Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner"

Transkript

1 Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen Oden, Falköping

2 Rapport 2011:8 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, docent i allmänmedicin FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg

3 Sammanfattning Bakgrund Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige. Det ökar med åldern och är vanligast bland kvinnor, leder ofta till besvär och till förskrivning av sömnläkemedel. Enligt rekommendationer från Västra Götalandsregionen 2009 bör bensodiazepiner undvikas som sömnmedicinering till äldre eftersom de har ogynnsamma effekter på äldre, och istället bör man pröva läkemedel med färre biverkningar, till exempel bensodiazepinliknande läkemedel, och behandlingstiden måste vara kortvarig. Syftet med detta projekt var att studera om läkarna på vårdcentralen Oden följer de rekommendationer som finns i de mediciniska riktlinjerna från Västra Götalandsregionen Metod Retrospektiv journalstudie av patienter 75 år och äldre som har fått förskrivet sömnläkemedel Information om ålder, kön, behandlingstid, diagnos samt orsak till behandlingen registrerades. Andelen ApoDos-patienter har beräknats med hjälp av defined daily dose. Resultat Totalt fick åtta patienter långverkande bensodiazepiner (nitrazepam, flunitrazepam). Sju av dessa hade långtidsbehandling. Trettiotvå patienter fick oxazepam. Sex av dessa fick oxazepam på grund av sömnbesvär. Tjugofem hade långtidsbehandling. Nittioen patienter fick bensodiazepinliknande läkemedel; sjuttioen av dessa hade långtidsbehandling. Kvinnor behandlades oftare än män med sömnmedel (p=0,0178). ApoDos-patienter hade 50 % av den totala förskrivningen. Konklusion Bensodiazepinliknande preparat förskrivs oftast vid sömnbesvär enligt rekommendationen, men många patienter har lång behandlingstid. Hälften av sömnmedelsförskrivningen var via ApoDos.

4 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 DEFINITION AV INSOMNI... 1 BEHANDLING AV INSOMNI HOS ÄLDRE... 1 Icke-farmakologisk behandling... 1 Farmakologisk behandling... 1 BENSODIAZEPINERS EFFEKTER OCH BIVERKNINGAR PÅ ÄLDRE... 2 METOD... 3 STATISTISK ANALYS... 3 RESULTAT... 3 DISKUSSION... 5 KONKLUSION... 5 REFERENSLISTA... 6

5 Bakgrund Sömnbesvär (insomni) är ett vanligt hälsoproblem i Sverige. Det ökar med åldern och är vanligast bland kvinnor. Cirka personer, det vill säga runt 24 % av den vuxna befolkningen i Sverige, hade sömnbesvär under 2008 och fick recept på sömnmedel, varav hälften var över 65 år och två tredjedelar kvinnor [1]. Antalet äldre i Sverige ökar och omkring 1,6 miljoner svenskar är äldre än 65 år. Hälften av dessa är över 75 [2]. Äldre människor har ytlig sömn, vaknar många gånger på natten och tidigt på morgonen samt saknar djupsömn. Detta ökar med stigande ålder och leder ofta till besvär och till förskrivning av sömnläkemedel såsom bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel [3]. Det kan förväntas att fler och fler äldre i framtiden kommer att behandlas för insomni. Definition av insomni Insomni (ICD-10 G470) definieras enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som en upplevelse av dålig sömnkvalitet som är ett resultat av svårigheter att somna eller att vidmakthålla sömnen under natten. Tillståndet ska förekomma minst tre gånger per vecka i minst en månads tid och ska vara så uttalat att det ger en påtaglig dagtrötthet eller objektivt påvisbart sömnbristsyndrom med irritabilitet, nedstämdhet, minnessvårigheter, trötthet, oro eller ångest [4]. Många faktorer påverkar sömnen hos äldre och leder till sömnbesvär, till exempel dålig sömnmiljö som störande ljud eller ljus, social isolering och sjukdomar såsom hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom, demens, Parkinsons sjukdom, diabetes, artros, övervikt, obstruktiv sömnapné, depression, ångest och smärta. Läkemedelsbehandling kan i sig också ge sömnbesvär, till exempel preparat som stimulerar centrala nervsystemet, kortison, betablockerare, antidepressiva och diuretika [5]. Behandling av insomni hos äldre Sömnbesvär hos äldre kan behandlas antingen icke-farmakologiskt eller farmakologiskt. Icke-farmakologisk behandling Förbättring av patientens psykiska hälsa genom till exempel stödsamtal eller kognitiv beteendeterapi (KBT) kan lindra sömnbesvär [6] liksom förbättring av patientens fysiska hälsa genom optimering av behandlingen av bakomliggande sjukdomar. Genom att skapa en lugn psykosocial miljö runt patienten, stimulera till aktivitet dagtid, rökstopp hos rökande patienter och att undvika kaffe under senare delen av dagen kan också sömnen förbättras [7]. Farmakologisk behandling I första hand bör man välja preparat som har dokumenterad effekt och färre biverkningar hos äldre, till exempel kortvarig behandling med bensodiazepinliknande läkemedel såsom zopiklon (Imovane ) och zolpidem (Stilnoct ). Båda har kort halveringstid, ger sällan biverkningar dagen efter, påverkar inte det 1

6 normala sömnmönstret och missbruksrisken är liten [5]. Bensodiazepiner är olämpliga och riskfyllda läkemedel för äldre på grund av en påtaglig risk för biverkningar hos äldre. Framför allt gäller det långverkande bensodiazepiner [8]. Bensodiazepiners effekter och biverkningar på äldre Bensodiazepiner är en grupp av läkemedel som förstärker effekten av signalsubstansen gamma-aminobutyrsyra (GABA), vilken har en allmänt dämpande inverkan på hjärnan och utgör kroppens eget naturligt lugnande medel. Bensodiazepiner verkar lugnande och används som ångestdämpande och sömnframkallande läkemedel och som behandling mot epilepsi. De kan delas in efter användningsområde eller efter halveringstid. Långverkande bensodiazepiner som används i Sverige som sömnläkemedel är nitrazepam (Apodorm ) (halveringstid timmar) och flunitrazepam (Fluscand ) (halveringstid timmar) [9]. Triazolam (Halcion ) är kortverkande och midazolam (Dormicum ) används enbart intravenöst inom slutenvården [10]. Bensodiazepiner har ogynnsamma effekter på äldre på grund av förändringar i farmakokinetik och farmakodynamik med stigande ålder [11]. Detta manifesteras framför allt genom neuropsykologisk funktionsförsämring med nedsatt kognitiv funktion och muskulär/neurologisk försämring med muskelsvaghet, ataxi och försämrad koordination som ökar risken för fall och höftledsfraktur [2]. Bensodiazepiner kan också leda till toleransutveckling vid långtidsbehandling (mer än tre månader) och abstinenssymptom vid utsättning [12, 13] samt extrapyramidala symptom som till exempel dystonier (muskelsammandragningar) [14]. Andra biverkningar är trötthet, ångest och depression. På grund av dessa effekter bör bensodiazepiner undvikas som sömnmedicinering till äldre och istället bör icke-farmakologisk behandling prövas eller läkemedel med färre biverkningar, till exempel bensodiazepinliknande läkemedel. Om bensodiazepiner används, bör oxazepam (Oxascand, Sobril ) väljas i anpassade doser [15]. Behandling av sömnbesvär med sömnmedel måste vara kortvarig och bör inte vara mer än fyra veckor med bensodiazepinliknande läkemedel [16] och upptill två veckor med bensodiazepiner, och dosen bör halveras jämfört med den hos yngre vuxna [17]. Rapporten Öppna jämförelser 2009 [18] visade att Västra Götalandsregionen ligger högt i förskrivning av sömnläkemedel och läkemedel via ApoDos, att kvinnor oftare ordineras bensodiazepiner än män och att användningen av bensodiazepiner ökar med åldern. Enligt rekommendationer från Västra Götalandsregionen 2009 bör bensodiazepiner undvikas som sömnmedicinering till äldre och istället bör ickefarmakologisk behandling prövas eller läkemedel med färre biverkningar, till exempel bensodiazepinliknande läkemedel. Behandlingstiden måste vara kortvarig och bör inte vara mer än fyra veckor med bensodiazepinliknande läkemedel. Syftet med detta projekt var att studera om läkarna på vårdcentralen Oden följer de rekommendationer som finns i de mediciniska riktlinjerna från Västra Götalandsregionen 2009 angående behandling av sömnbesvär. Hur såg användningen av bensodiazepiner samt bensodiazepinliknande läkemedel mot sömnbesvär ut hos äldre patienter på vårdcentralen Oden under år 2009? Var det 2

7 skillnad i förskrivning av sömnläkemedel till män och kvinnor? Hur länge pågick behandlingen och vad var orsaken till förskrivningen? Hur mycket sömnläkemedel förskrevs via ApoDos? Metod Skaraborg Primary Care Database (SPCD) [19] är en samlad databas för samtliga offentligt drivna vårdcentraler i Skaraborg. De patientkontakter som registreras i journalsystemet ProfDoc III (CompuGroup Medical Sweden AB) samlas i SPCD som omfattar bland annat diagnos, journaltext, laboratorieanalyser och läkemedelsförskrivning. Ur SPCD extraherades information om patienter 75 år och äldre på vårdcentralen Oden som förskrevs bensodiazepiner (N05CD: nitrazepam (N05CD02), flunitrazepam (N05CD03), triazolam (N05CD05), oxazepam (N05BA04)) och bensodiazepinliknande läkemedel (zopiklon (N05CF01), zolpidem (N05CF02)) under En retrospektiv genomgång av patienternas journaler gjordes och information om ålder, kön, behandlingstid, diagnos (sömnstörning ICD-10 F51.0) samt orsak till behandlingen registrerades. Angående de patienter som fick sina läkemedel via Apotekets dosdispensering (ApoDos), finns inte dosdispenserade läkemedel registrerade i patientjournalen och det var svårt att få data från ApoDos-apoteket vad gäller antalet individer som fick sömnläkemedel via ApoDos. Däremot kunde man ta fram data på hur mycket sömnläkemedel som skrevs ut via vårdcentralen Oden till alla patienter 75 år och äldre under Detta har beräknats med totalvolym för respektive ATC-kod till de sömnläkemedel som har studerats. Volymenheten som valdes var defined daily dose (DDD). Därför har andelen ApoDos-patienter beräknats med hjälp av DDD av den totala förskrivningen före 1 oktober 2009 och från och med 1 oktober 2009 (före och efter vårdvalet). Statistisk analys Uppgifterna registrerades manuellt i statistikprogrammet Epi Info version 6 (Centers for Disease Control and Prevention, Atlanta, Georgia, För analysen användes statistikpaketet SPSS (IBM Corp., version 1.0 för PC). Resultatet redovisades med hjälp av deskriptiv statistik. Skillnader i frekvenser undersöktes med Chi2-test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Antal patienter som var 75 år och äldre och som var listade på vårdcentralen Oden var (831 kvinnor och 502 män). Diagnosen sömnstörning var angiven på flera sätt, till exempel som ICD-kod (tre patienter), i löpande journaltext (fem patienter), i receptets text (fem patienter) eller i kombinationer av dessa. En patient hade ingen klar diagnos. Åtta stycken av dem (0,6 %) behandlades med långverkande bensodiazepiner (nitrazepam och flunitrazepam), fem kvinnor och tre män. Sju fick behandling med nitrazepam och en patient med flunitrazepam. Inga patienter behandlades med triazolam. Behandlingstiden varierade mellan två och tolv månader. Dessutom fick sju av dessa åtta patienter även läkemedlen under Orsakerna till förskrivning av bensodiazepiner var 3

