Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Transkript

1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd

2 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet drivs av Attendo Care på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsnämnd. Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende plan 3, 4 och 5 samt delar av plan 6 har 62 lägenheter där 25 lägenheter tillhör gruppboende för personer med diagnostiserad demenssjukdom och 37 lägenheter är för personer med somatisk vård. Det finns sjuksköterska på plats dygnet runt och ansvarig läkare kommer från Kvartersakuten Essinge. Bakgrund Flera studier i Stockholms läns landsting och i övriga landet pekar på behovet av kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandling och läkemedelshantering hos äldre. Politisk enighet såväl inom kommun som landsting finns för att genomföra läkemedelsgenomgångar. Uppdraget Genomgången av läkemedelsanvändningen gjordes på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsnämnd. Apotekets insats finansierades till hälften av Stockholms läns landsting, Beställaravdelning Stockholm och till hälften av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Syfte Syftet med läkemedelsgenomgångar i samverkan med Apoteket AB är att säkerställa en adekvat läkemedelsbehandling för vårdtagarna och även minska läkemedelskostnaderna samt genom personalens medverkan få en kunskapsutveckling i äldres läkemedelsterapi. Mål Förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen genom att: - Öka kunskapen om läkemedelsanvändning och läkemedelshantering. - Minska antalet läkemedelsrelaterade problem. - Minska antalet läkemedel. - Minska läkemedelskostnaden. Rapporten skriven av Birgitta Elfsson, Apoteket AB Region Stockholm För mer information skicka e-post till birgitta.elfsson@apoteket.se Alströmerhemmet avd

3 Metod och genomförande Inledning: En kartläggning av läkemedelsanvändningen genomfördes för 10 utvalda vårdtagare på Alströmerhemmets avd 3-5 under våren 2006 och presenterades för ansvarig läkare, verksamhetsschef och sjuksköterskor som en skriftlig kartläggningsrapport. Genomförande: Läkemedelsgenomgångar gjordes därefter för 10 vårdtagare. Då läkemedelsgenomgångarna samt uppföljningar drog ut på tiden på grund av läkarbyte, därmed fördröjda ändringar i läkemedelslistorna, semesterperioder m.m. hann 3 vårdtagare avlida innan de sista uppföljningarna var genomförda. Denna rapport och analys omfattar slutligen 7 av de utvalda vårdtagarna från avd 3-5. Läkemedelsgenomgångarna genomfördes i team bestående av läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal samt apotekare. I teamet analyseras och diskuteras vårdtagarnas situation och läkaren beslutar om åtgärder. Innan genomgången inhämtas samtycke från vårdtagare/anhörig, därefter görs en skattning av vårdtagarens symtom (bilaga 1) som sedan kan ligga till grund för de eventuella åtgärder man vidtar med läkemedelsbehandlingen. Apotekaren dokumenterar arbetet i Apoteket AB`s dataprogram, ApoDoc, som är utrustat med bl a interaktionsvarningar och Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedelsbehandling av äldre. Teamet har som mål att utvärdera alla åtgärder. Läkemedelsgenomgången omfattades av en grundgenomgång samt ett par uppföljningar per vårdtagare. Genom detta arbete ges förbättrade förutsättningar för att fortsätta med en regelbunden läkemedelsöversyn på egen hand. Medverkande: Teamet har bestått av leg. läkare Anders Rahmqvist, leg. läkare Rolf Hermansson, sjuksköterska Nils-Göran Wårheden, leg. apotekare Roswitha Abelin och leg. apotekare Birgitta Elfsson från Apoteket AB samt om möjligt omvårdnadspersonal från Alströmerhemmet avd 3-5. Utvärdering: En enkätutvärdering gjordes efter avslutad läkemedelsgenomgång och besvarades av båda läkarna och sjuksköterskan. Värdet av en systematisk genomgång av patientens alla läkemedel och diagnoser med ett team bedömdes som stort (1) eller mycket stort (2). Värdet av symtomskattningen bedömdes som mycket stort av alla medverkande. Teamdiskussionen kring patientens problem värderades från varken/eller (1) till stort (1) eller mycket stort (1). Värdet av apotekarens läkemedelskunskap och informationen om potentiella läkemedelsrelaterade problem bedömdes som varken/eller i en enkät och som mycket värdefullt i de andra två enkäterna. Alströmerhemmet avd

