Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008"

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun

2

3

4 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5 Resultat 6 Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen 6 Användning av psykofarmaka. 8 Läkemedelsrelaterade frågeställningar 9 Åtgärder 10 De vanligaste läkemedelsgrupperna 11 Antal läkemedel. 11 Utvärdering. 12 Diskussion.. 12 Bilaga 1: Läkemedel med antikolinerga effekter Bilaga 2: Läkemedel som kan orsaka förvirring utan att ha antikolinerga egenskaper

5 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun Bakgrund Flera studier pekar på behovet av kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandling och läkemedelshantering hos äldre. Multiprofessionella team bestående av läkare, sjuksköterska, övrig vårdpersonal och apotekare kan förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen genom en strukturerad arbetsmetodik. Denna arbetsmetod har tillämpats sedan mitten av 1990-talet och rekommenderas av Socialstyrelsen. Syfte Syftet var att optimera läkemedelsanvändningen hos vårdtagarna bl a genom att förbättra ett flertal kvalitetsindikatorer uppsatta av Socialstyrelsen. Inledning Uppdraget Läkemedelsgenomgångarna gjordes på uppdrag av Bjurholms kommun. Metod och genomförande Läkemedelsgenomgång bedrivs i ett team bestående av läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal samt apotekare, var och en med sina kunskaper och sitt synsätt. I teamet analyseras och diskuteras vårdtagarnas situation och läkaren beslutar om åtgärder. Innan genomgången inhämtas samtycke från vårdtagare/anhörig. Därefter görs en skattning av vårdtagarens symtom som sedan kan ligga till grund för de eventuella åtgärder man vidtar med läkemedelsbehandlingen. Teamet har som mål att utvärdera alla åtgärder. En uppstartsträff ägde rum på Bjurholms hälsocentral i december 2007 för berörda läkare, sjuksköterskor och övrig personal. Före starten inhämtades samtycke från boende/anhöriga och ett symtomskattningsformulär för de boende fylldes i med hjälp av personalen. Grundgenomgångarna ägde rum under Före grundgenomgången gick apotekaren igenom läkemedelslistorna och de ifyllda symtomskattningsformulären och gjorde en analys av läkemedelsanvändningen. Allt dokumenterades i datorprogrammet Apodoc. När teamet träffades bidrog alla med information om vårdtagaren. Symtomskattningsskalan, information från journalen samt dosrecept med aktuell läkemedelsbehandling användes som underlag. Eventuella läkemedelsrelaterade problem diskuterades och läkaren beslutade vilka åtgärder som skulle vidtas. Efterarbetet bestod i att dokumentera de problem och åtgärder som skett. Efter en tid hade teamet en ny träff för uppföljning då resultatet av de tidigare åtgärderna utvärderades samt i en del fall ytterligare förändringar gjordes i läkemedelslistan. Medverkande: Teamet har bestått av ansvarig läkare Ingegärd Hörnling, sjuksköterskorna Birgit Bergman, Hans-Roland Lövling, Markus Olsson och Aivy Strandberg, omvårdnadspersonal från de tre boendena Bjuregården, Johannesgården och Älvgården samt apotekare Magdalena Pettersson Apoteket Farmaci AB

6 46 vårdtagare deltog i grundgenomgången men två blev inlagda på sjukhus och två avled under tiden till uppföljning och utvärderades därför inte. Vårdtagare inkluderade i analysen: 42 st. Medelålder 85 år. Andel kvinnor: 64 %. Sammanfattning av resultaten Enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer som analyseras i dataprogrammet Apodoc, förbättrades kvaliteten på läkemedelsbehandlingen hos vårdtagarna på flera parametrar. Bland annat minskade antalet läkemedel som kan orsaka förvirring samt olämpliga/riskfyllda behandlingar (Fig. 1). Användningen av psykofarmaka förändrades något, användningen av sömnmedel minskade. (Fig. 2). Teamet identifierade 231 möjliga läkemedelsproblem som ledde till ordinationsändring. Den vanligaste åtgärden var avslutande av läkemedelsbehandling, i genomsnitt avslutades 3,4 läkemedelsbehandlingar per patient. Även en del dossänkningar gjordes (Fig. 4). I mer än 9 av 10 fall utvärderade fall bedömdes resultatet som oförändrat eller bättre. Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade från i genomsnitt 8,6 till 7,2 per person och läkemedelskostnaden minskade med i genomsnitt över 1700 kr per 12 månaders behandling och individ

7 Resultat Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen (se Fig.1) Totalt antal läkemedel/kombinationer (hos 42 vårdtagare) som redovisas enligt Socialstyrelsens kriterier ( med undantag: för indikatorn Tre eller fler psykofarmaka som anger hur många av vårdtagarna som berörs): Alla träffar på kvalitetsindikatorerna är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren. Exempel på detta är vissa C-interaktioner där dosanpassning och kontroll av lab-värden har skett och där den samtidiga användningen därmed inte givit några problem hos patienten. Fig. 1. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen Före Efter 50 antal LM som kan orsaka förvirring (ej antikolinerga) Potentiella C- interaktioner 21 Olämplig/riskfylld behandling 16 8 Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka 12 9 Dubbleringar (reg. bruk) 4 4 Långverkande bensodiazepiner 2 1 Potentiella D- interaktioner

8 1) Läkemedel som utan att ha antikolinerga egenskaper kan orsaka förvirring (se bilaga 2):Dessa förekommer i ett flertal olika läkemedelsgrupper som är nödvändiga för att behandla sjukdomar och kan inte undvikas helt och hållet. Man bör sträva efter att minska antalet läkemedel i möjligaste mån. Antalet läkemedel minskade från 66 till 52. 2) Potentiella C-interaktioner: Flera av de kombinationer som klassas som C- interaktioner är vanligt förekommande hos äldre och utgör ibland vedertagen behandling som t ex kombinationen ACE-hämmare och vätskedrivande loopdiuretika vid hjärtsvikt. En C-interaktion innebär att samtidig behandling med två läkemedel påverkar varandra så att doserna kan behöva justeras. Antalet minskade från 38 till 30. 3) Olämplig/riskfylld behandling: Läkemedel som bör undvikas eller dosjusteras vid speciella sjukdomstillstånd, framförallt nedsatt njurfunktion och demenssjukdom. Antalet minskade från 32 till 21. 4) Antikolinerga läkemedel (se bilaga 1): Olämpliga till äldre framför allt på grund av risken för förvirring och minnesstörningar. De har dessutom en mängd andra biverkningar som är speciellt besvärande för äldre såsom muntorrhet, förstoppning, illamående och urinstämma. Ofta finns alternativ att tillgå. Antalet läkemedelhalverades från 16 till 8. 5) Tre eller fler psykofarmaka: Alla psykofarmaka påverkar centrala nervsystemet och äldre har en ökad känslighet för dessa. Risken för biverkningar som trötthet och störning av kognitiva funktioner (minne, orientering i tid och rum, förmåga till abstrakt tänkande) ökar. Särskilt känsliga är dementa. Andelen individer med tre eller fler psykofarmaka bör därför vara så låg som möjligt. Antalet individer minskade från 14 till 12. 6) Dubbleringar: Användning av flera preparat ur samma läkemedelsgrupp. Behandlingen kan ibland vara motiverad. En vedertagen kombination är behandling med både SSRI och mirtazapin/mianserin vid depression. Antalet dubbleringar vid regelbundet bruk minskade från 12 till 9. 7) Långverkande bensodiazepiner: Används framför allt som sömnmedel, förenade med högre risk för biverkningar såsom dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och fall jämfört med mer kortverkande preparat. Antal läkemedel var oförändrat 4. 8) Potentiella D-interaktioner: Kombination av läkemedel som bör undvikas. I det enskilda fallet kan dock kombinationen efter övervägande vara nödvändig. Den vanligaste kombinationen var NSAID och ASA(Trombyl). Antalet minskade från 2 till 1. (För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se Indikatorer för utvärdering av kvalitén i äldres läkemedelsterapi som finns att hämta på

9 Användning av psykofarmaka Andel av vårdtagarna med minst ett läkemedel inom gruppen. 80 Fig 2. Användningen av psykofarmaka 70 % av vårdtagarna Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Sömnmedel och lugnande medel Lugnande medel och ataraktika Antidepressiva Neuroleptika Vårdtagaren kan vara ordinerad flera läkemedel inom olika psykofarmaka-grupper. Siffran anger de vårdtagare som är ordinerade minst ett läkemedel inom någon av grupperna. Lugnande, ångestlösande medel och sömnmedel: Användningen minskade från 70 % till 60 %. Användningen hos äldre är relativt hög och bör hållas så låg som möjligt för att kunna minimera risker med biverkningar. God omvårdnad kan ersätta mycket läkemedel. Antidepressiva läkemedel: Det förekommer att antidepressiva läkemedel används av äldre utan att det finns tillräcklig grund för det. Det förekommer också att äldre kvarstår på behandling under lång tid utan att indikationen omprövas eller utsättningsförsök görs. Samtidigt föreligger med säkerhet en underbehandling av depression hos äldre så situationen är komplex. Neuroleptika: Användningen skall begränsas till psykotiska tillstånd och ev. svår aggressivitet, men neuroleptika används inte sällan mot beteendestörningar, där effekten ofta är blygsam, eller som lugnande/sömngivande medel. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag t ex: parkinsonism, kognitiva störningar och trötthet. De har också negativa effekter på känsloliv och sociala funktioner och ökar dödligheten och risken för stroke. Tidigare studier har visat på en användning på ca 20 % hos sjukhemsboende

10 Läkemedelsrelaterade frågeställningar Teamen identifierade 231 möjliga frågeställningar som ledde till ordinationsändring, ett genomsnitt på 5,5 per patient. Den vanligaste orsaken till ändring var att läkemedlets indikation var tveksam eller saknades helt. Exempel på andra läkemedelsrelaterade problem som förekom var att effekten uteblivit eller läkemedel som ska användas med försiktighet. En hel del vid behovsläkemedel som ej användes rensades bort från läkemedelslistorna. FIG 3. Läkemedelsrelaterade frågeställningar Antal Indikation saknas/oklar Vb medicin som ej används Ny indikation Effekt utebliven/för dålig Varning/försiktighet Biverkningar Ej rekommenderat läkemedel Olämplig läkemedelsform avvikande dosering Interaktioner

11 Åtgärder Den vanligaste ordinationsändringen var utsättning/avslutande av läkemedelsbehandling. Totalt avslutades 142 läkemedelsbehandlingar (3,4 per patient) och 27 läkemedelsbehandlingar påbörjades (0,6 per patient). Totalt minskade antalet läkemedel för regelbundet bruk med 1,4 per individ. Det gjordes även en hel del dossänkningar. Cirkeldiagrammet visar vidtagna förändringar av läkemedelsordinationen i procentuell fördelning. Fig 4. Åtgärder Byte av läkemedel 7% Ändrat doseringsintervall 1% Byte av beredningsform 2% Dosökning 5% Insättning av läkemedel 13% Utsättning av läkemedel 57% Dosminskning 15% De läkemedel som stod för flest åtgärder var Alvedon mot smärta där behandlingarna optimerades i förhållande till patientens behov samt vitamin B12 och folsyra där behandlingarna i huvudsak avslutades

12 De vanligaste läkemedelsgrupperna Baseras på de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna vid grundgenomgången. Fig 5. De vanligaste läkemedelsgrupperna 80 Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång % av vårdtagarna Laxantia Lätta analgetika Sömnmedel Antikoagulantia Loop-diuretika Lugnande medel ACE-hämmare Antidepressiva Betablockerare Triobe+Malvitona De flesta av de vanligaste läkemedelsgrupperna har minskat. Antikoagulantia är oförändrad, där ingår framför allt läkemedlet Trombyl som används förebyggande mot blodproppar. Andel patienter som använder ACE-hämmare har ökat vilket är bra eftersom det bland annat är förstahandsmedel vid hjärtsvikt. Användningen av laxermedel i Bjurholm är förhållandevis hög. Antal läkemedel Användningen av läkemedel för regelbundet bruk per person varierade mellan 2 och 23 före genomgångarna och mellan 1 och 17 efter genomgångarna. Genomsnittet var 8,6 läkemedel före genomgången och 7,2 efter. Antalet läkemedel för regelbundet bruk har minskat med 1,4 st. per vårdtagare i medeltal. Samtliga åtgärder tillsammans motsvarar en minskad läkemedelskostnad med över kr per vårdtagare och år beräknat på prisläget Antalet vid behovsläkemedel minskade med i genomsnitt 1,1 per individ, från 3,3 till 2,

13 Utvärdering I 98 % av de utvärderade åtgärderna bedömdes vårdtagarens tillstånd som oförändrat eller bättre. För de flesta åtgärder var tillståndet hos vårdtagarna oförändrat, vilket måste tolkas som positivt eftersom man antagligen inte har behov av läkemedlet och undviker risker med biverkningar om läkemedlet tas bort. Hos de 2 % där man såg en försämring blev åtgärden att återinsätta det läkemedel som satts ut. Diskussion Resultatet visar att systematiska läkemedelsgenomgångar ökar kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling, något som även framkommit i andra rapporter. Det är viktigt att genomgångar sker med viss regelbundenhet för att kunna utveckla kvalitet och säkerhet i läkemedelsbehandlingen över tiden. Teamarbetsmodellen då man tar tillvara de olika yrkeskategoriernas kunskap och erfarenheter ger både tillfälle till kunskapsutbyte och höjer förståelsen för geriatrisk farmakoterapi hos alla som deltar i läkemedelsgenomgången, en förutsättning är att det finns tid avsatt. Alla förändringar i läkemedelslistan som skett under tiden mellan grundgenomgång och uppföljning har tagits med, även förändringar som skett vid sidan av läkemedelsgenomgången för att ge en total bild av vårdtagarens läkemedel. I vissa fall var utvärderingen av resultatet svår att utföra då det handlar om multisjuka patienter vars hälsotillstånd förändras med tiden oberoende av förändringar i läkemedelslistan. Som ett resultat av läkemedelsgenomgångarna minskade antalet läkemedel totalt. Detta innebär även en besparing i pengar. En del av besparingen utgörs av byten från dyrare till billigare, medicinskt likvärdiga läkemedel. Kostnadsbesparingar är dock mycket svåra att räkna på i dagsläget eftersom det ständigt sker prisförändringar på läkemedel så siffran är ungefärlig. I beräkningen ingår inte heller utvärtes medel eller läkemedel som används vid behov

14 BILAGA 1. Läkemedel med antikolinerga effekter ATC-kod Läkemedelsgrupp Preparat A03AA Antikolinerga spasmolytika atropin, hyoscyamin A03BA A03AB glykopyrron, propantelin, mepensolat A03BB butylskopolamin A03C Librax A04AD Antikolinerga antiemetika skopolamin C01BA Antiarytmika kinidin, disopyramid G04BD Urologiska spasmolytika emepron, oxybutynin, tolterodin N04A Antikolinerga medel vid parkinsonism trihexyfenidyl, biperiden, metixen, procyklidin, orfenadrin, bensatropin N05AA Vissa neuroleptika klorpromazin, levomepromazin N05AB04 proklorperazin N05AC02 tioridazin N05AF03 klorprotixen N05BB01 Lugnande medel hydroxizin N06AA Antidepressiva, icke-selektiva monoaminåterupptagshämmare imipramin, klomipramin, trimipramin, lofepramin, amitriptylin, nortriptylin, protriptylin, maprotilin R06AB Vissa antihistaminer dexklorfeniramin R06AD alimemazin, prometazin, tietylperazin

15 BILAGA 2. Läkemedel som kan orsaka förvirring utan att ha antikolinerga egenskaper. ATC-kod Läkemedel A02BA Histamin-H2-receptorantagonister C01AA Digitalis C07 Betablockerare S01ED Betablockerare i ögondroppar H02A Kortikosteroider för systemiskt bruk M01AB01 Indometacin M03BX01 Baklofen N02A Morfinanalgetika N04B Dopaminerga medel vid Parkinsons sjukdom N05AN Litium N05BA Bensodiazepiner (lugnande) N05CD Bensodiazepiner (sömnmedel) R03DA04 Teofyllin R06AA Sederande antihistaminer R06AB Sederande antihistaminer R06AD Sederande antihistaminer J05AB01 Acyklovir S01EC01 Acetazolamid

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre 1 (5) Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre Bakgrund Syftet med rapporterna är att visa hur vanligt det är att äldre behandlas med av Socialstyrelsen definierade olämpliga läkemedel och att det

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen VI.2 VI.2.1 Delar för allmän sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Läkemedlet Dormix 12,5 och 25 mg filmdragerade tabletter är avsett

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Olämplig läkemedelsanvändning hos äldre

Olämplig läkemedelsanvändning hos äldre Olämplig läkemedelsanvändning hos äldre Några resultat baserade på individdata för läkemedel med fokus på demensläkemedel, sömnmedel och tramadol Källa: SBU Läkemedel på äldre dar Landstinget i Kalmar

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Indikatorbeskrivningar

Indikatorbeskrivningar beskrivningar Öppna Jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar Jämförelser mellan landsting 1Fråga om patienten använder andra läkemedel Frågade läkaren eller någon annan ur personalen dig om andra läkemedel

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Uppdragsrapport Bjuregården Bjurholm 0-0-8 (LMG) har utförts på totalt 39 st individer under tidsperioden varav en avled innan uppföljningen. Denna rapport baseras därför på 38 individer. Medelåldern var

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Två av tre på äldreboenden behandlas med minst tio läkemedel Kartläggning av läkemedelsförskrivningen i nordöstra Skåne

Två av tre på äldreboenden behandlas med minst tio läkemedel Kartläggning av läkemedelsförskrivningen i nordöstra Skåne Annika Kragh, överläkare i geriatrik, ortopediska kliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad (annika.kragh@skane.se) Två av tre på äldreboenden behandlas med minst tio läkemedel Kartläggning av läkemedelsförskrivningen

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)

Läs mer

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 Olämpliga listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OLÄMPLIGA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Marieberg 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Beskrivning

Läs mer

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn Titel enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll Överenskommelsen staten SKL Bättre liv för sjuka äldre. Folsyra - dosering. Ciklesonid (Alvesco)

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum April nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

MODELL HALLAND. Läkemedelsgenomgångar METODBESKRIVNING. - optimering av äldres läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén, Landstinget Halland

MODELL HALLAND. Läkemedelsgenomgångar METODBESKRIVNING. - optimering av äldres läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén, Landstinget Halland Läkemedelsgenomgångar MODELL HALLAND - optimering av äldres läkemedelsbehandling METODBESKRIVNING Läkemedelskommittén, Landstinget Halland Michael Borg, äldreapotekare, projektledare INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden April september 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Urologiska spasmolytika. Borlänge Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre

Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:8 Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre En analys av resultaten från den nationella kartläggningen av äldre i öppenvård 1 ISBN 91-7201-490-3 ISSN

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Översyn av dosrecept 2008

Översyn av dosrecept 2008 Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för

Läs mer

Datum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007)

Datum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) '-.. Jämtlands Läns Landsting UTDRAG UR PROTOKOLL Datum: 2009-03-11 Lr\NDSTINGSSTYRELSEN 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer har gjort granskning

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Förbättra äldres läkemedelsbehandling Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Samarbete PRO, SPF, Apoteket AB www.kollpalakemedel.se www.kollpalakemedel.se

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016.02.29 Carin Östlund, MAS 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur

Läs mer