8 otillräcklig effekt av andra sömnläkemedel (n=3), på begäran av patient (n=3) eller på grund av biverkningar av andra sömnläkemedel (n=1). Hos en patient var anledningen oklar. Antalet patienter som behandlades med oxazepam var 32 (2,4 %), (26 kvinnor och 6 män; 81 % respektive 19 %). Behandlingstiden varierade mellan mindre än en månad och tolv månader. Sju patienter (22 %) hade korttidsbehandling (mindre än 1 månad) medan 25 (78 %) hade långtidsbehandling (mer än 1 månad). Dessutom fick 17 av patienterna också läkemedlen under Indikation för behandling med oxazepam var ångest, oro för sjukdom, depression, sömnbesvär eller oro. Sex patienter (19 %) fick oxazepam på grund av sömnbesvär. Sammanlagd andel förskrivning av bensodiazepiner var 3 % (0,6 % för nitrazepam och flunitrazepam, 2,4 % för oxazepam). Antalet patienter som behandlades med bensodiazepinliknande läkemedel var 91 (6,6 %). Fler kvinnor än män fick behandling med bensodiazepinliknande läkemedel (68 kvinnor jämfört med 23 män; 75 % respektive 25 %, p=0,0178). Vanligaste sömnläkemedlet var zopiklon som förskrevs till 59 patienter (65 %), medan 32 patienter (35 %) fick behandling med zolpidem. Behandlingstiden varierade mellan mindre än en månad och tolv månader. Sammanlagt 71 patienter (78 %) hade långtidsbehandling (mer än 1 månad). Dessutom fick 59 av patienterna (65 %) läkemedlen också under En del patienter fick sina läkemedel via ApoDos. Beräknad andel ApoDos-patienter (defined daily dose, DDD) av den totala förskrivningen var cirka 50 %. Tabell 1. Beräknad andel förskrivning i ApoDos vid vårdcentralen Oden, Falköping, Beräkningen är baserad på defined daily dose (DDD) av total förskrivning av respektive preparat. Läkemedel Före vårdvalet Efter vårdvalet, Från och med Nitrazepam (Apodorm ) 32 % 38 % Flunitrazepam (Fluscand ) 32 % 0 % Triazolam (Halcion ) 92 % 61 % Zopiklon (Imovane ) 44 % 69 % Zolpidem (Stilnoct ) 27 % 23 % Oxazepam (Oxascand ) 66 % 37 % 4

9 Diskussion Den här studien visar att den sammanlagda förskrivningen av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel till patienter 75 år och äldre på vårdcentralen Oden var 19 % under år Förskrivning via recept var 9,6 % och cirka 50 % via ApoDos. Den sammanlagda förskrivningen av sömnläkemedel och lugnande läkemedel till patienter 75 år och äldre i hela landet via recept var enligt Apotekets försäljningsstatistik % [2] (inte medräknat ApoDos). Valet av sömnläkemedel på vårdcentralen Oden till äldre patienter stämmer väl överens med de rekommendationer som finns i de medicinska riktlinjerna från Västra Götalandsregionen 2009 [7] och med SBU:s rapport 2010 som uppger att 2/3 av äldre patienter som behandlades mot sömnsvårigheter fick bensodiazepinliknande läkemedel [2]. En svårighet med studien var att en del av patienterna fick sina läkemedel via ApoDos och de läkemedlen inte registreras i patienternas journal. En indirekt beräkning visar dock att cirka 50 % av sömnläkemedel förskrivs i ApoDos. Detta överensstämmer med data i rapporten Öppna jämförelser 2009 [18]. Studien visar att kvinnor behandlades oftare än män med sömnläkemedel, vilket stämmer med tidigare rapporterade data [2]. Behandlingstiden med sömnläkemedel på vårdcentralen Oden stämmer inte med rekommendationen och med de medicinska riktlinjerna i Västra Götaland [7] eftersom behandlingstiden var lång och varierade mellan två månader och ett år för både bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel. En stor del av patienterna som behandlades med sömnläkemedel fick dessutom behandling även under Anledningen till förskrivning av bensodiazepiner i stället för andra sömnläkemedel var otillräcklig effekt av andra läkemedel, på begäran av patienten eller på grund av biverkningar av andra sömnläkemedel, vilket får anses försvarbart, men dosen och behandlingstiden behöver noggrant övervakas. Indikation för behandling med oxazepam var, förutom för sömnbesvär, ångest, oro för sjukdom eller depression. Konklusion Konklusionen är att på vårdcentralen Oden förskrivs i första hand bensodiazepinliknande preparat vid sömnbesvär hos äldre. Detta stämmer väl överens med de rekommendationer som finns i Västra Götalandsregionen [7]. Hälften av sömnmedelsförskrivningen har varit via ApoDos. Kvinnor behandlades oftare med sömnläkemedel än män. Behandlingstiden med sömnläkemedel var dock lång och stämmer inte överens med rekommendationerna. 5

10 Referenslista 1. SBU. Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010, SBUrapport nr 199. ISBN SBU. Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2009, SBU-rapport nr 193. ISBN Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa. Bensodiazepiners effekt på äldre. Kilen informerar. Artikelserien Nr 7, januari Dehlin O, Rundgren Å. Geriatrik. 2:a upplagan. Polen: Pozkal; 2007; kapitel Larsson M, Rundgren Å. Geriatriska sjukdomar. 3:e upplagan. Polen: Pozkal; 2010; kapitel Hetta J, Schwan Å. Sömnstörningar. I: Apoteket. Läkemedelsboken. 2009/2010 Stockholm: Apoteket AB; 2009; Västra Götalandsregionen. Medicinska Riktlinjer. Sömnstörning behandling. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen, juli Socialstyrelsen. Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi, Socialstyrelsens förslag. Stockholm: Socialstyrelsen, Art nr Söderström M. Sömnbesvär Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna, Skövde 28 januari Vikander B. Läkemedelsberoende: fakta och erfarenhet. 1:a upplagan. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB; Praktisk Medicin. Läkemedelsbehandling av äldre. URL: [åtkomst ]. 12. Closser MH. Benzodiazepines and the elderly. A review of potential problems. Journal of substance abuse treatment 1991; 8: Omvårdnadsmagasinet. Sömntabletter ökar risken för fallolyckor. Svensk sjuksköterskeförening 2008; 2. URL: [åtkomst ]. 14. Norstedt Wikner B. Oväntad biverkan av bensodiazepiner. Läkartidningen 2008; 105. (28-29):

11 15. Praktisk Medicin. Sömnbesvär hos äldre. URL: [åtkomst ]. 16. REKlistan Rekommenderade läkemedel, terapiråd och upphandlade läkemedel i Västra Götalandsregionen; kapitel Ashton CH. Bensodiazepiner: hur de påverkar kroppen och hur man trappar ner. Herrljunga: Evoca Information; Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Stockholm: Socialstyrelsen; 2009; Art nr FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg URL: Skaraborg/startsida/ovrig_verksamhet/fou_centrum/verksamhet/spcd--- skaraborg-primary-care-database/ [åtkomst ]. 7

12 FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: Hemsida:

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83

Läs mer

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010 1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen

Läs mer

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Rapport 2012:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg

Rapport 2012:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Fö örskriivnin ng av v ben nsodiazep piner med d å ånges stdäm mpan nde profil p l på v vårdc centrralen n Tida an 20 009 En retrospe r ektiv jou urnalstu udie avs seende förskriivningsm mönste er och

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017

Ökad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017 Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

SÖMN. Utbildningen innehåller. Svåra sömnbesvär. Sömnbesvär i Sverige

SÖMN. Utbildningen innehåller. Svåra sömnbesvär. Sömnbesvär i Sverige SÖMN Sov bättre med kognitiv beteendeterapi Utbildningen innehåller Sömnteori, fysiologi Hur fungerar KBT vid sömnbesvär? Exempel från vår klinik Sömnmedicinering ST-utbildning Vänersborg 13 september

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2015-04-23

Kallelse Föredragningslista 2015-04-23 Kallelse Föredragningslista 1(1) 2015-04-23 Sammanträde Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg (SN) Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl 09:00-12:00 torsdagen den 07 maj

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Läkemedel och trafiken

Läkemedel och trafiken Läkemedel och trafiken 1 Finlands Apotekareförbund 2008 2 Läkemedel i trafiken Varannan finländare använder dagligen något läkemedel. Många av dem kan försämra användarens prestationsförmåga i trafiken.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011

Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011 Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011 Under hösten 2011 har en utbildningsserie i allmän läkemedelskunskap genomförts för kommunala sjuksköterskor i Vilhelmina, Malå och Bjurholm. Utbildningen

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010

Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010 Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010 Per-Åke Lundberg 2010 Anxiolytics & Hypnotics Anxiety is an unpleasant state of tension, apprehension or uneasiness that seems to arise from an unknown source.

Läs mer

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Här sammanfattas resultatet av SBU:s utvärdering av Behandling av sömnbesvär hos vuxna. Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral En kartläggning med avseende på förekomst av polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner Författare: Gerda Carlerös, ST-läkare Närhälsan

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Motion till riksdagen 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Mer än 200 000 svenskar är beroende av lugnande och sömngivande medel. År 1987 skrevs

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer