Läkemedelsgenomgångar vid inläggning i psykiatrisk heldygnsvård i Skåne

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar vid inläggning i psykiatrisk heldygnsvård i Skåne Multiprofessionellt teamarbete inkluderande en klinisk apotekare VERSION 1.1 INKL. BILAGOR

2 Innehållsförteckning Bakgrund till rapporten... 3 Sammanfattning av utvärdering och analys... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Diskussion Slutsats Referenser Bilaga 1 Faktorer som beaktades vid de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna Bilaga 2 Resultat av Enkät: Klinisk apotekare i heldygnsvården; psykosavdelning Bilaga 3 Resultat av Enkät: Klinisk apotekare i heldygnsvården; allmänpsykiatrisk avdelning

3 Bakgrund till rapporten Läkemedelsrådet har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att vidare utvärdera och analysera tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård. I denna rapport kommer resultatet av denna utvärdering och analys att presenteras. Sammanfattning av utvärdering och analys Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna utvärdering och analys av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård att: Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar är en metod att öka patientsäkerheten och kvaliteten i läkemedelsbehandlingen hos patienter som vårdas i psykiatrisk heldygnsvård Läkemedelsrelaterade problem är relativt vanligt förekommande hos studerade patienter inom psykiatrisk heldygnsvård Läkemedelsavstämningar i psykiatrisk heldygnsvård har potential för utveckling; det finns ett behov av att i större utsträckning genomföra läkemedelsavstämningar. Personalen var generellt positiva till nyttan med arbetssättet inkluderande en klinisk apotekare i teamet Det tar tid att introducera och implementera ett nytt arbetssätt inkluderande en ny profession, i detta fall en klinisk apotekare 3

4 Bakgrund Läkemedelsgenomgångar är en metod för att optimera en patients läkemedelsbehandling [1]. Inom den somatiska vården i Region Skåne finns det en fastlagd modell för läkemedelsgenomgångar, Skånemodellen [2]. I Skånemodellen används metoder från LIMM (Lund Integrated Medicines Management) -modellen [3]. LIMM-modellen har i studier, utförda i somatisk slutenvård, bland annat visats minska antalet läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus [4], minska antalet olämpliga läkemedel bland äldre samt minska antalet läkemedelsrelaterade problem [1]. LIMM-modellen har också varit en av grundpelarna när Socialstyrelsen uppdaterade sina föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården (SOSFS 2000:1) vari det nu specificeras vilka patientgrupper som ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. LIMM-modellen fokuserar på tre delar i läkemedelskedjan: 1. Upprättande av en korrekt läkemedelslista (Läkemedelsavstämning) 2. Individualiserad behandling (Läkemedelsgenomgång 1 ) inom öppenvård och slutenvård 3. Kommunikation avseende händelser under sjukhusvistelsen i samband med utskrivning från sjukhus (Utskrivningsinformation) till patient och nästa vårdform. Ett multiprofessionellt teamarbete, inkluderande en klinisk apotekare, är en viktig del i modellen för att uppnå en förbättrad läkemedelsanvändning. I nuläget saknas motsvarande kunskapsunderlag för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård. Enligt beslut från Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), har Läkemedelsrådet fått i uppdrag att vidare utvärdera och analysera tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård [5]. Syfte Att ta fram en modell för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård för att bidra till en ökad kvalité och säkerhet i läkemedelsbehandlingen. 1 En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt. 4

5 Mål Det övergripande målet för projektet var att vidare utvärdera och analysera tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård genom att arbeta fram, implementera och utvärdera en arbetsmodell där en klinisk apotekare ingår i det multiprofessionella team som omger patienterna inom heldygnsvården i Psykiatri Skåne. Inom projektet analyserades och utvärderades tre delområden: 1. Läkemedelsavstämning; att upprätta en aktuell läkemedelslista i samband med inskrivning i psykiatrisk heldygnsvård 2. Läkemedelsgenomgång; att individuellt anpassa läkemedelsbehandlingen 3. Utvärdering av personalens erfarenheter från införandet av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård Metod Praktisk implementering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar För att arbeta fram, praktiskt implementera och utvärdera en arbetsmodell där en klinisk apotekare ingår i det multiprofessionella team som omger patienterna inom heldygnsvården i Psykiatri Skåne togs avstamp i Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (psykiatri). Denna arbetsmodell har tidigare använts inom psykiatrin vid genomförda piloter av läkemedelsgenomgångar [6] samt vid ett utökat genomförande av läkemedelsgenomgångar [7]. Arbetsmodellen testades på två avdelningstyper: en allmänpsykiatrisk avdelning och en psykosavdelning. Eftersom arbetssättet var nytt för alla inblandade följdes en fastlagd struktur vid uppstart, Figur 1. Sekundär och tertiär fas löpte parallellt. Figur 1 Struktur för praktisk introduktion av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård. Patienter som under projekttiden var inskrivna på aktuella avdelningar inkluderades, med undantag för patienter som ansvarig sjuksköterska på grund av kliniska omständigheter exkluderade. Patienter som inte hade skrivits ut från heldygnsvården vid projekttidens slut exkluderades från sammanställningen. Tre kliniska apotekare har ingått som utförare i projektet. 5

6 Läkemedelsavstämning; att upprätta en aktuell läkemedelslista Läkemedelsavstämning genomfördes i enlighet med tidigare framtagen modell [8] i samband med inskrivning i psykiatrisk heldygnsvård på inkluderade avdelningar. Utifrån befintliga källor, exempelvis patient, närstående och PASCAL, tog de kliniska apotekarna fram ett underlag till aktuell läkemedelslista. Om skillnader identifierades, jämfört med den läkemedelslista som angavs i journalen, framfördes dessa till ansvarig läkare antingen muntligt eller som en journalanteckning. Inget ställningstagande till klinisk relevans i rådande situation gjordes. Ansvarig läkare tog sedan beslut kring eventuella justeringar och upprättade en aktuell läkemedelslista i journalen. Läkemedelsgenomgång; att individuellt anpassa läkemedelsbehandlingen Läkemedelsgenomgång genomfördes enligt tidigare framtagen anpassad Skånemodell för läkemedelsgenomgångar för psykiatrin [6] på inkluderade avdelningar. Ett extra fokus lades på att ta med följsamhetsproblem identifierade av inskrivande läkare. Samtliga läkemedelsgenomgångar genomfördes tvärprofessionellt. De kliniska apotekarna identifierade läkemedelsrelaterade problem utifrån ett flertal faktorer, Bilaga 1, samt diskuterade identifierade problem och eventuella åtgärdsförslag med ansvarig läkare muntligt eller framförde dessa i form av en journalanteckning. Ansvarig läkare tog sedan beslut kring eventuella läkemedelsförändringar. En gång per vecka medverkade apotekarna på rond där extra fokus lades på att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. Utvärdering av personalens erfarenheter av införandet När en avdelning nått den permanenta fasen erbjöds all personal, oavsett yrkeskategori, att dela med sig av sina erfarenheter från införandet av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. Detta gjordes via en enkät som elektroniskt skickades ut av enhetschefen till all personal som arbetat på avdelningen under projekttiden. Enkätens frågeställningar framgår i Bilaga 2-3. Enkäten sammanställdes av Psykiatri Skånes kommunikatörer som arbetat helt oberoende av projektet. Resultat Praktisk implementering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar Arbetet med att implementera Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård har initierats på tre avdelningar. På två av dessa, en psykosavdelning i Lund och en allmänpsykiatrisk avdelning i Malmö, har samtliga faser genomgåtts och modellen har implementerats. De kliniska apotekarna befann sig på psykosavdelningen under november 2015 till maj 2016 samt på den allmänpsykiatriska avdelningen under december 2015 till maj Vid psykosavdelningen har det som komplement till läkemedelsgenomgångarna även genomförts 6

7 andra insatser av mer övergripande karaktär; läkemedelsförrådet har optimerats, hjälp har erbjudits med biverkningsrapportering samt utbildningsinsatser har genomförts avseende vanligt förekommande läkemedelsgrupper på avdelningen samt alternativa åtgärder. Noterbart är att båda avdelningarnas läkemedelskostnader har minskat med 30 % under projekttiden jämfört med samma tidsperiod föregående år. Minskade läkemedelskostnader har även noterats på andra motsvarande avdelningar, men i mindre utsträckning 3-28 %. På en allmänpsykiatrisk avdelning i Lund avslutades arbetet i den sekundära fasen då avdelningen signalerade att tid och engagemang saknades för att fortsätta med projektet. Det framkom även en viss osäkerhet kring att apotekarna talade med patienterna om deras läkemedel. Apotekarna befann sig på avdelningen under september och oktober Totalt har 267 patienter inkluderats; 78 (29 %) har erhållit både läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgång, 178 (67 %) enbart läkemedelsgenomgång och 11 (4 %) enbart läkemedelsavstämning. Läkemedelsgenomgångar och avstämningar har för 152 patienter genomförts vid psykosavdelningen och för 115 patienter genomförts vid allmänpsykiatrisk avdelning. En knapp majoritet av patienterna som inkluderades var kvinnor, den genomsnittliga åldern var 45 år och merparten, 78 %, bodde i eget boende, Tabell 1. Drygt hälften, 56 %, använde fem eller fler läkemedel vid inskrivning och i median användes 5 läkemedel per patient. Tabell 1. Patientkaraktäristika vid inskrivning i psykiatrisk heldygnsvård Ålder [Median (IQR)] 45 (29-58) Kön, män [antal (%)] 118 (44 %) Eget boende [antal (%)] 207 (78 %) Läkemedel vid inskrivning [Median (IQR)] 5 (2-8) stående 4 (1-7) vid behov 1 (0-2) Orsak till inläggning enligt ICD-10-SE [antal (%)] F10-F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva 28 (10 %) substanser F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom 98 (37 %) F30-F39 Förstämningssyndrom 60 (22 %) F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 21 (8 %) F60-F69 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna 18 (7 %) Övrigt 42 (16 %) 7

8 Antal patienter Läkemedelsavstämning; att upprätta en aktuell läkemedelslista Läkemedelsavstämning genomfördes för sammanlagt 89 patienter. Mediantiden från det att patienten skrevs in i heldygnsvård tills dess att en läkemedelsavstämning genomfördes var fyra dygn. Majoriteten av läkemedelsavstämningarna genomfördes genom att aktuell läkemedelslista i journalen jämfördes med aktuella ordinationer i patientens giltiga dosrecept, 54 % (60 av 89). Knappt en fjärdedel av patienterna intervjuades (21 av 89). Totalt identifierades 185 skillnader i läkemedelslistorna, vilket i genomsnitt motsvarar 2,1 skillnader per patient. För 28 patienter (15 %) identifierades inga skillnader i läkemedelslistan, Diagram fler än 4 Antal identifierade skillnader Diagram 1. Fördelning av antal identifierade skillnader i läkemedelslistan per patient (n=89 patienter) De vanligaste skillnaderna som identifierades vid läkemedelsavstämning var att läkemedel som patienten använde i hemmet utelämnades vid inskrivning i heldygnsvård samt att läkemedel som patienten inte använde i hemmet ordinerades vid inskrivning i heldygnsvård. Dessa stod för 75 % av alla identifierade skillnader. Diagram 2. Samtliga, utom en, av de identifierade skillnaderna framfördes till ansvarig läkare. Merparten av framförda skillnader, 55 % (101 av 184), åtgärdades. 8

9 Antal patienter 3% 2% 1% 8% 11% 22% 53% Läkemedel utelämnat Läkemedel felaktigt insatt Annan dosregim För låg dos insatt För hög dos insatt Annan beredningsform Receptfri egenmedicinering Diagram 2. Fördelning av typer av identifierade skillnader i läkemedelslistan (n=184 skillnader) Läkemedelsgenomgång; att individuellt anpassa läkemedelsbehandlingen Läkemedelsgenomgång genomfördes för sammanlagt 256 patienter. Mediantiden från det att patienten skrevs in i heldygnsvård tills dess att en läkemedelsgenomgång genomfördes var fyra dygn. Totalt identifierades 483 läkemedelsrelaterade problem, vilket i genomsnitt motsvarar 1,9 problem per patient. För 82 patienter (32 %) identifierades inga läkemedelsrelaterade problem, Diagram FLER ÄN 4 Antal läkemedelsrelaterade problem Diagram 3. Fördelning av antal identifierade läkemedelsrelaterade problem per patient (n=256 patienter) 9

10 Vanliga typer av identifierade läkemedelsrelaterade problem var brister i följsamhet till behandling samt misstänkta biverkningar, Diagram 4. Följsamhetsbrister identifierades hos var tredje patient. En majoritet av följsamhetsproblem orsakades av underkonsumtion av läkemedel, 63 % (96 av 150); drygt en tredjedel av dessa rörde antipsykotiska läkemedel och knappt en femtedel rörde antidepressiva och stämningsstabiliserande läkemedel, inklusive litium. Resterande följsamhetsproblem orsakades av överkonsumtion av läkemedel, 36 % (54 av 150); knappt hälften av dessa involverade bensodiazepiner. 7% 10% 11% 8% 31% Följsamhet Misstänkt biverkning Fel läkemedel Onödigt läkemedel För låg dos För hög dos Obehandlad indikation 14% 20% Diagram 4. Fördelning av typer av identifierade läkemedelsrelaterade problem (n=483 läkemedelsrelaterade problem) Hos var femte patient identifierades misstänkta biverkningar. Under projekttiden har de kliniska apotekarna sänt tio biverkningsrapporter till Läkemedelsverket, varav fyra bedömdes som ickeallvarliga och sex som allvarliga. Undantaget följsamhetsproblematiken som redan uppdagades vid inskrivning, framförde de kliniska apotekarna 68 % (226 av 333) av de övriga identifierade läkemedelsrelaterade problemen. En majoritet av framförda läkemedelsrelaterade problem, 65 % (148 av 226) åtgärdades av ansvarig läkare. En observation från projektet är att både andelen framförda och andelen åtgärdade läkemedelsrelaterade problem ökade över tid. Patienterna vårdades inom psykiatrisk heldygnsvård i genomsnitt 22 dagar, Tabell 2. 10

11 Tabell 2. Patientkaraktäristika vid utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Läkemedel vid utskrivning [Median (IQR)] stående vid behov Vårdtid [Median (IQR)] dagar totalt dagar aktuell avdelning Psykofarmaka, patienter [antal (%)] Behandling med antipsykotika Samtidig behandling med 2 antipsykotika Behandling med bensodiazepin Samtidig behandling med 2 bensodiazepiner Samtidig behandling med antipsykotika och läkemedel vid ADHD 6 (3,5-10) 4 (2-7) 1 (0-3) 22 (8-43) 19 (6-33) 184 (69 %) 59 (22 %) 205 (77 %) 86 (32 %) 10 (4 %) I samband med utskrivning ordinerades 69 % av patienterna (184 av 267) minst ett antipsykotika och 22 % av patienterna (59 av 267) två eller fler antipsykotika. Fem patienter ordinerades kombinationer av antipsykotika med liknande verknings- och biverkningsprofil. Av de patienter som skrevs in i heldygnsvården pga. schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom (F20-F29 enligt ICD-10-SE) skrevs 88 % hem med antipsykotisk behandling. I samband med utskrivning ordinerades 77 % av patienterna (205 av 267) minst en bensodiazepin/ett bensodiazepinbesläktat läkemedel och 32 % av patienterna (86 av 267) två eller fler bensodiazepiner/bensodiazepinbesläktade läkemedel. 17 patienter ordinerades dubbla insomningsmedel alternativt dubbla lugnande medel. Drygt en tredjedel, 37 % (131 av 329) av bensodiazepin/bensodiazepinbesläkade läkemedels ordinationer var vid behovs ordinationer. Knappt hälften av dessa, 47 % (62 av 131) hade en angiven maximal dygnsdos. I samband med utskrivning ordinerades 6 % (17 av 267) av patienterna ADHD-läkemedel. Tio av dessa patienter ordinerades även antipsykotiska läkemedel. Personalens erfarenheter av införandet Totalt besvarades enkäten av 32 personer; 21 från psykosavdelningen och 11 från den allmänpsykiatriska avdelningen. Drygt en tredjedel arbetade som skötare (n=12), drygt en tredjedel som sjuksköterskor (n=11) och knappt en sjättedel som läkare (n=5). Övriga tillhörde andra yrkeskategorier. Personalen var generellt positiva till nyttan med arbetssättet inkluderande en klinisk apotekare i teamet, Diagram 5. Enkäten i helhet med resultat per avdelning återfinns i Bilaga

12 Patienten Dig i din yrkesroll Enheten Diagram 5. Personalens generella uppfattning om nyttan med arbetssättet inkluderande en klinisk apotekare i teamet som omger patienterna i psykiatrisk heldygnsvård, för patienten, sig själv i sin yrkesroll respektive enheten. Skala 1-5 där 1 indikerar ingen nytta och 5 indikerar stor nytta. Diskussion Resultaten från denna utvärdering visar att det är möjligt att praktiskt implementera tidigare framtagen Skånemodell för läkemedelsgenomgångar anpassad för psykiatrin inom psykiatrisk heldygnsvård. Personalen som deltagit under projekttiden var generellt mycket positiva till nyttan med arbetssättet inkluderande en klinisk apotekare i teamet både för patienten, för sig själv i sin yrkesroll samt för enheten. Resultaten indikerar vidare att tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem samt att läkemedelsrelaterade problem är vanligt förekommande i studerad patientpopulation. Läkemedelsrelaterade problem identifierades hos 68 % av patienterna och i genomsnitt identifierades 1,9 problem per patient. Av identifierade problem framfördes 68 %, och 65 % av dessa åtgärdades. En observation från projektet är att både andelen framförda och andelen åtgärdade läkemedelsrelaterade problem ökade över tid, vilket indikerar att det tar tid att introducera och implementera ett nytt arbetssätt, i detta fall även inkluderande en ny profession, en klinisk apotekare. Det kan finnas många orsaker till att identifierade problem inte framförs. En vanlig orsak initialt var apotekarnas ovana att arbeta inom psykiatri och således försvårades bedömningen av vilka läkemedelsrelaterade problem som var kliniskt relevanta. Andra orsaker kan vara att det läkemedelsrelaterade problemet inte var lämpligt att adressera i nuvarande kliniska situation eller att vården redan justerat problemet innan apotekaren var på plats. Vanligt förekommande läkedelsrelaterade problem var brister i följsamhet till behandling samt misstänkta biverkningar. Under projektet har apotekarna varit behjälpliga med att rapportera in misstänkta biverkningar. Det faktum att biverkningar lyfts har potential att leda till en ökad medvetenhet kring läkemedels negativa effekter och därmed en ökad patientsäkerhet, exempelvis genom att biverkningar identifieras i ett tidigt skede. 12

13 En aktuell läkemedelslista är en grundförutsättning för att genomföra en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsavstämningar i psykiatrisk heldygnsvård har potential för utveckling; i detta projekt erhöll endast 30 % (78 av 256) av patienterna som erhöll en läkemedelsgenomgång även en läkemedelsavstämning. Den låga andelen läkemedelsavstämningar beror dels på apotekarnas ovana att samtala med individer med psykisk ohälsa, dels patienternas kliniska tillstånd vid inskrivning i heldygnsvård samt dels psykiatrins ovana för kliniska apotekares yrkeskompetens. En observation utifrån de läkemedelsavstämningar som genomfördes är att skillnader i läkemedelslistan är relativt vanligt förekommande; 85 % av patienterna hade minst en skillnad i läkemedelslistan och i genomsnitt identifierades 2,1 skillnader per patient. Den vanligaste typen av skillnad i läkemedelslistan som identifierades var att läkemedel som patienten använde i hemmet utelämnades vid inskrivning i heldygnsvård. Möjlighet finns att detta är ett aktivt beslut av inskrivande läkare men ställningstagande som beskriver beslutet saknas i journaltext. I samband med utskrivning var ordination av antipsykotika samt bensodiazepiner/ bensodiazepinbesläktade läkemedel relativt vanligt förekommande så väl i monoterapi; 69 % respektive 77 %, som i kombinationsbehandling; 22 % respektive 32 %. Generellt anses evidensen för kombinationsbehandling vara bristfällig, och bör därför endast förekomma efter noggrant övervägande. Om två antipsykotika kombineras bör de vidare ha olika verknings- och biverkningsprofil [9]. I studerad patientpopulation ordinerades fem patienter antipsykotika med liknande verknings- och biverkningsprofil samt 17 patienter dubbla insomningsmedel alternativt dubbla lugnande medel. Ett fåtal patienter, 6 %, skrevs hem med kombination av antipsykotiska läkemedel och ADHD-läkemedel. Denna kombination får på gruppnivå anses vara irrationell, men i enskilda fall kan den vara av värde. Noterbart är att avdelningarnas läkemedelskostnader har minskat med 30 % under projekttiden jämfört med samma tidsperiod föregående år. Minskade läkemedelskostnader har även noterats på andra motsvarande avdelningar, men i mindre utsträckning 3-28 %. Läkemedelsgenomgångarna samt optimeringen av läkemedelsförrådet anses vara bidragande faktorer. En fördel med projektet är att implementeringen av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar har testats på olika typer av psykiatrisk heldygnsvård samt på olika orter. En nackdel med den praktiska introduktionen under projektet var att apotekarna inte vistades dagligen på avdelningarna, något som kan ha påverkat tiden det tog för apotekarna att bli en naturlig del i teamet. Detta till trots får tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar anses vara en metod för att öka patientsäkerheten och kvaliteten i läkemedelsbehandlingen även i psykiatrisk heldygnsvård. 13

14 Slutsats Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna utvärdering och analys av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar inom psykiatrisk heldygnsvård att: Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar är en metod att öka patientsäkerheten och kvaliteten i läkemedelsbehandlingen hos patienter som vårdas i psykiatrisk heldygnsvård Läkemedelsrelaterade problem är relativt vanligt förekommande hos studerade patienter inom psykiatrisk heldygnsvård Läkemedelsavstämningar i psykiatrisk heldygnsvård har potential för utveckling; det finns ett behov av att i större utsträckning genomföra läkemedelsavstämningar. Personalen var generellt positiva till nyttan med arbetssättet inkluderande en klinisk apotekare i teamet Det tar tid att introducera och implementera ett nytt arbetssätt inkluderande en ny profession, i detta fall en klinisk apotekare 14

15 Referenser 1. Bondesson Å, Eriksson T, Kragh A et al. In-hospital medication reviews reduce unidentified drug-related problems. Eur. J. Clin. Pharmacol. 2012;69(3): Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne. Beslutsförslag: Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (somatik). Region Skåne; Bondesson Å, Eriksson T, Holmdahl L et al. Medicin och farmaci i samverkan för bättre läkemedelsanvändning: LIMM-modellen. I vården; Hellström L, Bondesson Å, Höglund P et al. Impact of the Lund Integrated Medicines Management (LIMM) model on medication appropriateness and drugrelated hospital revisits. Eur J Clin Pharmacol 2011;67(7): Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne. Beslutsförslag: Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin. Region Skåne; Region Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin en pilottest av Skånemodellen (psykiatrin). Region Skåne Region Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin- ett utökat genomförande av Skånemodellen. Region Skåne Hellström L, Bondesson Å, Höglund P et al. Errors in medication history at hospital admission. BMC Clin Pharmacol 2012;12: Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid schizofreni behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 5:

16 Bilaga 1 Faktorer som beaktades vid de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna Aktuell läkemedelslista, avvikelser Oklar indikation Ytterligare behandling Ej rekommenderade läkemedel (exempelvis utbyteslistor, REK-lista) Vilka läkemedel är ordinerade? Vilka läkemedel används? Finns indikation för behandling? Kvarstår indikation idag? Har läkemedlets effekt utvärderats? Har avsedd effekt uppnåtts? Är indikationen optimalt behandlad? Finns andra behandlingsalternativ? Används rekommenderade läkemedel? TDM-läkemedel (Therapeutic drug monitoring) Är läkemedlet given i optimal dos? Mindre lämpliga läkemedel till äldre (Socialstyrelsen), när applicerbart Är läkemedlet lämpligt utifrån ålder? Val av läkemedel/dos Är läkemedlet lämpligt utifrån bland annat andra diagnoser, njur- och leverfunktion? Hanteringsproblem (exempelvis krossa, dela, inhalationsteknik) Används läkemedlet korrekt? Går det att dela eller att krossa? Går läkemedlet att ge i sond? C-/D-interaktioner Misstänkt biverkning Finns interaktioner med andra läkemedel? Har läkemedlet orsakat eventuella biverkningar/symtom? * C-interaktion: läkemedelskombination kan kräva anpassning av dos. D-interaktion: läkemedelskombination bör undvikas. 16

17 Bilaga 2 Resultat av Enkät: Klinisk apotekare i heldygnsvården; psykosavdelning 17

18 18

19 19

20 Bilaga 3 Resultat av Enkät: Klinisk apotekare i heldygnsvården; allmänpsykiatrisk avdelning 20

21 21

22 22