Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011"

Transkript

1 Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)

2 1 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Målsättning Uppdrag Metod Läkemedelsgenomgångar Datainsamling Analys Diskussionsmöte Utbildningsinsats Enkätundersökning Resultat Antal läkemedelsgenomgångar Vanligaste förekommande läkemedelsgrupperna Förändring av antal läkemedel Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen Läkemedelsrelaterade problem Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig För hög dos Riskläkemedel Biverkningar Åtgärder Utsättning av läkemedel Avvaktar åtgärd Dosminskning Annat Utbildningsinsats Enkätundersökning Diskussion Konklusion Referenser Bilagor (16)

3 2 Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från ett samarbetsprojekt mellan Linköpings kommun och Landstinget i Östergötland med målsättningen att öka kvaliteten på läkemedelsbehandlingen hos brukare i sjukhemsboende men även enstaka demensenheter. Kvalitetsarbetet innefattade läkemedelsgenomgångar i multiprofessionella team och utbildning inom området Äldre och läkemedel för sjuksköterskor. Analys av brukarnas läkemedelsbehandling, symtom och diagnoser gjordes av apotekaren och baserade sig bl.a. på lokala och nationella riktlinjer. Brukarnas njurfunktion beräknades för att kunna identifiera läkemedel som kan behöva dosjusteras/undvikas vid nedsatt njurfunktion. Efter analysen diskuterades potentiella läkemedelsrelaterade problem med läkare, sjuksköterska och brukarens kontaktperson och tillsammans bedömde man om det fanns läkemedelsrelaterade problem och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas. Utifrån diskussionen beslutade läkaren om åtgärder. Totalt genomfördes 317 läkemedelsgenomgångar, varav 283 inkluderas i denna rapport, på fördelat 20 boendeenheter. Baserat på diskussioner i teamen framkom ett antal problem relaterade till läkemedelsanvändningen. Vanligast förekommande läkemedelsrelaterade problem var att läkemedel användes på oklar eller inaktuell indikation och att använd dos var för hög utifrån gällande rekommendationer och patientens individuella förutsättningar. De vanligaste åtgärderna var utsättning, dosminskning eller att man avvaktade med åtgärd. Utvärdering av arbetssättet med teambaserade läkemedelsgenomgångar gjordes med enkät och visade på stort stöd för arbetsmodellen. Svarsfrekvensen var dock låg. 3 Bakgrund Läkemedelsbehandling är en av de vanligaste interventionerna i sjukvården (1). Personer över 80 år använder idag närmare 6 läkemedel per person. För multisjuka äldre kan man visa på siffror uppåt 10 läkemedel per person (2). Det stora antalet läkemedel ökar risken för problem med bland annat biverkningar och interaktioner. Antalet läkemedel är dock enbart en faktor av betydelse, även valet av läkemedel och dosering i förhållande till lever- och njurfunktion måste tas i beaktande (3). Resultat från nationella projekt och studier visar på behovet av att öka kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. I juni 2010 uppdaterades Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer från 2004 vilka kan användas till att utvärdera och följa upp kvaliteten på läkemedelsbehandlingen hos äldre (4). Indikatorerna har använts bl.a. vid nationella mätningar och jämförelser, utbildning av vårdpersonal, samt som stöd vid förskrivning av läkemedel och vid s.k. läkemedelsgenomgångar (3). Regeringen har sedan år 2007 avsatt stimulansmedel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Ett av de prioriterade områdena 3 (16)

4 är läkemedelsgenomgångar för att optimera äldres läkemedelsbehandling. Definition av läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsen är (5): En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera professioner och vid behov finns tillgång till stöd av farmakolog, apotekare eller motsvarande. Som definitionen anger, präglas läkemedelsgenomgångar av teamarbete där läkare, sjuksköterska, vårdpersonal/kontaktperson och apotekare bidrar med sina respektive kompetenser. Målet är att upptäcka, åtgärda och förebygga onödig medicinering, användning av olämpliga preparat, under- eller överdosering och biverkningar etc, även kallade läkemedelsrelaterade problem. Resultat från liknande projekt i bl.a. Landstinget i Sörmland visar att läkemedelsgenomgångar kan ge samhällsvinster genom att minska antalet läkemedel, öka kvaliteten i läkemedelsbehandlingen samtidigt som vårdtagaren mår oförändrat eller bättre (6). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) kom år 2009 ut med en rapport som tog upp hur äldres läkemedelsanvändning kan förbättras. Bland annat nämns utbildning och information till läkare/annan sjukvårdspersonal kring riskläkemedel hos äldre samt uppföljning av läkemedelsbehandling via multiprofessionella team som bra metoder för att minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem (7). Enligt Socialstyrelsen bör läkemedelsgenomgångar göras årligen för patienter i kommunala hälso- och sjukvården (3). 4 Målsättning Målsättningen med kvalitetsarbetet var att förbättra och öka säkerheten i läkemedelsbehandlingen hos brukare i kommunala sjukhemsboenden, genom att införa en samarbetsmodell som involverar personal på boendet, primärvården samt läkemedelsexperter (klinisk farmakolog och apotekare). Projektet syftade även till att skapa underlag för att långsiktligt arbeta med kvalitetssäkring av äldres läkemedelsanvändning för att på sikt minska läkemedelsrelaterad sjuklighet. Tanken var att samarbetet skulle bidra till att den kompetens som byggs upp bibehålls inom kommun och landsting. Arbetet var en fortsättning på det samarbete kring läkemedelsanvändning inom demensenheterna i Linköpings kommun som genomfördes hösten Uppdrag Arbetet var en fortsättning på ett samarbetsprojekt mellan Linköpings kommuns Omsorgs- och socialförvaltning och Landstinget i Östergötland, representerat av klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning samt Primärvården via respektive ansvarig läkare på vårdcentraler knutna till särskilda boenden i Linköpings kommun. 4 (16)

5 Omsorgs- och socialförvaltningen Primärvården Klinisk farmakologi Linköpings kommun Landstinget i Östergötland Kvaliteten på brukarnas läkemedelsanvändning ansågs bland annat kunna öka genom att genomföra läkemedelsgenomgångar i multiprofessionella team och genom utbildning inom området Äldre och läkemedel. Läkemedelsgenomgångar skulle genomföras under hösten 2011 på samtliga sjukhemsboenden i Linköpings kommun som är kopplade till vårdcentraler inom närsjukvården i centrala distriktet, totalt 20 enheter med upp till 400 brukare fördelat på privata och kommunala utförare. Läkemedelsgenomgångar skulle ske på samtliga brukare med minst fem läkemedel ordinerade (inkl vid behovsmedicinering). Brukare som passerat brytpunkten (livets slutskede) exkluderades. Målgruppen för utbildning inom området Äldre och läkemedel var sjuksköterskor på samtliga boendeenheter. 6 Metod 6.1 Läkemedelsgenomgångar En schematisk beskrivning av modellen för läkemedelsgenomgångar återfinns i bilaga 1 (Flödesschema Rationell läkemedelanvändning inom demensboende Linköpings kommun ) Datainsamling Ansvarig sjuksköterska på varje boende försåg apotekaren med följande uppgifter: Symtomskattning (8), se bilaga 2. Blodtryck sittande och stående Kreatininvärde (<2 månader gammalt) Vikt Aktuella diagnoser enligt sköterskans journal Information om receptfria läkemedel/naturläkemedel samt läkemedelslista på de brukare som inte hade dosdispenserade läkemedel (ApoDos). För brukare med ApoDos togs aktuell läkemedelslista fram via e-dos Analys Brukarens aktuella läkemedelslista togs fram elektroniskt via e-dos. Läkemedelslista och övriga uppgifter från datainsamlingen hanterades med hjälp av analysverktyget MiniQ. Analysen av läkemedelsbehandlingen baserades på lokala (t.ex. REK-listan 2011) såväl som nationella riktlinjer såsom Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning (3). Indikatorerna är vedertagna kvalitetsmått som används bland annat vid nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Baserat på nämnda riktlinjer skapades ett kvalitetsutlåtande för vidare analys. I projektet användes följande indikatorer, för vilka resultat presenteras i tabell 2: 5 (16)

