Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Transkript

1 Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade problem (LRP) på 948 patienter i slutenvården. I primärvården har 1465 LRP identifierats hos 516 patienter. En stor del av avvikelserna och LRP åtgärdades vilket tyder på att farmaceuter spelar en viktig roll i läkemedelsbehandlingen. Bakgrund Arbetet med klinisk farmaci, genom satsningen Effektiv och Säker Läkemedelsanvändning i Värmland (ESLiV), startade Landstinget, tillsammans med kommunerna, arbetar för att förbättra läkemedelsanvändningen i länet och då med särskilt fokus på äldre patienter. Det kliniska arbetet med farmaceutstöd visar goda resultat under Primärvård Under 2016 genomfördes fördjupade läkemedelsgenomgångar med farmaceutstöd i primärvården, hos patienter på särskilt boende (SÄBO) eller inom hemsjukvården. Vid läkemedelsgenomgångarna medverkade farmaceut från läkemedelsenheten, ansvarig sjuksköterska, ansvarig läkare och ibland även omvårdnadspersonal. Innan genomgången skickades aktuell läkemedelslista samt symtomskattningsskalan Phase-20/Phase-proxy till farmaceuten. Utifrån dessa, journal samt labvärden gjordes en bedömning av patientens läkemedelsbehandling. Farmaceuten klassificerade de läkemedelsrelaterade problemen (LRP) och åtgärdsförslagen enligt tabell 1. Tabell 1. Klassificering av läkemedelsrelaterade problem och åtgärdsförslag Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Inga LRP funna Oklar indikation Obehandlad/underbehandlad indikation Låg dos Biverkning/risk för biverkning. Hög dos Interaktion (C- och D) Olämpligt läkemedel Övrigt Åtgärdsförslag Ingen åtgärd (trots funna LRP) Dosökning Dosminskning Byte av läkemedel Insättning läkemedel Utsättning av läkemedel Information/undervisning Utvärdera behov Ändra doseringsintervall Övrigt På läkemedelsgenomgången diskuterades farmaceutens förslag och åtgärder vidtogs. Efter 3-6 månader följde farmaceuten upp de åtgärdsförslag som diskuterades på genomgången för att se hur många åtgärder som kvarstod samt om ytterligare åtgärder vidtagits.

2 Rapport 2 (5) Nedan finns en sammanställning över hur vårdcentralerna använde farmaceuter vid läkemedelsgenomgångarna under året. Bokat 2016 Sporadiska bokningar Inga bokningar senaste åren Inga tidigare bokningar Vårdcentral Eda Gripen Grums Hagfors-Ekshärad Herrhagen Likenäs Munkfors Rud Skoghall-Lövnäs Skåre Storfors Sunne Säffle-Nysäter Västerstrand Årjäng Vårdcentral Kristinehamn-Nybble Töcksforspraktiken Verkstaden Arvika Kil Avonova vårdcentral Filipstad Filipstads nya VC Forshaga Kasernhöjden Kronoparken Molkom Nya VC Grums-Vålberg Svea VC Torsby Vintergatans VC Åttkanten Resultat Under 2016 genomfördes fördjupade läkemedelsgenomgångar med farmaceut på 516 patienter. Totalt exkluderades 54 patienter vid uppföljning. Av dessa avled 42 patienter tiden mellan läkemedelsgenomgången och uppföljningen. För 2 patienter saknades tillgång till journal via privat vårdcentral för att följa upp. 10 patienter exkluderades då läkemedelsgenomgång ej blev fullständigt genomförd (endast via anteckning i journal). Tabell 2. Grunddata Antal patienter totalt 516 Medelålder 83 Andel kvinnor 66% Andel patienter i SÄBO 73% Tabell 3. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Antal läkemedel som inte används som sätts ut 279 Antal funna LRP 1465 Andel patienter med minst ett LRP 95% Andel åtgärdade LRP på plats 62% Andel åtgärdade LRP vid uppföljning efter % mån (n=462*) * Vid uppföljning exkluderades avlidna patienter samt patienter där läkemedelsgenomgång ej har varit möjlig att följa upp av annan orsak.

3 Årsrapport 3 (5) Varje LRP klassificerades enligt tabell 1 där det vanligaste LRP (figur 1) var biverkning/risk för biverkning (26 %). Samma sak gjordes med åtgärdsförslagen där det vanligaste åtgärdsförslaget (figur 2) var dosminskning (25 %). Fördelning av LRP Figur 1. Fördelning typ av läkemedelsrelaterade problem (LRP) Fördelning av åtgärdsförslag Figur 2. Fördelning av åtgärdsförslag för läkemedelsrelaterade problem (LRP)

4 Rapport 4 (5) Slutenvård Totalt har fyra avdelningar haft farmaceut på plats i perioder under 2016: avdelning 8 (NÄVA), avdelning 9 och avdelning 56 (MAVA) på CSK samt avdelning 79 i Arvika. Farmaceut har funnits på plats på avdelningen en till två dagar per vecka. I första hand har farmaceuten gjort enkla läkemedelsgenomgångar, men i många fall har även en mer fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts. För patienter med eget läkemedelsansvar genomfördes intervjuer för att få fram information om hantering, följsamhet och patientens kunskap om läkemedelsbehandlingen. I de fall där patienten inte kunde redogöra för sitt läkemedelsintag togs kontakt med anhöriga eller andra vårdgivare, t.ex. distriktssköterska. Bedömning gjordes utifrån aktuell läkemedelslista, journalanteckningar, labvärden samt patientintervjun. Avvikelser och farmaceutens bedömning dokumenterades i journalen och diskuterades vid behov med ansvarig läkare. Resultat Totalt genomfördes minst en enkel läkemedelsgenomgång på 948 patienter. Under vårdtiden avled 36 patienter som räknades bort vid uppföljningen. Tabell 4. Grunddata och läkemedelsavvikelser Antal patienter 948 Medelålder 81 Andel kvinnor 57% Andel patienter med dosdispenserade läkemedel 59% Antal avvikelser 1587 st Andel patienter med minst 1 avvikelse 65% Andel åtgärdade avvikelser* 81% *Avlidna patienter exkluderade Tabell 5. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Antal LRP 1160 st Andel patienter med minst 1 LRP 70% Andel åtgärdade LRP* 68% *Avlidna patienter exkluderade

5 Diskussion Årsrapport 5 (5) Det stora antalet läkemedelsrelaterade problem (LRP) som framfördes och åtgärdades under läkemedelsgenomgångarna i primärvården visar att det finns förbättringar att göra. Många läkare upplever också att de får tid avsatt för att hinna gå igenom patienternas läkemedelslistor ordentligt när genomgången sker tillsammans med farmaceut. Positivt är också att andelen åtgärdade LRP var högre vid uppföljningen än direkt efter genomgången. Det visar att även de LRP som inte åtgärdas direkt på plats följs upp vid senare tillfälle. Det finns även LRP som åtgärdas på plats men som sedan återgår till hur det var före genomgången. Enligt studier beror procent av alla akuta inläggningar på LRP. Socialstyrelsens rapport Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre Kartläggning och förslag till åtgärder visar att drygt 8 procent av akuta inläggningar beror på biverkningar av läkemedel. Genom att identifiera och åtgärda LRP kan framtida återinläggningar förhindras. Det stora antalet avvikelser som framkommit inom slutenvården kan förklaras av flera faktorer, där bristande följsamhet till gällande rutiner är en del. Avvikelserna kan också delvis förklaras av att man inte hinner göra fullständiga enkla läkemedelsgenomgångar på akuten. För att kunna ge patienten en bra vård och bedöma behov av eventuella läkemedelsjusteringar på avdelningen är det därför av stor betydelse att en enkel läkemedelsgenomgång även genomförs där. Det är viktigt att det framkommer vilken källa som använts vid den enkla läkemedelsgenomgången av patientens läkemedelsintag vid inskrivning och om den bedöms vara tillförlitlig. I de fall en enkel läkemedelsgenomgång inte kunnat genomföras optimalt i första läget bör också detta dokumenteras. Det är viktigt att alla tar ett gemensamt ansvar för läkemedelslistan och där finns utrymme för förbättring inom både primär- och slutenvård. Resultaten ovan visar att det är av största vikt att läkemedelslistan uppdateras i samband med varje vårdkontakt som leder till en läkemedelsförändring. Slutsats Resultaten från primärvården visar att läkemedelsgenomgångar med farmaceutstöd leder till ett stort antal åtgärder. Att andelen åtgärdade LRP är högre vid uppföljning visar att man efter genomgången åtgärdar ytterligare LRP som farmaceuten har uppmärksammat. Det är därför möjligt att på genomgången lämna förslag som ska åtgärdas i flera steg eller längre fram i tiden. Resultaten från slutenvården visar att farmaceut i hög utsträckning ger relevanta förslag på åtgärder för patienters läkemedelsbehandling. Många relevanta förslag på åtgärder framkom även under de enkla läkemedelsgenomgångarna, vilket visar på vikten av att alltid genomföra en enkel läkemedelsgenomgång innan en fördjupad läkemedelsgenomgång. Sammantaget visar resultaten att farmaceuter i vårdteamet kan bidra till en förbättrad läkemedelsanvändning hos patienter både i primär- och slutenvård. Farmaceuters arbete bidrar till ökad kvalitet i läkemedelsbehandlingen och kan vara kostnadsbesparande för landstinget.