Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen

2 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av verksamheten på Serafens äldreboende Serafens äldreboende drivs av Förenade Care AB på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsnämnd. Serafen är ett äldreboende för 176 vårdtagare med omfattande behov av vård och omsorg, där flertalet är multisjuka. Enheterna är belägna på sex våningsplan med olika inriktningar, som somatisk-, demens- och psykogeriatrisk vård. Serafen har en verksamhetschef och fyra enhetschefer med ansvar för olika plan. På varje våningsplan finns det dagtid en sjuksköterska men på vardagskvällar och helger delar man sjuksköterska med ett annat plan. Nattsjuksköterskan ansvarar för tre plan. Ansvarig läkare kommer från Legevisitten och finns på boendet måndag till torsdag. Boende på Serafens äldreboende: 176 Analysen omfattar 26 vårdtagare. Medelålder: 86 år. Andel kvinnor: 85% De vanligaste diagnoserna var demens/alzheimers sjukdom 38% av vårdtagarna, hjärninfarkt 31%, hypertoni 31% och förmaksflimmer 23%. Njurfunktion: 35 % av vårdtagarna hade lätt njursvikt, 38% hade måttlig och 12% (3) hade avancerad njursvikt (CE<25ml/min). För 2 vårdtagare kunde inget S-Kreatininvärde fås. Sammanfattning Antalet läkemedel (regelbundet och vid behov) per vårdtagare var 13,0 i medeltal. 85 % (22) av vårdtagarna som ingår i denna rapport använde 10 eller fler läkemedel (regelbundet och vid behov). Två av dessa använde 20 eller fler läkemedel. Som mest använde en person 21 läkemedel och som minst 4 läkemedel Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade från 10,6 till 10,1 (min 4 max 16) per person (Fig 1). Antalet vid behovsläkemedel ökade marginellt från 3,15 till 3,19 per person (Fig 1). Läkemedelskostnaden minskade med 878 konor per 12 månaders behandling och individ. Kvaliteten i läkemedelsbehandlingen ökade något (Fig 2). Användningen av psykofarmaka minskade delvis, neuroleptika kunde sättas ut hos två personer, antidepressiva i ett fall. (Fig 3). De mest vanliga läkemedelsgrupper var Laxantia som används av 77% av vårdtagarna (Fig 4) och sömnmedel som används av 73% (Fig 3). Teamet identifierade i snitt 1,3 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare. 33 % (11) av alla ordinationsändringar genomfördes p.g.a. misstänkta biverkningar, 21 % (7) p.g.a. varning/försiktighet (huvudsakligen nedsatt njurfunktion). För 12% (4) av ändringarna var orsaken oklar indikation. (Fig 5). Utsättning av läkemedel (66%) och dosminskning (31%) var de vanligaste åtgärderna vid läkemedelsrelaterade problem (Fig 6). Vårdtagarnas tillstånd efter åtgärderna bedömdes som bättre i 22% eller oförändrat i 72% av fallen (Fig 7) Serafen

3 Kommentar Enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer som används i dataprogrammet ApoDoc, så ökade kvaliteten i läkemedelsbehandlingen efter läkemedelsgenomgångarna. Både antalet läkemedel som kan orsaka förvirring (icke antikolinerga), långverkande benzodiazepiner och antalet av vårdtagare med tre eller fler psykofarmaka minskade (Fig 2). Alla D-interaktioner kunde åtgärdas. Behandlingen med antidepressiva läkemedel utvärderades för varje enskild vårdtagare och ledde till utsättning hos en vårdtagare. Neuroleptika kunde sättas ut hos två vårdtagare. (Fig 3). Ett antal läkemedelsrelaterade problem (LRP) upptäcktes där misstänkta biverkningar, varning/försiktighet och läkemedel med oklar indikation och var dominerande. De 26 vårdtagarna hade tillsammans 339 olika läkemedel innan genomgången och bland dessa upptäcktes 33 LRP, dvs 1,3 problem per vårdtagare. För varje identifierat LRP, med undantag för ett (Seloken ZOC depottablett krossas), vidtogs en åtgärd där utsättning av läkemedel var den klart vanligaste åtgärden (66%). I 94% av fallen bedömdes resultatet som bättre eller oförändrat. (Fig 5-7). Vad tyckte sjuksköterskor och läkaren om arbetsmetoden? Arbetet med läkemedelsgenomgångarna utvärderades med hjälp av en enkät (se bilaga). Svar erhölls från alla fem medverkande sjuksköterskorna och ett vårdbiträde: Värdet av en systematisk läkemedelsgenomgång, av informationen kring patientens problem som man fick i diskussionen tillsammans med teamet och av apotekarens läkemedelskunskap bedöms övervägande som mycket stort. Utbildningsvärdet för egen del bedöms som stort. Bedömning av värdet av en symtomskattning av vårdtagaren varierar. Uppfattningen om värdet av läkemedelsgenomgångar är oförändrad (positivt) eller förändrades positivt för 50% av dem som svarade. Läkarens svar: Värdet av apotekarens läkemedelskunskap och informationen om patientens eventuella LRP bedöms som stort, resterande parametrar som varken/eller. Förskrivaren ser inget större utbildningsvärde för egen del. Hans uppfattning om värdet av läkemedelsgenomgångar har inte förändrats.. Serafen

4 Bakgrund Flera studier i Stockholms läns landsting och i övriga landet pekar på behovet av kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandling och läkemedelshantering hos äldre. Politisk enighet såväl inom kommun som landsting finns för att genomföra läkemedelsgenomgångar. Uppdrag Läkemedelsgenomgångarna gjordes på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Apotekets insatser finansierades till hälften av Stockholms läns landsting, Beställaravdelning Stockholm och till hälften av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Syfte Syftet med läkemedelsgenomgångar i samverkan med Apoteket AB var att säkerställa en adekvat läkemedelsbehandling för vårdtagarna och även minska läkemedelskostnaderna samt genom personalens medverkan få en kunskapsutveckling i äldres läkemedelsterapi. Mål Förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen genom att: - Öka kunskapen om läkemedelsanvändning och läkemedelshantering. - Minska antalet läkemedelsrelaterade problem. - Minska antalet läkemedel. - Minska läkemedelskostnaden. Metod och genomförande Läkemedelsgenomgångar genomförs av ett team bestående av läkare, sjuksköterska, kontaktperson samt apotekare. I teamet analyseras och diskuteras patienten med särskild inriktning på läkemedel. Innan genomgången görs en skattning av patientens symtom vilken kan ligga till grund för de eventuella åtgärder man vidtar med läkemedelsbehandlingen (se bilaga). Apotekaren dokumenterar arbetet i Apoteket AB`s dataprogram, ApoDoc, som är utrustat med bl a interaktionsvarningar och Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedelsbehandling av äldre. Arbetet med läkemedelsgenomgångar på Serafens äldreboende genomfördes under september 2005 till januari 2006 enligt teammodellen som beskrivs ovan. Kontaktpersonerna deltog i mån av tid. Grundgenomgången och en första uppföljning gjordes under hösten 2005, en andra uppföljning för vissa vårdtagare genomfördes per telefon med ansvarig sjuksköterska i januari Urval Läkemedelsgenomgång genomfördes för 29 av Serafens 176 boenden. Läkaren valde de vårdtagare som var mest krångliga och svårinställda (6 per våningsplan) Rapporten omfattar 26 vårdtagare av dessa 29. Tre vårdtagare exkluderades från denna rapport eftersom dem avled under tiden. Medverkande Läkemedelsgenomgångarna genomfördes av leg. läkare Farkas Kollai, Legevisitten, sjuksköterskorna Åsa Andersson, Britta Berggren, Anne Korpinen, Eivor Pettersson, Petra Schildt, Ewa Skwirut, samt omvårdnadspersonal (vårdtagarnas kontaktpersoner), Serafens äldreboende och leg. apotekare Roswitha Abelin, Apoteket AB. Serafen

5 Resultat Fig 1. Antal läkemedel per person ,58 10,08 Antal läkemedel regelbundet bruk Antal vid behovs läkemedel 8 antal läkemedel 6 4 3,15 3, Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Antalet läkemedel minskade i snitt från 13,0 till 12,6 per person. (Några vårdtagare använder samma läkemedel både regelbundet och vid behov.) Läkemedelskostnad Den genomsnittliga läkemedelskostnaden (läkemedel för regelbundet bruk) minskade med 878 Kronor per vårdtagare och år (från till ) Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen (För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se Totalt antal läkemedel/kombinationer (hos 10 vårdtagare) som uppfyller Socialstyrelsens kriterier (undantag: för indikatorn Tre eller fler psykofarmaka anges hur många av vårdtagarna som berörs): Fig. 2. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen Före Efter 50 antal LM som kan orsaka förvirring (ej antikolinerga) Potentiella C- interaktioner Tre eller fler psykofarmaka Dubbleringar (reg. bruk) Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Serafen

6 Alla träffar på kvalitetsindikatorerna är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren. Exempel på detta är vissa C-interaktioner där dosanpassning och kontroll av lab-värden har skett. Två kliniskt relevanta D-interaktioner hittades och åtgärdades. Fortsättning kvalitetsanalys, några exempel. Exempel på vanligt förekommade läkemedel/kombinationer (antal) Läkemedel som kan orsaka förvirring, icke antikolinerga (61) Seloken ZOC, Atenolol, Xanor, Flunitrazepam, Nitrazepam, Oxascand Dexofen, Tiparol, Morfin, Oxycontin Lanacrist Prednisolon, Florinef Madopark Lithionit Potentiella C-interaktioner (33) Ideos + Levaxin Lanacrist + Ideos Lanacrist + Spironolakton Lanacrist + Furix Tiparol + Tegretol Tiparol + Zoloft Tiparol + Waran Tre eller fler psykofarmaka (hos 15 vårdtagare) Zopiklon + Propavan + Mirtazapin Stesolid + Oxascand + Zopiklon + Zoloft Trilafon + Oxascand + Atarax + Propavan + Mirtazapin Haldol + Risperdal + Oxascand + Zopiklon + Heminevrin + Paroxetin Haldol + Xanor + Zopiklon + Propavan Haldol + Oxascand + Atarax + Citalopram Dubbleringar (12) Zopiklon + Propavan Nitrazepam + Propavan Flunitrazepam + Zopiklon Stilnoct + Heminevrin Oxascand + Atarax Långverkande benzodiazepiner (8) Flunitrazepam, Nitrazepam, Diazepam/Stesolid Antikolinerga läkemedel (8) Tryptizol, Akineton, Nozinan, Atarax D-interaktion (2) Spironolakton + Kalium retard Xanor + Dexofen Varning/Försiktighet (Riskfylld behandling) Svår njursvikt Plendil Svår njursvikt Spironolakton Måttlig njursvikt Metformin Måttlig njursvikt Ebixa Malvitona + Dexofen Serafen

7 Användningen av psykofarmaka % av vårdtagarna med minst ett (1) läkemedel inom gruppen 80 Fig 3. Användningen av psykofarmaka 70 % av vårdtagarna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Sömnmedel och lugnande medel Lugnande medel och ataraktika Antidepressiva Neuroleptika Vårdtagaren kan vara ordinerad flera läkemedel inom olika psykofarmaka-grupper. Siffran anger de vårdtagare som är ordinerade minst ett läkemedel inom någon av grupperna. De vanligaste läkemedelsgrupperna Följande läkemedelsgrupper stod för de flesta ordinationerna (regelbundet och vid behov) bland de 10 vårdtagarna innan läkemedelsgenomgången: Laxantia: 77% (20) 81% (21) Sömnmedel och lugnande medel: 73% (19) 73% (19) Antikoagulantia: 65% (54) 54% (14) Övriga analgetika och antipyretika: 65% (17) 69% (18) Lugnande medel och ataraktika: 62% (16) 62% (16) Loop-diuretika: 58% (15) 54% (14) Opioider 50% (13) 46% (12) Neuroleptika 50% (13) 42% (11) Antidepressiva: 50% (13) 46% (12) Hudskyddande och uppmjukande medel 42% (11) 42% (11) Betablockerare: 27% (7) 15% (4) Medel vid magsår och gastroesofageal reflux: 19% (5) 23% (6) Se figur 3 användningen av psykofarmaka och figur 4 som visar några av dessa läkemedelsgrupper. Serafen

8 Figur 4. Vanliga läkemedelsgrupper Före läkemedelsgenomgång % av vårdtagarna Efter läkemedelsgenomgång Laxantia Övriga analgetika och antipyretika Antikoagulantia Loop-diuretika Opioider Betablockerare Medel vid magsår/reflux Läkemedelsrelaterade problem Fig 5. Läkemedelsrelaterade problem Antal Misstänkta biverkningar Varning/försiktighet Läkemedel utan eller med oklar indikation Interaktioner Effekt utebliven/för dålig Serafen

9 Den vanligaste orsaken till ordinationsändring var misstänkta biverkningar och varning/försiktighet först och främst p.g.a. nedsatt njurfunktion. Totalt identifierades 33 möjliga läkemedelsproblem (snitt 1,3/vårdtagare) som förutom i ett fall ledde till åtgärd. Figur 5 visar de vanligast förekommande problemen. Åtgärder Med ett undantag vidtogs en åtgärd för varje identifierat läkemedelsrelaterat problem. Cirkeldiagrammet visar dem i procentuell fördelning. Utsättning av läkemedel var den vanligaste ordinationsändringen. Fig 6. Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Dosökning 3% Dosminskning 31% Utsättning av läkemedel 66% Serafen

10 Resultatet av varje vidtagen åtgärd graderades i bättre, sämre eller oförändrat. Cirkeldiagrammet (Figur 7) visar den procentuella fördelningen av dessa resultat. Fig 7. Resultaten av åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Bättre 22% Sämre 6% Oförändrat 72% För mer information kontakta: Roswitha Abelin, Apoteket AB, Region Stockholm tel roswitha.abelin@apoteket.se Bilagor: Symtomskattningsformulär Personalenkät Serafen

11 Kod vårdtagare Symtomskattningsformulär Vårdenhet/Boende Serafens äldreboende Datum (år-mån-dag) S-Kreatinin + Provdatum Vikt/Längd ca BT Liggande BT Stående/sittande Diagnoser: Fallolyckor senaste 3 månaderna? Ja Nej Har vårdtagaren under de två senaste veckorna haft besvär med något av nedanstående? Markera graden med x. Om du inte kan bedöma skriv vet ej under kommentarer. 1. Yrsel 2. Ögonirritation 3. Allmän trötthet 4. Sömnbesvär 5. Andfåddhet 6. Hosta 7. Ont i bröstet 8. Bensvullnad 9. Oro/ångest 10. Lättirriterad 11. I perioder ledsen 12. Försämrat minne 13. Ont i magen 14. Illamående 15. Förstoppning 16. Diarré Inga Små Måttliga Stora Kommentarer Serafen

12 Symtomskattningsformulär forts. Kod vårdtagare Vårdenhet/boende Serafens äldreboende Datum (år-mån-dag) Inga Små Måttliga Stora Kommentarer 17. Dålig aptit 18. Sväljsvårigheter 19. Muntorrhet 20. Törst 21. Klåda 22. Frusenhet 23. Svettningar 24. Urinbesvär 25. Stelhet 26. Smärta/värk Var? 27. Annat Vad? Frågeformuläret besvarat av: Vårdtagare Anhörig Personal Intervjun gjord av: Serafen

13 Hur bedömer du: Tyck till om Läkemedelsgenomgången! För att kunna utvärdera arbetsmetoden är det viktigt för oss att veta vad du tycker. Vi hoppas därför att du vill fylla i denna enkät efter läkemedelsgenomgången. Inget värde alls Varken eller Kryssa i dina svar! Mycket stort värde 1. Värdet av en systematisk genomgång av patientens alla läkemedel och diagnoser med ett team* 2. Värdet av att göra en symtomskattning av patienten före läkemedelsgenomgången 3. Värdet av informationen kring patientens problem som du fick i diskussionen tillsammans med teamet 4. Värdet av apotekarens läkemedelskunskap och information om patientens eventuella läkemedelsrelaterade problem Vet ej 5. Utbildningsvärdet för din del *Team består vanligen av läkare, sjuksköterska, eventuellt patientens kontaktperson och apotekare 6. Har din uppfattning om värdet av läkemedelsgenomgångar förändrats? Ja, negativt Oförändrad Ja, positivt Enkät sjuksköterskor LMG Serafen hösten Värdet av systematisk genomgång 2. Värdet av symtomskattning 3. Värdet av diskussion i team 3. Värdet av apotekarens läkemedelskunskap 4. Utbildningsvärdet för din del 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 6 utvärderingar mkt stort värde(5) värdefullt varken eller (3) tveksamt värde inget värde alls Serafen