Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Transkript

1 Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)

2 1 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Målsättning Uppdrag Metod Läkemedelsgenomgångar Datainsamling Analys Diskussionsmöte Utbildningsinsats Enkätundersökning Resultat Antal läkemedelsgenomgångar Vanligaste förekommande läkemedelsgrupperna Förändring av antal läkemedel Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen Läkemedelsrelaterade problem Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig För hög dos Riskläkemedel Biverkningar Åtgärder Utsättning av läkemedel Avvaktar åtgärd Dosminskning Annat Utbildningsinsats Enkätundersökning Diskussion Konklusion Referenser Bilagor (16)

3 2 Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från ett samarbetsprojekt mellan Linköpings kommun och Landstinget i Östergötland med målsättningen att öka kvaliteten på läkemedelsbehandlingen hos brukare i sjukhemsboende men även enstaka demensenheter. Kvalitetsarbetet innefattade läkemedelsgenomgångar i multiprofessionella team och utbildning inom området Äldre och läkemedel för sjuksköterskor. Analys av brukarnas läkemedelsbehandling, symtom och diagnoser gjordes av apotekaren och baserade sig bl.a. på lokala och nationella riktlinjer. Brukarnas njurfunktion beräknades för att kunna identifiera läkemedel som kan behöva dosjusteras/undvikas vid nedsatt njurfunktion. Efter analysen diskuterades potentiella läkemedelsrelaterade problem med läkare, sjuksköterska och brukarens kontaktperson och tillsammans bedömde man om det fanns läkemedelsrelaterade problem och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas. Utifrån diskussionen beslutade läkaren om åtgärder. Totalt genomfördes 317 läkemedelsgenomgångar, varav 283 inkluderas i denna rapport, på fördelat 20 boendeenheter. Baserat på diskussioner i teamen framkom ett antal problem relaterade till läkemedelsanvändningen. Vanligast förekommande läkemedelsrelaterade problem var att läkemedel användes på oklar eller inaktuell indikation och att använd dos var för hög utifrån gällande rekommendationer och patientens individuella förutsättningar. De vanligaste åtgärderna var utsättning, dosminskning eller att man avvaktade med åtgärd. Utvärdering av arbetssättet med teambaserade läkemedelsgenomgångar gjordes med enkät och visade på stort stöd för arbetsmodellen. Svarsfrekvensen var dock låg. 3 Bakgrund Läkemedelsbehandling är en av de vanligaste interventionerna i sjukvården (1). Personer över 80 år använder idag närmare 6 läkemedel per person. För multisjuka äldre kan man visa på siffror uppåt 10 läkemedel per person (2). Det stora antalet läkemedel ökar risken för problem med bland annat biverkningar och interaktioner. Antalet läkemedel är dock enbart en faktor av betydelse, även valet av läkemedel och dosering i förhållande till lever- och njurfunktion måste tas i beaktande (3). Resultat från nationella projekt och studier visar på behovet av att öka kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. I juni 2010 uppdaterades Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer från 2004 vilka kan användas till att utvärdera och följa upp kvaliteten på läkemedelsbehandlingen hos äldre (4). Indikatorerna har använts bl.a. vid nationella mätningar och jämförelser, utbildning av vårdpersonal, samt som stöd vid förskrivning av läkemedel och vid s.k. läkemedelsgenomgångar (3). Regeringen har sedan år 2007 avsatt stimulansmedel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Ett av de prioriterade områdena 3 (16)

4 är läkemedelsgenomgångar för att optimera äldres läkemedelsbehandling. Definition av läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsen är (5): En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera professioner och vid behov finns tillgång till stöd av farmakolog, apotekare eller motsvarande. Som definitionen anger, präglas läkemedelsgenomgångar av teamarbete där läkare, sjuksköterska, vårdpersonal/kontaktperson och apotekare bidrar med sina respektive kompetenser. Målet är att upptäcka, åtgärda och förebygga onödig medicinering, användning av olämpliga preparat, under- eller överdosering och biverkningar etc, även kallade läkemedelsrelaterade problem. Resultat från liknande projekt i bl.a. Landstinget i Sörmland visar att läkemedelsgenomgångar kan ge samhällsvinster genom att minska antalet läkemedel, öka kvaliteten i läkemedelsbehandlingen samtidigt som vårdtagaren mår oförändrat eller bättre (6). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) kom år 2009 ut med en rapport som tog upp hur äldres läkemedelsanvändning kan förbättras. Bland annat nämns utbildning och information till läkare/annan sjukvårdspersonal kring riskläkemedel hos äldre samt uppföljning av läkemedelsbehandling via multiprofessionella team som bra metoder för att minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem (7). Enligt Socialstyrelsen bör läkemedelsgenomgångar göras årligen för patienter i kommunala hälso- och sjukvården (3). 4 Målsättning Målsättningen med kvalitetsarbetet var att förbättra och öka säkerheten i läkemedelsbehandlingen hos brukare i kommunala sjukhemsboenden, genom att införa en samarbetsmodell som involverar personal på boendet, primärvården samt läkemedelsexperter (klinisk farmakolog och apotekare). Projektet syftade även till att skapa underlag för att långsiktligt arbeta med kvalitetssäkring av äldres läkemedelsanvändning för att på sikt minska läkemedelsrelaterad sjuklighet. Tanken var att samarbetet skulle bidra till att den kompetens som byggs upp bibehålls inom kommun och landsting. Arbetet var en fortsättning på det samarbete kring läkemedelsanvändning inom demensenheterna i Linköpings kommun som genomfördes hösten Uppdrag Arbetet var en fortsättning på ett samarbetsprojekt mellan Linköpings kommuns Omsorgs- och socialförvaltning och Landstinget i Östergötland, representerat av klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning samt Primärvården via respektive ansvarig läkare på vårdcentraler knutna till särskilda boenden i Linköpings kommun. 4 (16)

5 Omsorgs- och socialförvaltningen Primärvården Klinisk farmakologi Linköpings kommun Landstinget i Östergötland Kvaliteten på brukarnas läkemedelsanvändning ansågs bland annat kunna öka genom att genomföra läkemedelsgenomgångar i multiprofessionella team och genom utbildning inom området Äldre och läkemedel. Läkemedelsgenomgångar skulle genomföras under hösten 2011 på samtliga sjukhemsboenden i Linköpings kommun som är kopplade till vårdcentraler inom närsjukvården i centrala distriktet, totalt 20 enheter med upp till 400 brukare fördelat på privata och kommunala utförare. Läkemedelsgenomgångar skulle ske på samtliga brukare med minst fem läkemedel ordinerade (inkl vid behovsmedicinering). Brukare som passerat brytpunkten (livets slutskede) exkluderades. Målgruppen för utbildning inom området Äldre och läkemedel var sjuksköterskor på samtliga boendeenheter. 6 Metod 6.1 Läkemedelsgenomgångar En schematisk beskrivning av modellen för läkemedelsgenomgångar återfinns i bilaga 1 (Flödesschema Rationell läkemedelanvändning inom demensboende Linköpings kommun ) Datainsamling Ansvarig sjuksköterska på varje boende försåg apotekaren med följande uppgifter: Symtomskattning (8), se bilaga 2. Blodtryck sittande och stående Kreatininvärde (<2 månader gammalt) Vikt Aktuella diagnoser enligt sköterskans journal Information om receptfria läkemedel/naturläkemedel samt läkemedelslista på de brukare som inte hade dosdispenserade läkemedel (ApoDos). För brukare med ApoDos togs aktuell läkemedelslista fram via e-dos Analys Brukarens aktuella läkemedelslista togs fram elektroniskt via e-dos. Läkemedelslista och övriga uppgifter från datainsamlingen hanterades med hjälp av analysverktyget MiniQ. Analysen av läkemedelsbehandlingen baserades på lokala (t.ex. REK-listan 2011) såväl som nationella riktlinjer såsom Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning (3). Indikatorerna är vedertagna kvalitetsmått som används bland annat vid nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Baserat på nämnda riktlinjer skapades ett kvalitetsutlåtande för vidare analys. I projektet användes följande indikatorer, för vilka resultat presenteras i tabell 2: 5 (16)

6 Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Läkemedelsdubblering Tre eller flera psykofarmaka C- och D interaktioner (baserat på FASS, Läkemedelsindustriföreningen) Bedömning av dosnivå baserades på data kring njurfunktionen och sattes i relation till övriga uppgifter i symtomskattningen. För att få en uppskattning av brukarens njurfunktion och då identifiera läkemedel som kan behöva dosjusteras/undvikas vid nedsatt njurfunktion, matades brukarens kreatininvärde, vikt och ålder in i MiniQ. Beräkning av njurfunktionen baserades på Cockcroft-Gaults formel (10). Potentiella läkemedelsrelaterade problem identifierades och sammanställdes av apotekaren (vid behov med stöd av klinisk farmakolog) dels utifrån kvalitetsutlåtandet och dels genom manuell genomgång av läkemedelslistan för identifiering av problem som inte upptäcks i det automatiska kvalitetsutlåtandet, exempelvis underbehandling och olämplig beredningsform. Som stöd för detta användes ovan nämnda rekommendationer och underlag Diskussionsmöte Målet var att få med läkare, sjuksköterska, apotekare och kontaktperson/ undersköterska på diskussionsmötet för att få en så bred bild som möjligt av brukarens läkemedelsbehandling, diagnoser och symtom. Sammanställningen av de potentiella läkemedelsrelaterade problemen utgjorde underlag för diskussionen i teamet. För varje brukare där man i teamet bedömde att det fanns ett läkemedelsrelaterat problem, listades typ av problem och möjliga åtgärder. Beslut om eventuella åtgärder togs av läkaren. Utifrån detta beslutade läkaren om eventuella åtgärder. Klassificering av de läkemedelsrelaterade problemen och åtgärderna gjordes enligt följande: 6 (16)

7 Läkemedelsrelaterat problem: Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig Läkemedlet används ej Läkemedlet används ej enligt ordination Underbehandling Ineffektivt läkemedel Läkemedlet behövs ej Biverkning Riskläkemedel Kontraindikation Ej rekommenderat läkemedel Läkemedelsinteraktion Olämplig beredningsform eller regim För låg dos För hög dos Annat Åtgärd: Utsättning av läkemedel Insättning av läkemedel Byte av läkemedel Dosökning Dosminskning Byte av läkemedelsform Ändrat doseringsintervall Byte till rekommenderat preparat Icke farmakologisk åtgärd Avvaktar åtgärd Annat Efter diskussionsmötet utfördes respektive åtgärd och ändringar i t.ex. läkemedelsbehandlingen journalfördes på sedvanligt sätt i journalsystemet Cosmic samt i kommunens HSL-journal på boendet. Apotekaren dokumenterade beslutade ändringar i det elektroniska analysverktyget för sammanställning inför denna rapport. 6.2 Utbildningsinsats Målet med utbildningsinsatsen var att ge sjuksköterskorna bättre förutsättningar för omvårdnadsarbete och en bra grund att bygga vidare studier på när det gäller äldres läkemedelsanvändning. För att förstå förväntade effekter av läkemedel och eventuella biverkningar krävs grundläggande kunskaper i farmakodynamik (hur läkemedlet påverkar kroppen) och farmakokinetik (bl.a. nedbrytning och utsöndring av läkemedel). Även kunskaper kring den åldrande kroppen och komplexiteten vid polyfarmaci ansågs viktiga att behärska för att kunna ha givande diskussioner med läkare och övrig vårdpersonal kring brukarens sjukdomar och läkemedelsbehandling. Utbildningen innehöll samma moment som vid samarbetet hösten Enkätundersökning För att ta reda på hur läkarna och sjuksköterskorna bedömde värdet av läkemedelsgenomgångarna och utbildningsinsatsen skickades en webbbaserad enkät ut efter avslutade läkemedelsgenomgångar, se bilaga 3. Enkäten skulle besvaras inom två veckor efter utskick. 7 (16)

8 7 Resultat 7.1 Antal läkemedelsgenomgångar Bilaga 4 anger de enheter som deltog i samarbetet och där läkemedelsgenomgångar genomfördes. Totalt genomfördes 33 diskussionsmöten med genomgång av totalt 317 brukare. I denna rapport ingår 283 brukare. Orsaken till bortfallet var att några boendeenheter flyttade fram diskussionsmötena och resultaten därför inte hann inkluderas i delrapporten. I de fall data redovisas per boendeenhet är 309 brukare inkluderade (på grund av att analys av dessa data gjordes vid en senare tidpunkt, se även bilaga 4 Boendeenheter antal brukare). Medelåldern för brukarna var 86 år och andelen kvinnor var 67 %. 7.2 Vanligaste förekommande läkemedelsgrupperna De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före läkemedelsgenomgångarna redovisas i tabell 1. Andelen av brukarna som använde läkemedel inom respektive grupp anges i procent (antal brukare inom parentes). Tabell 1. De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna. ATC Läkemedelsgrupp Användning % (n) N02B Övriga analgetika och antipyretika 77,4 (219) A06A Laxantia 72,4 (205) B01A Antikoagulantia 57,6 (163) N06A Antidepressiva medel 57,2 (162) N05B Lugnande medel, ataraktika 49,5 (140) N05C Sömnmedel och lugnande medel 45,9 (130) C03C Loop-diuretika 45,9 (130) C07A Beta-receptorblockerande medel 45,6 (129) B03B Vitamin B12 och folinsyra 39,9 (113) A02B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 36,0 (102) N02A Opioider 33,6 (95) C01D Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 29,0 (82) C10A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel 26,5 (75) C09A ACE-hämmare 20,8 (59) H03A Tyreoideahormoner 18,0 (51) D02A Hudskyddande och uppmjukande medel 16,6 (47) D07A Glukokortikoider 14,8 (42) A12A Kalcium 13,4 (38) D01A Utvärtes medel vid hudmykoser 13,4 (38) A10A Insuliner 13,4 (38) 8 (16)

9 7.3 Förändring av antal läkemedel Totalt antal läkemedel per brukare var innan läkemedelsgenomgångarna i medeltal 12,7 (4-31), varav 2,3 läkemedel var vid behov. Vid genomgångarna beslutade åtgärder ledde till en nettominskning till 12 läkemedel (innefattar både regelbunden användning och läkemedel vid behov), d.v.s. i medeltal en minskning med 0,7 stycken läkemedel per brukare. Den genomsnittliga förändringen av antal läkemedel per brukare redovisas per boendeenhet och totalt i figur 1 (sorterade i stigande ordning avseende antal läkemedel före läkemedelsgenomgången). Boendeenheterna är kodade till ett visst nummer, en och samma boendeenhet har samma nummer genom hela rapporten Figur 1. Antal läkemedel per brukare (medelvärde per boendeenhet) Regelbunden användning + vid behov Före Efter Antal läkemedel per brukare TOT Boendeenhet (nr) 7.4 Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen enligt Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre redovisas i tabell 2. Tabellen visar andelen av brukarna med aktuellt läkemedel eller kombination av läkemedel (antal brukare inom parentes). 9 (16)

10 Tabell 2: Kvaliteten på läkemedelsbehandlingen före läkemedelsgenomgångarna.. Indikator Förekomst % Långverkande bensodiazepiner 13,8 (39) Antikolinerga medel 18,4 (52) Läkemedelsdubblering 24,0 (68) Tre eller fler psykofarmaka 31,4 (89) C-interaktioner 43,8 (124) D-interaktioner 6,0 (17) 7.5 Läkemedelsrelaterade problem Antal läkemedelsrelaterade problem som identifierades av teamet uppgick till i snitt 2,2 stycken per brukare (totalt 617 stycken). Hos 26 brukare identifierades inte något läkemedelsrelaterat problem. Figur 2 visar fördelningen av de läkemedelsrelaterade problemen. Figur 2. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) totalt för alla boendeenheter (n=617) Övrigt (olämpl berform, kontraindikation); 18% Underbehandling; 6% Riskläkemedel; 7% Aktuell indikation saknas, är oklar, eller felaktig; 44% Biverkningar; 6% För låg dos; 5% För hög dos; 9% Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig Den absolut största andelen läkemedelsrelaterade problem (44 %) hamnade under kategorin indikation saknas, är oklar eller felaktig. Vanliga exempel var antihypertensiva läkemedel och sömnmedel. 10 (16)

11 7.5.2 För hög dos Under denna kategori ingick läkemedel som bedömts vara ordinerade i för hög dos i förhållande till njurfunktion, ålder eller rådande rekommendationer. Exempel på sådana doseringar och läkemedel var Trombyl för strokeprofylax vid förmaksflimmer där dosen i vissa fall var högre än den idag rekommenderade. Ett annat exempel var dosval av simvastatin vid nedsatt njurfunktion Riskläkemedel Med riskläkemedel avses läkemedel som bör undvikas hos äldre patienter om inte särskilda skäl föreligger, eller att korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse (3). Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (Atarax, Lergigan, Nozinan) sattes ut då nyttan inte bedömdes vara större än biverkningsrisken. Särskilt Atarax är ett läkemedel som i denna grupp brukare ofta används på indikationen klåda i andra eller tredje hand, dvs efter noga övervägande av biverkningsrisken. Bland riskläkemedel ingick även långverkande bensodiazepiner samt ibuprofen för kontinuerligt bruk då biverkningsrisken hos äldre är stor Biverkningar Ett betydande antal brukare uppvisade symtom på trötthet och yrsel som av teamet i vissa fall bedömdes som biverkningar. Vanliga läkemedel i denna kategori tillhör gruppen lugnande och sömnmediciner. 7.6 Åtgärder Totalt beslutades om 611 åtgärder för de identifierade läkemedelsrelaterade problemen. Fördelningen av de beslutade åtgärderna visas i figur 3. Figur 3. Beslutade åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem totalt för alla boendeenheter (n=611) Utsättning av läkemedel; 38% Övrigt (ändrat intervall, icke farm åtg); 8% Insättning av läkemedel; 4% Dosminskning; 15% Dosökning; 4% Annat; 6% Byte av läkemedel; 6% Avvaktar åtgärd; 19% 11 (16)

12 7.6.1 Utsättning av läkemedel Utsättning av läkemedel svarade för ca 38 % av alla beslutade åtgärder. Vanliga exempel var analgetika, antidepressiva läkemedel samt lugnande och sömnmediciner Avvaktar åtgärd I de fall teamet bedömde att ett läkemedelsrelaterat problem förelåg men att beslut om lämplig åtgärd inte kunde fattas i samband med diskussionsmötet, klassades åtgärden som avvaktar åtgärd. De vanligaste orsakerna till att beslut om åtgärd inte kunde fattas direkt i samband med läkemedelsgenomgången var att läkaren inte hade kännedom om brukarens sjukdomshistoria eller tillgång till journal. Ett annat skäl för att avvakta var att den vårdpersonal som känner brukaren bäst inte var närvarande Dosminskning Dosminskning var den tredje vanligaste förekommande åtgärden. Ett stort antal av dessa rör antihypertensiva läkemedel, bensodiazepiner samt protonpumpshämmare. I vissa fall planerades för en utsättning men man beslutade att inleda med en dosminskning för att utvärdera patientens behov av behandlingen eller minska risken för utsättningsbesvär Annat Kategorin annat innebar att beslut fattades om en åtgärd (t.ex. beställning laboratorieprover eller ytterligare kontroll av blodtryck) vars resultat ligger till grund för den slutgiltiga åtgärden. 7.7 Utbildningsinsats Vid två separata utbildningstillfällen genomfördes utbildningen Äldre och läkemedel för sjuksköterskor vid boendeenheterna i Linköpings kommun. Utbildningen bestod av två timmars grundläggande farmakologi. Utbildaren var universitetslektor och docent, verksam vid Hälsouniversitetet i Linköping, med mångårig erfarenhet av utbildning av vårdpersonal både under grundutbildning och fortbildning för verksamma sjuksköterskor och läkare. Totalt deltog 22 sjuksköterskor i utbildningen. 7.8 Enkätundersökning Totalt skickades enkäten ut till 18 läkare och 20 sjuksköterskor som hade deltagit i läkemedelsgenomgångarna. Svarsfrekvensen bland läkarna var 39 % (7 st) och bland sjuksköterskorna 40 % (8 st). Svaren redovisas i figurerna 4 och 5, där en etta motsvarar inget värde alls och en femma motsvarar mycket stort värde. 12 (16)

13 Figur 4. Enkätsvar läkare...göra en läkemedelsgenomgång i team? arbeta med symtomskattning?...apotekarens läkemedelskunskaper?...ändrat ditt arbetssätt?... totalintryck av läkemedelsgenomgången? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 5. Enkätsvar sjuksköterskor...göra en läkemedelsgenomgång i team? arbeta med symtomskattning?...apotekarens läkemedelskunskaper?...ändrat ditt arbetssätt?... totalintryck av läkemedelsgenomgången? 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13 (16)

14 8 Diskussion Läkemedelsgenomgångar, i den form de bedrivits i detta samarbetsprojekt, kan vara ett värdefullt tillfälle att göra en översyn av brukarens läkemedelsanvändning. Att samarbeta med en tredje part, som även kan bidra med farmakologiskt stöd och stå för de praktiska förberedelserna, är ett sätt för primärvården och kommunen att hitta metoder för systematiska och återkommande genomgångar av brukarnas läkemedelsanvändning. Värdet i en läkemedelsgenomgång ligger även i diskussionen inom teamet och att man medvetandegör problematiken kring läkemedelsbehandling. Läkemedelsgenomgångar kan även vara en metod för att implementera nya och ändrade behandlingsriktlinjer och myndighetsbeslut. Genomgångarna är även ett sätt att nå ut med läkemedelskommitténs riktlinjer för behandling av vanliga sjukdomar, REK-listan, som uppdateras årligen. De apotekare som deltagit i teamet som utfört läkemedelsgenomgångarna, arbetar också i andra konstellationer med läkemedelsfrågor, t.ex. i läkemedelskommitténs expertgrupper, som informatörer kring nya läkemedel och riktlinjer samt som utredare av patientrelaterade läkemedelsfrågor. Utöver detta finns ett nära samarbete mellan kliniska farmakologer, apotekare och bl.a. Läkemedelskommittén. Den breda förankringen ger en möjlighet att nå ut med aktuella rekommendationer och återföra erfarenheter från berörda verksamheter. Ett antal mått på läkemedelsanvändningen har presenterats i denna rapport. Det är viktigt att notera att variationer i dessa, och ev. skillnader mot andra studier kan ha många olika grunder. Ett mått som ofta lyfts fram vid denna typ av studier är antalet läkemedel per brukare. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns ett egenvärde i att minska antalet läkemedel, utan snarare att man omprövar och värderar effekterna och riskerna av de läkemedel som används eller kanske behöver sättas in. Baserat på diskussioner i teamen framkom ett antal problem relaterade till läkemedelsanvändningen. Förekomsten av läkemedelsbehandling på oklart dokumenterad indikation var mycket vanligt förekommande. I många fall rörde det medel vid magsår och refluxsjukdomar och flera olika grupper av psykofarmaka. Det var ofta svårt att hitta den ursprungliga indikationen för start av behandling och även svårt att värdera om en indikation fortfarande förelåg. Baserat på dessa problem är det naturligt att den vanligaste åtgärden var utsättning av läkemedel. Detta projekt har inte undersökt huruvida ändringar i läkemedelsanvändningen har förändrat brukarens symtom och livskvalitet. Det är heller inte studerat hur bestående effekten är på kvalitet och omfattning av läkemedelsanvändning. En del av samarbetsprojektet utöver läkemedelsgenomgångar var utbildningsinsatser, främst riktade mot sköterskor på boendeenheterna. Innehållet, framtaget av klinisk farmakologi, var huvudsakligen grundläggande farmakologi. Målet är att kunna vidareutveckla samarbetet och även täcka in mer praktiska och fallbaserade utbildningar kring läkemedelsbehandling av äldre. Tänkbara ämnen för 14 (16)

15 fortsatta utbildningar, där olika fokus kan läggas på olika yrkeskategorier inom primärvård och kommun inom är: aktuella riktlinjer för läkemedelsbehandling hos äldre patienter fördjupning kring Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre biverkningsfarmakologi beräkning och konsekvens av nedsatt njurfunktion/leverfunktion riskbedömning vid läkemedelshantering utsättning av läkemedel Utvärderingen av arbetssättet med teambaserade läkemedelsgenomgångar gjordes med enkät. Svarsfrekvensen var låg vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser, men de erhållna svaren visade på ett stort stöd för arbetsmodellen. Både läkare och sköterskor var positiva till att arbeta i multiprofessionella team. 9 Konklusion Läkemedelsgenomgångar påverkar förskrivningen av läkemedel och uppfattas av många läkare och sjuksköterskor som en värdefull metod för att se över läkemedelsanvändningen hos brukare, i detta fall i särskilda sjukhemsboenden i Linköping. 10 Referenser 1. Rochon et al. Optimising drug treatment for elderly people: the prescribing cascade. BJM Clinical research ed Oct 25;315(7115): Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi, Socialstyrelsens förslag. Socialstyrelsen, Socialstyrelsen. Redovisning av års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer. Socialstyrelsen, Läkemedelskommittén, Landstinget i Sörmland. Läkemedelsgenomgångar I särskilda boenden I Norra Sörmland, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? Rapport 193, SBU Hedström M, Lidström B, Hulter Åsberg K. PHASE-20: ett nytt instrument för skattning av möjliga läkemedelsrelaterade symtom hos äldre personer i äldreboende. Nordic Journal of Nursing Research and Clinical Studies (Vård i Norden); 4: (16)

16 11 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Flödesschema Rationell läkemedelsanvändning inom demensboende Linköpings kommun Symtomskattningsformulär Enkät läkemedelsgenomgångar Boendeenheter antal brukare Läkemedelsrelaterade problem per boendeenhet Beslutade åtgärder per boendeenhet Läkemedelsspecifika kvalitetsindikatorer per boendeenhet 16 (16)