Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie"

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008

2 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Projektgrupp Martina Haggren Leg. apotekare Apoteket Farmaci AB Astrid Tunestål Distriktsläkare Primärvården Skåne, område Sydväst Styrgrupp Renée Ekcrona, Malmö Stad, SDF Centrum Carina Gerthel, Malmö Stad, SDF Centrum Marie Olsson, Primärvården Skåne, område Sydväst Ewa Rekman, Apoteket Farmaci AB

3 Läkemedelsgenomgångar i Malmö, särskilt boende, Stadsdel Fosie Malmö stad och Region Skåne, Primärvården Sydväst har sökt statliga stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Projektet ska som en del genomföra läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden i samtliga stadsdelar i Malmö stad. Varje stadsdel kommer att redovisas separat. Detta är slutrapporten för läkemedelsgenomgångarna på särskilt boende inom Fosie Stadsdelsförvaltning (SDF). Fosie SDF har 184 vårdboendeplatser. Det har genomförts 170 läkemedelsgenomgångar. 21 vårdtagare har avlidit mellan läkemedelsgenomgång och uppföljning. Det är således 149 vårdtagare inkluderade i analysen. Dessa är indelade i två jämförelsegrupper beroende på hur många läkemedel de har. 120 vårdtagare har fler än fem läkemedel i regelbunden dosering, och 29 vårdtagare har fem eller färre regelbundna läkemedel. Vårdtagare med palliativ vård i sent skede samt vårdtagare som vid tillfället för läkemedelsgenomgången har varit inlagda på sjukhus har exkluderats. Medelåldern för vårdtagarna var 85 år och 80 % var kvinnor. Sammanfattning Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade med i snitt 0,6 läkemedel per person, från 8,7 till 8,1 (Fig 1) och läkemedelskostnaden minskade med ca 800 kr per 12 månaders behandling och individ, avseende läkemedel i regelbunden dos. Två målgrupper studerades, uppdelade efter antal läkemedel i regelbunden dos. Huvuddelen av minskningen gällde de patienter som hade flest läkemedel (Målgrupp 1, patienter med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering). Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi var en utgångspunkt för läkemedelsgenomgångarna. En förbättring av samtliga kvalitetsindikatorer skedde (avseende t.ex. antikolinerga läkemedel och antal patienter med tre eller fler psykofarmaka, Fig 2). Användningen av psykofarmaka minskade i samtliga jämförda läkemedelsgrupper (Fig 3), t.ex. minskade andelen patienter med neuroleptika från 23 % till 17 %. Teamet identifierade 347 möjliga läkemedelsrelaterade problem (snitt 2,3 per vårdtagare) som ledde till 243 ordinationsändringar. De vanligaste åtgärderna var utsättning av läkemedel respektive dosminskning. I mer än 9 av 10 utvärderade fall bedömdes resultatet som oförändrat eller bättre (Fig 4-6). I målgruppen med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering identifierades i genomsnitt 2,6 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare, och i målgruppen med övriga vårdtagare identifierades i genomsnitt 1,0 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare. 3

