Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård"

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008

2 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Projektgrupp Martina Haggren Leg. apotekare Apoteket Farmaci AB Astrid Tunestål Distriktsläkare Primärvården Skåne, område Sydväst Styrgrupp Renée Ekcrona, Malmö Stad, SDF Centrum Carina Gerthel, Malmö Stad, SDF Centrum Marie Olsson, Primärvården Skåne, område Sydväst Ewa Rekman, Apoteket Farmaci

3 Läkemedelsgenomgångar i Malmö, särskilt boende, Stadsdel Rosengård Malmö Stad och Region Skåne, Primärvården Sydväst har sökt statliga stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Projektet ska som en del genomföra läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden i samtliga stadsdelar i Malmö Stad. Varje stadsdel kommer att redovisas separat. Detta är slutrapporten för läkemedelsgenomgångarna på särskilt boende inom SDF Rosengård. SDF Rosengård hade vid tiden för läkemedelsgenomgångarna 89 vårdboendeplatser. Det har genomförts 70 läkemedelsgenomgångar. 4 vårdtagare har avlidit mellan läkemedelsgenomgång och uppföljning. Det är således 66 vårdtagare inkluderade i analysen. Dessa är indelade i två jämförelsegrupper beroende på hur många läkemedel de har. 52 vårdtagare har fler än fem läkemedel i regelbunden dosering, och 14 vårdtagare har fem eller färre regelbundna läkemedel. Vårdtagare med palliativ vård i sent skede samt vårdtagare som vid tillfället för läkemedelsgenomgången har varit inlagda på sjukhus har exkluderats. Medelåldern för vårdtagarna var 87 år och 65 % var kvinnor. Sammanfattning Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade med i snitt 0,6 läkemedel per person, från 8,2 till 7,6 (Fig 1) och läkemedelskostnaden minskade med ca 570 kr per 12 månaders behandling och individ, avseende läkemedel i regelbunden dos. Två målgrupper studerades, uppdelade efter antal läkemedel i regelbunden dos. Minskningen av läkemedelskostnaden var störst i målgruppen med fler än fem läkemedel i regelbunden dos. Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi var en utgångspunkt för läkemedelsgenomgångarna. Förbättringar av flera kvalitetsindikatorer noterades, t.ex. minskade användningen av antikolinerga läkemedel (Fig 2). Användningen av psykofarmaka minskade, framför allt avseende lugnande medel (Fig 3). Teamet identifierade 182 möjliga läkemedelsrelaterade problem (snitt 2,8 per vårdtagare) som ledde till 132 ordinationsändringar. De vanligaste åtgärderna var utsättning av läkemedel respektive dosminskning. I mer än 9 av 10 utvärderade fall bedömdes resultatet som oförändrat eller bättre (Fig 4-6). I målgruppen med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering identifierades i genomsnitt 3,0 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare, och i målgruppen med övriga vårdtagare identifierades i genomsnitt 1,8 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare. 3

4 Bakgrund Läkemedelsgenomgångar är en arbetsmetod som innebär att apotekare tillsammans med vården (läkare, ansvarig sjuksköterska och vårdpersonal) går igenom vårdtagarens samtliga läkemedel kopplat till sjukdom och hälsotillstånd för att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Apotekaren ger förslag på åtgärder till ansvarig läkare, som beslutar om vilka åtgärder som ska genomföras. Apotekaren arbetar på vårdens uppdrag. Sedan drygt ett decennium har läkemedelsgenomgångar genomförts på olika ställen i Skåne. I Malmö stad har läkemedelsgenomgångar tidigare genomförts i liten omfattning. Genom statliga stimulansbidrag har Malmö stad fått möjlighet att utföra projekt för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, bl.a. läkemedelsgenomgångar. Primärvården Skåne, område Sydväst och Malmö Stad har sökt stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Malmö Stad finansierar projektledning samt ersättare för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal för dagar de deltar i projektet. Primärvården Skåne, område Sydväst finansierar en läkare samt en apotekare från Apoteket Farmaci AB. Dessa utgör själva projektgruppen som utför läkemedelsgenomgångarna. Samtliga stadsdelar ska omfattas av projektet. Den här rapporten avser läkemedelsgenomgångar i särskilt boende i SDF Rosengård. Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera och åtgärda potentiella läkemedelsrelaterade problem för att ge en ökad livskvalitet för den enskilde vårdtagaren. Mål för projektet har varit Säkrad livskvalitet för vårdtagare genom att anpassa läkemedelsanvändningen enligt Socialstyrelsens kriterier för läkemedelsbehandling av äldre. Ökad kunskap om vilka vårdtagare som har störst behov av läkemedelsgenomgångar. Ökad kunskap om kvaliteten på de särskilda boendenas läkemedelsanvändning. Ökad kunskap hos personal om läkemedel på särskilda boenden. Bättre kunskap inför framtagande av nya samarbetsrutiner mellan Malmö stad och Region Skåne gällande vårdtagares läkemedelsanvändning. Metod och genomförande Berörda läkare och sjuksköterskor har informerats både muntligt och skriftligt (bilaga 1 och 2) inför läkemedelsgenomgången. Innan läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska på respektive boende och en undersköterska som känner vårdtagarna väl gjort symtomskattningar (se bilaga 3). Om möjligt har patienten själv svarat på frågor kring aktuella symtom. Symtomskattningarna har sedan tillsammans med aktuella läkemedelslistor faxats till apotekaren som gör en kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, samt identifierar potentiella läkemedelsrelaterade problem. Under läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska, projektets läkare samt apotekare tillsammans diskuterat igenom vårdtagarens läkemedelsanvändning, utifrån uppgifter från den medicinska journalen, sjuksköterskans kännedom om vårdtagaren samt symtomskattning och läkemedelslista. För varje vårdtagare har ett skriftligt åtgärdsförslag utformats, (bilaga 4), som sedan vidareförmedlats av sjuksköterskan till patientansvarig läkare som har tagit ställning till åtgärdsförslagen. Ansvarig sjuksköterska har följt upp och utvärderat genomförda förändringar efter 4 veckor. Utvärderingen har sedan faxats till apotekaren som sammanställt resultaten. Sjuksköterskorna och undersköterskorna har haft ersättare för de dagar som tagits i anspråk för symtomskattningar och läkemedelsgenomgångar. 4

5 När utvärderingarna är klara har en enkät skickats till ansvariga sjuksköterskor och läkare (bilaga 5). Resultatet av enkäten redovisas när hela projektet är avslutat. Som ett led i projektets mål att bidra till kompetensutveckling har de patientansvariga sjuksköterskorna i projektet fått Läkemedelsboken 2007/2008 (Apoteket AB), Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2008 (Läkemedelsrådet), Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi samt FAS UT 2 (Claes Lundgren, Västerbottens läns landsting). Medverkande Läkemedelsgenomgångarna har genomförts på särskilda boenden inom stadsdel Rosengård i Malmö. För att möjliggöra bedömning av vilka grupper som har störst behov av läkemedelsgenomgångar gjordes en uppdelning av vårdtagarna i tre grupper; nyinflyttade vårdtagare som vistats cirka en månad på vårdboendet, vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, och övriga vårdtagare på vårdboendet. Gruppen med nyinflyttade vårdtagare är för liten för att statistiken ska redovisas separat. Dessa vårdtagare är därför uppdelade på de andra jämförelsegrupperna, utifrån antal läkemedel i regelbunden dos. Målgrupp 1: Vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering Målgrupp 2: Övriga vårdtagare. De särskilda boenden som ingått i studien är Apelrosen, Kryddgården, Riddargården, Sveaborg och Rosengården. 5

6 Resultat Fig 1. Antal läkemedel per person ,2 7,6 Antal läkemedel regelbundet bruk Antal vid behovs läkemedel 6 antal läkemedel ,6 2, Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Antalet läkemedel för regelbundet bruk var i genomsnitt 8,2 per person. Som mest hade en person 21 läkemedel (regelbundet + vid behov) före läkemedelsgenomgången. Antalet läkemedel för regelbundet bruk har minskat med 0,6 st per vårdtagare i medeltal, motsvarande en minskad läkemedelskostnad med i genomsnitt 570 kr, motsvarande ca 7 %, per vårdtagare och år (från kr till kr, avseende regelbundet doserade läkemedel). Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, 52 vårdtagare) hade i genomsnitt 9,5 läkemedel i regelbunden dos och 2,9 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången. Läkemedelskostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade de i genomsnitt 8,7 läkemedel i regelbunden dos och 2,5 vid behovsläkemedel. Läkemedelskostnaden sjönk med 649 kr till kr per vårdtagare och år. Målgrupp 2, (övriga 14 vårdtagare) hade i genomsnitt 3,6 läkemedel i regelbunden dos och 1,7 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången, och kostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade antalet regelbundet doserade läkemedel sjunkit till i genomsnitt 3,4 per vårdtagare, och antalet vid behovsläkemedel till i genomsnitt 1,6. Läkemedelskostnaden sjönk med 272 kr till i genomsnitt kr per vårdtagare och år. 6

7 Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen I diagrammet visas hur många läkemedel hos de 66 vårdtagarna som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för de olika kvalitetsindikatorerna. För indikatorn Tre eller fler psykofarmaka anges hur många av vårdtagarna som berörs. Alla träffar på kvalitetsindikatorerna är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren. Ett antal C-interaktioner (kombinationer som kan kräva dosanpassning) noterades, men då de flesta av dessa saknar klinisk betydelse har de inte inkluderats i diagrammet. Dubbleringar avser läkemedel för regelbundet bruk. Ökningen av dubbleringar beror på att kombination av mirtazapin och SSRI initierats i ett par fall. Övriga dubbleringar har minskat. För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se Fig. 2. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen Före Efter antal Läkemedel som kan orsaka förvirring (ej antikolinerga) Tre eller fler psykofarmaka Antikolinerga läkemedel Långverkande bensodiazepiner Dubbleringar Kvalitetsindikator Läkemedel som kan orsaka förvirring, icke antikolinerga Antikolinerga läkemedel Långverkande bensodiazepiner Dubbleringar Potentiella C- och D-interaktioner Exempel på förekommande läkemedel eller kombinationer Tramadol, Dexofen, Oxascand, Stesolid Atarax, Detrusitol, Theralen, Lergigan Stesolid, Nitrazepam Impugan och Lasix retard Nitrazepam och Propavan Madopark och Haldol (D1) Tradolan och Hermolepsin (C3) 7

8 Användningen av psykofarmaka I diagrammet anges hur många procent av samtliga vårdtagare som har minst ett läkemedel från respektive läkemedelsgrupp (avser fyrställig ATC-kod, både regelbunden och vid behovs-ordination). Samma vårdtagare kan vara ordinerad läkemedel från olika psykofarmakagrupper. Mest minskade användningen av lugnande medel, från 55 % till 47 %. För mer information om ATC-grupperingen, se Generellt sett hade större andel av vårdtagarna i målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) psykofarmaka än vårdtagare i målgrupp 2 (övriga vårdtagare). Fig 3. Användningen av psykofarmaka Före läkemedelsgenomgång % av vårdtagarna Efter läkemedelsgenomgång 10 0 N05B Lugnande medel N06A Antidepressiva N05C Sömnmedel N05A Neuroleptika Lugnande Antidepressiva Sömnmedel Neuroleptika Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Målgrupp 1 62 % 52 % 52 % 54 % 52 % 48 % 13 % 13 % Målgrupp 2 29 % 29 % 29 % 29 % 29 % 29 % 21 % 21 % Samtliga 55 % 47 % 47 % 48 % 47 % 44 % 15 % 15 % 8

9 Läkemedelsrelaterade problem Den vanligaste orsaken till ordinationsändring var att läkemedel var ordinerade utan aktuell indikation eller att indikationen var oklar. Observera att indikation kan ha funnits vid insättningen, t.ex. för smärtstillande efter en fraktur, men läkemedlet har sedan stått kvar. Indikation kan också ha funnits för läkemedlet i fråga, men varit tveksam för den aktuella dosen. Läkemedel som kan innebära ökade risker för äldre är näst vanligast, följt av utebliven eller tveksam effekt. Det senare kan även syfta på att effekten inte är utvärderad. Teamet identifierade totalt 182 möjliga läkemedelsproblem, i genomsnitt 2,8 per vårdtagare, som ledde till totalt 132 åtgärder. Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) hade i genomsnitt 3,0 möjliga läkemedelsproblem per vårdtagare. De 156 problemen ledde till 110 åtgärder. I målgrupp 2 (övriga vårdtagare) identifierades 26 problem, i genomsnitt 1,8 per vårdtagare. Ett problem kan i vissa fall ha flera åtgärder. Diagrammet visar de 5 vanligast förekommande problemen hos 66 vårdtagare. Fig 4. Läkemedelsrelaterade problem (5 i topp) Antal Läkemedel med oklar indikation Riskläkemedel Utebliven eller tveksam effekt Ny/obehandlad indikation Ej rekommenderade läkemedel 9

10 Åtgärder Den vanligaste ordinationsändringen var utsättning av läkemedel, följt av dosminskning och byte av läkemedel. Åtgärderna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan målgrupperna. Hos de 66 vårdtagarna genomfördes 132 åtgärder utifrån 182 potentiella läkemedelsproblem, vilket innebär att 73 % av problemen ledde till någon form av åtgärd. Cirkeldiagrammet visar vidtagna förändringar av läkemedelsordinationen i procentuell fördelning. Fig 5. Åtgärder Dosökning 10 % Ändrat doseringsintervall 1 % Byte av beredningsform 2 % Insättning av läkemedel 7 % Utsättning av läkemedel 36 % Annat 11 % Byte av läkemedel 14 % Dosminskning 21 % Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Antal Utsättning av läkemedel 47 Dosminskning 28 Byte av läkemedel 18 Annat t.ex. labprover 14 Dosökning 13 Byte av beredningsform 2 Insättning av läkemedel 9 Ändrat doseringsintervall 1 Totalt

11 Uppföljning Resultatet av ordinationsändringarna vid identifierade läkemedelsrelaterade problem redovisas i cirkeldiagrammet nedan som den procentuella fördelningen av resultaten. Majoriteten (80 %) av de 132 ordinationsändringarna utvärderades. I mer än 9 av 10 utvärderade fall bedömdes vårdtagarens tillstånd som oförändrat eller bättre. Det innebär alltså att man i många fall kan minska på vårdtagarens läkemedel utan att påverka livskvaliteten. Fig 6. Effekten av åtgärderna avseende vårdtagarnas välbefinnande Sämre 5 % Bättre 19 % Oförändrat 55 % Ej utvärderat 20 % 11

12 De vanligaste läkemedelsgrupperna Tabellen och diagrammet baseras på de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna före läkemedelsgenomgången. De grupper som minskat mest är N02A Opioider, N05B Lugnande medel och ataraktika, samt C03C Loop-diuretika. I övrigt var skillnaderna små. Fig 7. De vanligaste läkemedelsgrupperna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång % av vårdtagarna Lätta analgetika Laxantia Lugnande medel Loop-diuretika Antikoagulantia Antidepressiva medel Sömnmedel Opioider Vitamin B12 och folsyra Betablockerare Fig 8. Exempel på läkemedel i de vanligaste läkemedelsgrupperna ATC-kod N02B Lätta analgetika och antipyretika A06A Laxantia N05B Lugnande medel och ataraktika C03C Loop-diuretika B01A Antikoagulantia N06A Antidepressiva N05C Sömnmedel och lugnande medel N02A Opioider B03B Medel vid megaloblastanemier C07A Beta-receptorblockerande medel Exempel på läkemedel Alvedon, Panodil Laktulos, Cilaxoral Atarax, Sobril Impugan, Lasix Retard Trombyl, Waran Citalopram, Mirtazapin Propavan, Zopiklon Tramadol, Morfin Behepan, Folacin Seloken, Atenolol 12

13 Diskussion Antalet läkemedel i regelbunden dos minskade med i genomsnitt 0,6 läkemedel per person efter läkemedelsgenomgången. Kostnaden minskade med i genomsnitt ca 570 kr per person och år, vilket motsvarar en minskning med 7 %. Jämfört med Stadsdel Centrum, som redovisats tidigare, är läkemedelskostnaden i Rosengård låg. Kostnaden före läkemedelsgenomgången var i Rosengård kr per vårdtagare och år, jämfört med nästan det dubbla i Centrum, kr. En djupare analys av orsaken till detta har inte genomförts, men vore intressant eftersom skillnaderna är stora. De läkemedelsgrupper som minskat mest är opioider och lugnande medel. Opioider har minskat från 41 % till 32 %. Lugnande medel och ataraktika har minskat från 55 % till 47 %. Det innebär i klartext att 6 vårdtagare inte längre står på opioider, och 5 vårdtagare inte längre står på lugnande medel. Med tanke på det totala antalet vårdtagare (66 st) är skillnaderna relativt stora. Andelen patienter som stod på neuroleptika var lägre än i andra studerade stadsdelar, 15 % jämfört med t.ex. 31 % i Stadsdel Centrum. Kvalitetsindikatorerna är ett verktyg för att ge ett mått på kvaliteten i läkemedelsterapin på gruppnivå. I en grupp ska andelen patienter som har tre eller fler psykofarmaka vara så liten som möjligt. På individnivå kan en kombination av tre eller fler psykofarmaka i vissa fall ändå vara det minst dåliga alternativet. Det är ändå positivt att en förbättring totalt sett har skett av de flesta kvalitetsindikatorerna, t.ex. har antalet antikolinerga läkemedel och långverkande bensodiazepiner minskat. Att dubbleringar har ökat något beror på en ökad förekomst av SSRI i kombination med mirtazapin. Övriga dubbleringar har minskat. Det totala antalet var dock litet både före och efter läkemedelsgenomgångarna. Det vanligaste läkemedelsrelaterade problemet var oklarheter kring aktuella indikationer. Många gånger har indikationen varit korrekt vid insättningen av ett läkemedel, men uppföljningen har inte prioriterats. Senare under behandlingen kan det då bli oklart om indikationen fortfarande är aktuell. Det kan gälla t.ex. smärtstillande efter en fraktur, blodtrycksänkande medel då senare blodtrycksmätningar visat på lågt blodtryck, eller insomningstabletter till vårdtagare som efter en period med sömnproblem återigen sover gott. I vissa fall har indikation funnits för läkemedlet i fråga, men varit oklar för den aktuella dosen. Frågetecken kring indikation eller effekt kan även vara relaterade till att utvärdering har skett, men inte dokumenterats. Flertalet vårdtagare hade fler än fem läkemedel i regelbunden dosering (52 av totalt 66 vårdtagare). Den gruppen hade i genomsnitt 9,5 regelbundet doserade läkemedel per person. I gruppen identifierades 156 möjliga läkemedelsrelaterade problem, i genomsnitt 3 per vårdtagare. Läkemedelsförbrukningen minskade med 0,8 regelbundet doserade läkemedel per vårdtagare. Hos övriga 14 vårdtagare identifierades i genomsnitt 1,8 möjliga läkemedelsproblem per vårdtagare. De hade i genomsnitt 3,6 läkemedel i regelbunden dos före läkemedelsgenomgången och 3,4 efteråt. Uppföljningen av läkemedelsgenomgångarna avsåg om vårdtagarnas välbefinnande förändrats, i den mån man kan koppla det till förändringar av läkemedelsbehandlingen. I de flesta fall (74 %) har välbefinnandet varit oförändrat eller bättre, medan 7 % har mått sämre, och 7 % inte är utvärderade. Att merparten av förändringarna i läkemedelsbehandlingen inte påverkar vårdtagarens livskvalitet innebär att man i många fall, t.ex. där indikationen har varit oklar, kan minska läkemedelsbehandlingen utan att det påverkar vårdtagaren negativt. Målet med läkemedelsgenomgångar är dock inte att minimera antalet läkemedel, utan att optimera den individuella läkemedelsbehandlingen. Det kan för den enskilde vårdtagaren innebära antingen fler, färre eller oförändrat antal läkemedel. Vid läkemedelsgenomgångarna har diskussioner även förts kring gällande rekommendationer, i första hand Skånelistan (Läkemedelsrådet, Region Skåne). Frågor har lyfts kring t.ex. optimering av hjärtsviktsbehandling, preparatval vid hypertoni och adekvat smärtbehandling. 13

14 Bilagor Bilaga 1 Informationsblad till läkare Bilaga 2 Informationsblad till sjuksköterskor Bilaga 3 Symtomskattning Bilaga 4 Åtgärdsförslag Bilaga 5 Enkät till läkare och sjuksköterskor 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum April nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden April september 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred 23-24 Foto: Jan Toftling Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland.

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Stimulansmedelrapport Sune Petersson 2009-06-30 10-03-09 1 Sammanfattning Äldres läkemedelsanvändning är idag omfattande, i synnerhet hos de sköra och

Läs mer

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Marieberg 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Beskrivning

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande 8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Kan vårdhund minska användandet av vissa läkemedel inom äldreomsorgen?

Kan vårdhund minska användandet av vissa läkemedel inom äldreomsorgen? @ apoteket Kan vårdhund minska användandet av vissa läkemedel inom äldreomsorgen? Evidensbaserad utvärdering på vård- och omsorgsboenden inom Uppsala kommun av Kristina Sörensen, Erika Wågstrand samt Malin

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun 2012-10-23 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del B Läkemedelsrapport Apotekare Christina Lindqvist Örndahl Ansvarig för Norrtäljestudien Yvonne Lindholm FoUU chef FoUU-rapport 2012:1

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändning 12B Örebro 1B Särskilda 13B 28-29 14B Delrapport BLäkemedelsgenomgångar Boenden och Karlskoga Läkemedels industrin Sjukvårds apparaten Sjukdomar diagnoser Attityder Läkemedelsanvändning Kost Måltid Fysisk

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar

Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar Primärvården Läkemedelskommittén www.lvn.se/lk Gunnel Jirénius gunnel.jirenius@lvn.se Uppdragsgivare Primärvården

Läs mer

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på distans ger bättre farmakabruk bland äldre Minskar risken för biverkningar

Läkemedelsgenomgång på distans ger bättre farmakabruk bland äldre Minskar risken för biverkningar Annika Kragh, överläkare i geriatrik, ortopediska kliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad (annika.kragh@skane.se) Ewa Rekman, leg apotekare, AO Vård Tjänsteutveckling, Distrikt Syd, Apoteket AB Läkemedelsgenomgång

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet

Läs mer

Översyn av dosrecept 2008

Översyn av dosrecept 2008 Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Hur kan vi förbättra nyttan? Då jag blir sjuk går jag till Min läkare. Vi samspråkar en stund, sen skriver

Läs mer

Slutrapport. Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011

Slutrapport. Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011 Kungsholmens SDF Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011 För en ökad patientsäkerhet: Kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan från ordination till intag Farmaceut på Attendo Solbacken 1 Kungsholmens

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Uppdragsrapport Bjuregården Bjurholm 0-0-8 (LMG) har utförts på totalt 39 st individer under tidsperioden varav en avled innan uppföljningen. Denna rapport baseras därför på 38 individer. Medelåldern var

Läs mer