6 Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Läkemedelsdubblering Tre eller flera psykofarmaka C- och D interaktioner (baserat på FASS, Läkemedelsindustriföreningen) Bedömning av dosnivå baserades på data kring njurfunktionen och sattes i relation till övriga uppgifter i symtomskattningen. För att få en uppskattning av brukarens njurfunktion och då identifiera läkemedel som kan behöva dosjusteras/undvikas vid nedsatt njurfunktion, matades brukarens kreatininvärde, vikt och ålder in i MiniQ. Beräkning av njurfunktionen baserades på Cockcroft-Gaults formel (10). Potentiella läkemedelsrelaterade problem identifierades och sammanställdes av apotekaren (vid behov med stöd av klinisk farmakolog) dels utifrån kvalitetsutlåtandet och dels genom manuell genomgång av läkemedelslistan för identifiering av problem som inte upptäcks i det automatiska kvalitetsutlåtandet, exempelvis underbehandling och olämplig beredningsform. Som stöd för detta användes ovan nämnda rekommendationer och underlag Diskussionsmöte Målet var att få med läkare, sjuksköterska, apotekare och kontaktperson/ undersköterska på diskussionsmötet för att få en så bred bild som möjligt av brukarens läkemedelsbehandling, diagnoser och symtom. Sammanställningen av de potentiella läkemedelsrelaterade problemen utgjorde underlag för diskussionen i teamet. För varje brukare där man i teamet bedömde att det fanns ett läkemedelsrelaterat problem, listades typ av problem och möjliga åtgärder. Beslut om eventuella åtgärder togs av läkaren. Utifrån detta beslutade läkaren om eventuella åtgärder. Klassificering av de läkemedelsrelaterade problemen och åtgärderna gjordes enligt följande: 6 (16)

7 Läkemedelsrelaterat problem: Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig Läkemedlet används ej Läkemedlet används ej enligt ordination Underbehandling Ineffektivt läkemedel Läkemedlet behövs ej Biverkning Riskläkemedel Kontraindikation Ej rekommenderat läkemedel Läkemedelsinteraktion Olämplig beredningsform eller regim För låg dos För hög dos Annat Åtgärd: Utsättning av läkemedel Insättning av läkemedel Byte av läkemedel Dosökning Dosminskning Byte av läkemedelsform Ändrat doseringsintervall Byte till rekommenderat preparat Icke farmakologisk åtgärd Avvaktar åtgärd Annat Efter diskussionsmötet utfördes respektive åtgärd och ändringar i t.ex. läkemedelsbehandlingen journalfördes på sedvanligt sätt i journalsystemet Cosmic samt i kommunens HSL-journal på boendet. Apotekaren dokumenterade beslutade ändringar i det elektroniska analysverktyget för sammanställning inför denna rapport. 6.2 Utbildningsinsats Målet med utbildningsinsatsen var att ge sjuksköterskorna bättre förutsättningar för omvårdnadsarbete och en bra grund att bygga vidare studier på när det gäller äldres läkemedelsanvändning. För att förstå förväntade effekter av läkemedel och eventuella biverkningar krävs grundläggande kunskaper i farmakodynamik (hur läkemedlet påverkar kroppen) och farmakokinetik (bl.a. nedbrytning och utsöndring av läkemedel). Även kunskaper kring den åldrande kroppen och komplexiteten vid polyfarmaci ansågs viktiga att behärska för att kunna ha givande diskussioner med läkare och övrig vårdpersonal kring brukarens sjukdomar och läkemedelsbehandling. Utbildningen innehöll samma moment som vid samarbetet hösten Enkätundersökning För att ta reda på hur läkarna och sjuksköterskorna bedömde värdet av läkemedelsgenomgångarna och utbildningsinsatsen skickades en webbbaserad enkät ut efter avslutade läkemedelsgenomgångar, se bilaga 3. Enkäten skulle besvaras inom två veckor efter utskick. 7 (16)

8 7 Resultat 7.1 Antal läkemedelsgenomgångar Bilaga 4 anger de enheter som deltog i samarbetet och där läkemedelsgenomgångar genomfördes. Totalt genomfördes 33 diskussionsmöten med genomgång av totalt 317 brukare. I denna rapport ingår 283 brukare. Orsaken till bortfallet var att några boendeenheter flyttade fram diskussionsmötena och resultaten därför inte hann inkluderas i delrapporten. I de fall data redovisas per boendeenhet är 309 brukare inkluderade (på grund av att analys av dessa data gjordes vid en senare tidpunkt, se även bilaga 4 Boendeenheter antal brukare). Medelåldern för brukarna var 86 år och andelen kvinnor var 67 %. 7.2 Vanligaste förekommande läkemedelsgrupperna De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före läkemedelsgenomgångarna redovisas i tabell 1. Andelen av brukarna som använde läkemedel inom respektive grupp anges i procent (antal brukare inom parentes). Tabell 1. De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna. ATC Läkemedelsgrupp Användning % (n) N02B Övriga analgetika och antipyretika 77,4 (219) A06A Laxantia 72,4 (205) B01A Antikoagulantia 57,6 (163) N06A Antidepressiva medel 57,2 (162) N05B Lugnande medel, ataraktika 49,5 (140) N05C Sömnmedel och lugnande medel 45,9 (130) C03C Loop-diuretika 45,9 (130) C07A Beta-receptorblockerande medel 45,6 (129) B03B Vitamin B12 och folinsyra 39,9 (113) A02B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 36,0 (102) N02A Opioider 33,6 (95) C01D Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 29,0 (82) C10A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel 26,5 (75) C09A ACE-hämmare 20,8 (59) H03A Tyreoideahormoner 18,0 (51) D02A Hudskyddande och uppmjukande medel 16,6 (47) D07A Glukokortikoider 14,8 (42) A12A Kalcium 13,4 (38) D01A Utvärtes medel vid hudmykoser 13,4 (38) A10A Insuliner 13,4 (38) 8 (16)

9 7.3 Förändring av antal läkemedel Totalt antal läkemedel per brukare var innan läkemedelsgenomgångarna i medeltal 12,7 (4-31), varav 2,3 läkemedel var vid behov. Vid genomgångarna beslutade åtgärder ledde till en nettominskning till 12 läkemedel (innefattar både regelbunden användning och läkemedel vid behov), d.v.s. i medeltal en minskning med 0,7 stycken läkemedel per brukare. Den genomsnittliga förändringen av antal läkemedel per brukare redovisas per boendeenhet och totalt i figur 1 (sorterade i stigande ordning avseende antal läkemedel före läkemedelsgenomgången). Boendeenheterna är kodade till ett visst nummer, en och samma boendeenhet har samma nummer genom hela rapporten Figur 1. Antal läkemedel per brukare (medelvärde per boendeenhet) Regelbunden användning + vid behov Före Efter Antal läkemedel per brukare TOT Boendeenhet (nr) 7.4 Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen enligt Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre redovisas i tabell 2. Tabellen visar andelen av brukarna med aktuellt läkemedel eller kombination av läkemedel (antal brukare inom parentes). 9 (16)

10 Tabell 2: Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen före läkemedelsgenomgångarna.. Indikator Förekomst % Långverkande bensodiazepiner 13,8 (39) Antikolinerga medel 18,4 (52) Läkemedelsdubblering 24,0 (68) Tre eller fler psykofarmaka 31,4 (89) C-interaktioner 43,8 (124) D-interaktioner 6,0 (17) 7.5 Läkemedelsrelaterade problem Antal läkemedelsrelaterade problem som identifierades av teamet uppgick till i snitt 2,2 stycken per brukare (totalt 617 stycken). Hos 26 brukare identifierades inte något läkemedelsrelaterat problem. Figur 2 visar fördelningen av de läkemedelsrelaterade problemen. Figur 2. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) totalt för alla boendeenheter (n=617) Övrigt (olämpl berform, kontraindikation); 18% Underbehandling; 6% Riskläkemedel; 7% Aktuell indikation saknas, är oklar, eller felaktig; 44% Biverkningar; 6% För låg dos; 5% För hög dos; 9% Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig Den absolut största andelen läkemedelsrelaterade problem (44 %) hamnade under kategorin indikation saknas, är oklar eller felaktig. Vanliga exempel var antihypertensiva läkemedel och sömnmedel. 10 (16)

11 7.5.2 För hög dos Under denna kategori ingick läkemedel som bedömts vara ordinerade i för hög dos i förhållande till njurfunktion, ålder eller rådande rekommendationer. Exempel på sådana doseringar och läkemedel var Trombyl för strokeprofylax vid förmaksflimmer där dosen i vissa fall var högre än den idag rekommenderade. Ett annat exempel var dosval av simvastatin vid nedsatt njurfunktion Riskläkemedel Med riskläkemedel avses läkemedel som bör undvikas hos äldre patienter om inte särskilda skäl föreligger, eller att korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse (3). Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (Atarax, Lergigan, Nozinan) sattes ut då nyttan inte bedömdes vara större än biverkningsrisken. Särskilt Atarax är ett läkemedel som i denna grupp brukare ofta används på indikationen klåda i andra eller tredje hand, dvs efter noga övervägande av biverkningsrisken. Bland riskläkemedel ingick även långverkande bensodiazepiner samt ibuprofen för kontinuerligt bruk då biverkningsrisken hos äldre är stor Biverkningar Ett betydande antal brukare uppvisade symtom på trötthet och yrsel som av teamet i vissa fall bedömdes som biverkningar. Vanliga läkemedel i denna kategori tillhör gruppen lugnande och sömnmediciner. 7.6 Åtgärder Totalt beslutades om 611 åtgärder för de identifierade läkemedelsrelaterade problemen. Fördelningen av de beslutade åtgärderna visas i figur 3. Figur 3. Beslutade åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem totalt för alla boendeenheter (n=611) Utsättning av läkemedel; 38% Övrigt (ändrat intervall, icke farm åtg); 8% Insättning av läkemedel; 4% Dosminskning; 15% Dosökning; 4% Annat; 6% Byte av läkemedel; 6% Avvaktar åtgärd; 19% 11 (16)

12 7.6.1 Utsättning av läkemedel Utsättning av läkemedel svarade för ca 38 % av alla beslutade åtgärder. Vanliga exempel var analgetika, antidepressiva läkemedel samt lugnande och sömnmediciner Avvaktar åtgärd I de fall teamet bedömde att ett läkemedelsrelaterat problem förelåg men att beslut om lämplig åtgärd inte kunde fattas i samband med diskussionsmötet, klassades åtgärden som avvaktar åtgärd. De vanligaste orsakerna till att beslut om åtgärd inte kunde fattas direkt i samband med läkemedelsgenomgången var att läkaren inte hade kännedom om brukarens sjukdomshistoria eller tillgång till journal. Ett annat skäl för att avvakta var att den vårdpersonal som känner brukaren bäst inte var närvarande Dosminskning Dosminskning var den tredje vanligaste förekommande åtgärden. Ett stort antal av dessa rör antihypertensiva läkemedel, bensodiazepiner samt protonpumpshämmare. I vissa fall planerades för en utsättning men man beslutade att inleda med en dosminskning för att utvärdera patientens behov av behandlingen eller minska risken för utsättningsbesvär Annat Kategorin annat innebar att beslut fattades om en åtgärd (t.ex. beställning laboratorieprover eller ytterligare kontroll av blodtryck) vars resultat ligger till grund för den slutgiltiga åtgärden. 7.7 Utbildningsinsats Vid två separata utbildningstillfällen genomfördes utbildningen Äldre och läkemedel för sjuksköterskor vid boendeenheterna i Linköpings kommun. Utbildningen bestod av två timmars grundläggande farmakologi. Utbildaren var universitetslektor och docent, verksam vid Hälsouniversitetet i Linköping, med mångårig erfarenhet av utbildning av vårdpersonal både under grundutbildning och fortbildning för verksamma sjuksköterskor och läkare. Totalt deltog 22 sjuksköterskor i utbildningen. 7.8 Enkätundersökning Totalt skickades enkäten ut till 18 läkare och 20 sjuksköterskor som hade deltagit i läkemedelsgenomgångarna. Svarsfrekvensen bland läkarna var 39 % (7 st) och bland sjuksköterskorna 40 % (8 st). Svaren redovisas i figurerna 4 och 5, där en etta motsvarar inget värde alls och en femma motsvarar mycket stort värde. 12 (16)

13 Figur 4. Enkätsvar läkare...göra en läkemedelsgenomgång i team? arbeta med symtomskattning?...apotekarens läkemedelskunskaper?...ändrat ditt arbetssätt?... totalintryck av läkemedelsgenomgången? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5. Enkätsvar sjuksköterskor...göra en läkemedelsgenomgång i team? arbeta med symtomskattning?...apotekarens läkemedelskunskaper?...ändrat ditt arbetssätt?... totalintryck av läkemedelsgenomgången? 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13 (16)

14 8 Diskussion Läkemedelsgenomgångar, i den form de bedrivits i detta samarbetsprojekt, kan vara ett värdefullt tillfälle att göra en översyn av brukarens läkemedelsanvändning. Att samarbeta med en tredje part, som även kan bidra med farmakologiskt stöd och stå för de praktiska förberedelserna, är ett sätt för primärvården och kommunen att hitta metoder för systematiska och återkommande genomgångar av brukarnas läkemedelsanvändning. Värdet i en läkemedelsgenomgång ligger även i diskussionen inom teamet och att man medvetandegör problematiken kring läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgångar kan även vara en metod för att implementera nya och ändrade behandlingsriktlinjer och myndighetsbeslut. Genomgångarna är även ett sätt att nå ut med läkemedelskommitténs riktlinjer för behandling av vanliga sjukdomar, REK-listan, som uppdateras årligen. De apotekare som deltagit i teamet som utfört läkemedelsgenomgångarna, arbetar också i andra konstellationer med läkemedelsfrågor, t.ex. i läkemedelskommitténs expertgrupper, som informatörer kring nya läkemedel och riktlinjer samt som utredare av patientrelaterade läkemedelsfrågor. Utöver detta finns ett nära samarbete mellan kliniska farmakologer, apotekare och bl.a. Läkemedelskommittén. Den breda förankringen ger en möjlighet att nå ut med aktuella rekommendationer och återföra erfarenheter från berörda verksamheter. Ett antal mått på läkemedelsanvändningen har presenterats i denna rapport. Det är viktigt att notera att variationer i dessa, och ev. skillnader mot andra studier kan ha många olika grunder. Ett mått som ofta lyfts fram vid denna typ av studier är antalet läkemedel per brukare. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns ett egenvärde i att minska antalet läkemedel, utan snarare att man omprövar och värderar effekterna och riskerna av de läkemedel som används eller kanske behöver sättas in. Baserat på diskussioner i teamen framkom ett antal problem relaterade till läkemedelsanvändningen. Förekomsten av läkemedelsbehandling på oklart dokumenterad indikation var mycket vanligt förekommande. I många fall rörde det medel vid magsår och refluxsjukdomar och flera olika grupper av psykofarmaka. Det var ofta svårt att hitta den ursprungliga indikationen för start av behandling och även svårt att värdera om en indikation fortfarande förelåg. Baserat på dessa problem är det naturligt att den vanligaste åtgärden var utsättning av läkemedel. Detta projekt har inte undersökt huruvida ändringar i läkemedelsanvändningen har förändrat brukarens symtom och livskvalitet. Det är heller inte studerat hur bestående effekten är på kvalitet och omfattning av läkemedelsanvändning. En del av samarbetsprojektet utöver läkemedelsgenomgångar var utbildningsinsatser, främst riktade mot sköterskor på boendeenheterna. Innehållet, framtaget av klinisk farmakologi, var huvudsakligen grundläggande farmakologi. Målet är att kunna vidareutveckla samarbetet och även täcka in mer praktiska och fallbaserade utbildningar kring läkemedelsbehandling av äldre. Tänkbara ämnen för 14 (16)

15 fortsatta utbildningar, där olika fokus kan läggas på olika yrkeskategorier inom primärvård och kommun inom är: aktuella riktlinjer för läkemedelsbehandling hos äldre patienter fördjupning kring Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre biverkningsfarmakologi beräkning och konsekvens av nedsatt njurfunktion/leverfunktion riskbedömning vid läkemedelshantering utsättning av läkemedel Utvärderingen av arbetssättet med teambaserade läkemedelsgenomgångar gjordes med enkät. Svarsfrekvensen var låg vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser, men de erhållna svaren visade på ett stort stöd för arbetsmodellen. Både läkare och sköterskor var positiva till att arbeta i multiprofessionella team. 9 Konklusion Läkemedelsgenomgångar påverkar förskrivningen av läkemedel och uppfattas av många läkare och sjuksköterskor som en värdefull metod för att se över läkemedelsanvändningen hos brukare, i detta fall i särskilda sjukhemsboenden i Linköping. 10 Referenser 1. Rochon et al. Optimising drug treatment for elderly people: the prescribing cascade. BJM Clinical research ed Oct 25;315(7115): Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi, Socialstyrelsens förslag. Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Redovisning av års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer. Socialstyrelsen, Läkemedelskommittén, Landstinget i Sörmland. Läkemedelsgenomgångar I särskilda boenden I Norra Sörmland, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? Rapport 193, SBU Hedström M, Lidström B, Hulter Åsberg K. PHASE-20: ett nytt instrument för skattning av möjliga läkemedelsrelaterade symtom hos äldre personer i äldreboende. Nordic Journal of Nursing Research and Clinical Studies (Vård i Norden); 4: (16)

16 11 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Flödesschema Rationell läkemedelsanvändning inom demensboende Linköpings kommun Symtomskattningsformulär Enkät läkemedelsgenomgångar Boendeenheter antal brukare Läkemedelsrelaterade problem per boendeenhet Beslutade åtgärder per boendeenhet Läkemedelsspecifika kvalitetsindikatorer per boendeenhet 16 (16)

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård

Läs mer

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred 23-24 Foto: Jan Toftling Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden

Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden Revisionsrapport Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden Arvika, Eda, Hammarö, Filipstad, Karlstad, Kristinehamn, Kil, Munkfors och Årjängs kommun Landstinget i

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar

Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar Rapport med utvärderingsresultat för projekt metodutvärdering av läkemedelsgenomgångar Primärvården Läkemedelskommittén www.lvn.se/lk Gunnel Jirénius gunnel.jirenius@lvn.se Uppdragsgivare Primärvården

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande 8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa

Läs mer

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Stimulansmedelrapport Sune Petersson 2009-06-30 10-03-09 1 Sammanfattning Äldres läkemedelsanvändning är idag omfattande, i synnerhet hos de sköra och

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! 1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! 1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun 2012-10-23 Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun Del B Läkemedelsrapport Apotekare Christina Lindqvist Örndahl Ansvarig för Norrtäljestudien Yvonne Lindholm FoUU chef FoUU-rapport 2012:1

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Varför använder äldre i i Uppsala län län många läkemedel? En enkät enkät till till husläkare och och geriatriker

Varför använder äldre i i Uppsala län län många läkemedel? En enkät enkät till till husläkare och och geriatriker FoU-rapport 2010/? FoU-rapport 2010/6 Varför använder äldre i i Uppsala län län många läkemedel? En En enkät enkät till till husläkare och och geriatriker Elizabeth Åhsberg Regionförbundet Uppsala län

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga

Läs mer