4 Bakgrund Läkemedelsgenomgångar är en arbetsmetod som innebär att apotekare tillsammans med vården (läkare, ansvarig sjuksköterska och vårdpersonal) går igenom vårdtagarens samtliga läkemedel kopplat till sjukdom och hälsotillstånd för att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Apotekaren ger förslag på åtgärder till ansvarig läkare, som beslutar om vilka åtgärder som ska genomföras. Apotekaren arbetar på vårdens uppdrag. Sedan drygt ett decennium har läkemedelsgenomgångar genomförts på olika ställen i Skåne. I Malmö stad har läkemedelsgenomgångar tidigare genomförts i stadsdelarna Centrum, Rosengård och Södra Innerstaden inom ramen för det här projektet, samt i mindre omfattning i andra stadsdelar. Genom statliga stimulansbidrag har Malmö stad fått möjlighet att utföra projekt för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, bl.a. läkemedelsgenomgångar. Primärvården Skåne, område Sydväst och Malmö stad har sökt stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Malmö stad finansierar projektledning samt ersättare för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal för dagar de deltar i projektet. Primärvården Skåne, område Sydväst finansierar en läkare samt en apotekare från Apoteket Farmaci AB. Dessa utgör själva projektgruppen som utför läkemedelsgenomgångarna. Samtliga stadsdelar ska omfattas av projektet. Den här rapporten avser stadsdel Fosie. Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera och åtgärda potentiella läkemedelsrelaterade problem för att ge en ökad livskvalitet för den enskilde vårdtagaren. Mål för projektet har varit Säkrad livskvalitet för vårdtagare genom att anpassa läkemedelsanvändningen enligt Socialstyrelsens kriterier för läkemedelsbehandling av äldre. Ökad kunskap om vilka vårdtagare som har störst behov av läkemedelsgenomgångar. Ökad kunskap om kvaliteten på de särskilda boendenas läkemedelsanvändning. Ökad kunskap hos personal om läkemedel på särskilda boenden. Bättre kunskap inför framtagande av nya samarbetsrutiner mellan Malmö stad och Region Skåne gällande vårdtagares läkemedelsanvändning. Metod och genomförande Berörda läkare och sjuksköterskor har informerats både muntligt och skriftligt (bilaga 1 och 2) inför läkemedelsgenomgången. Innan läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska på respektive boende och en undersköterska som känner vårdtagarna väl gjort symtomskattningar (se bilaga 3). Om möjligt har patienten själv svarat på frågor kring aktuella symtom. Symtomskattningarna har sedan tillsammans med aktuella läkemedelslistor faxats till apotekaren som gör en kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, samt identifierar potentiella läkemedelsrelaterade problem. Under läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska, projektets läkare samt apotekare tillsammans diskuterat igenom vårdtagarens läkemedelsanvändning, utifrån uppgifter från den medicinska journalen, sjuksköterskans kännedom om vårdtagaren samt symtomskattning och läkemedelslista. För varje vårdtagare har ett skriftligt åtgärdsförslag utformats, (bilaga 4), som sedan vidareförmedlats av sjuksköterskan till patientansvarig läkare som har tagit ställning till åtgärdsförslagen. Ansvarig sjuksköterska har följt upp och utvärderat genomförda förändringar efter 4 veckor. Utvärderingen har sedan faxats till apotekaren som sammanställt resultaten. Sjuksköterskorna och undersköterskorna har haft ersättare för de dagar som tagits i anspråk för symtomskattningar och läkemedelsgenomgångar. 4

5 När utvärderingarna är klara har en enkät skickats till ansvariga sjuksköterskor och läkare (bilaga 5). Resultatet av enkäten redovisas när hela projektet är avslutat. Som ett led i projektets mål att bidra till kompetensutveckling har de patientansvariga sjuksköterskorna i projektet fått Läkemedelsboken 2007/2008 (Apoteket AB), Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2008 (Läkemedelsrådet), Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi samt FAS UT 2 (Claes Lundgren, Västerbottens läns landsting). Medverkande Läkemedelsgenomgångarna har genomförts på särskilda boenden inom Fosie SDF i Malmö. För att möjliggöra bedömning av vilka grupper som har störst behov av läkemedelsgenomgångar gjordes en uppdelning av vårdtagarna i tre grupper; nyinflyttade vårdtagare som vistats cirka en månad på vårdboendet, vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, och övriga vårdtagare på vårdboendet. Gruppen med nyinflyttade vårdtagare är för liten för att statistiken ska redovisas separat. Dessa vårdtagare är därför uppdelade på de andra jämförelsegrupperna, utifrån antal läkemedel i regelbunden dos. Målgrupp 1: Vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering Målgrupp 2: Övriga vårdtagare. De särskilda boenden som ingått i studien är Heleneholm, Söderkulla, Fosietorp, Lindängelund, Rosenholm, Södergården och Eriksfält. 5

6 Resultat Fig 1. Antal läkemedel per person ,7 8,1 Antal läkemedel regelbundet bruk Antal vid behovs läkemedel 7 antal läkemedel ,4 2,2 1 0 Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Antalet läkemedel för regelbundet bruk var i genomsnitt 8,7 per person. Som mest hade en person 24 läkemedel (regelbundet + vid behov) före läkemedelsgenomgången. Antalet läkemedel för regelbundet bruk har minskat med 0,6 st per vårdtagare i medeltal, motsvarande en minskad läkemedelskostnad med i genomsnitt 800 kr, motsvarande ca 9 %, per vårdtagare och år (från kr till kr, avseende regelbundet doserade läkemedel). Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, 120 vårdtagare) hade i genomsnitt 9,9 läkemedel i regelbunden dos och 2,6 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången. Läkemedelskostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade de i genomsnitt 9,1 läkemedel i regelbunden dos och 2,4 vid behovsläkemedel. Läkemedelskostnaden sjönk med 989 kr till kr per vårdtagare och år. Målgrupp 2, (övriga 29 vårdtagare) hade i genomsnitt 3,8 läkemedel i regelbunden dos och 1,6 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången, och kostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Läkemedelsförbrukningen och kostnaden förändrades inte nämnvärt efter läkemedelsgenomgången. 6

7 Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen I diagrammet visas totalt antal läkemedel eller kombinationer hos samtliga 149 vårdtagare som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för de olika kvalitetsindikatorerna. För indikatorn Tre eller fler psykofarmaka anges hur många av vårdtagarna som berörs. Alla träffar på kvalitetsindikatorerna är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren. Ett antal C-interaktioner (kombinationer som kan kräva dosanpassning) noterades, men då de flesta av dessa saknar klinisk betydelse har de inte inkluderats i diagrammet. Dubbleringar avser läkemedel för regelbundet bruk. Enstaka D- interaktioner förekom. För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se Fig. 2. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen Före Efter 200 antal Läkemedel som kan orsaka förvirring (ej antikolinerga) Tre eller fler psykofarmaka Dubbleringar Antikolinerga läkemedel Långverkande bensodiazepiner Kvalitetsindikator Läkemedel som kan orsaka förvirring, icke antikolinerga Dubbleringar Antikolinerga läkemedel Långverkande bensodiazepiner Potentiella D-interaktioner Exempel på förekommande läkemedel eller kombinationer Sotalol, Digoxin, Sobril, Tradolan, Stilnoct Zopiklon och Heminevrin Morfin och Dexofen Detrusitol, Theralen, Atarax, Tryptizol Stesolid, Nitrazepam Kaleorid och Spironolakton Ursofalk och Questran 7

8 Användningen av psykofarmaka I diagrammet anges hur många procent av samtliga vårdtagare som har minst ett läkemedel från respektive läkemedelsgrupp (avser fyrställig ATC-kod, både regelbunden och vid behovs-ordination). Samma vårdtagare kan vara ordinerad läkemedel från olika psykofarmakagrupper. Mest minskade användningen av neuroleptika, från 23 % till 17 %. För mer information om ATC-grupperingen, se Generellt sett hade större andel av vårdtagarna i målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) psykofarmaka än vårdtagare i målgrupp 2 (övriga vårdtagare). Fig 3. Användningen av psykofarmaka % av vårdtagarna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång 10 0 N05B Lugnande medel N06A Antidepressiva N05C Sömnmedel N05A Neuroleptika Lugnande Antidepressiva Sömnmedel Neuroleptika Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Målgrupp 1 57 % 53 % 57 % 54 % 48 % 43 % 24 % 18 % Målgrupp 2 24 % 24 % 21 % 28 % 28 % 28 % 17 % 14 % Samtliga 50 % 48 % 50 % 49 % 44 % 40 % 23 % 17 % 8

9 Läkemedelsrelaterade problem Den vanligaste orsaken till ordinationsändring var att läkemedel var ordinerade utan aktuell indikation eller att indikationen var oklar. Observera att indikation kan ha funnits vid insättningen, t.ex. för smärtstillande efter en fraktur, men läkemedlet har sedan stått kvar. Indikation kan också ha funnits för läkemedlet i fråga, men varit tveksam för den aktuella dosen. Läkemedel som kan innebära ökade risker för äldre är näst vanligast, följt av utebliven eller tveksam effekt. Det senare kan även syfta på att effekten inte är utvärderad. Teamet identifierade totalt 347 möjliga läkemedelsproblem, i genomsnitt 2,3 per vårdtagare, som ledde till totalt 243 åtgärder. Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) hade i genomsnitt 2,6 möjliga läkemedelsproblem per vårdtagare. De 317 problemen ledde till 220 åtgärder. I målgrupp 2 (övriga vårdtagare) identifierades 30 problem, i genomsnitt 1,0 per vårdtagare. Ett problem kan i vissa fall ha flera åtgärder. Diagrammet visar de 5 vanligast förekommande problemen. Fig 4. Läkemedelsrelaterade problem (5 i topp) Antal Läkemedel med oklar indikation Riskläkemedel Utebliven eller tveksam effekt Ny/obehandlad indikation Olämplig läkemedelsform 9

10 Åtgärder Den vanligaste ordinationsändringen var utsättning av läkemedel, följt av dosminskning och byte av läkemedel. I målgrupp 2, vårdtagare med färre än fem läkemedel i regelbunden dos, var insättning och dosminskning vanligast, följt av utsättning. Dock är antalet åtgärder i målgrupp 2 så litet att säkra slutsatser inte kan dras utifrån detta. Cirkeldiagrammet visar vidtagna förändringar av läkemedelsordinationen i procentuell fördelning. Fig 5. Åtgärder Ändrat doseringsintervall 1 % Dosökning 2 % Byte av beredningsform 1 % Insättning 6 % Annat 8 % Utsättning av läkemedel 38 % Byte av läkemedel 12 % Dosminskning 31 % Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Antal Utsättning av läkemedel 93 Dosminskning 75 Byte av läkemedel 29 Annat t.ex. labprover 20 Insättning av läkemedel 15 Dosökning 5 Byte av beredningsform 3 Ändrat doseringsintervall 3 Totalt

11 Uppföljning Resultatet av ordinationsändringarna vid identifierade läkemedelsrelaterade problem redovisas i cirkeldiagrammet nedan som den procentuella fördelningen av resultaten. Majoriteten (80 %) av ordinationsändringarna utvärderades. I mer än 9 av 10 utvärderade fall bedömdes vårdtagarens tillstånd som oförändrat eller bättre. Det innebär alltså att man i många fall kan minska på vårdtagarens läkemedel utan att påverka livskvaliteten. Fig 6. Effekten av åtgärderna avseende vårdtagarnas välbefinnande Sämre 6 % Ej utvärderat 20 % Oförändrat 47 % Bättre 26 % 11

12 De vanligaste läkemedelsgrupperna Tabellen och diagrammet baseras på de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna före läkemedelsgenomgången. Den grupp som minskat mest är N05C, Sömnmedel och lugnande medel. Värda att nämna är även minskningarna i grupperna C03C, Loop-diuretika och N05B, Lugnande medel. Fig 7. De vanligaste läkemedelsgrupperna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång % av vårdtagarna Lätta analgetika Laxantia Antidepressiva medel Lugnande medel Antikoagulantia Loop-diuretika Sömnmedel Hudskyddande medel Vitamin B12 och folsyra Medel vid magsår Fig 8. Exempel på läkemedel i de vanligaste läkemedelsgrupperna ATC-kod N02B Lätta analgetika och antipyretika A06A Laxantia N06A Antidepressiva N05B Lugnande medel och ataraktika B01A Antikoagulantia C03C Loop-diuretika N05C Sömnmedel och lugnande medel D02A Hudskyddande och uppmjukande medel B03B Vitamin B12 och folsyra A02B Medel vid magsår och gastroesofagal reflux Exempel på läkemedel Alvedon, Panodil Laktulos, Cilaxoral Citalopram, Mirtazapin Atarax, Sobril Trombyl, Waran Impugan, Lasix Retard Propavan, Zopiklon Canoderm, Locobase LPL Behepan, Folacin Omeprazol, Lanzo 12

13 Diskussion I likhet med tidigare redovisade stadsdelar minskade såväl antalet läkemedel som den totala läkemedelskostnaden för de patienter som inkluderats i Fosie. Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade med i snitt 0,6 st per patient, och kostnaden med ca 800 kr per patient och år. Det vanligaste läkemedelsrelaterade problemet var att indikationen var oklar eller inte längre aktuell. Näst vanligast var läkemedel som kan innebära ökade risker för äldre, och på tredje plats oklarheter kring om läkemedlet gett avsedd effekt. Både oklarheter angående indikationen och effekten kan undvikas genom noggrann journalföring. Många gånger är effekten utvärderad, men om allt fungerat har utvärderingen inte noterats i journalen. I ett senare skede kan då nya frågetecken kring effekten uppstå. Ca 70 % av förslagen ledde till någon åtgärd. Utsättning och dosminskning var de vanligaste åtgärderna. De vanligaste problemtyperna motiverar ofta utsättning eller dosminskning som åtgärd. Avseende andelen förslag som leder till åtgärd, samt vanligaste problem- och åtgärdstyper är Fosie mycket likt tidigare redovisade stadsdelar. Det är inte förvånande att oklar indikation, följt av utsättning eller dosminskning, är så vanligt, eftersom regelbunden uppföljning av läkemedelsbehandlingen ofta får stå tillbaka för mer akuta ärenden när läkartiden på ett vårdboende är begränsad. Vid en läkemedelsgenomgång ges ett tillfälle att diskutera även icke-akuta frågor. En förhållandevis stor del av åtgärderna (20 %) har inte utvärderats, alternativt har de utvärderats men inte återrapporterats inom ramen för projektet. Orsaken till detta är inte klarlagd, men kan bero på att det vid tiden för läkemedelsgenomgångarna skedde ett antal läkarbyten på de aktuella vårdboendena. En aspekt som skiljer Fosie från övriga stadsdelar är också att sjuksköterskorna inte är placerade ute på respektive vårdboende, utan utgår från en central arbetsplats. Möjligen kan det göra att de är mindre tillgängliga på vårdboendet och känner patienterna sämre. Det skulle i så fall försvåra utvärderingen. Att 26 % av patienterna uppges må bättre efter läkemedelsgenomgången är förstås glädjande, men siffran bör tolkas med viss försiktighet. Utvärderingen har gjorts i ett enkelt formulär, med markeringar endast för bättre, sämre eller oförändrat. Även om det har betonats att utvärderingen ska handla om patientens välbefinnande kan det i de 26 % som angetts som bättre även finnas aspekter som färre tabletter, förenklad läkemedelshantering för personalen etc. Antalet patienter som stod på neuroleptika, t.ex. Haldol och Risperdal, minskade efter läkemedelsgenomgången med 8 st. Det motsvarar en minskning från 23 % till 17 % av samtliga patienter. Neuroleptika har på senare tid diskuterats bl.a. i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) och bör inte användas som förstahandsmedel mot beteendestörningar hos dementa p.g.a. ökad risk för stroke, fall m.m. samt begränsad effekt. Istället ska icke-farmakologiska metoder prioriteras, och i de fall läkemedelsbehandling bedöms nödvändig rekommenderas istället SSRI eller memantin (Ebixa). Neuroleptika är hos dementa endast indicerat vid psykos och svår aggressivitet, och då i låga doser under kort tid. Även användningen av lugnande medel och sömnmedel har minskat efter läkemedelsgenomgången. Av de inkluderade patienterna i Fosie stod 15 % på demensläkemedel (3 % hade Ebixa, och 12 % kolinesterashämmare). 13

14 Bilagor Bilaga 1 Informationsblad till läkare Bilaga 2 Informationsblad till sjuksköterskor Bilaga 3 Symtomskattning Bilaga 4 Åtgärdsförslag Bilaga 5 Enkät till läkare och sjuksköterskor 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum April nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden April september 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred 23-24 Foto: Jan Toftling Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland.

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Kan vårdhund minska användandet av vissa läkemedel inom äldreomsorgen?

Kan vårdhund minska användandet av vissa läkemedel inom äldreomsorgen? @ apoteket Kan vårdhund minska användandet av vissa läkemedel inom äldreomsorgen? Evidensbaserad utvärdering på vård- och omsorgsboenden inom Uppsala kommun av Kristina Sörensen, Erika Wågstrand samt Malin

Läs mer

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Stimulansmedelrapport Sune Petersson 2009-06-30 10-03-09 1 Sammanfattning Äldres läkemedelsanvändning är idag omfattande, i synnerhet hos de sköra och

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande 8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...

Läs mer

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade

Läs mer

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändning 12B Örebro 1B Särskilda 13B 28-29 14B Delrapport BLäkemedelsgenomgångar Boenden och Karlskoga Läkemedels industrin Sjukvårds apparaten Sjukdomar diagnoser Attityder Läkemedelsanvändning Kost Måltid Fysisk

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Marieberg 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Beskrivning

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Översyn av dosrecept 2008

Översyn av dosrecept 2008 Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar

Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar Primärvården Läkemedelskommittén www.lvn.se/lk Gunnel Jirénius gunnel.jirenius@lvn.se Uppdragsgivare Primärvården

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun 2012-10-23 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del B Läkemedelsrapport Apotekare Christina Lindqvist Örndahl Ansvarig för Norrtäljestudien Yvonne Lindholm FoUU chef FoUU-rapport 2012:1

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Indikatorer - i vårdens tjänst

Indikatorer - i vårdens tjänst 1 Indikatorer - i vårdens tjänst Elin Dahlén (Björn Wettermark) Apotekare & doktorand, HSF/SLL Institutionen för medicin, Solna, KI 2 Disposition Vad vet vi om äldres läkemedelsanvändning? vilka läkemedel,

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer