Landstingets revisorer Dnr REV 18/2005. Läkemedel i Äldrevården 1 (2)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingets revisorer 2005-09-16 Dnr REV 18/2005. Läkemedel i Äldrevården 1 (2)"

Transkript

1 1 (2) Landstingets revisorer Dnr REV 18/2005 Revisionschef Lennart Ledin , Landstingsstyrelsen Läkemedel i Äldrevården Revisionskontoret har på vårt uppdrag granskat läkemedelsanvändningen för äldre medborgare i länet som får läkemedel med s.k. ApoDos och som i huvudsak bor i kommunernas särskilda boenden. Granskningen har sin utgångspunkt i landstingets ansvar för hälso- och sjukvården för länets medborgare och för kostnaderna för läkemedelssubventionen. Granskningen har även omfattat läkarmedverkan i äldrevården och hur läkemedelsanvändningen följs upp med hjälp av läkemedelskommittén och av personalen i kommunernas äldreomsorg. Resultatet av granskningen framgår av bifogad granskningsrapport. Resultatet av granskningen visar att förskrivning av läkemedel till de äldre måste följas upp och ses över på ett mycket bättre sätt än idag, både av humanitära och ekonomiska skäl. Vi anser det särskilt angeläget att den omfattande användningen av psykofarmaka (neuroleptika, antidepressiva medel, lugnande medel och sömnmedel) ses över. Uppföljningen bör förbättras genom gemensamma ansträngningar mellan kommunerna och landstinget. Vi föreslår att landstingets läkemedelskommitté får en mer initiativtagande och aktiv roll för att läkemedelsgenomgångar skall komma till stånd i kommunernas äldrevård. Medverkan från ansvarig närvårdsläkare/distriktsläkare bör då vara obligatorisk. Förutom minskad risk för polyfarmasi (polyfarmasi =att patienten är ordinerad fler läkemedel än vad hon/han behöver) borde sådana genomgångar enligt vår mening också i större utsträckning än nu kunna leda till ordination av alternativ till läkemedelsterapier och förändring av vårdrutiner. Vi föreslår också åtgärder för att förbättra förskrivarnas möjlighet att följa upp läkemedelsordinationerna. Förslag som bättre kan tillgodose revisorers och andras behov av information om läkemedelsanvändningen lämnas också i rapporten där vi menar och vill understryka att skyddet för den enskildes integritet inte får inkräkta på patientsäkerheten. Besöksadress: Storgatan 16, Östersund Postadress: Storgatan 16, Östersund Telefon: Telefax: E-post: Internet:

2 Jämtlands läns landsting 2 (2) Landstingets revisorer Vi emotser senast den 30 oktober 2005 landstingsstyrelsens yttrande över vad vi framför ovan samt i övrigt de synpunkter som styrelsen finner angelägna i sammanhanget. För Jämtlands läns landstings revisorer Nils-Gunnar Molin Ordförande Viola Ekavall Vice ordförande Bilaga Revisionskontorets revisionsrapport Läkemedel i äldrevården Kopia Beredningen för vård och rehabilitering Landstingsdirektören Läkemedelskommittén Programansvarig Primärvård/Närvård Programansvarig processutveckling Verksamhetschefer Närvård Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Socialstyrelsen Läkemedelsverket SBU Apoteksbolaget

3 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN Ansvarig:

4 Läkemedel i äldrevården 2 (45) ÄNDRI NGSFÖRTECKNI NG Version Datum Ändring Överlämnad till revisorskollegiet

5 Läkemedel i äldrevården 3 (45) I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND UPPDRAG OCH SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING INHÄMTADE UPPGIFTER LITTERATURSTUDIER ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL APODOS-DISPENSERADE LÄKEMEDEL POLYFARMASI ATC-KODER LAGSTIFTNING RESULTAT LAG OM RECEPTREGISTER FÖRSVÅRAR UPPFÖLJNING LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR GENOMFÖRS INTE ENLIGT AVTAL EXPEDIERADE APODOS-DISPENSERADE LÄKEMEDEL, FAST ORDINATION Antalet läkemedel per patient ökar risken för polyfarmasi Förskrivning av läkemedel som är olämpliga för äldre Läkemedel med antikolinerg effekt Bensodiazepiner med lång verkningstid Följs rekommendation vid val av preparat Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation Olämplig regim Kostnader för läkemedel Läkarkontinuitet - den väsentligaste framgångsfaktorn ENKÄTRESULTAT Allmänt om enkätresultatet Så fungerar läkemedelshanteringen mm enligt personalen inom kommunernas äldrevård Delegering av läkemedelshantering till annan personal Ordinationer Läkarmedverkan i de särskilda boendena Anmälan till Läkemedelsverket LITTERATUR/DOKUMENTFÖRTECKNING...44

6 Läkemedel i äldrevården 4 (45) 1 SAMMANFATTNING Revisionskontoret har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning av läkemedelsanvändningen och hanteringen samt läkarnas medverkan i äldrevården i kommunerna i Jämtlands län. I granskningen har även ingått att granska avtalet med Apoteksbolaget vad avser läkemedelsgenomgångar. Landstingets roll i äldreomsorgen är betydande. Landstinget svarar för kostnaderna för subventionen av läkemedel till länets invånare samt även för läkarinsatserna i kommunernas särskilda boenden och hemsjukvården. Nämnda förhållanden samt landstingets ansvar enligt HSL för hälso- och sjukvården till länets samtliga invånare har varit utgångspunkten för revisorernas beslut att granska läkemedelsanvändningen i äldreomsorgen. Granskningen har genomförts i två (2) delar: 1) Användningen av ApoDos-expedierade läkemedel under perioden december 2004 till och med februari Sammanlagt 8 läkemedel har behandlats varav fem (5) utgör indikatorer för de läkemedel som enligt Socialstyrelsen inte bör användas om inte särskilda skäl föreligger. De tre (3) övriga läkemedlen tillhör de indikatorer för läkemedel som enligt Socialstyrelsen kräver en korrekt och aktuell indikation. 2) Läkemedelshanteringen i kommunernas särskilda boenden. Granskningen har genomförts med hjälp av två (2) enkätundersökningar varav en till de 8 medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), en (1) i vardera kommun. Den andra enkäten har skickats ut till ett urval av enhetschefer, avdelningschefer och sjuksköterskor vid 31 av de totalt 112 särskilda boendena i kommunerna, sammanlagt 64 personer. Svarsfrekvensen på de båda enkäterna är mycket tillfredsställande, 100 procent för MAS och 80 procent för personalen vid de särskilda boendena. Syftet med granskning har varit att identifiera avvikelser, i läkemedelsanvändningen hos patienterna som ingår i vår granskning, från den användning som är rekommenderad enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer samt att identifiera problemområden i läkemedelshanteringen i kommunernas äldrevård. I det följande redovisas de väsentligaste iakttagelserna och våra förslag till åtgärder: o Läkemedelsgenomgångar genomförs i liten omfattning, mindre än vad som avtalats med Apoteksbolaget. Vi anser att det finns behov av att tydligt reglera omfattning samt vem som skall ha ansvaret för att läkemedelsgenomgångar initieras och planeras. Vi anser att läkemedelskommittén med sin unika kompetens i läkemedelsfrågor borde ges uppdrag att ansvara för initiering och planering av läkemedelsgenomgångarna. o Användningen av läkemedel är omfattande och att denna polyfarmasi kan medföra risker för att patienterna drabbas av olika biverkningar som orsakar skada och andra obehag för patienterna.

7 Läkemedel i äldrevården 5 (45) o Användningen av psykofarmaka (neuroleptika, antidepressiva medel, lugnande medel och sömnmedel) är omfattande. Bland dessa läkemedel förekommer preparat med antikolinerga effekter 1 samt preparat av typen långverkande bensodiazepiner 2 vilka tillhör de indikatorer för läkemedel som enligt Socialstyrelsen inte bör användas om inte särskilda skäl föreligger. o Sömnmedel bör inte ges dagligen till äldre mer än en (1) månad utan att det därefter omprövas. 3 Uppgifterna om läkemedelsanvändningen som vi använt oss av i granskningen omfattar en period om tre (3) månader. Patienterna ges sömnmedel dagligen under denna period. o Hälften av patienterna i vår granskning använder loop-diuretika (urindrivande medel). Enligt Socialstyrelsen används detta medel ibland utan klar indikation. Vid läkemedelsgenomgångar har diuretika identifierats som ett av de vanligaste läkemedlen utan eller med oklar indikation. o Kostnaden för de läkemedel som ingår i vår granskning varierar från 1,6 mkr för lugnande medel till 14,3 för antidepressiva medel. Kostanden per DDD (definierad dygns dos) varierar stort bland de undersökta läkemedlen från 1 kr för loop-diuretika till 32 kr för läkemedel mot demens. o Varje patient i vår granskning har under en tre - månaders period haft i genomsnitt tre (3) förskrivare. Detta medför enligt Socialstyrelsen en uppenbar risk för en alltför omfattande läkemedelsförskrivning och att olika förskrivare ordinerar läkemedel som inte passar ihop. Vi anser att läkarkontinuiteten för äldre bör förbättras. Äldrevårdsläkare enligt den modell som Strömsund testat bör prövas i alla kommuner. o Läkemedelshanteringen bör skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. 4 Resultatet av enkäten visar att delegering av administrering snarast är regel än undantag. Vi anser att förutsättningar för och omfattningen av delegering bör ses över. o Ordinationer sker i stor utsträckning utan att läkaren träffar patienten. Vi anser att detta kan medföra risker för patientsäkerheten, dels därför att ordination ges utifrån en information i andra hand och dels därför att uppföljningen av läkemedelsbehandlingen överförs på personal som saknar adekvat kompetens för en sådan uppföljning. o Läkaren deltar sällan i vårdplaneringen. Vi anser inte detta vara tillfredsställande eftersom läkaren är den som har ansvaret för den medicinska bedömningen vid överföring från en vårdform till en annan. Risk föreligger att patienter placeras på fel vårdnivå. o En tredjedel av de svarande har uppgett att fast läkare saknas. Detta är inte tillfredsställande eftersom alla patienter har rätt till en fast läkarkontakt. o Det finns brister i rapporteringen av biverkningar till Läkemedelsverket. Det bör uppmärksammas att den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall snarast till Läkemedelsverket rapportera samtliga allvarliga biverkningar, samtliga oförutsedda biverkningar samt sådana biverkningar som synes öka i frekvens. 5 1 Se begreppsförklaring i avsnitt Se begreppsförklaring Socialstyrelsen: Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. 4 SOSFS 2000:1 föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshanteringen i hälso- och sjukvården. 5 Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av läkemedel.

8 Läkemedel i äldrevården 6 (45) 2 BAKGRUND Landstinget har ett ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen för att sjukvården inklusive förskrivningen av läkemedel sker med hög kvalitet och patientsäkerhet och för att verksamheten är kostnadseffektiv. Landstinget har vidare ett ansvar för att bistå med läkarinsatser i kommunernas äldreomsorg och i samband därmed förskrivs läkemedel. Landstinget svarar för kostnaderna för subventionen av läkemedel till länets invånare. De invånare i Jämtlands län som är 75 år och äldre utgör 10,5 procent av länets befolkning men konsumerar mer än en fjärdedel av alla de läkemedel som förskrivs. Biverkningar av läkemedelsbehandling är en vanlig orsak till att vuxna tas in på sjukhus. Var femte äldre person som läggs in på sjukhus har enligt Socialstyrelsen diagnoser som helt eller delvis härrör från läkemedelsbiverkningar. Flera studier har visat att äldre ofta har flera olika sorters läkemedel. Kontrollen av kunskapen om hur läkemedlen samverkar alternativt motverkar varandra och andra konsekvenser av detta är mycket dålig. Hur läkemedel används i kommunernas äldreboenden är således väsentligt att granska med avseende på landstingets ansvar för ändamålsenligheten och effektiviteten i länets hälso- och sjukvård. 3 UPPDRAG OCH SYFTE Landstingets revisorer har uppdragit till revisionskontoret att genomföra en granskning av läkemedelsanvändningen hos äldre, läkemedelshanteringen och läkarmedverkan i kommunernas särskilda boenden. De frågor som granskningen behandlar är: - Sker läkemedelshanteringen i enlighet med Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. - Finns läkarmedverkan i kommunens äldrevård (enligt Ädelavtalet) i den omfattning att en säker läkemedelshantering kan uppnås? - Finns ett samband mellan antalet förskrivare och läkemedelsanvändningens omfattning och kvalité? - Finns rutiner och kompetens för att säkerställa en läkemedelshanteringen med god säkerhet och bra kvalitet i kommunernas särskilda boenden.

9 Läkemedel i äldrevården 7 (45) 4 METOD OCH AVGRÄNSNING 4.1 INHÄMTADE UPPGIFTER Granskningen har genomförts med hjälp av uppgifter om läkemedelsanvändning från Apoteket AB och en webbaserad enkätundersökning till personal inom kommunernas särskilda boenden. Dessutom har uppgifter inhämtats från landstingets primärvårdsförvaltning, läkemedelskommittén samt studier av litteratur. Uppgifterna har inhämtats enligt följande: Statistik över ApoDos-dispenserade läkemedel 6, fast ordination under perioden 1 december februari 2005, till patienter i Jämtlands län samt uppgifter om antal förskrivare från Apoteket AB. Landstingets kostnader för läkemedel, totalt, per läkemedelsgrupp och per åldersgrupp har inhämtats från landstingets system Prodiver. Förteckning med uppgifter om särskilda boenden samt namn och mailadresser på enhetschefer och sjuksköterskor inom dessa boenden från samtliga kommuner i länet. Uppgifter om läkarresurser, hembesök och Ädelavtalen från landstingets primärvårdsförvaltning. Litteratur från Läkemedelsverket, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), Apoteket AB, Läkemedelskommittén m.fl. (Se litteraturlista) Statistik från Apoteksbolaget Läkemedelsstatistiken omfattar ApoDos-dispenserade läkemedel 7 som Apoteket expedierat i huvudsak till patienter i kommunernas särskilda boenden (servicehus/-lägenheter och gruppboenden). Statistiken är uppdelad i: - Antalet expedierade läkemedel per person, - De sex (6) vanligaste läkemedelsgrupperna, - Använda specifika preparat i dessa läkemedelsgrupper. - Antalet förskrivare per patient I statistiken ingår även en del expedierade ApoDoser till vårdtagare som bor i det egna hemmet, enligt uppgifter från Apoteket är denna grupp av mycket liten omfattning. De läkemedel som de äldre fått utöver ApoDos-expediering, exempelvis de som givits vid besök i slutna vården, ingår inte i underlaget för denna granskning. 6 Se begreppsförklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt 4.4

10 Läkemedel i äldrevården 8 (45) Urvalet för beställning av läkemedelsstatistik har skett med utgångspunkt från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer: Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger (1.1) Långverkande bensodiazepiner 8 Antikolinerga medel 9 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation (1.2) NSAID 10 Neuroleptika 11 Protonpumpshämmare 12 Loopdiuretika 13 Olämplig regim (1.3) Sömnmedel i fast ordination NSAID i fast ordination Polyfarmasi (1.5) 14 Antal läkemedel per patient Enkät till personal inom kommunernas särskilda boenden Inom länets kommuner finns ca 112 äldreboenden/enheter med totalt platser. I granskningen ingår två (2) enkätundersökningar; 1) till samtliga åtta (8) Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inom kommunernas äldreomsorg och 2) till ett urval av enhetschefer, avdelningschefer, distriktssköterskor, sjuksköterskor, sammanlagt 64 personer inom 31 äldreboenden/enheter inom kommunerna äldreomsorg. De 31 äldreboendena fördelar sig bland kommunerna på följande sätt: - 3 vardera i Åre, Krokom, Ragunda, Berg, Bräcke - Härjedalen 4 - Strömsund 5 - Östersund 7 Dessa har valts med en blandning av större och mindre boenden. Kommunerna har enligt Ädelavtalen ansvaret för hälso- och sjukvård, upp till läkarnivå, som bedrivs i särskilda boendeformer och inom hemsjukvården. Läkarmedverkan är reglerad i lokala avtal (Ädelavtal) och sker genom primärvårdens läkare. Utgångspunkt för urvalet av enkätmottagare och enkätfrågornas utformning har varit HSL 24 (Medicinskt ansvarig sköterska), SOSFS 2000:1 (Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården), SOSFS 1997:14 ( Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvård), Ädelavtalen mellan landstinget och resp. kommun m.fl. 8 Se begrepps förklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt Se begreppsförklaring avsnitt 4.5

11 Läkemedel i äldrevården 9 (45) 4.2 LITTERATURSTUDIER Litteraturen som behandlar området läkemedel för äldre är mycket omfattande. De dokument som vi tagit del av är främst det regelverk som styr landstingets och kommunernas ansvar och uppgifter i äldreomsorgen, rekommendationer från Läkemedelsverket och SBU, utvärderingar/uppföljningar gjorda av Socialstyrelsen m.fl. (Se litteraturlista).

12 Läkemedel i äldrevården 10 (45) 4.3 ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Den vanligaste formen av behandling för äldre är med läkemedel. Personer 75 år och äldre utgör 10,7 procent (9 procent i riket) av Jämtlands läns befolkning men förbrukar läkemedel till en kostnad motsvarande 27 procent (22 procent i riket) av landstingets totala läkemedelskostnad. När man blir äldre förändras kroppen och detta kan i sin tur förändra effekterna av läkemedel. Dels ökar risken för sjuklighet med stigande ålder, vilket kan leda till att organ i kroppen får en sämre funktion, dels leder åldrandet i sig till förändringar. De förändringar som sker i den åldrande kroppen, som kan påverka effekterna av läkemedel, är av två olika slag: 1. Farmakokinetiska förändringar, dvs. förändringar i kroppens förmåga att ta upp, omsätta och utsöndra läkemedel. 2. Farmakodynamiska förändringar, dvs. förändringar i läkemedlets verkan. Följderna av dessa förändringar är vanligen att effekterna av olika läkemedel förstärks och förlängs, dvs. risken för biverkningar ökar och effekterna av en medicin sitter i längre än vad som var tänkt. En annan konsekvens är att skillnaden mellan olika äldre individer kan vara stora, eftersom olika personer påverkas olika av åldrandet. Nedsatt njurfunktion är så vanligt hos äldre att man bör utgå ifrån att varje gammal människa har det. Redan vid års ålder börjar njurarnas funktion avta och blir sedan gradvis sämre med stigande ålder. 15 Äldre är högkonsumenter av läkemedel vilket ökar risken för biverkningar p.g.a. läkemedelsinteraktioner (olika läkemedel motverkar varandra) men även för effektförlust. Detta är ett av skälen till att läkemedelsgenomgångar av äldres medicinering i samarbete med patient, vårdgivare och farmaceut, speciellt inom äldreboenden, är mycket viktiga. 16 De flesta biverkningar (ca 75 procent) som leder till sjukhusvård eller inträffar på sjukhus är dos-beroende och förutsägbara. Biverkningarna är därför till stor del möjliga att undvika genom att öka noggrannheten i val och kombinationer av läkemedel samt i dosering och uppföljning/kontroll av patienterna. 17 Äldre är ofta underrepresenterade i de kliniska läkemedelsprövningar som föregår godkännande av ett läkemedel och effekterna av läkemedelsbehandling hos äldre, både positiva och negativa, är därför i många fall okända. Läkemedelsbiverkningar hos äldre orsakas ofta av hjärt-kärlmedel, psykofarmaka, och antiinflammatoriska medel (även kallade NSAID, Non Steroidal Antiinflammatory Drugs). Ibland kan konsekvenserna vara dramatiska, till exempel en magblödning, en fallolycka eller ett förvirringstillstånd. 18 Enligt Läkemedelsverket ökar antalet biverkningsrapporter/1000 invånare mycket brant med åldern. Även i undersökningar av patienter som läggs in på sjukhus och av patienter som ligger på sjukhus är äldre ofta överrepresenterade. Den kvantitativt viktigaste orsaken till biverkningar vid läkemedelsbehandling hos äldre är att denna grupp exponeras för många läkemedel. 15 Äldre och läkemedel av Johan Fastbom 16 Läkemedelsverket: Läkemedelsbiverkningar, Läkemedelsboken 2005/ Läkemedelsverket 18 Ur FASS, författat av John Fastbom

13 Läkemedel i äldrevården 11 (45) 4.4 APODOS-DISPENSERADE LÄKEMEDEL Med detta menas att läkemedel, uttagna ur tillverkarens originalförpackning, har förpackats i dospåsar där varje påse innehåller alla de läkemedel som patienten skall ta vid ett och samma tillfälle. Fördelen med ApoDos är att läkemedelshanteringen underlättas för patienter med många läkemedel och/eller i de fall att patienten har svårigheter med att hantera läkemedelsförpackningar. Iordningställande av läkemedel inom vården underlättas med ApoDos eftersom varje dospåse är märkt med patientens namn, innehåll och tidpunkt för intag. ApoDos kan dock medföra att ordination av läkemedel inte omprövas tillräckligt ofta. 4.5 POLYFARMASI Polyfarmasi uppstår när en patient ordineras fler läkemedel än han/hon egentligen behöver. Det finns ett antal orsaker till att äldre använder mycket läkemedel. En av dessa är att de har flera sjukdommar som behöver behandlas. Men det finns också andra orsaker: Äldre vet för lite om åldrandet och betraktar därför vissa av de förändringar, som kan vara normala när man blir gammal, som något onormalt som kräver behandling. De, liksom deras läkare, har ofta en tro på att sjukdomar och symtom i första hand ska behandlas med läkemedel. Äldre får ibland mediciner utskrivna av flera olika läkare som inte känner till varandras ordinationer. Många läkemedelsordinationer omprövas inte utan förnyas bara. Biverkningar av ett läkemedel kan misstolkas och uppfattas som sjukdomssymtom som föranleder behandling med ytterligare mediciner. Polyfarmasi kan ge upphov till olika slags problem: Risken för biverkningar ökar ju fler preparat man använder. Antalet preparat som används är den mest betydelsefulla riskfaktorn för biverkningar. Risken för läkemedelsinteraktioner - d.v.s. att ett läkemedel påverkar effekten av ett annat - ökar. Patientens följsamhet till ordination minskar. 4.6 ATC-KODER ATC (Anatomical Therapeutic Chemical Classification), ett klassificeringssystem för läkemedel som rekommenderas av WHO, och som tillämpas I Sverige. I ATC-systemet delas läkemedlen in i 14 huvudgrupper, med begynnelsebokstäver mellan A och V. Varje grupp delas in i undergrupper i flera nivåer. Indelningen baseras på farmakologiska egenskaper, terapeutisk användning och kemisk struktur.

14 Läkemedel i äldrevården 12 (45) Exempel på ATC-koder: N NO5 NO5B NO5B NO5BA02 Nervsystemet (anatomisk huvudgrupp) Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (farmakologisk/terapeutisk undergrupp) Lugnande medel (farmakologisk undergrupp) Bensodiazepiner (kemisk undergrupp) Oxazepam (kemisk substans). 4.7 LAGSTIFTNING Svensk hälso- och sjukvård regleras, utöver lagar och förordningar, av föreskrifter och allmänna råd, huvudsakligen framtagna av Socialstyrelsen. Dessa sätter upp kriterier för hur sjukvården ska bedrivas, hur kvaliteten och patientsäkerheten ska hållas hög och hur det ska säkerställas att alla får lika vård på samma villkor. Vissa delar av läkemedelsanvändningsprocessen finns reglerade i föreskrifter. Av kvalitetssystemföreskriften (SOSFS 1996:24) framgår att det ankommer på verksamhetschefen eller motsvarande att ta fram och fastställa ändamålsenliga kvalitetssystem för att kontinuerligt följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten, för att nå de uppsatta kvalitetsmålen, liksom verksamhetschefens ansvar för att personalen har den kompetens som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. I delegationsföreskriften (SOSFS 1997:14) anges under vilka omständigheter delegering av arbetsuppgifter till annan personal kan bli aktuell. I läkemedelshanteringsföreskriften (SOSFS 2000:1 ändrad och omtryckt genom SOSFS 2001:17) finns reglerat vem som får iordningställa och administrera läkemedel när patienten själv inte har ansvar för sin läkemedelshantering. Dessutom finns det noga reglerat i Läkemedelsverkets receptföreskrifter om hur förordnande och utlämnande av läkemedel ska ske (LVFS 1997:10), hur ett recept ska utformas, vilka uppgifter om läkemedlet som måste anges och hur det ska anges Socialstyrelsen: Utvärdering av äldres läkemedelsanvändning

15 Läkemedel i äldrevården 13 (45) 5 RESULTAT 5.1 LAG OM RECEPTREGISTER FÖRSVÅRAR UPPFÖLJNING Inledningsvis var vår granskning planerad att även belysa innehållet i de enskilda patienternas (avidentifierade) ApoDoser bl.a. för att urskilja läkemedel som interagerar eller som ger andra skadliga reaktioner. Vår beställning av uppgifter för en sådan granskning kunde enligt juristerna vid centrala Apoteket i Stockholm inte expedieras m.h.t. regelverket främst Lag om receptregister (1996:1156). Lagen reglerar Apoteket AB:s hantering av läkemedelsdata som underlag för apotekets verksamhet samt villkoren för överföring av information för verksamhet utanför Apoteket AB. Sökningar i läkemedelsdataregistren på patientnivå är enligt lagen inte tillåtna och inte heller att framställa statistik som på något sätt kan röja den enskilda förskrivaren. De problem som regelverket kring läkemedelsanvändningen orsakar för vår granskning har även uppmärksammats i Socialstyrelsens utredning Uppföljning av förskrivning och användning av läkemedel. Man konstaterar att läkare och andra som har rätt att förskriva läkemedel inte har tillgång till korrekt information om patientens aktuella läkemedelsordinationer. Utredningen bedömer det som mycket angeläget att man snabbt kan komma tillrätta med detta allvarliga informationsproblem. Riksdagen har därför beslutat att ett nationellt läkemedelsregister skall upprättas med start den 1 juli Syftet med registret är att på ett ställe samla all information om patientens öppenvårdsläkemedel, oavsett vem som förskrivit läkemedlet eller vid vilken vårdenhet förskrivningen gjorts. För att läkare ska få tillgång till uppgifterna kommer dock patientens tillåtelse att krävas. Förskrivare ansvarar för att samtycke inhämtas. Om patienten vill kan tillåtelse begränsas till att endast gälla en viss läkare. Patienten kommer också att kunna ta tillbaka sin tillåtelse. Utredningen anser dock inte att samhällsintresset av att skapa ett läkemedelsregister i varje landsting för uppföljningsändamål har sådan tyngd att den enskilde skall behöva tåla det intrång i sin integritet som en registrering skulle medföra. Något förslag om lagreglering av sådana register läggs därför inte fram. 20 Bedömning Vi anser att Apoteket bör tillskapa rutiner för att kunna förse samhällsorgan av olika slag som exempelvis revisorer med bl.a. den information som behövs för att granska sjukvårdsverksamheter i landstingen. Genom att på elektronisk väg föra över uppgifter - avidentifierade - från nuvarande register till ett nytt register skulle man kunna lämna ut uppgifter om läkemedelsanvändning mm utan att detta skulle stå i strid med Lagen om läkemedelsregister. En gemensam elektronisk läkemedelslista för alla förskrivare skulle kunna lösa problemen kring medicinering av äldre. Förutsättningen för att förskrivarna skall få tillgång till uppgifterna i läkemedelslistan är dock att förskrivarna får patienternas tillåtelse. 20 Pressmeddelande från Socialdepartementet den 3 juni 2003.

16 Läkemedel i äldrevården 14 (45) Fr.om. 1 juli 2005 börjar Apoteket att bygga upp registret över patienters uttag av läkemedel på recept. Vi anser att landstinget snarast bör gå ut till medborgarna med information om syftet mm med det nationella registret för att på det sättet undvika att patienterna p.g.a. att de saknar adekvat information nekar läkaren åtkomst till registret. Vi anser att det snarast bör tillskapas rutiner (informationsmaterial, blanketter mm) för att inhämta patienternas tillåtelse till att få tillgång till uppgifterna i det nationella registret. 5.2 LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR GENOMFÖRS INTE ENLIGT AVTAL I avtalet mellan Apoteket AB och Jämtlands läns landsting från år 2001 avseende medverkan i landstingets läkemedelskommittéverksamhet regleras även medverkan i läkemedelsgenomgångar inom äldrevården. Läkemedelsgenomgångar är synnerligen angelägna och är ett samhällsuppdrag med betydande såväl ekonomiska besparingar som medicinska vinster samt moraliskt/etiska aspekter. Apoteket erbjuder, inom avtalets ram, läkemedelsgenomgångar på fyra (4) sjukhem i länet/år, omfattande högst 80 patienter. Diagrammet visar de antal läkemedelsgenomgångar kommunvis som genomförts sedan avtalet slöts. Enligt uppgifter från apotekare Björn Stalby som även är sekreterare i Jämtlands läns läkemedelskommitté har läkemedelsgenomgångar inte genomförts i avtalad omfattning. Främsta anledningen är bristande läkarkontinuitet och att det varit svårt att få läkarna att acceptera teammodellen (läkare, sjuksköterska, vårdbiträde och apotekare). Läkemedelsgenomgångar har totalt genomförts vid 10 av länets äldreboenden och omfattat i genomsnitt 59 patienter per år. Anledningen till att det inte är fler än 10 boenden totalt (av totalt 112 i hela länet) under hela avtalsperioden beror på att samma boenden har haft genomgångar flera år i rad. Initiativ till läkemedelsgenomgångar har enligt uppgift ofta förmedlats via MAS, men i något fall direkt från läkare med ansvar för det aktuella boendet. Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året SOSFS 2000:1 2 kap.

17 Läkemedel i äldrevården 15 (45) Flera studier har visat att regelbundna uppföljningar förbättrar kvalitén i läkemedelsanvändningen och att personalens kompetens om läkemedel ökar. Läkemedelsgenomgångar behövs också för att kvalitetssäkra läkemedelsanvändningen hos äldre som ofta har många vårdkontakter med olika vårdgivare och alltför ofta saknas en läkare med övergripande vårdansvar. 22 Enligt lagen om läkemedelskommittéer ska kommittéerna genom rekommendationer eller på annat sätt verka för en säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. I Socialstyrelsens utredning om läkemedelskommittéernas roll konstateras vid planering och genomförande av läkemedelsgenomgångar på äldreboende och vårdcentraler kan läkemedelskommittéerna spela en avgörande roll. Bedömning Läkemedelsgenomgångar har enligt Socialstyrelsen visat sig vara ett bra sätt att följa upp kvaliteten i läkemedelshanteringen och att dessutom öka sjukvårdspersonalens kunskaper om läkemedel till äldre. Vi anser det därför otillfredsställande att läkemedelsgenomgångar inte genomförs i större omfattning och med en bättre spridning bland länets kommuner. Det finns en medvetenhet om denna bristande uppföljning både inom äldreomsorgen i kommunerna 23 och inom läkemedelskommittén men det tycks råda viss oklarhet om vem som har ansvaret för att initiera genomgångarna. För att säkerställa en god kvalité i läkemedelsanvändningen hos äldre föreslår vi följande: Läkemedelsgenomgångar bör regleras till sin omfattning och arbetssätt (teammodellen) i Ädelavtalet. Läkarnas medverkan bör vara obligatorisk vid läkemedelsgenomgångar, dels för att dessa har en kunskap om patientens sjukdomstillstånd dels också för att genomgångarna har visat sig vara ett bra tillfälle för läkarna att förbättra kunskapen om de olika läkemedel som förskrivs till äldre. Läkemedelskommittén, som har länsövergripande uppgifter och unika kunskaper om läkemedel, bör ges ett samordnande ansvar för att läkemedelsgenomgångar initieras och genomförs. 22 Socialstyrelsen: Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Se enkätresultatet i denna rapport.

18 Läkemedel i äldrevården 16 (45) 5.3 EXPEDIERADE APODOS-DISPENSERADE LÄKEMEDEL, FAST ORDINATION Uppgifterna omfattar de av Apoteket expedierade ApoDos-förpackade läkemedel, i fast ordination, till patienter i Jämtlands län under perioden 1 december 2004 till 28 februari Ca 2913 patienter, totalt alla åldrar, behandlas med läkemedel som expedieras i ApoDoser, 80 procent av dessa tillhör åldersgruppen 75 år och äldre. Uppgifterna om ApoDos-expedierade läkemedel som vi använt i vår granskning är följande: Totalt antal expedierade läkemedel per patient 7 av de läkemedelsgrupper som ingår i Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Specifika preparat i 5 av dessa läkemedelsgrupper Medelantalet förskrivare per person Antalet läkemedel per patient ökar risken för polyfarmasi 24 Diagrammet visar i medeltal antal expedierade läkemedel per patient, fast ordination, till patienterna i Jämtland under perioden 1 december 2004 till 28 februari ,8 9 8,6 8,4 8,2 7,8 8 7,6 7,4 Strömsund Östersund Krokom Berg Ragunda Härjedalen Bräcke Åre Totalt för länet uppgår expedierade ApoDos-läkemedel, fast ordination, till i medeltal ca 8,5 läkemedel per patient per dag. De uppföljningar av kvaliteten i läkemedelsanvändningen som Socialstyrelsen 25 gjort i några län visar på en läkemedelsanvändning på i medeltal 10 läkemedel per patient. Vår granskning visar dock att det finns boenden i Strömsund och Härjedalen där 25 procent av patienterna använder fler än tio (10) läkemedel per dag. Ett okänt antal läkemedel ordineras dessutom till de äldre vid sjukhusbesök samt att en del av de äldres läkemedel expedieras på traditionellt vis dvs. inte i ApoDoser. 24 Se begreppsförklaring avsnitt Socialstyrelsen: Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning 2004

19 Läkemedel i äldrevården 17 (45) Enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsterapi finns risk för polyfarmasi om patienten behandlas med: - Två eller flera läkemedel inom samma terapeutiska ATC-grupp 26 regelbundet - Tre eller flera psykofarmaka. Med polyfarmasi menas att en patient får fler läkemedel än han/hon egentligen behöver och att detta kan ge upphov till problem (interaktioner, biverkningar). Orsaker till att äldre använder mycket läkemedel är enligt Socialstyrelsen bl.a: Mediciner skrivs ut av flera olika läkare som inte känner till varandras ordinationer. Bristande dokumentation och överföring av information om patienters läkemedelsordination, mellan olika vårdformer. Många läkemedelsordinationer omprövas inte utan förnyas bara. Biverkningar av ett läkemedel kan misstolkas och uppfattas som sjukdomssymtom som föranleder behandling med ytterligare mediciner. Äldre behandlas för symptom, istället för att få en behandling grundad på omsorgsfull diagnos av bakomliggande orsaker. Varje sjukdom/symptom behandlas var för sig istället för att behandling sker grundad på helhetsbedömning av patientens sjukdomsbild. Sjukvårdspersonalen har för dålig kunskap om läkemedel till äldre Polyfarmasi finns hos många äldre och kan ge upphov till många olika problem: Risken för biverkningar ökar (exponentiellt) med antalet läkemedel. Antalet läkemedel är den mest betydelsefulla riskfaktorn för biverkningar hos äldre. Risken för interaktioner (läkemedel påverkar varandra så att dess omsättning eller effekt minskar eller ökar) ökar. Konsekvensen kan bli att biverkningar uppstår eller att effekten blir otillräcklig eller uteblir. Det är väl kartlagt hur läkemedel interagerar parvis, men man vet mycket lite om vad som händer om ett större antal läkemedel används samtidigt, vilket ofta är fallet hos äldre Se begreppsförklaring i avsnitt Socialstyrelsen: Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning 2004.

20 Läkemedel i äldrevården 18 (45) Förskrivning av läkemedel som är olämpliga för äldre Läkemedel som enligt Socialstyrelsen generellt anses olämpliga att använda hos äldre redovisas i form av sex (6) kvalitetsindikatorer. Två (2) av dessa behandlas i denna granskning: Medel med antikolinerga effekter (t.e.x vissa neuroleptika, antidepressiva medel) Långverkande bensodiazepiner (lugnande medel och sömnmedel) Enligt Socialstyrelsens rekommendation skall andelen patienter som använder dessa läkemedel vara så låg som möjligt. Neuroleptika (NO5A), lugnande medel (NO5B)och sömnmedel (NO5C) och antidepressiva medel (NO6A) tillhör gruppen psykofarmaka. Enligt Socialstyrelsen bör andelen äldre som samtidigt använder tre eller flera psykofarmaka vara så låg som möjligt Läkemedel med antikolinerg effekt Läkemedel med antikolinerga effekter är läkemedel som blockerar effekten av signalsubstansen acetylkolin som finns i det parasympatiska nervsystemet dvs. i de nerver som bland annat stimulerar mag-tarmkanalen, urinblåsan och ögats muskler, men också i nervcellerna i vissa delar av hjärnan. Diagrammet visar andelen patienter, av totala antalet patienter med ApoDos-läkemedel, som använder läkemedel med antikolinerga effekter. Procent Östersund Åre Strömsund Ragunda Krokom Härjedalen Bräcke Berg Ca 20 procent av patienterna i vår granskning behandlas med läkemedel som har antikolinerga effekter. Lika stor användning redovisas i studie från Socialstyrelsen, användningen av antikolinerga medel var mer omfattande än i andra studier av äldre. Läkemedel med antikolinerga effekter bör inte användas av äldre i synnerhet inte dementa. Det finns dessutom ofta inte skäl att använda medel med antikolinerga effekter eftersom alternativa läkemedel finns att tillgå. Särskilt anmärkningsvärt är det när antikolinerga läkemedel används hos dementa eftersom dessa är särskilt känsliga för dessa läkemedel. 28 Centralt verkande medel såsom neuroleptika av högdostyp, vissa antidepressiva medel men också medel mot inkontinens är medel med antikolinerga effekter. 28 Socialstyrelsen: Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning 2004.

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN

1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN 1 (12) Landstingets revisorer 2008-05-20 Till Dnr REV /24/2007 Certifierad kommunal revisor Majvor Enström Tfn: 063-14 75 28 Landstingsstyrelsen 1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN Landstingets revisorer behandlade,

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Användningen av läkemedel i äldreomsorgen

Användningen av läkemedel i äldreomsorgen REVISIONSRAPPORT 2013-06-10 Sid 1 (3) Kommunfullmäktige Dnr: 12REK25 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Användningen av läkemedel i äldreomsorgen Bakgrund Användningen av läkemedel hos äldre har ökat kontinuerligt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och läkemedelsrutiner

Läkemedelsanvändningen och läkemedelsrutiner Revisionsrapport Läkemedelsanvändningen och läkemedelsrutiner vid kommunens särskilda boenden för äldre En jämförande granskning med fyra kommuner; Jokkmokk, Övertorneå, Pajala och Kiruna Piteå kommun

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjerna SOSFS 2000:1 ändrad och omtryckt i 2001:17 Läkemedelshantering inom hälso-

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46. VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi Farmaceutiska fakulteten Uppsala universitet Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina

Läs mer

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Uppföljning av förskrivningsrätten för sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården

Uppföljning av förskrivningsrätten för sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården Uppföljning av förskrivningsrätten för sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Stimulansmedelrapport Sune Petersson 2009-06-30 10-03-09 1 Sammanfattning Äldres läkemedelsanvändning är idag omfattande, i synnerhet hos de sköra och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Äldres läkemedel. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Äldres läkemedel. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Äldres läkemedel Stockholms läns landsting 2005 Fokusrapport Äldres läkemedel Rapportansvarig och författare Johan Fastbom ISBN 91-85209-41-26 FORUM för Kunskap och

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre

Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre PROJEKTRAPPORT 1 (7) Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre Projektägare: Mats Brännström (Norrbottens Läns Landsting) och Roger Kempainen (Kommunförbundet Norrbotten)

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer