskaper behöver de om förbättringsarbete? Vilka attityder och värderingar har de? Vilka attityder har de till budbäraren? Hur ser de på sin roll? Vilka informationskanaler använder de? Vilket slags språk och termer använder de? 3

6 6. Hur skapas motivation för spridning? Om man vill förändra någons beteende förutsätter detta en dialog vilket i sin tur förutsätter kommunikation. Det gäller att utforma budskapet på ett sådant sätt att motivationen och viljan att arbeta med förbättringar ökar. Vad betyder förbättringsarbetet för mig? är en fråga som mottagaren ställer sig. Därför är det viktigt att budskapet formuleras olika beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Det mest framgångsrika sättet för att människor ska ta till sig ett budskap är det personliga mötet. Även möjlighet att själv få pröva på det nya arbetssättet under handledning är ofta framgångsrikt. En kommunikationsplan kan skilja sig mellan olika målgrupper. Det finns olika nivåer för kommunikationsmål. (Se bilaga 2) Uppmärksamhetsmål. Målgruppen ska känna till vad förbättringsarbetet går ut på. Kunskapsmål. Målgruppen ska veta hur man gör för att åstadkomma bättre och säkrare resultat. Attitydmål. Målgruppen är positivt inställd och har en vilja att delta i förbättringsarbete. Beteendemål. Målgruppen har börjat arbeta på ett bättre och säkrare sätt. 7. Vilka kanaler ska användas? Det är en fördel att använda olika kanaler och olika informationsmetoder vid olika tidpunkter under processens gång. Det kan handla om intranät, arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Renodlad information räcker inte för att påverka människors beteenden. Kommunicera inte allt på en gång till alla. Använd om möjligt redan befintliga arenor för att träffa olika målgrupper. 4

7 8. Finns det hinder på systemnivå som försvårar spridning? När t ex flera huvudmän eller flera förvaltningar berörs i ett gemensamt förbättringsarbete är det viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar. De enskilda teamen har inte mandat att lösa eventuella hinder på systemnivå. De måste lösas på högre nivå. Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personalresurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? 9. Vilka resurser finns för spridningsarbetet? Tydliggör ansvars- och uppgiftsfördelning mellan chef, verksamhetsutvecklare och team. Frigör tid för teamet genom att lösgöra dem från ordinarie arbetsuppgifter. Tillhandahåll administrativt stöd för mätningar och sammanställningar. Använd rutiner för uppföljning som kan tillämpas eller skapa nya. 10. Hur kommer förbättringsarbetet att synliggöras i organisationen? Följ upp förbättringsarbetet på ledningsnivå och tydliggör vem som ska göra vad. Se till att återkoppling sker till dem som genomför förbättringsarbetet. Lyft förbättringsarbetet till en strategiskt viktig fråga för hela organisationen. 5

8 Vårdskador går att förebygga! spridning av säkrare praxis Det kan handla om Att förbättringsarbetet finns med i planer på alla nivåer. Att förbättringsarbetet är prioriterat. Att frågorna diskuteras och följs upp i de olika ledningsgrupperna. Att förbättringsarbetet omformuleras till mål som följs upp i ordinarie verksamhetsuppföljning. Att rutiner och policies skrivs om för att förhindra tillbakagång till gamla vanor. Att ny personal introduceras. Att personal belönas för arbetet. Att fungerande mått introduceras. Exempel på budskap Så här många patienter skadas årligen i vården! Över skadas varje år får bestående skador Upp till döda Mer än extra vårddagar 1 Vem som helst kan bli patient när som helst! 1 Socialstyrelsens vårdskadestudie,

9 Ca var tionde patient drabbas av en vårdrelaterad infektion! 2 Gör rätt från början istället för att rätta fel som gjorts! Du gör skillnad! Många mår sämre än de skulle behöva på grund av brister i läkemedelsanvändningen. Detta kan leda till vårdskador som i sin tur kan leda till akutinläggningar. Förebygg läkemedelsfel genom att ge Bespara människor från lidande och samhället från stora kostnader! Rätt läkemedel till Rätt person vid Rätt tillfälle i Rätt dos 2 Punktprevalensmätning avseende vårdrelaterade infektioner, SKL, nov 2008 Minska smittspridning och förebygg risk för vårdrelaterade infektioner genom att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. 3 Spritade händer både före och efter patientkontakt Handskar Plastförkläde/skyddsrock Rena kortärmade kläder Ej ring, klocka eller armband Kort eller uppsatt hår 3 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) 7

10 Bilaga 1 Spridningsplan Planering och uppföljning av spridningsarbetet Vad ska spridas? Formulera ett spridningsmål. Till vilka delar i organisationen? I vilken takt? Bestäm datum för utvärdering med kort tid emellan. Analysera och lär av resultatet, hur fortsätta om det inte går enligt plan? Åtgärd? Organisation: datum: Ansvarig: Spridningsmål: Till vilka delar i organisationen: När ska det vara klart: Grad av måluppfyllelse: (1. Enligt plan. 2. Kommit igång, men svårigheter. 3. Ingen aktivitet) Åtgärd: 8

11 Bilaga 2 Aktivitetsplan för kommunikation Utgå från de verksamheter till vilka spridningen ska ske. Vad ska kommuniceras, till vem och varför? Formulera ett kommunikationsbudskap och fastställ mål för kommunikationen. Hur och vem ska kommunicera? Organisation: datum: Ansvarig: Budskap: Budbärare: Målgrupp: Kommunikationsmål: (uppmärksamhet, kunskap, attityd, beteende) Kanal: När? Datum: Utvärdering: 9

12 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler 2014-01-16 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00,

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR

Läs mer

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Eva Estling 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Tillsammans mot världens säkraste vård

Tillsammans mot världens säkraste vård Tillsammans mot världens säkraste vård Den svenska vården visar år efter år medicinska resultat i världsklass. På alla nivåer finns en stor skicklighet och vilja att behandla dem som behöver vård. Den

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten 2 Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2016-06-20 Uppdateras senast: 2017-06-20

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras senast: 2016-11-16

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Kommunikationsplan för vårdnära service

Kommunikationsplan för vårdnära service KOMMUNIKATIONSPLAN 1 (6) Kommunikationsplan för vårdnära service 1 Bakgrund/nuläge FM (Facility Management) handlar om att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla landstingets stödtjänster inom fastighets-

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Lednings- och verksamhetsstöd,

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016 2016-01-09 1 (9) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan

Läs mer

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.

Läs mer

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

Kommunikationsplan för ehälsalyftet Kommunikationsplan för ehälsalyftet Om kommunikationsplanen Kommunikationsplanen gäller för projektet ehälsalyftet. Första versionen av denna plan togs fram i april 2016 och kommer att uppdateras efter

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor 2 Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten arbetar i dag

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Alice i underlandet och katten

Alice i underlandet och katten SYFTE OCH MÅL Alice i underlandet och katten Alice: - Kan du säga mig vilken väg jag skall ta? Katten: - Det beror på vart du ska gå. Alice: - Det vet jag inte Katten: - Då spelar det ingen roll vilken

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah.

Rapport enligt lex Sarah görs normalt på blanketten Blankett för rapport enligt lex Sarah. 1 (5) Områdescheferna ansvarar för att personal kontinuerligt informeras och påminns om lex Sarah-bestämmelserna och om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Informationen

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer