Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?"

Helen Strömberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting

2 + = SANT

3 Äldre Socialstyrelsens definition Äldre: 65 år eller äldre Yngre äldre : år Äldre äldre : 80 år eller äldre 3

4 Läkemedlets väg genom kroppen absorption Lever - metabolism distribution läkemedel elimination effekt Njurar - utsöndring 4

5 Farmakokinetik vad gör kroppen med läkemedlet? Farmakodynamik vad gör läkemedlet med kroppen?

6 Halveringstid, t½ Mått på hur länge ett läkemedel stannar kvar i kroppen. Den tid som det tar för hälften av läkemedlet att försvinna ut ur kroppen. Det tar ca 4-5 t½ innan läkemedlet helt försvunnit ur kroppen. 6

7 Halveringstid, t½

8 Förändringar i farmakokinetik Absorption Förmågan sänks sällan, men absorptionshastigheten kan sjunka något

9 Distribution Andelen kroppsfett ökar Fettlösliga läkemedel får större volym att fördela sig i och blir kvar i kroppen längre och ger förlängd effekt exv diazepam, nitrazepam och flunitrazepam

10 Elimination Njurfunktion Njurfunktionen börjar försämras redan vid 40 års ålder och vid 80 års ålder kan den vara halverad Risk för ackumulering av vissa läkemedel som i hög grad utsöndras renalt i oförändrad form, eller som aktiva metaboliter exv digoxin och ACE-hämmare Leverfunktion Funktionen förändras inte i samma grad som njurfunktionen. Till viss del lägre enzymkapacitet och minskat blodflöde.

oförändrad form, eller som aktiva metaboliter exv digoxin och ACE-hämmare Leverfunktion Funktionen

11 Minskad leverfunktion Stesolid (diazepam) Sobril/Oxascand (oxazepam) t½ yngre = timmar t½ äldre = 60 timmar t½ yngre = 10 timmar t½ äldre = 10 timmar

12 Förändringar i farmakodynamik Hjärnan: En åldrad hjärna är mer känslig, framför allt för läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet och läkemedel som har en antikolinerg effekt. Risken ökar med åldrandet men är särskilt stor för äldre med demens. Blodtrycksreglering: Baroreflexen är trögare och förmågan att kompensera för blodtrycksförändringar är sämre. Mage/tarm: Nedsatt salivsekretion Försämrad magsyrasekretion Känsligare magslemhinna Långsammare tömning av magsäcken och nedsatt motilitet i mag-tarmkanalen

Blodtrycksreglering: Baroreflexen är trögare och förmågan att kompensera för blodtrycksförändringar är sämre.

13 Svårt att svälja? Finns alternativa beredningsformer eller alternativa preparat med lämplig beredningsform? Allt får inte krossas Sväljes hela Apoteketfarmaci.se broschyrer läkemedelshantering sväljes hela Läkemedelskommitténs hemsida läkemedelshantering publikationer/ instruktioner

15 Para ihop läkemedelsgrupp med risk! Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerg effekt Lätta opioider Neuroleptika Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Risk för extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Ökad mortalitet hos dementa. Risk för yrsel, konfusion och illamående.

påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation.

16 Långverkande bensodiazepiner Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet och balansstörningar. Läkemedel med antikolinerg effekt Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Lätta opioider Risk för yrsel, konfusion och illamående. Neuroleptika Risk för extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, sedation och ortostatism. Ökad mortalitet hos dementa.

Läkemedel med antikolinerg effekt Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet

19 Varför sömnproblem? Sover mycket dagtid? Inaktivitet? Värk? Depression? Demens? Hjärtsvikt? Sömnmedel mer än 30 dagar? Hungrig?

20 Vid sömnstörning ska man alltid först utesluta bakomliggande orsak som exv. smärta eller depression. Många gånger kan kaffe/choklad och smörgås räcka för att komma i balans inför sömnen. Rekommenderad läkemedelsbehandling vid sömnstörning hos äldre: Nyttan och säkerheten vid långtidsbehandling av äldre med sömnmedel är inte dokumenterad, en betydande tolerans kan utvecklas för den hypnotiska/sedativa effekten medan negativa effekter på psykomotorik och kognition kvarstår. Intermittent behandling rekommenderas. (SoS indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre) zopiklon; Imovane Vid behov = max 3 ggr/v oxazepam; Oxascand, Sobril - ges en timme för sänggåendet För zolpidem, Stilnoct visar klinisk erfarenhet på fler fall av nattlig konfusion, dessutom ofta för kort halveringstid.

hypnotiska/sedativa effekten medan negativa effekter på psykomotorik och kognition kvarstår. Intermittent behandling rekommenderas.

21 Varför faller äldre??

23 Läkemedel som ökar risken att falla Sömnmedel Propavan, Zopiklon, Flunitrazepam... Lugnande medel Stesolid, Sobril, Xanor Neuroleptika Risperdal, Haldol, Nozinan Hjärt- kärlläkemedel Furix, Seloken Antidepressiva läkemedel Citalopram, Sertralin Övriga Atarax, Norspan, Durogesic

24 Om indikation finns prova läkemedelsbehandling Men, ompröva läkemedelsbehandlingen regelbundet!

25 Att utvärdera och avsluta läkemedelsbehandling FAS-UT ger en grundkunskap i hur man: Utvärderar och avslutar en läkemedelsbehandling. Skiljer på symtom som beror på läkemedel och symtom på sjukdom.

Relevanta dokument

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och