Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en pilottest av Skånemodellen (psykiatrin)
|
|
- Kurt Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3 mars 2014 Läkemedelsrådet och Psykiatrin Skåne Sammanställt av: Åsa Bondesson, Nadia Al-Omar: Enheten för läkemedelsstyrning. Gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en pilottest av Skånemodellen (psykiatrin) VERSION 1.1 INKL. BILAGOR
2 Bakgrund till rapporten Läkemedelsrådet och Psykiatrin har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att genomföra en utvärdering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatri. I denna rapport kommer resultatet av denna utvärdering att presenteras. Sammanfattning av utvärderingen Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna utvärdering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin att: Läkemedelsrelaterade problem är vanligt förekommande hos patienter i samtliga studerade piloter. Läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. På kort sikt är det möjligt att minska förekomsten av dubbelmedicinering framför allt med bensodiazepiner, men även i viss utsträckning med neuroleptika. Det finns ett behov av att ytterligare utvärdera Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin.
3 1. Inledning Syfte Metod Resultat Bakgrundvariabler läkemedelsgenomgångar Enkät Diskussion Slutsats Referenser Bilaga 1. Riskfaktorer att beakta vid basal respektive tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Bilaga 2: Enkät avseende läkemedelsgenomgångar inom Psykiatrin Bilaga 3. Detaljerad beskrivning av läkemedelsrelaterade problem, åtgärder vid läkemedelsgenomgången Tabell 1 Typer av dokumenterade läkemedelsrelaterade problem Tabell 2 Typer av åtgärder vid läkemedelsgenomgången... 16
4 1. Inledning Det är vanligt att människor lider av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har uppskattat att 20-40% av befolkningen i Sverige led av någon form av psykisk ohälsa under Psykisk ohälsa innebär allt från lättare psykiska besvär, exempelvis ångest eller oro, till svårare psykiska sjukdomstillstånd, exempelvis psykoser. Trots att många lider av psykiska besvär anses det svårt att få till en optimal läkemedelsbehandling för psykiskt sjuka patienter [1]. Samtidig annan sjukdom är dessutom vanligt förekommande bland patienter med psykisk sjukdom, vilket ökar sannolikheten för att dessa patienter använder många läkemedel. En ökad användning av läkemedel ökar i sin tur risken för biverkningar och interaktioner [2]. Eftersom det generellt anses svårt att enkelt behandla psykiskt sjuka patienter så testas ofta ett flertal behandlingsstrategier och -kombinationer. Dessa patienter kan därför ha läkemedelsbehandlingar som avviker från befintliga behandlingsrekommendationer, och ibland kan behandlingarna anses vara direkt olämpliga [3]. Exempel på olämpliga läkemedelsbehandlingar som förekommer bland psykiskt sjuka patienter är läkemedelsdubblering (regelbunden användning av två eller flera läkemedel inom eller mellan samma terapeutiska ATC-grupp) eller att patienten har för hög alternativt för låg dos av ett läkemedel. Enligt Socialstyrelsen bör läkemedelsdubblering undvikas endast med vissa undantag [4], eftersom det kan öka risken för överdosering, toleransutveckling samt biverkningar [5]. Exempel på läkemedelsdubbleringar som bör undvikas är samtidig användning av två eller flera bensodiazepiner samt samtidig användning av två eller flera neuroleptika. Neuroleptika och bensodiazepiner är exempel på psykofarmaka som används vid behandling av patienter med psykiska sjukdomar. Traditionellt används bensodiazepiner till patienter med exempelvis ångest eller sömnproblem medan neuroleptika huvudsakligen används vid allvarligare psykoser. Under 2012 hämtade 1,5 % av den svenska befolkningen ut neuroleptika minst en gång från apoteket. För bensodiazepiner var motsvarande siffra 3,8 % [6]. Läkemedelsgenomgångar och utbildningar är exempel på potentiella metoder för att optimera förskrivningen av läkemedel [7, 8]. Inom somatiken i Region Skåne finns det en Skånemodell för läkemedelsgenomgångar [9], där metoder från LIMM (Lund Integrated Medicines Management)-modellen används. LIMM-modellen har i studier, utförda i somatisk slutenvård, bland annat visats minska antalet läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus [10], minska antalet olämpliga läkemedel bland äldre samt minska antalet läkemedelsrelaterade problem [7]. Läkemedelsgenomgångar genomförda enligt primärvårdsanpassad LIMM-modell, har vidare visats förbättra kvaliteten på äldre patienters läkemedelsbehandling genom att minska antalet potentiellt olämpliga läkemedel [11]. Läkemedelsgenomgångar skulle potentiellt kunna vara en användbar metod för att optimera läkemedelsbehandlingen även till patienter med psykiska sjukdomar. I dagsläget är effekter av läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin, oss veterligen, dock inte vetenskapligt studerat. Hälsooch sjukvårdsnämnden (HSN) i Region Skåne beslutade därför att Läkemedelsrådet i samarbete med psykiatrin i Skåne ska upprätta och utvärdera en regional modell för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin [12]. En initial utvärdering av modellen har genomförts
5 inom ramen för ett fördjupningsarbete på Apotekarutbildningen vid Uppsala Universitet [13]. I denna rapport har modellen fortsatts att utvärderas och häri redovisas en sammanfattande bild av utvärderingen av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin. 2. Syfte Att testa och utvärdera en Skånemodell för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin.
6 3. Metod Vid läkemedelsgenomgångarna som genomförts inom ramen för denna utvärdering har en modell anpassad för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin tagits fram, Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (psykiatri). Denna baserar sig på Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (somatik) [9]. Tre piloter har genomförts inom psykiatrin inom ramen för denna utvärdering: 1. Pilot bensodiazepiner: Patienter med samtidig användning av två eller fler bensodiazepiner 1 2. Pilot neuroleptika: Patienter med kroniska psykoser och samtidig användning av två eller fler neuroleptika 2 3. Pilot rättspsykiatri: Patienter inom rättspsykiatrin Piloten bensodiazepiner genomfördes vid psykiatriska öppen- och slutenvårdsavdelningar i Malmö, piloten neuroleptika vid psykiatriska öppen- och slutenvårdsavdelningar i Lund och Kristianstad samt piloten rättspsykiatri vid slutna rättpsykiatriska avdelningar i Lund, Malmö, Hässleholm samt Helsingborg. Patienter, vilka erhöll en läkemedelsgenomgång under perioden september december 2013, inkluderades i denna utvärdering. I piloterna genomfördes läkemedelsgenomgångarna på två nivåer: basal respektive tvärprofessionell. De basala läkemedelsgenomgångarna är mindre omfattande och genomförs av ansvarig psykiatriker, medan tvärprofessionella läkemedelgenomgångar är mer omfattande och genomförs i samarbete mellan ansvarig psykiatriker och apotekare, Bilaga 1. Om behov förelåg deltog sjuksköterska vid läkemedelsgenomgången och för läkemedelsgenomgångarna i rättspsykiatrin även undersköterska. Vid samtliga piloter identifierade ansvarig psykiatriker patienter aktuella för läkemedelsgenomgång utifrån information i journalsystemet Melior. Vid de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna identifierade en klinisk apotekare läkemedelsrelaterade problem samt framförde dessa samt eventuella förslag till åtgärder till ansvarig psykiatriker vid en team diskussion. Efter läkemedelsgenomgångarna dokumenterade ansvarig läkare det som diskuterats och ansetts kliniskt relevant, samt eventuella ändringar i läkemedelslistan, i Melior under sökordet läkemedelsgenomgång samt registrerade KVÅ 3 -kod XV012. I efterhand identifierades aktuella patienter utifrån sökord och KVÅ-kod. Ur Melior extraherades bakgrundsvariabler som ålder, kön läkemedelsbehandling, information kring vilka läkemedelsrelaterade problem som identifierats, vilka eventuella åtgärder som utförts och resultatet av läkemedelsgenomgången två-tre månader efter läkemedelsgenomgången. Till involverade läkare och sjuksköterskor skickades även en enkät, Bilaga 2, för att utvärdera deras synpunkter på läkemedelsgenomgångarna. 1 ATC-kod: N05BA01, N05BA04, N05BA06, N05BA12, N03AE01, N05CF 2 ATC-kod N05AA02, N05AB02, N05AB03, N05AB04, N05AD01, N05AD03, N05AE03, N05AE04, N05AF01, N05AF03, N05AF05,N05AH02, N05AH03, N05AH04, N05AX08, N05AX12 och N05AX13 3 Klassifikation av vård åtgärder
7 4. Resultat 4.1 BAKGRUNDVARIABLER Totalt inkluderades 136 patienter i de tre piloterna; 46 patienter i piloten bensodiazepiner, 22 patienter i piloten neuroleptika samt 68 patienter i piloten rättspsykiatri. En majoritet av patienterna som inkluderades i piloterna bensodiazepiner och neuroleptika var kvinnor, Tabell 2. I genomsnitt använde patienterna i piloterna bensodiazepiner och neuroleptika drygt åtta läkemedel, medan patienterna i piloten rättspsykiatri använde drygt sex läkemedel. Många av de inkluderade patienterna använde bensodiazepiner och neuroleptika. Tabell 2. Bakgrundsvariabler för inkluderade patienter i respektive pilot. Piloten bensodiazepiner (n= 46) Piloten neuroleptika (n=22) Piloten rättspsykiatri (n=68) Kön, män [n (%)] 19 (41) 8 (36) 56 (82) Medelålder i år (SD) 40 (16) 51 (14) 39(13) Polyfarmaci [n (%)] 5 läkemedel 39 (85 %) 18 (82%) 45 (66 %) 10 läkemedel 16 (35 %) 7 (32 %) 10 (15 %) Medelantal läkemedel (SD) 8,5 (4,2) 8,5 (5,0) 6,4 (3,9) - Stående 6,4 (3,3) 7,0 (4,6) 4,5 (2,9) - Vid behov 2,1 (2,3) 1,6 (1,4) 1,9 (2,0) - Bensodiazepiner, inkl bensodiazepinbesläktade läkemedel 2,2 (0,65) 1,5 (1,1) 0,8 (0,93) - Bensodiazepiner 1,4 (0,65) 1,1 (0,92) 0,4 (0,67) - Neuroleptika 1,2 (0,64) 2,5 (0,73) 1,4 (1,04) 4.2 LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR Samtliga utvärderade läkemedelsgenomgångar i piloterna bensodiazepiner (46 genomgångar) respektive neuroleptika (22 genomgångar) genomfördes tvärprofessionellt. Av utvärderade läkemedelsgenomgångar i piloten rättspsykiatri genomfördes 46 genomgångar på basal nivå samt 22 på tvärprofessionell nivå. För flertalet patienter, 93 % (127 av 136) initierades läkemedelsgenomgången då patienten vårdades i slutenvård.
8 4.2.1 Piloten bensodiazepiner Av utvärderade patienter i denna pilot hade 72 % (33 av 46) kliniskt relevanta läkemedelsrelaterade problem dokumenterade, och totalt identifierades 56 problem. Detta motsvarar i genomsnitt 1,7 läkemedelsrelaterade problem bland de patienter som hade kliniskt relevanta problem. Den vanligaste typen av läkemedelsrelaterat problem som dokumenterades var onödig läkemedelsterapi/oklar indikation (n=53), och de vanligaste åtgärderna var att sätta ut läkemedel (n=38) och att ytterligare utvärdera behandlingen (n=15), Bilaga 3. För 22 patienterna (av 46) testades det att sätta ut bensodiazepinerna Två till tre månader efter läkemedelsgenomgången hade en patient (av 22) fått en andra bensodiazepin återinsatt Piloten neuroleptika Av utvärderade patienter i denna pilot hade 68 % (15 av 22) kliniskt relevanta läkemedelsrelaterade problem dokumenterade och totalt identifierades 41 problem. Detta motsvarar i genomsnitt 2,7 läkemedelsrelaterade problem bland de patienter som hade kliniskt relevanta problem. De vanligaste typerna av läkemedelsrelaterade problem som dokumenterades var onödig läkemedelsterapi/oklar indikation (n=15), biverkningar (n=13) och hög dos (n=6), och de vanligaste åtgärderna var att sätta ut läkemedel (n=18), minska dosen (n=9) och att ytterligare utvärdera behandlingen (n=8), Bilaga 3. För fyra patienter (av 22) testades det att sätta ut ett neuroleptikum i samband med läkemedelsgenomgången. Två till tre månader efter läkemedelsgenomgången hade ingen av dessa patienter fått något neuroleptikum återinsatt Piloten rättspsykiatri Av utvärderade patienter i denna pilot hade 65 % av patienterna (44 av 68) läkemedelsrelaterade problem dokumenterade. Detta motsvarar i genomsnitt 1,7 läkemedelsrelaterade problem bland de patienter som hade kliniskt relevanta problem. Vid de basala läkemedelsgenomgångarna hade 52 % av patienterna (24 av 46) läkemedelsrelaterade problem dokumenterade, och totalt identifierades 31 problem. Detta motsvarar i genomsnitt 1,3 läkemedelsrelaterade problem bland de patienter som hade kliniskt relevanta problem. De vanligaste typerna av läkemedelsrelaterade problem som dokumenterades var biverkningar (n= 13) och onödig läkemedelsterapi/oklar indikation (n=8), och de vanligaste åtgärderna var att sätta ut läkemedel (n=8) och att ytterligare utvärdera behandlingen (n=5), Bilaga 3. Vid de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna hade 90 % av patienterna (20 av 22) läkemedelsrelaterade problem dokumenterade, och totalt identifierades 42 problem. Detta motsvarar i genomsnitt 2,1 läkemedelsrelaterade problem bland de patienter som hade kliniskt relevanta problem. De vanligaste typerna av läkemedelsrelaterade problem som dokumenterades var onödig läkemedelsterapi/oklar indikation (n= 21), hög dos (n=5) och obehandlad indikation
9 (n=5), och de vanligaste åtgärderna var att sätta ut läkemedel (n=19), minska dosen av läkemedel (n=6) och sätta in läkemedel (n=6), Bilaga ENKÄT Endast ett fåtal (nio) av de tillfrågade läkarna och sjuksköterskorna som deltagit vid läkemedelsgenomgångarna i psykiatrin besvarade utskickad enkät. Generellt var de som besvarade enkäten positiva till arbetssättet både avseende nyttan med läkemedelsgenomgångar samt apotekarens bidrag vid läkemedelsgenomgången. 5. Diskussion Resultaten från denna utvärdering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (psykiatri) indikerar att läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. Utvärderingen visar vidare att läkemedelsrelaterade problem är vanligt förekommande hos patienter i samtliga studerade piloter; patienter med samtidig användning av två eller fler bensodiazepiner (72 %), patienter med samtidig användning av två eller fler neuroleptika (68 %) samt patienter inom rättspsykiatrin (65 %). Det genomsnittliga antalet identifierade läkemedelsrelaterade problem var högst för patienter i piloten neuroleptika (2,7 läkemedelsrelaterade problem) jämfört med patienter i piloten bensodiazepiner (1,7 läkemedelsrelaterade problem) samt patienter i piloten rättspsykiatrin (1,7 läkemedelsrelaterade problem). En bidragande orsak till att patienterna i piloten neuroleptika hade fler läkemedelsrelaterade problem kan vara att neuroleptika ofta ger upphov till biverkningar [14], vilket även var ett vanligt förekommande problem i denna pilot. Utvärderingen indikerar vidare att det på kort sikt är möjligt att minska förekomsten av dubbelmedicinering framför allt med bensodiazepiner, men även i viss utsträckning med neuroleptika. I piloten bensodiazepiner testades det att sätta ut en av bensodiazepinerna för 22 patienter (47 % av patienterna), varav 21 patienter fortfarande endast använde en bensodiazepin två-tre månader efter genomgången. I piloten neuroleptika testades det att sätta ut ett av neuroleptikumet för fyra patienter (18 % av patienterna), varav samtliga fyra patienter endast använde ett neuroleptikum två-tre månader efter läkemedelsgenomgången. Bidragande orsaker till att utsättning av dubbelmedicinering inte genomfördes för fler patienter är dels att det inte bedömdes lämpligt att testa utsättning för patienter inlagda i slutenvård på grund av akut försämrad psykiatrisk grundsjukdom, dels att två-tre månader kan anses vara för kort tid för utsättning av neuroleptika och bensodiazepiner, då dessa läkemedel kan behöva trappas ut under längre tid. Huruvida en ökad tid till uppföljning minskar förekomsten av dubbelmedicinering är i dagsläget dock okänt. Med ökad tid till uppföljning finns det även en ökad risk för försämrad grundsjukdom, vilket potentiellt ökar risken för återinsättning av dubbelmedicinering. En observation från denna utvärdering är att patienterna i genomsnitt använder många läkemedel; patienterna i piloterna bensodiazepiner och neuroleptika drygt åtta läkemedel respektive patienterna i piloten rättspsykiatrin drygt sex läkemedel. Detta indikerar att multisjuklighet är vanligt förekommande hos dessa patienter samt att en majoritet av patienterna har polyfarmaci, vilket ökar risken för såväl biverkningar och interaktioner [2].
10 En annan observation från läkemedelsgenomgångarna i piloten rättspsykiatri är att i genomsnitt fler läkemedelsrelaterade problem identifieras vid tvärprofessionella genomgångar (2,1 läkemedelsrelaterade problem) jämfört med basala (1,3 läkemedelsrelaterade problem). Bidragande orsaker till detta kan vara att fler faktorer beaktas vid de tvärprofessionella genomgångarna samt att apotekaren tillför ytterligare en dimension vid identifieringen av läkemedelsrelaterade problem. En annan orsak kan vara att tvärprofessionella genomgångar valts att genomföras för patienter som är mer sjuka, använder fler läkemedel och därför har fler problem. Denna orsak är dock troligen mindre bidragande då typen av läkemedelsgenomgång snarare styrdes efter ort; samtliga genomgångar i Hässleholm och Helsingborg och vissa i Malmö genomfördes basalt medan samtliga genomgångar i Lund genomfördes tvärprofessionellt. En styrka med utvärderingen är att den genomförts vid fyra av fem stora vuxenpsykiatriska verksamhetsområden i Region Skåne samt att piloterna täcker både patienter inom den psykiatriska öppenvården och slutenvården samt patienter inom rättspsykiatrin. Detta ökar generaliserbarheten av utvärderingen. En svaghet med utvärderingen är att resultatet av läkemedelsgenomgångarna initialt inte dokumenterades i Melior under sökordet läkemedelsgenomgång samt att KVÅ-kod XV012 inte registrerades. Detta gjorde det omöjligt att i efterförloppet identifiera patienter vilka initialt inkluderades i piloterna. Det faktum att endast ett fåtal patienter har utvärderats i respektive pilot, innebär vidare att resultaten från denna utvärdering bör tolkas med försiktighet. Trots att endast ett fåtal patienter har utvärderas i respektive pilot, får denna utvärdering ses som ett värdefullt tillskott, eftersom det i dagsläget saknas utvärderingar avseende effekter av läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin. Det finns dock ett stort behov av att ytterligare utvärdera effekterna av läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin. Det skulle även vara önskvärt att fler patienter inom öppenvård inkluderas i framtida utvärderingar.
11 6. Slutsats Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna utvärdering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (psykiatri) att: Läkemedelsrelaterade problem är vanligt förekommande hos patienter i samtliga studerade piloter. Läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. På kort sikt är det möjligt att minska förekomsten av dubbelmedicinering framför allt med bensodiazepiner, men även i viss utsträckning med neuroleptika. Det finns ett behov av att ytterligare utvärdera Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin.
12 7. Referenser 1. Bell S, McLachlan AJ, Aslani P, Whitehead P, Chen TF. Community pharmacy services to optimise the use of medications for mental illness: a systematic review. Aust. New Zealand Heal. Policy. 2005;2: Bondesson Å. Aspects on optimisation of drug therapy in the elderly. [Lund]: Lund University; Magliano L, Fiorillo A, Guarneri M, Marasco C, De Rosa C, Malangone C, m.fl. Prescription of psychotropic drugs to patients with schizophrenia: an Italian national survey. Eur. J. Clin. Pharmacol. September 2004;60(7): Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Läkemedelsbehandling inom äldrevården. Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Statistikdatabasen [Internet]. [citerad 19 Mars 2013]. Hämtad från: 7. Bondesson A, Eriksson T, Kragh A, Holmdahl L, Midlöv P, Höglund P. In-hospital medication reviews reduce unidentified drug-related problems. Eur. J. Clin. Pharmacol. 07 September 2012;(69): Midlöv P, Bondesson A, Eriksson T, Nerbrand C, Höglund P. Effects of educational outreach visits on prescribing of benzodiazepines and antipsychotic drugs to elderly patients in primary health care in southern Sweden. Fam. Pract. Februari 2006;23(1): Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne. Beslutsförslag: Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar (somatik). Region Skåne; Hellström LM, Bondesson A, Höglund P, Midlöv P, Holmdahl L, Rickhag E, m.fl. Impact of the Lund Integrated Medicines Management (LIMM) model on medication appropriateness and drug-related hospital revisits. Eur. J. Clin. Pharmacol. Juli 2011;67(7): Milos V, Rekman E, Bondesson A, Eriksson T, Jakobsson U, Westerlund T, m.fl. Improving the Quality of Pharmacotherapy in Elderly Primary Care Patients Through Medication Reviews: A Randomised Controlled Study. Drugs Aging. 14 Februari 2013;(30): Hälso- och sjukvårdsnämnden. Beslutsförslag: Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin. Region Skåne; Emma Fjellvind Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en initial pilotutvärdering. Fördjupningsprojekt i farmakoterapi D, 30 hp, Uppsala Universitet Lundgren C. FAS UT 3; Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandling
13 Bilaga 1. Riskfaktorer att beakta vid basal respektive tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Typ av läkemedelsgenomgång Pilot bensodiazepiner Pilot neuroleptika Pilot rättspsykiatri Basal (genomförs av ansvarig psykiatriker) - Screening efter beroendeproblematik - Ställningstagande samt motiv till fortsätt behandling med två eller fler bensodiazepiner - Ställningstagande till behandlingstid med bensodiazepiner samt dokumentation om detta i journal - C/D-interaktioner* - Rekommenderade läkemedel samt motiv till val av läkemedel vid psykos - Biverkningar - Upprättande av vårdplan läkemedel (innehållande läkemedelsförändringar, målsättningar, plan för uppföljning) utifrån identifierade läkemedelsrelaterade problem - Dokumenterad motivering för val av bensodiazepin Tvärprofessionell (genomförs i samarbete mellan ansvarig psykiatriker och klinisk apotekare) - Avvikelser i aktuell läkemedelslista - Oklar indikation för läkemedelsbehandlingen - Ytterligare behandling (exempelvis andra behandlingsalternativ) - Användning av ej rekommenderade läkemedel - Ej optimal dos av läkemedel med smalt terapeutiskt index (TDM-läkemedel) - Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre, när aktuellt - Val av läkemedel/dos avseende njurfunktion - Hanteringsproblem - C/D-interaktioner* - Misstänkt biverkning * C-interaktion: läkemedelskombination kan kräva anpassning av dos. D-interaktion: läkemedelskombination bör undvikas.
14 Bilaga 2: Enkät avseende läkemedelsgenomgångar inom Psykiatrin Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett Psykiatrin samt läkemedelsrådet i uppdrag att tillsammans ta fram en regional modell för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin. Inom ramen för detta genomförs läkemedelsgenomgångar i tre piloter för; 1 Patienter med samtidig användning av två eller fler bensodiazepiner 2 Patienter med kroniska psykoser samt användning av två eller fler neuroleptika 3 Patienter inom rättspsykiatrin Detta arbete kommer att ligga till grund för om och hur läkemedelsgenomgångar ska genomföras inom psykiatrin i framtiden. Som en del i detta vill vi undersöka deltagandes erfarenheter av och synpunkter på läkemedelsgenomgångarna. Med denna enkät vill vi undersöka dina erfarenheter av och synpunkter på arbetssättet. Tack för ditt svar Gunnar Moustgaard Chefläkare, LAL Psykiatri Skåne Mariett Svensson Sjuksköterska Rättspsykiatrin Hässleholm Nadia Al-Omar Apotekare Läkemedelsenheten Åsa Bondesson Apotekare, Dr Med Vet Läkemedelsenheten 1 Jag tillhör följande kategori. Läkare Sjuksköterska 2 Jag arbetar på följande ort Malmö Lund Kristianstad Helsingborg Hässleholm 3 Jag har varit med om tillfällen där läkemedelsgenomgångar används i följande omfattning. Ingen erfarenhet (fortsätt till fråga 9) 1-5 gånger 6-25 gånger Mer än 25 gånger 4 Jag har genomfört läkemedelsgenomgångar för följande patientkategori Samtidig användning av två eller fler bensodiazepiner Kroniska psykoser med samtidig av två eller fler neuroleptika Rättspsykiatrin 5 Jag har deltagit vid följande typ av läkemedelsgenomgång basal läkemedelsgenomgång (genomförs av ansvarig psykiatriker) tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (genomförs i samarbete mellan ansvarig psykiatriker och apotekare)
15 6 Vilken är Din generella uppfattning om nyttan med läkemedelsgenomgångar för patienten? Ingen nytta Stor nytta 7 Vilken är Din generella uppfattning om nyttan med läkemedelsgenomgångar för Dig som sjuksköterska/läkare? Ingen nytta Stor nytta 8 Vad är den speciella nyttan med läkemedelsgenomgångar? Ingen nytta Stor nytta a b c d Att patientens läkemedelsbehandling gås igenom Att patientens behandling ytterligare individualiseras Att läkaren får ett bättre underlag för ordinationsändringar Att orsaker till förändringar diskuteras 9 e Vid tvärprofessionella: Att apotekaren bidrar vid läkemedelsgenomgången Vid tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar: Vad är den speciella nyttan med apotekaren i teamet? Ingen nytta Stor nytta a Rollen som läkemedelsspecialist b c d Diskussionspartner i läkemedelsfrågor Stöd i läkemedelsvalet baserat på studier, evidensbaserad medicin och rekommendationer Att identifiera läkemedelsrelaterade problem som t.ex. biverkningar och interaktioner 10 Hur tycker Du att arbetet med läkemedelsgenomgångarna har fungerat? Förslag till förbättringar gällande läkemedelsgenomgångarna: 11 Ytterligare kommentarer och synpunkter:
16 Bilaga 3. Detaljerad beskrivning av läkemedelsrelaterade problem, åtgärder vid läkemedelsgenomgången TABELL 1 TYPER AV DOKUMENTERADE LÄKEMEDELSRELATERADE PROBLEM Data presenteras som antal Pilot neuroleptika Pilot rättspsykiatri Basala Pilot bensodiazepiner Tvärprofessionella Obehandlad indikation Onödig läkemedelsterapi/oklar indikation Fel läkemedel Låg dos Biverkning Hög dos Oföljsamhet 1 2 TABELL 2 TYPER AV ÅTGÄRDER VID LÄKEMEDELSGENOMGÅNGEN Data presenteras som antal Pilot neuroleptika Pilot rättspsykiatri Basala Pilot bensodiazepiner Tvärprofessionella Insättning Utsättning Dosminskning Doshöjning 3 4 Justera dosregim Byte av beredningsform 2 1 Byte av läkemedel Ytterligare utvärdering Ingen åtgärd i nuläget
Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - ett utökat genomförande av Skånemodellen
30 oktober 2015 Läkemedelsrådet Sammanställt av Åsa Bondesson, Nadia Al-Omar: Enheten för läkemedelsstyrning. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - ett utökat genomförande av Skånemodellen VERSION 1.1
Läs merLäkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande
8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...
Läs merLäkemedelsgenomgångar vid inläggning i psykiatrisk heldygnsvård i Skåne
2016-10-25 Läkemedelsgenomgångar vid inläggning i psykiatrisk heldygnsvård i Skåne Multiprofessionellt teamarbete inkluderande en klinisk apotekare VERSION 1.1 INKL. BILAGOR Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merLäkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019
Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs mer30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson
30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson Läkemedel och äldre - slutrapport avseende användandet av prestationsmedel för
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merKan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?
Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merModell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)
Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93
Läs merI SAMARBETE MED KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SLUTENVÅRD OCH APOTEK
Säker läkemedelsanvändning i primärvård I SAMARBETE MED KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SLUTENVÅRD OCH APOTEK Inledning Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste orsakerna till att patienter
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs mer3. Metod. Inklusionskriterier Patienter 75 år med 5 läkemedel
2017-08-25 Läkemedelsenheten Anna Falk och Marie Dahl Projektrapport Apotekare på vårdcentral oktober 2016 juni 2017 Projektgrupp: VC Achima Care Älmhult: Anna Falk (apotekare), Nina Jönsson (ssk äldremottagningen)
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merBEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)
BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merHur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?
LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens
Läs merStrukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta
Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011
Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merLäkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merManual för dokumentation av Enkel och Fördjupad läkemedelsgenomgång samt Läkemedelsberättelse i Cosmic
Manual för dokumentation av Enkel och Fördjupad läkemedelsgenomgång samt Läkemedelsberättelse i Cosmic Dokumenthistorik Datum Ändring Handläggare 131021 Tillägg filter och nytt rubriksökord. Emma Halme
Läs merRegional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi
Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun
Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merDetta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden
Hemsjukvårdsdokumentation och Senior Alert Målgrupp sjuksköterska/distriktsköterska samt läkare inom hemsjukvården Stockholms läns sjukvårdsområde(slso) Inom hemsjukvården finns några av våra mest sköra
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merBeredningen för psykiatri, primärvård och tandvård
Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs mer5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna
1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta
Läs merOmsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan
FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson
Läs merUppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merSvar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten
Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.
Läs mer