4 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare från avd 3-5 inkluderade i analysen: 7 st. Medelålder 87 år. Andel kvinnor: 100%. De vanligaste diagnoserna är Måttlig njursvikt (71%) Hypertoni (29%) Hjärninfarkt (29%) Hjärtsvikt (14%) Sammanfattning av resultaten: Läkemedelsgenomgångarna sträckte sig från tidig vår 2006 till årsskiftet 2006/2007. Antalet läkemedel för regelbundet bruk ökade i medeltal från 9,1 till 9,6 st per person. Antalet vid behovs-läkemedel minskade dock från 2,14 per person till 1,57 per person. (Fig 1). Läkemedelskostnaden ökade med 704 kr per vårdtagare och år (från kr till kr). Fyra (57%) av vårdtagarna använder 10 eller fler läkemedel (regelbundet och vid behov) vid den första läkemedelsgenomgången. Som mest använde en person 17 läkemedel och som minst 4 läkemedel (regelbundet och vid behov) före läkemedelsgenomgången. Efter sista genomgången använde en person max 17 läkemedel och som minst 3 läkemedel. Kvalitetsanalysen (enligt Socialstyrelsen kvalitetsindikatorer) visar att långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam) försvann helt. Antalet potentiella C-interaktioner minskade från 7 till 4 och en potentiell D-interaktion försvann. Däremot blev det ingen förändring för antalet läkemedel som kan orsaka förvirring, antikolinerga läkemedel, tre eller fler psykofarmaka och dubbleringar. Sammantaget visar detta att kvaliteten för läkemedelsbehandlingen på Alströmerhemmet avd 3-5 ökade i vissa punkter. Användningen av psykofarmaka minskade för gruppen neuroleptika, men var i sammantaget oförändrat för grupperna antidepressiva, lugnande medel och sömnmedel (Fig 3). Dock blev det en kvalitetshöjning i gruppen sömnmedel genom att flunitrazepam byttes mot det mera lämpliga sömnmedlet zopiklon. Fyra vårdtagare använder lugnande medel, varav en vårdtagare är ordinerad lugnande medel enbart vid behov. Behandlingen med antidepressiva och neuroleptika utvärderades för varje enskild vårdtagare. Neuroleptika sattes ut hos en vårdtagare. I gruppen antidepressiva sattes läkemedel ut för en vårdtagare men sattes in för en annan vårdtagare. Användningen av opioider minskade något från 3 till 2 vårdtagare (Fig 4). Ingen av vårdtagarna var ordinerad loop-diuretika. Teamet identifierade 19 läkemedelsproblem (snitt 2,7/vårdtagare) som ledde till en ordinationsändring. Den vanligaste åtgärden var utsättning av läkemedel (i 10 fall) och resultatet av utsättningen utvärderades som oförändrat eller bättre. (Fig. 6 och 7) Alströmerhemmet avd

5 Resultat Antal läkemedel Antalet läkemedel för regelbundet bruk ökade från 9,14 till 9,57 st per person Antalet vid behovs-läkemedel minskade dock från 2,14 per person till 1,57 per person. (Fig 1). Som mest använder en person 17 läkemedel (regelbundet + vid behov) och som minst 4 läkemedel. Tillsammans hade de utvalda vårdtagarna 77 läkemedel (regelbundet + vid behov) före genomgången, vilket minskade till 76 läkemedel efter genomgången. Fig 1. Antal läkemedel per person 12 Antal läkemedel regelbundet bruk 10 9,14 9,57 Antal vid behovs läkemedel 8 antal läkemedel ,14 1,57 0 Före LMG Efter LMG Läkemedelskostnad Läkemedelskostnaden ökade med 704 kr per 12 månaders behandling och individ. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden (läkemedel för regelbundet bruk) per person för 365 dagars förbrukning ökade från kr till kr ( ). Alströmerhemmet avd

6 Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen (För närmare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi ). Totalt antal läkemedel/kombinationer (hos 7 vårdtagare) som uppfyller Socialstyrelsens kriterier (undantag: för indikatorn Tre eller fler psykofarmaka anges hur många av vårdtagarna som berörs): Fig 2. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen Före Efter antal LM som kan orsaka förvirring (ej antikolinerga) Potentiella C- interaktioner 0 Långverkande bensodiazepiner Tre eller fler psykofarmaka Antikolinerga läkemedel Dubbleringar (reg. bruk) 0 Potentiella D- interaktioner Kvalitetsanalysen visar att långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam) försvann helt. Antalet potentiella C-interaktioner minskade från 7 till 4 och den relevanta D- interaktionen som fanns försvann. Däremot blev det ingen förändring för antalet läkemedel som kan orsaka förvirring, antikolinerga läkemedel, tre eller fler psykofarmaka och dubbleringar. Kvaliteten för läkemedelsbehandlingen på Alströmerhemmet avd 3-5 ökade alltså i vissa punkter. Alströmerhemmet avd

7 Fortsättning kvalitetsanalys, några exempel. Exempel på förekommande läkemedel/kombinationer Läkemedel som kan orsaka förvirring, icke antikolinerga (16) Atenolol, Metoprolol Lanacrist Citodon, Tiparol Oxascand, Flunitrazepan, Stilnoct Madopark Ranitidin Tre eller fler psykofarmaka (hos 3 vårdtagare) Risperdal + Oxascand + Atarax + Propavan + Tryptizol Risperdal + Oxascand + Atarax Risperdal + Oxascand + Propavan + Zoloft Potentiella C-interaktioner (7) Risperdal - Citodon Tryptizol - Citodon Tryptizol - Risperdal Levaxin - Lanacrist Orudis retard - Metoprolol Zoloft - Tiparol Zoloft - Risperdal Relevanta D-interaktioner (1) Trombyl Orudis retard Långverkande bensodiazepiner (1) Flunitrazepam Dubbleringar (1) Flunitrazepam + Stilnoct Antikolinerga läkemedel (1) Atarax (2), Tryptizol (1) Olämplig/riskfylld behandling Måttlig njursvikt + Citalopram Måttlig njursvikt + Atenolol Hjärtsvikt + Orudis retard Måttlig njursvikt + Lanacrist Måttlig njursvikt + Orudis retard Måttlig njursvikt + Ranitidin Måttlig njursvikt + Tiparol Alströmerhemmet avd

8 Användningen av psykofarmaka % av vårdtagarna med minst ett (1) läkemedel inom gruppen Vårdtagaren kan vara ordinerad flera läkemedel inom olika psykofarmaka-grupper. Siffran anger de vårdtagare som är ordinerade minst ett läkemedel inom någon av grupperna. Fig 3. Användningen av psykofarmaka före LMG efter LMG % av vårdtagarna Lugnande medel och ataraktika Sömnmedel och lugnande medel Antidepressiva Neuroleptika Lugnande medel/ataraktika: Oxascand, Atarax Sömnmedel och lugnande medel: Propavan, Flunitrazepam, Stilnoct Antidepressiva: Citalopram, Zoloft, Tryptizol Neuroleptika: Haldol, Risperdal Alströmerhemmet avd

9 De vanligaste läkemedelsgrupperna Baseras på några av de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna vid grundgenomgången: Sömnmedel och lugnande medel: 86% (6) Laxantia: 57% (4) Beta-receptorblockerande medel: 57% (4) Neuroleptika: 57% (4) Lugnande medel, ataraktika: 57% (4) Antikoagulantia: 43% (3) Övriga analgetika och antipyretika (= paracetamol): 43% (3) Opioider 43% (3) Antidepressiva medel: 43% (3) Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 29% (2) Ingen av patienterna i analysen var ordinerade loop-diuretika. Figur 4 visar några av dessa läkemedelsgrupper exklusive psykofarmaka före och efter läkemedelsgenomgång: Fig 4. Några vanliga läkemedelsgrupper % av vårdtagarna 20 0 Laxantia Beta-blockerare Antikoagulantia Analgetika (paracetamol) Opioider Se också Figur 3: Användningen av psykofarmaka. Alströmerhemmet avd

10 Läkemedelsrelaterade problem Teamet identifierade totalt 19 möjliga läkemedelsproblem (snitt 2,7/vårdtagare) som ledde till åtgärd. Diagrammet (Fig 5) visar de 4 vanligast förekommande problemen. 42 % (8) av alla ordinationsändringar var på grund av misstänkta biverkningar. 21% (4) av alla ordinationsändringar gjordes på grund av effekten var utebliven eller dålig. I gruppen Läkemedel utan eller med oklar indikation ingår bland annat de fall där tidigare indikation ej längre kvarstår. I två fall handlade det om vid behovs medicinering som inte användes och därför sattes ut. Andra läkemedelsrelaterade problem som ledde till en ordinationsändring var att patienten ej tog läkemedlet (1), avvikande dosering (1) och annat (1) där man behövde kontrollera status av behandling med sköldkörtelhormon. Fig 5. Läkemedelsrelaterade problem Antal Misstänkta biverkningar Effekt utebliven/för dålig Vid behovsläkemedel som ej används Indikation saknas Den vanligaste orsaken till ordinationsändring var på grund av misstänkta biverkningar. Alströmerhemmet avd

11 Åtgärder För varje identifierat läkemedelsrelaterat problem vidtogs en åtgärd där cirkeldiagrammet visar de vanligaste i procentuell fördelning. Utsättning av läkemedel var den vanligaste ordinationsändringen (53%). Fig 6. Åtgärder Ändrat doseringsintervall 5% Annat 5% Dossänkning 5% Insättning av LM 11% Utsättning av läkemedel 53% Byte av LM 21% Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Antal Utsättning av läkemedel 10 Byte av läkemedel 4 Insättning av läkemedel 2 Dossänkning 1 Ändrat doseringsintervall 1 Annat 1 Exempelvis gjordes en koncentrationsbestämning av digoxin vilket ledde till dossänkning och en kontroll av sköldkörtelhormon som visade att vårdtagaren var väl substituerad med levotyroxin. Alströmerhemmet avd

12 Resultatet av varje vidtagen åtgärd graderades i bättre, sämre eller oförändrat. För en vidtagen åtgärd utvärderades ej resultatet på grund av att vid den sista uppföljningen sattes ett salivstimulerande medel in på prov. Cirkeldiagrammet (Figur 7) visar den procentuella fördelningen av dessa resultat. I alla åtgärdade läkemedelsproblem utvärderades vårdtagarens tillstånd som oförändrat, bättre eller ej utvärderat. Fig 7. Resultaten av åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Bättre 42% Oförändrat 53% Ej utvärderat 5% Alströmerhemmet avd

13 Kod vårdtagare Bilaga 1 Symtomskattningsformulär Vårdenhet/Boende Alströmerhemmet Datum (år-mån-dag) S-Kreatinin + Provdatum Vikt/Längd ca BT Liggande BT Stående/sittande Diagnoser: Fallolyckor senaste 3 månaderna? Ja Nej Har vårdtagaren under de två senaste veckorna haft besvär med något av nedanstående? Markera graden med x. Om du inte kan bedöma skriv vet ej under kommentarer. 1. Yrsel 2. Ögonirritation 3. Allmän trötthet 4. Sömnbesvär 5. Andfåddhet 6. Hosta 7. Ont i bröstet 8. Bensvullnad 9. Oro/ångest 10. Lättirriterad 11. I perioder ledsen 12. Försämrat minne 13. Ont i magen 14. Illamående 15. Förstoppning 16. Diarré Inga Små Måttliga Stora Kommentarer Alströmerhemmet avd

14 Symtomskattningsformulär forts. Kod vårdtagare Vårdenhet/boende Alströmerhemmet avd 0+6 Datum (år-mån-dag) Inga Små Måttliga Stora Kommentarer 17. Dålig aptit 18. Sväljsvårigheter 19. Muntorrhet 20. Törst 21. Klåda 22. Frusenhet 23. Svettningar 24. Urinbesvär 25. Stelhet 26. Smärta/värk Var? 27. Annat Vad? Frågeformuläret besvarat av: Vårdtagare Anhörig Personal Intervjun gjord av: Alströmerhemmet avd