Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor"

Stig Ström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från respektive förvaltning.

2 Sammanfattning Totalt inkluderades 305 patienter i 2017 års PPM aktuella läkemedelslistor; 100 från mottagning på vårdcentral, 102 från specialistmottagning på sjukhus och 103 från slutenvårdsavdelning. Var fjärde läkemedelslista var uppdaterad i samband med det aktuella vårdtillfället. Diskrepanser i befintligt journalsystems läkemedelslista i förhållande till de läkemedel patienten använde i anslutning till det aktuella vårdtillfället identifierades hos tre av fyra patienter. I genomsnitt identifierades drygt tre diskrepanser per läkemedelslista. I läkemedelslistorna från specialistmottagning identifierades fler diskrepanser i jämförelse med läkemedelslistorna från primärvård samt från slutenvård. Mätningen har utförts inom ramen för ett pågående arbete som syftar till att skapa en reduktion av antalet diskrepanser. Förekomst av diskrepanser kommer att följas årligen för att följa eventuella effekter av genomförda åtgärder. 2

3 Bakgrund Diskrepanser mellan vårdens läkemedelslistor och vad som är ordinerat av vården eller samtalat om med vården finns sedan minst tio år. Uppskattningsvis har läkemedelslistan hos 4 av 5 patienter en sådan diskrepans i samband med vårdtillfället. Problemet finns på mottagning, vårdcentral och vid slutenvård generellt i Region Skåne, även om lokala skillnader möjligen kan finnas. Detta påverkar patientsäkerheten, skapar ett dåligt beslutsunderlag för ordinatören och risk för felaktiga och ofullständiga behandlingar samt vårdskador för patienten. Problemet bedöms vidare leda till kvalitetsbristkostnader. Koncernrådet för patientsäkerhet har med ovanstående som bakgrund beslutat att initiera ett arbete för att öka kvalitén på vårdens läkemedelslistor samt att följa förekomst av diskrepanser i vårdens läkemedelslistor över tid genom PPM 1 Aktuella läkemedelslistor. Syfte och målsättning Syfte Syftet med PPM Aktuella läkemedelslistor är att på ett strukturerat och standardiserat sätt kunna följa förekomst av diskrepanser i vårdens läkemedelslistor över tid. Målsättning Målsättningen för 2017 var att - ta fram, testa och utveckla metoden PPM Aktuella läkemedelslistor - bygga upp en kompetens avseende metoden i Region Skåne - få en nulägesbeskrivning avseende förekomst av diskrepanser i vårdens läkemedelslistor. 1 punktprevalensmätning 3

4 Arbetsmetod Vid PPM Aktuella läkemedelslistor slumpades ett urval av patienter ut som genomfört läkarbesök på primärvårds- eller specialistmottagning under vecka 20 samt ett urval av patienter som låg inne på sjukhus under vecka 22. Patienter 18 år+, för vilka det var möjligt att genomföra en intervju med patienten eller den person som i normalfallet sköter patientens läkemedelshantering inkluderades. Inom slutenvård exkluderades patienter på intensivvårdsavdelningar. Under vecka 22 kontaktades aktuella öppenvårdspatienter telefonledes och aktuella inneliggande patienter 2-5 dagar efter inläggning på sjukhus. Upp till tre försök gjordes att kontakta varje patient. Vid mätningen genomförde kliniska farmaceuter en läkemedelsavstämning; läkemedelslistan i befintligt journalsystem jämfördes med de läkemedel patienten var ordinerad och använde i anslutning till det aktuella vårdtillfället. Läkemedelsavstämningen genomfördes i enlighet med framtagen instruktion i ett för mätningen framtaget formulär. En diskrepans ansågs föreligga om läkemedelslistan i befintligt journalsystem inte överensstämde med de läkemedel patienten använde i anslutning till det aktuella vårdtillfället. Resultatet av genomförd läkemedelsavstämning dokumenterades i journal och ansvarig läkare kontaktades om behov bedömdes föreligga. Resultat Totalt identifierades 481 patienter aktuella att ingå i mätningen, varav kontakt nåddes med 335 patienter (70 %) och 305 patienter inkluderades, Tabell 1. Berört aktuellt vårdtillfälle involverade många olika specialiteter och många orter, Figur 1 respektive Figur 2. Tabell 1. Fördelning av inkluderade patienter. Mottagning vårdcentral Specialistmott sjukhus Slutenvård Totalt SUS SUND KRYH Hälsostaden Totalt

5 Figur 1 Specialitet involverad vid aktuellt vårdtillfälle för mätningen. Figur 2 Ort involverad vid aktuellt vårdtillfälle för mätningen. 5

6 Inkluderade patienter var i genomsnitt 63 år och knappt hälften var män, Tabell 2. Patienter i slutenvård använde i genomsnitt fler läkemedel och hade i större utsträckning hjälp med läkemedelshanteringen i jämförelse med patienter i öppenvård. Tabell 2 Bakgrundsvariabler för inkluderade patienter per instans och totalt. Mottagning vårdcentral n=100 Specialistmott sjukhus n=102 Slutenvård n=103 Totalt n=305 Män, antal (andel) 41 (41 %) 46 (45 %) 63 (61 %) 150 (49 %) Ålder, medel (SD) 55 år (19) 57 år (20) 76 (14) 63 (20) Läkemedel, medel (SD) 5,1 (5,4) 5,5 (5,0) 8,2 (5,4) 6,3 (5,4) Hjälp med läkemedelshantering, antal patienter Dosdispenserade läkemedel, antal patienter Vid mätningen hade 75 patienter (25 %) en läkemedelslista utan diskrepanser i det aktuella journalsystemet, Figur 3. Diskrepanser i läkemedelslistan identifierades för 230 patienter (75 %). I genomsnitt identifierades 3,4 diskrepanser per läkemedelslista (SD 3,6). Totalt identifierades 1023 diskrepanser, varav 895 avsåg läkemedel på recept och resterande 128 avsåg receptfri användning. Figur 3 Antal identifierade diskrepanser per läkemedelslista 6

I läkemedelslistorna från specialistmottagning identifierades statistiskt signifikant fler diskrepanser i jämförelse med läkemedelslistorna från primärvård samt från slutenvård, Figur 4.

Dock kan inga säkra slutsatser dras av denna jämförelse då antalet mätpunkter var relativt få och inkluderade specialiteter varierade mellan förvaltningarna.

7 I läkemedelslistorna från specialistmottagning identifierades statistiskt signifikant fler diskrepanser i jämförelse med läkemedelslistorna från primärvård samt från slutenvård, Figur 4. En viss variation i antalet diskrepanser identifierades även mellan förvaltningarna, Figur 5. Dock kan inga säkra slutsatser dras av denna jämförelse då antalet mätpunkter var relativt få och inkluderade specialiteter varierade mellan förvaltningarna. Figur 4 Fördelning av diskrepanser per instans. Vad kan utläsas ur en boxplot? Lådan representerar 50 % av värdena i kategorin. Höjden på lådan är alltså ett mått på variationen i dessa 50 %. Det tjocka strecket i mitten av lådan är medianvärdet d.v.s. det mittersta värdet bland alla värden i kategorin. Värden utanför lådan kan representeras med streck, cirkel eller stjärna utifrån värdets storlek. Median tillsammans med höjden på lådan ger sammantaget ett mått på nivå och variation för respektive kategori. Figur 5 Fördelning av diskrepanser per förvaltning. 7

Den vanligaste typen av diskrepans var att patienten använde ett läkemedel som saknades i läkemedelslistan i aktuellt journalsystem följt av att läkemedel fanns i läkemedelslistan i aktuellt

Figur 6 Fördelning av typ av diskrepanser Framöver Målsättningen på sikt är att minska diskrepanserna i vårdens läkemedelslistor, och därmed förebygga risken för felaktiga och ofullständiga

8 Den vanligaste typen av diskrepans var att patienten använde ett läkemedel som saknades i läkemedelslistan i aktuellt journalsystem följt av att läkemedel fanns i läkemedelslistan i aktuellt journalsystem trots att patienten inte använde läkemedlet, Figur 6. Figur 6 Fördelning av typ av diskrepanser Framöver Målsättningen på sikt är att minska diskrepanserna i vårdens läkemedelslistor, och därmed förebygga risken för felaktiga och ofullständiga läkemedelsbehandlingar samt vårdskador. Detta arbete drivs av Koncernrådet för patientsäkerhet utsedd arbetsgrupp sedan hösten 2016 och förslag till långsiktigt hållbara åtgärder håller för närvarande på att beskrivas för vidare beslut. Förekomst av diskrepanser kommer att följas årligen för att följa eventuella effekter av genomförda åtgärder. Parallellt pågår aktiviteter med syftet att klassificera allvarlighetsgrad för förekommande diskrepanser. Denna klassificering kommer att utgöra ett värdefullt komplement till kända förekomster. Kontakt Vid eventuella frågor avseende rapporten kan Åsa Bondesson, asa.c.bondesson@skane.se, alternativt Kristian Dahlberg, kristian.dahlberg@skane.se, kontaktas. 8

Relevanta dokument

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från