Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar"

Transkript

1 Kapitel Bakgrund Den vanligaste behandlingsformen för äldre (65+) är läkemedel. År 2012 var den totala kostnaden för läkemedel i öppenvård i Halland 2,90 miljoner kronor/1 000 invånare. För personer 65 år eller äldre var motsvarande siffra 5,84 miljoner kronor/1 000 invånare och personer äldre än 80 år för 6,80 miljoner kronor/1 000 invånare. Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under 90- och 00-talet. Detta är särskilt påtagligt för äldre i särskilda boendeformer som idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel, men också för multisjuka äldre i ordinärt boende. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med betydande antikolinerga effekter långverkande lugnande medel och sömnmedel. Hit hör även NSAID, diuretika, ACE-hämmare och opioider. En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 30 %, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag, beror på biverkningar. Äldrefarmakologi Åldrandet medför förändringar som påverkar kroppens sätt att omsätta och reagera på läkemedel. Detta innebär inte sällan att äldre får såväl förlängd som förstärkt effekt av läkemedel vilket kräver justering av doser eller doseringsintervall och/eller byte till lämpligare läkemedel. Farmakokinetiska förändringar Den åldersberoende nedgången av njurfunktionen är den viktigaste farmakokinetiska variabeln som ändras med stigande ålder. Njurarnas filtrationshastiget (GFR) avtar med cirka 1 ml/min/år från ungefär 40 års ålder. Detta innebär att äldre på år har en nästan halverad njurfunktion enbart p.g.a. det normala åldrandet. Olika sjukdomar som t.ex. diabetes och hypertoni kan leda till ännu sämre njurfunktion. Den minskade njurkapaciteten har betydelse framförallt för läkemedel som helt, eller till stor del, utsöndras i aktiv form (modersubstans och/eller aktiva metaboliter) via njuren (se tabell.1). Främst läkemedel med liten terapeutisk bredd kan då ge allvarliga biverkningar. Exempel på sådana läkemedel är digoxin och litium. Detta kan ofta motverkas genom att reducera mängden tillfört läkemedel, antingen genom att förlänga dosintervallet eller genom att minska den enskilda dosen. Levermetabolismen är för många läkemedel i genomsnitt något lägre hos äldre, men detta betyder inte alltid något för effekt eller biverkan. Diazepam är dock ett exempel på ett läkemedel vars metabolism kan minska med åldern, vilket kan resultera i förlängda halveringstider och ackumulering. När vi åldras förlorar vi kroppsvätska vilket gör att andelen fettvävnad ökar. Detta medför framförallt att fettlösliga läkemedel som till exempel centralt verkande läkemedel som opioider, neuroleptika, antidepressiva och bensodiazepiner, får ökad distributionsvolym och därmed förlängd halveringstid. Hos riktigt gamla minskar dock andelen fettvävnad igen, vilket också kan påverka läkemedelseffekten. Låga albuminnivåer i blodet kan öka den fria fraktionen och därmed effekten av läkemedel med hög plasmaproteinbindningsgrad. 365

2 Tabell.1 - Exempel på läkemedel/läkemedelsgrupper som eventuellt måste dosjusteras, bytas ut eller sättas ut vid nedsatt njurfunktion. Substans / grupp Handelsnamn (ex) Substans / grupp Handelsnamn (ex) ACE-hämmare Enalapril H2-blockerare Ranitidin allopurinol Allopurinol Kinoloner Ciprofloxacin amilorid Normorix Litium Lithionit aminoglykosider Nebcina Memantin Ebixa angiotensin IIhämmare Losartan flertalet perorala Metformin antidiabetika ASA Treo flertalet opioider Morfin atenolol Atenolol Pregabalin Lyrica cefalosporiner Cefadroxil Risperidon Risperdal citalopram Citalopram Sotalol Sotalol digoxin Digoxin Spironolakton Spironolakton gabapentin Gabapentin (Se FASS för mer information om respektive preparat/grupp) Farmakodynamiska förändringar Många organ och organsystem i kroppen är känsligare hos en äldre person. Hjärnan till exempel visar en ökad känslighet för många centralt verkande läkemedel, bland annat sömnmedel, lugnande medel och opioider. Vidare kan nedsatt kapacitet i hjärnans kolinerga system särskilt påtagligt vid Alzheimers demens, men också i viss mån vid normalt åldrande leda till ökad känslighet för medel med antikolinerga effekter. Detta kan ge upphov till kognitiva störningar och konfusion. Perifert kan antikolinerga läkemedel bland annat ge muntorrhet, förstoppning och urinretention. Förteckning över de läkemedel som Socialstyrelsen bedömt ha betydande antikolinerga effekter finns i tabell.4. Baroreflexen, som reglerar blodtrycket till exempel vid kroppslägesförändringar, fungerar sämre hos äldre, vilket kan medföra blodtrycksfall vid uppresning (ortostatisk hypotension). En försämrad baroreflex ökar risken för läkemedelsorsakat blodtrycksfall. Det gäller i första hand hjärt-kärlläkemedel men också psykofarmaka såsom neuroleptika och många antidepressiva, samt medel mot Parkinsons sjukdom. Skyddsmekanismerna i magslemhinnan fungerar sämre hos äldre. Detta medför att äldre är mer känsliga för t.ex. NSAID och ASA, vilka då lättare ger magsår och magblödningar. Läkemedelsbiverkningar hos äldre Läkemedelsbiverkningar är vanligare hos äldre än hos yngre. Antalet biverkningsrapporter ökar brant med stigande ålder. Den omfattande läkemedelsanvändningen är en av de viktigaste orsakerna till läkemedelsrelaterade problem såsom biverkningar, interaktioner och utebliven effekt. För alternativ till nedanstående behandlingar se avsnittet Lathund läkemedel och äldre längre fram i kapitlet. Läkemedel som oftast är orsak till biverkningar hos äldre 1. Hjärt-kärlläkemedel 2. Analgetika / antiinflammatoriska läkemedel 3. Psykofarmaka 366

3 1. Hjärt-kärlläkemedel Diuretika Diuretikaanvändning är en vanlig orsak till biverkningar. Vanligast är att elektrolyt- och vätskebalansen rubbas. Diuretika kan även orsaka lågt blodtryck och uttorkning. Äldre dricker ofta otillräckligt vilket kan vara en bidragande orsak till uttorkning. Digoxin En studie av äldre med digoxinbehandling visade att 20 % felaktigt fått diagnosen hjärtsvikt på grund av symtom som svullna ben och andfåddhet. Diuretika kan inducera lågt P-kalium. Hypokalemi ökar effekten av digoxin, varför det kan vara motiverat att monitorera P-kalium hos patienter som behandlas med diuretika i kombination med digoxin. Digoxin utsöndras via njuren i aktiv form och har dessutom en liten terapeutisk bredd vilket innebär risk för intoxikation om inte dosen anpassas till njurfunktionen. Vanliga biverkningar av digoxin är aptitlöshet, illamående och trötthet men allvarligare är risken för konfusion och hjärtrytmrubbningar. Digoxin interagerar också med många läkemedel. Betablockerare Betablockerare, främst icke-selektiva, har rapporterats ge upphov dels till konfusionella reaktioner, dels till depressioner. Observera att substansen i ögondroppar för glaukombehandling kan absorberas tillräckligt mycket för att kunna ge pulmonella och kardiella biverkningar (utlösa eller försämra astma, arytmier, ge lägre maxpuls) samt ge depression, konfusion och sömnrubbningar. 2. Analgetika / antiinflammatoriska läkemedel NSAID och acetylsalicylsyra Generellt bör NSAID ges återhållsamt till äldre. Ett av skälen är att NSAID, genom att kontrahera blodkärlen i njurarna, kan påverka njurfunktionen. Detta kan leda till toxiska nivåer av läkemedel som till stor del utsöndras i aktiv form via njurarna (se tabell.1). Genom minskad förmåga att utsöndra vätska kan denna påverkan på njurarna också utlösa en latent hjärtsvikt eller förvärra en redan etablerad hjärtsvikt. I svåra fall kan NSAID även utlösa njursvikt. NSAID kan även orsaka blodtrycksförhöjning och motverka effekten av exempelvis furosemid, ACE-hämmare och betablockerare. Vid behandling med NSAID och acetylsalicylsyra (ASA) är sår och blödningar i magsäck och tolvfingertarm vanliga hos äldre. NSAID kontraherar även blodkärlen till hjärnan och kan orsaka kognitiva störningar, konfusion, yrsel och fallolyckor. Opioider Observera risken för CNS-biverkningar såsom yrsel, sedering, kognitiva störningar och konfusion hos äldre. Beakta också risken för förstoppning. 367

4 Tramadol Tramadolpreparat ska förskrivas mycket restriktivt till äldre, eftersom läkemedlet medför risk för CNS-biverkningar såsom yrsel, sedering, kognitiva störningar och konfusion, men även illamående och kräkningar. Tramadol kan inducera och öka risken för krampanfall vid samtidig behandling med vissa psykofarmaka, exempelvis SSRI-preparat, TCA samt de flesta neuroleptika. Det finns även en risk för serotonergt syndrom vid samtidig behandling med SSRI, framför allt hos äldre med nedsatt njurfunktion. Vid utsättning, observera risken för utsättningssymtom. Se FAS-UT. 3. Psykofarmaka Bensodiazepiner Bensodiazepiner innebär en ökad risk för biverkningar i form av trötthet, kognitiva störningar, yrsel och fallolyckor. Långverkande bensodiazepiner (diazepam, flunitrazepam och nitrazepam) ökar risken ytterligare. Propavan Har längre verkningstid hos äldre, som inte sällan leder till dagtrötthet. Propavan kan även ge restless legs och därmed t.ex. nattvandrande. Antidepressiva medel Den äldre typen av antidepressiva läkemedel, så kallade tricykliska (TCA), är kraftigt antikolinerga och kan ge dels centrala biverkningar som försämrat minne och konfusion, dels perifera biverkningar såsom muntorrhet, förstoppning och urinretention. TCA har även sederande effekter och ökar risken för ortostatism. Såväl TCA som SSRI kan orsaka yrsel och fallolyckor. SSRI-preparat ökar också risken för gastrointestinal blödning framförallt vid samtidig behandling med NSAID-preparat och/eller lågdos ASA. Observera sänkt maxdos för citalopram och escitalopram till äldre, 20 mg respektive 10 mg, på grund av risk för förlängd QT-tid. Antipsykotiska läkemedel Ett flertal studier talar för att äldre på särskilt boende ofta behandlas med antipsykotiska läkemedel på andra indikationer än de som är godkända, det vill säga psykoser och svår aggressivitet. Oro och beteendestörningar var indikationer som inte sällan förekom, indikationer där effekten är ytterst tveksam och till och med kan förvärra tillståndet. Konventionella antipsykotiska läkemedel är alla förknippade med risker för biverkningar hos äldre, såväl kognitiva störningar som extrapyramidala symtom det vill säga motoriska störningar såsom parkinsonism, akatisi, och tardiv dyskinesi. Så kallade högdosneuroleptika (tabell.2) anses vara särskilt olämpliga för äldre då de har mer uttalade sederande och antikolinerga effekter och därför är förenade med en ökad risk för kognitiva störningar och förvirring. Högdosneuroleptika liksom risperidon kan även framkalla ortostatism. Alla neuroleptika skall användas mycket restriktivt med tanke på ovan nämnda biverkningar men också på grund av en ökad risk för allvarliga biverkningar såsom stroke och ökad dödlighet. 368

5 Tabell.2 - Högdosneuroleptika Substans Handelsnamn (ex) Substans Handelsnamn (ex) levomepromazin Nozinan quetiapin Seroquel klorprotixen Truxal klozapin* Leponex melperon Buronil alimemazin Theralen * atypisk (saknar eller har lägre grad av bl.a. extrapyramidala symtom) Några vanliga läkemedelsbiverkningar hos äldre Yrsel Yrsel kan orsakas av många läkemedel, bl.a. hjärt-kärlläkemedel, antipsykotiska läkemedel, sömnmedel, bensodiazepiner, antikolinerga medel, antidepressiva läkemedel, medel vid Parkinsonism och ögondroppar med betablockerande effekt. Vid hypertonibehandling: sätt patientens nuvarande symtom och livskvalitet i relation till ev. prognostiska vinster. Muntorrhet Den vanligaste orsaken till muntorrhet är läkemedelsbiverkan. Dessutom avtar salivsekretionen med åldern. Muntorrhet kan ge besvär i form av tal- och sväljsvårigheter, smakförlust, sår och sveda i munnen, skavande tandproteser, ökad kariesrisk och dålig andedräkt. Att inte känna smaken på maten och att det kanske gör ont eller är svårt att svälja kan leda till att patienten inte vill äta. Muntorrhet är en biverkan som inte är övergående. Patienten kan dock utveckla tolerans för den subjektivt upplevda känslan och känner kanske inte av muntorrheten efter en tids behandling. Det är dock viktigt att skydda tänderna. Fluortabletter, till exempel Xerodent, och andra preparat som ersätter eller stimulerar den egna salivproduktionen hjälper. Tänk på beredningsformen eftersom en person med demens kan ha svårt att hantera exempelvis sugtabletter. I dessa fall kan en spray eller gel vara ett alternativ se även kapitel 13 - Munhåla/Tandvård. Muntorra patienter bör undvika söta drycker och syrliga karameller för att kompensera sina problem. Muntorrhet är den i FASS tredje vanligaste biverkan och cirka 200 läkemedel kan ge just muntorrhet. I tabell.3 finns en förteckning över några av dessa läkemedel. Observera att även läkemedel med betydande antikolinerga effekter (tabell.4) orsakar muntorrhet. Tabell.3 - Exempel på läkemedel som kan orsaka muntorrhet. Substans Handelsnamn (ex) Substans Handelsnamn (ex) furosemid Lasix Retard venlafaxin Venlafaxin orfenadrin + Norgesic haloperidol Haldol paracetamol zuklopentixol Cisordinol morfin Dolcontin litium Lithionit oxikodon Oxikodon propiomazin Propavan perfenazin Trilafon fluoxetin Fluoxetin kodeinkombinationer Citodon citalopram Citalopram buprenorfin Norspan escitalopram Cipralex tramadol Nobligan paroxetin Paroxetin fentanyl Fentanyl sertralin Sertralin selegilin Eldepryl fluvoxamin Fevarin 369

6 Förskrivare av läkemedel som kan orsaka muntorrhet bör informera sin patient om risken och om dess konsekvenser. Esofagusskador Med åldern minskar inte bara salivsekretionen utan även sväljförmågan och man har sett en högre frekvens av skador i matstrupsslemhinnan hos just äldre. Sjukdomar som kan försämra sväljförmågan är bland annat Parkinsons sjukdom och stroke. Detta ökar risken för att tabletter och kapslar skall fastna i svalget och leda till smärtsam och obehaglig vävnadsskada. Några läkemedel som kan orsaka frätskador är: kalium (Kaleorid) järn (Duroferon) bisfosfonater (t.ex. Alenat, Risedronat) pivmecillinam (Selexid) I de fall något av ovanstående läkemedel ordinerats, är det därför viktigt att välja rätt beredningsform och att dessa medel tas med rikligt med vätska och i upprätt ställning. Förstoppning Förstoppning hos äldre är ofta förekommande. Vanligaste orsaken är att äldre i regel rör sig för lite, dricker för lite och ofta är utsatta för biverkningar av läkemedel, exempelvis: opioider läkemedel med betydande antikolinerga effekter (tabell.4) järn (kan även ge upphov till diarré) vissa kalciumantagonister, t.ex. verapamil och diltiazem Sjukdomar som kan medföra nedsatt peristaltik är exempelvis Parkinsons sjukdom, MS, stroke, diabetes och hypotyreos. I första hand bör förstoppning behandlas förebyggande. Med motion, rätt kost och tillräckligt med dryck kan laxantia till stor del undvikas. Pajalagröt eller molinogröt (se recept nedan) är alternativ till laxermedel som, med goda resultat, prövats på sjukhem för att just minska användningen av dessa läkemedel. Pajalagröt ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fiberhavregryn Lägg allt utom havrekli och fiberhavregryn i blöt i vattnet över natten. Tillsätt kli och gryn och låt blandningen koka i 3-5 minuter under konstant omrörning. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i upp till en vecka och värmas i portioner i mikrovågsugn. Molinogröt (1 portion) 2,5 dl vatten 5 g katrinplommon 10 g russin 14 g linfrö 30 g grahamsmjöl Blötlägg frukt och linfrö över natten. Koka upp den blötlagda blandningen och rör ner grahamsmjölet. Låt sedan koka i 10 minuter. Koka gärna större sats, gröten blir bara godare av att värmas upp. Håller i upp till en vecka i kylskåp. 370

7 Man kan även prova rapsolja, en matsked (15 ml) till maten. Varning för motorikstimulerande medel! Indikationen är tillfällig förstoppning. Högst en veckas behandling eftersom regelbunden och långvarigt bruk kan leda till kraftig försämring av den normala tarmfunktionen och till beroende av laxermedel och rubbningar i elektrolytbalansen. Undantag: patienter med opioidbehandling kan behöva långvarig behandling med motorikstimulerande laxantia. Konfusion Många läkemedel kan ge upphov till konfusion. Äldre, och speciellt personer med demens eller annan sjukdom/skada i hjärnan, är känsligare. I princip alla läkemedel med antikolinerg effekt kan orsaka konfusion, men fler läkemedel (via andra mekanismer) kan också ge upphov till konfusion (tabell.5). I tabell.4 listas läkemedel som enligt Socialstyrelsens indikatorer har betydande antikolinerga effekter och bör undvikas vid behandling av äldre om inte särskilda skäl finns. Tabell.4 - Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Substans Handelsnamn (ex) Substans Handelsnamn (ex) glykopyrron Robinul levomepromazin Nozinan atropin Atropin proklorperazin Proklorperazin APL hyoscyamin Egazil klorprotixen Truxal butylskopolamin Buscopan klozapin Leponex skopolamin Scopoderm hydroxizin Atarax disopyramid Durbis klomipramin Anafranil oxybutynin Kentera amitriptylin Saroten biperiden Akineton nortriptylin Sensaval tolterodin Tolterodin maprotilin Ludiomil solifenacin Vesicare difenhydramin Desentol darifenacin Emselex dimenhydrinat Calma fesoterodin Toviaz trihexyfenidyl Pargitan morfin + Morfin-skopolamin alimemazin Theralen spasmolytika prometazin Lergigan ketobemidon + Ketogan (supp) propantelin Propantelin APL spasmolytika metylskopolamin Metylskopolamin APL oxikodon + hyoscin Oxikodon-hyoscin APL Tabell.5 - Exempel på icke-antikolinerga läkemedel/läkemedelsgrupper som kan leda till konfusion Substans / grupp Handelsnamn (ex) Substans / grupp Handelsnamn (ex) fenytoin Fenantoin L-dopa Madopark bensodiazepiner Stesolid NSAID Diklofenak betablockerare Propranolol opioider Morfin karbamazepin Tegretol dopaminerga Pramipexol digoxin Digoxin parkinsonmedel glukokortikoider Prednisolon H2-antagonister Ranitidin fenobarbital Fenemal 371

8 Lathund läkemedel och äldre Lathunden listar läkemedel man bör undvika respektive särskilt beakta vid förskrivning till äldre, vad som är orsaken samt alternativ att överväga. Lathunden kan även skrivas ut i fickformat från Intranätet under ämnesområde Läkemedel, välj Behandlingsrekommendationer. Preparat som bör undvikas/förskrivas restriktivt till äldre Preparat Kommentar Förslag till ev. alternativ Långverkande bensodiazepiner Lugnande Diazepam (Stesolid) Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörningar och fall. SSRI vid panikångest, tvångssyndrom eller samtidig depression. Om bensodiazepin aktuellt är Oxascand lämpligt val p.g.a. halveringstid (i dos <30 mg/dygn). Sömnpreparat Nitrazepam (Mogadon) Flunitrazepam (Fluscand) Läkemedel med antikolinerg effekt Zopiklon vid behov. Medel mot inkontinens Detrusitol, Vesicare, Ditropan, Toviaz, Emselex Tricykliska antidepressiva Anafranil/Klomipramin, Saroten, Sensaval Övriga antikolinerga medel Atarax, Theralen, Lergigan Antipsykotika Risk för kognitiv påverkan, akut konfusion, urinretention, obstipation, muntorrhet. Pröva utsättning utvärdera. Överväg byte till SSRI. Vid klåda ev. Cetirizin, Loratadin, Tavegyl. Vid oro ev. Oxascand. Risperdal, Haldol, Seroquel, Nozinan, Fluanxol Övriga olämpliga läkemedel Propavan Rek endast vid psykotiska tillstånd. Risk för extrapyramidala symtom, sedation, kognitiva störningar, ortostatism. Ökad mortalitet/cerebrovaskulära händelser vid demens. Propavan kan även ge dagtrötthet samt extrapyramidala symtom t.ex. restless legs Vid indikation, lägsta möjliga dos. Kort behandlingstid bör planeras. Regelbundet ställningstagande till dosminskning/utsättning. Utsättning. Zopiklon vid behov. Tramadol Användbara länkar: Risk för illamående, yrsel, kognitiv påverkan, obstipation. Rek. paracetamol i fulldos. Vid otillräcklig smärtlindring rek. stark opioid i tillägg. Utsättning av läkemedel, Olämpliga läkemedel för äldre, Interaktioner, eller Pascal Beräkning av njurfunktion, kalkylator finns på 372

9 Läkemedel att särskilt beakta Preparat Kommentar Förslag till ev. alternativ NSAID Loopdiuretika Protonpumpshämmare Sömnläkemedel Bör användas restriktivt p.g.a. risk för magblödning, vätskeretention, hjärtsvikt samt nedsatt njurfunktion. Mindre lämpligt vid hjärt-och njursvikt Risk för yrsel, fall, uttorkning och elektrolytrubbningar Bidrar till minskat upptag av vitamin B12, järn, kalcium. Vid regelbunden användning riskerar den sedativa effekten att avta, men risk för biverkningar och fall kvarstår Rek. Paracetamol i första hand. Möjligen Ibuprofen eller Naproxen i lägsta möjliga dos som vid behov eller som kort kur (1-2 veckor) Om möjligt endast som vid behov/tillägg till behandling. Följ vikt och ödemtendens hos patient med hjärtsvikt. Behovet bör regelbundet omvärderas. Trappas ut långsamt. Icke farmakologisk behandling första åtgärd. Trappas ut vid utsättning. Rek. Zopiklon vid behov Antidepressiva Ökad fallrisk Ompröva behovet. Trappas ut långsamt. Peroralt kortison Digoxin Antiepileptika Opioider Nya rekommenderade maxdoser Riskfaktor för osteoporos och frakturer Riskfyllt läkemedel, smal terapeutisk bredd. Vid för hög koncentration, aptitlöshet, kräkning, trötthet, förvirring, dimsyn, arytmi. Risk för negativ inverkan på kognitiv förmåga. Interagerar med många läkemedel Risk för sedation, hallucinationer, konfusion och fall Trombyl - Max 75 mg till patient över 75 år, oavsett indikation Citalopram - Max 20 mg till äldre patient Cipralex - Max 10 mg till äldre patient Kontaktuppgifter apotekarstöd vid läkemedelsgenomgång Ompröva. Trappas ut. Aktuellt med osteoporosprofylax? Använd endast vid förmaksflimmer och svår hjärtsvikt. Risk för intoxikation vid nedsatt njurfunktion. Mät S-digoxin. Aktuell indikation? Bör omprövas varje år och efter en längre tids anfallsfrihet. Mät serumkoncentration. Behandlingseffekt utvärderas och indikation omprövas. Primärvård: tfn , fax , e-post: Hallands sjukhus Halmstad: tfn Hallands sjukhus Varberg / Kungsbacka: tfn

10 Läkemedelsgenomgångar Bakgrund Läkemedelgenomgångar är en metod för att på ett strukturerat sätt analysera och utvärdera en patients läkemedelsbehandling. Syftet är att optimera den enskilda patientens läkemedelsbehandling för att minska risken för läkemedelsrelaterade problem och på så sätt ge bättre förutsättningar för en ökad hälsa och livskvalitet. Den 1:e september 2012 infördes en ny föreskrift (SOSFS 2012:9) som innebär att läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla som är 75 år eller äldre och som har minst 5 läkemedel vid besök i öppen vård, inskrivning i sluten vård, påbörjad hemsjukvård samt inflyttning på särskilt boende för äldre eller annan boendeform som omfattas av 18 HSL (1982:763). De två senare grupperna skall erbjudas läkemedelsgenomgång minst en gång per år. Halland har sedan 2005, i samverkan med de halländska kommunerna, arbetat med läkemedelsgenomgångar till äldre på särskilda boenden enligt en modell som kallas Modell Halland. Under 2012 introducerades en vidareutvecklad version av modellen. Metod Regiongemensam rutin för läkemedelsgenomgångar En regiongemensam rutin för läkemedelsgenomgångar fastställdes i februari 2013 och innefattar både läkemedelsgenomgångar för patienter som besöker närsjukvården och patienter som blir inlagda på Hallands sjukhus. För mer information om rutinen se Region Hallands intranät. För äldre på särskilda boenden tillämpas modell Halland. Särskilda boenden Alla äldre på särskilda boenden skall få minst en läkemedelsgenomgång per år. På läkemedelsgenomgången deltar förutom läkaren även sjuksköterska och undersköterska som kan bidra med information och observationer kring patienten och på så sätt ge läkaren ett bättre underlag för att fatta beslut om behandling. För att höja kunskapen om läkemedel och äldre hos personal inom äldreomsorgen erbjuds undersköterskor och sjuksköterskor i kommunerna kontinuerligt utbildningar i ämnet. Såväl Region Halland som Hallands kommuner anser att man genom att utbilda och samverka med den personal som jobbar närmast de äldre borgar för en god läkemedelsanvändning på sikt. 374 Tjänst läkemedelsgenomgång För läkare inom primärvården i Halland finns apotekare tillgängliga alla vardagar för att bistå i arbetet med läkemedelsgenomgångar både på vårdcentraler och i särskilda boenden. Tjänsten kallas Tjänst läkemedelsgenomgång och är kostnadsfri. Apotekaren kan göra en grundlig genomgång av patientens läkemedelsbehandling utifrån läkemedelslista och journaldata, hitta potentiella läkemedelsrelaterade problem och ge förslag på åtgärder. Hit kan man även vända sig om man har läkemedelsrelaterade frågor. Efter önskemål kan apotekaren komma till vårdcentralen för ett läkemedelssamtal med patienten eller delta på läkemedelsgenomgången ute på det särskilda boendet. Tel , Fax , E-post: Mer information om Modell Halland och Tjänst läkemedelsgenomgång finns på

11 Utsättning av läkemedel Det finns flera skäl till att utsättning av läkemedel är svårare än insättning. Exempel på några sådana är bristande tid, bristande läkarkontinuitet och oklarheter om vem som är ansvarig för uppföljning och omprövning, särskilt om patienten byter vårdform. Det krävs även kunskap, erfarenhet, trygghet och mod. FAS-UT är en handbok för utvärdering och avslutande av läkemedelsbehandling. Här hittar man bland annat tydliga uttrappningsscheman som kan utgöra ett stöd vid seponering. Den redogör även för olika fenomen och effekter som kan uppstå i samband med avslutandet av en läkemedelsbehandling, vad som är skillnaden mellan reboundfenomen /utsättningssymtom och ett återinsjuknande i grundsjukdomen. Kunskaper om detta leder till ökade chanser för lyckade utsättningsförsök av till exempel sömnmedel, protonpumpshämmare och SSRI. FAS-UT kan beställas från läkemedelskommittén Mer information och referenser finns att få från Läkemedelskommitténs kansli. Utarbetad av Terapigrupp GERIATRIK Terapigruppens sammansättning och kontaktuppgifter återfinns i kapitel

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar Kapitel Bakgrund Den vanligaste behandlingsformen för äldre (65+) är läkemedel. I september 2014 var den totala kostnaden för läkemedel i öppenvård i Halland 2,95 miljoner kronor/1 000 invånare. För personer

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre 1 (5) Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre Bakgrund Syftet med rapporterna är att visa hur vanligt det är att äldre behandlas med av Socialstyrelsen definierade olämpliga läkemedel och att det

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 Olämpliga listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OLÄMPLIGA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som

Läs mer

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner Lathund för att känna igen 1 Olämpliga läkemedel till äldre (enligt överenskommelsen mellan Regeringen och SKL med titeln: Vård och omsorg om de mest sjuka äldre, publicerad 2012-02-22. Den avser personer

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Förbättra äldres läkemedelsbehandling Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Samarbete PRO, SPF, Apoteket AB www.kollpalakemedel.se www.kollpalakemedel.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Urologiska spasmolytika. Borlänge Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 6 mars 2014 Gäller: t.o.m. 6 mars 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre

God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre Kontaktuppgifter föreläsare Fortbildning för SSK och USK i slutenvård God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre Föreläsare : Apotekare, Dietist, Sjuksköterska, Tandhygienist, Se kontaktuppgifter

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Fallrisk Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Christina Mörk Spec allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION Ylva Stewénius, HT 13 TYPER AV PSYKOFARMAKA 1. Antipsykotika (neuroleptika) 2. Antidepressiva (tymoleptika) 3. Centralstimulerare 4. Stämningsstabiliserare 5. Ångestdämpande

Läs mer

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET Anne Ake, farmaceut anne.ake@pharmake.fi www.pharmake.fi 9.4.2014 1 Åldringar och läkemedel 28 % använder opassande läkemedel 19 % utsätts för kliniskt betydande

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Förbättra äldres läkemedelsbehandling Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Samarbete PRO, SPF, Apoteket AB www.kollpalakemedel.se www.kollpalakemedel.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Anna Sandén Apotekare, Region Halland Anna.Sanden@regionhalland.se Tel: 0702-14 64 07, 0300-56 55 22 www.regionhalland.se/modellhalland Socialstyrelsens

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkemedelsbiverkningar 15-30% av alla sjukhusinlägningar av äldre

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

MODELL HALLAND. Läkemedelsgenomgångar METODBESKRIVNING. - optimering av äldres läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén, Landstinget Halland

MODELL HALLAND. Läkemedelsgenomgångar METODBESKRIVNING. - optimering av äldres läkemedelsbehandling. Läkemedelskommittén, Landstinget Halland Läkemedelsgenomgångar MODELL HALLAND - optimering av äldres läkemedelsbehandling METODBESKRIVNING Läkemedelskommittén, Landstinget Halland Michael Borg, äldreapotekare, projektledare INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer