Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping
|
|
- Stina Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens vårdcentral, Lidköping
2 Rapport 2010:01 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Handledare: Paolina Weidinger, apotekare, doktorand FoU-centrum Primärvården Skaraborg Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg Gunnar Ekblad, distriktsläkare Guldvingens vårdcentral i Lidköping
3 SAMMANFATTNING Socialstyrelsen har redovisat att den andel av befolkningen som känner sig oroliga, ängsliga eller har ångest har ökat. Ökningen har pågått sedan början av 1990-talet och gäller alla åldersgrupper. Landets vårdcentraler rapporterar om en stor och tilltagande tillströmning till primärvården av personer som söker för psykiska problem av olika art. Förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat och ger upphov till frågor om orsaker till den ökade förskrivningen och om den är befogad. Denna journalstudie under år 2008 på Guldvingens vårdcentral i Lidköping belyser vad som låg till grund för förskrivningen av antidepressiva läkemedel (SSRI), vilken typ av SSRI som ordinerades och hur länge behandlingen pågick. STUDIEPOPULATION OCH METOD Skaraborg Primary Care Database (SPCD) innehåller data ur journalsystemet ProfDoc Journal III från samtliga 24 vårdcentraler i Skaraborg. Ur SPCD extraherades information om patienter vid vårdcentralen med förskrivning av SSRI under år För ett slumpvis urval av dessa individer (n=184) utfördes en retrospektiv genomgång av journalerna. Patienternas ålder, kön och indikationer för behandling med SSRI-preparat registrerades. Vidare noterades om skattningsskala hade använts, behandlingstidens längd och om en annan behandling (ickefarmakologisk) hade givits samt om läkemedel för annan sjuklighet hade förskrivits. RESULTAT Av de 184 patienterna var 27% män och 73% kvinnor, de flesta var i åldern år (25%). Etthundraen patienter, 29 män och 72 kvinnor, hade diagnos depression som huvuddiagnos eller i kombination med en annan diagnos. Tjugo patienter hade endast ångest och hos 12 patienter återfanns diagnoser så som paniksyndrom, social fobi, generaliserat ångesttillstånd, tvångssyndrom samt profylaxbehandling mot nya episoder med depression. Vissa hade dubbeldiagnoser i olika kombinationer. Skattningsskala hade använts hos 8 patienter. Totalt fick 118 (64%) Citalopram och Sertralin förskrevs till 34 (19%). Övriga patienter fick Fluoxetin, Paroxetin eller Escitalopram. Femtiosex procent gavs långtidsbehandling (mer än 3 år) medan behandlingstid på 1-3 år återfanns hos 24% och 6 mån-1 år hos 16%. Endast 3% hade en behandlingstid under 6 månader. Åttioåtta procent hade även annan farmakologisk behandling (ej psykofarmaka). Samtalsterapi förekom hos 72 patienter (39%). Av dessa var 26 (36%) män och 46 (64%) kvinnor. Ingen fick behandling med KBT. SLUTSATS Studien visar att valet av SSRI-preparat stämmer med regionala rekommendationer. De vanligaste indikationerna var depression och ångest. Behandlingstiden hos mer än hälften var minst tre år. Det fanns inte någon skillnad mellan kön vad gäller val av preparat vid behandling av depression. Nästan 90% av patienterna i studien hade även en annan farmakologisk behandling för kroppslig sjukdom.
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 STUDIEPOPULATION OCH METOD... 3 RESULTAT... 3 SLUTSATS... 3 BAKGRUND... 1 DIAGNOSTIK AV DEPRESSIONSSYNDROM... 1 ORSAKER TILL DEPRESSION... 2 BEHANDLING AV DEPRESSION... 2 Antidepressiva medel... 2 SSRIs verkningsmekanismer och elimination... 2 Behandling av depression... 2 METOD... 4 DESIGN... 4 STATISTISK ANALYS... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGA 1: Protokoll för journalgenomgång
5 BAKGRUND Depressiva syndrom är vanliga. Prevalensen brukar anges till 4-5%. Debutåldern förefaller att sjunka. Många drabbas dessutom flera gånger under livet och risken för en kronisk utveckling är stor. Den stora förekomsten av depressiva syndrom leder till personligt lidande och social oförmåga för både patienter och anhöriga. Kostnaderna för samhället har beräknats vara mycket höga [1]. Att identifiera och behandla depressiva syndrom är en viktig uppgift för läkare inom primärvården, då flertalet patienter behandlas enbart eller huvudsakligen där [2]. Underdiagnostik och inadekvat behandling är relativt vanligt förekommande. Väl genomförd behandling har stor betydelse för patienter på kort och lång sikt [1]. Diagnostik av depressionssyndrom Idag används inom psykiatrin, förutom ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems), också DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som är utvecklat för enbart psykiatriska tillstånd. ICD-10 är den av WHO och Socialstyrelsen accepterade klassifikationen och det finns även en primärvårdsversion. De flesta studier av antidepressiva läkemedel och olika kliniska riktlinjer för behandling av förstämningssyndrom har använt sig av DSM-klassifikationen [1]. Med begreppet depression menar man vanligen egentlig depressionsepisod. Diagnos av förstämningssyndrom enligt DSM-IV Egentlig depressionsepisod Egentlig depressionsepisod med melankoli Egentlig depression, recidiverande Dystymi Manisk episod Hypoman episod Cyklotymi Bipolärt syndrom Diagnosen baseras på patientens sjukdomshistoria och beskrivning av sitt tillstånd samt iakttagelser under samtalet och undersökningen. Det kan vara svårt att känna igen en depression. Patienten, speciellt äldre, söker för kroppsliga symptom och läkaren stannar vid dessa. En depression kan också bli fortsättningen på en krisreaktion, då oro och sociala problem dominerar hos patienten. Det finns inga specifika laboratorie- eller andra objektiva undersökningar som praktiskt kan användas för att ställa diagnosen depression men en rad skattningsskalor har utvecklats under senare tid. Läkaren gör oftast en allmän medicinsk och social bedömning. Depression är också relativt vanligt vid somatisk sjukdom, särskilt hos äldre. 1
6 Orsaker till depression Förstämningssyndrom har alltid en multifaktoriell genes, där olika komponenter samspelar med varandra (sociala, existentiella och biologiska). För en patient kan det ha olika stor betydelse vid olika tillfällen och individuell sårbarhet samspelar med yttre faktorer. Störningar i hjärnans transmittorsystem har en stor betydelse (monoaminerna; serotonin, noradrenalin och, i viss mån dopamin). Utvecklingen av de antidepressiva läkemedlen bygger på att återställa balansen i transmittorsystemet. Behandling av depression Antidepressiva medel Icke-selektiva monoaminåterupptagshämmare Tricykliska antidepressiva (TCA) verkar i huvudsak som återupptagshämmare av neuronalt frisatt serotonin och noradrenalin, men i varierande grad för dessa olika substanserna. De används i mindre utsträckning nu. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (Selektive Serotonin Reuptake Inhibitor). SSRI utövar en mycket selektiv effekt på återupptagsmekanismen för serotonin. Till gruppen hör Citalopram, Fluoxetin, Fluvoxamin, Paroxetin och Sertralin. Dessutom finns selektiva noradrenalinåterupptagshämmare (Reboxetin) och monoaminoxidashämmare hämmare av ett enzym som bryter ned serotonin och noradrenalin (Moklobemid). Mianserin och mirtazapin används när behandling med traditionella antidepressiva läkemedel ej givit önskad effekt eller vid sömnstörning i samband med depression. SSRIs verkningsmekanismer och elimination SSRI blockerar återupptagningsmekanismen (även kallad serotonintransportören) i serotoninfrisättande nervceller så att koncentrationen av serotonin i synapsklyftan ökar. Detta ökar den serotonerga neurotransmissionen. Resultatet blir en gradvis ökning av serotonerg aktivitet. [1,3] SSRI metaboliseras huvudsakligen via leverns cytokrom P450-enzymsystem (CYP). Behandling av depression Vårdprogram och riktlinjer för depressionsbehandling rekommenderar i allmänhet läkemedelsbehandling vid egentlig depression oavsett eventuellt utlösande orsaker. På senare år har det skett en allmän övergång från tricykliska antidepressiva till nyare generationer av läkemedel (t.ex. SSRI) som förefaller vara mer kostnadseffektiva än äldre läkemedel för de flesta patientgrupper. [2] Vid behandling av lindriga och måttliga depressioner i öppen vård rekommenderas i första hand SSRI. Lider patienten samtidigt av en depression och ett eller flera ångestsyndrom gäller i första hand behandling av depression. Utvärdering av behandlingen bör då omfatta patientens hela sjukdomsbild. 2
7 Om patienten svarar på insatt behandling bör denna fortgå i minst 6-12 månader med bibehållen dos för att minska risken för återinsjuknande. Att avsluta en antidepressiv medicinering kräver planering. För att undvika utsättningssymptom bör dosminskningen ske långsamt. Om depressiva symptom återkommer vid utsättningen, återinsätts medlet i full dos under ytterligare 6 månader, varefter nytt utsättningsförsök görs. Om upprepade utsättningar misslyckats bör långtidsbehandling övervägas [1]. Om SSRI använts utan tillfredsställande effekt bör byte ske till ett medel med en annan verkningsmekanism. Psykologisk behandling med framför allt kognitiva och beteendeinriktade terapier (KBT) i olika format prioriteras numera högt vid lätt- och medelsvår depression (Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom, 2009) [4]. Behandlingsresultatet kan följas upp med hjälp av skattningsskalor. Det finns ett flertal skalor, både sådana som grundas på intervju med patienten och sådana där patienten själv gör skattningen, t.ex. MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale), HAD (Hospital Anxiety and Depression Scale), självskattning och andra skalor [5]. Syftet med denna studie var att studera orsak till behandling och behandlingstid hos patienter som har fått SSRI förskrivet vid Guldvingens vårdcentral i Lidköping under år De specifika frågeställningarna var på vilka indikationer SSRI förskrevs, vilken typ av SSRI som ordinerades och hur länge behandlingen pågick. 3
8 METOD Design I Lidköpings kommun med ca invånare finns det två vårdcentraler varav Guldvingens upptagningsområde består av tätort och landsbygd, och hade ca patienter listade år Skaraborg Primary Care Database (SPCD) är en databas där uppgifter från samtliga 24 vårdcentralers datajournaler (Journal III, ProfDoc, Uppsala) regelbundet extraheras för uppföljning och forskning. SPCD innehåller avidentifierade data och omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnoser, laboratorieanalyser och journalanteckningar. Ur SPCD extraherades information om individer tillhörande Guldvingens vårdcentral i Lidköping med förskrivet SSRI under år 2008 (n=702). SSRI under aktuell ATC-kod (Anatomic Therapeutic Classification) var Citalopram (ATC N06A B04), Fluoxetin (ATC N06A B03), Fluvoxamin (ATC N06A B08), Paroxetin (ATC N06A B05), Sertralin (ATC N06A B06) och Escitalopram (ATC N06A B10). För ett slumpvis urval av dessa individer utfördes en retrospektiv genomgång av patienternas journaler (n=184). Informationen ur journalerna noterades i protokoll (Bilaga 1). Informationen bestod av patientens ålder, kön och civilstånd, indikation för insättandet av SSRIpreparat (egentlig depression med eller utan melankoli, paniksyndrom, profylax mot återfall, tvångssyndrom, social fobi, generaliserade ångesttillstånd och posttraumatiskt stressyndrom). Dessutom noterades om indikationen var oklar eller om ytterligare annan indikation förelegat. Annan samtidig medicinering för somatiska besvär noterades också. Användning av skattningsskala vid diagnostiken noterades. Undersökningen visade också var behandlingen var initierad (Primärvård, Länssjukvård eller okänt) och behandlingstidens längd. Dessutom beskrevs om annan behandling (icke farmakologisk) har utförts (KBT, kuratorskontakt, psykologisk behandling eller specialistvård). Statistisk analys Uppgifterna registrerades manuellt i statistikprogrammet EpiInfo. För analysen användes Statistical Packages for Sciences (SPSS version 14.0 för PC). Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik. Inga jämförande analyser gjordes. 4
9 RESULTAT Journaltext för 184 patienter (50 (27%) män och 134 (73%) kvinnor) analyserades. De flesta patienterna fanns i åldrarna år (Figur 1). Medelåldern var 58 år (SD 19,4). 54% av patienterna var 60 år och äldre % Antal % 9% 13% 13% 14% 12% år år år år år år år år 3% Figur 1. Åldersfördelning av de 184 patienter som fått SSRI förskrivet vid Guldvingens vårdcentral
10 Diagnos fanns registrerad som sökord i journalen hos 132 patienter (72%) medan hos 42 patienter (23%) framgick diagnosen från journaltexten. Hos 10 patienter (5%) var anledningen till förskrivning av SSRI andra diagnoser än depressionssyndrom såsom hjärnblödning, PMS, thyreotoxikos, demens, stroke och utmattningssyndrom. Skattningsskala vid diagnostik hade använts hos 8 patienter (4%). Andra diagnoser än depression framgår av sökord n=10 (5%) Diagnos framgår av journaltext n=42 (23%) Diagnos framgår av sökord n=132 (72%) Figur 2. Anledning till behandling hos de 184 patienter som fått SSRI förskrivet vid Guldvingens vårdcentral
11 Hos de 132 patienter med registrerad diagnos fördelade sig diagnoserna enligt följande cirkeldiagram (Figur 3). Nittio personer (68%) hade endast diagnos depression, 20 patienter (15%) hade endast diagnos ångest och 10 patienter (8%) hade både diagnos ångest och depression. Hos 12 patienter (9%) återfanns övriga diagnoser så som paniksyndrom, social fobi, generaliserat ångesttillstånd, tvångssyndrom samt profylaxbehandling mot nya episoder med depression. Vissa av dessa hade dubbeldiagnoser i olika kombinationer. Övriga diagnoser n=12 (9%) Ångest och depression n=10 (8%) Ångest n=20 (15%) Depression n=90 (68%) Figur 3. Diagnosfördelning av de 132 patienter med registrerad diagnos i journalen vid Guldvingens vårdcentral
12 Av alla med förskrivning av SSRI, fick 118 patienter (64%) Citalopram (Figur 4). Sertralin förskrevs till 34 patienter (19%). Övriga patienter fick Fluoxetin, Paroxetin eller Escitalopram. Ingen patient fick behandling med Fluvoxamin (64%) Antal (18%) (8%) 12 (7%) 6 (3%) 0 Citalopram Sertralin Escitalopram Paroxetin Fluoxetin Läkemedel Figur 4. Fördelning av SSRI förskrivet till de 184 patienterna vid Guldvingens vårdcentral
13 Långtidsbehandling, initierad innan datainsamlingen, (mer än 3 år) var vanligast (56%) medan behandlingstid på 1-3 år återfanns hos 44 patienter (24%) (Figur 5). Hos 29 patienter (16%) var behandlingstiden 6 mån-1 år. Endast 5 patienter (3%) hade en behandlingstid som var mindre än 6 månader. För de flesta patienter (84%) initierades behandlingen i primärvården. Hos 16 patienter (9%) initierades behandling av länssjukvård och av privata vårdgivare. Hos 14 patienter (7%) var det oklart var behandlingen hade initierats. Av alla patienter hade 162 (88%) även annan farmakologisk behandling t.ex. vid neurologisk sjukdom, hjärtsjukdom, sjukdom i andningsorgan och endokrina sjukdomar. Icke farmakologisk behandling i form av samtalsterapi förekom hos 72 patienter (39%). Av dessa var 26 (36%) män och 46 (64%) kvinnor. 65 patienter (90%) remitterades av primärvården. Ingen patient fick behandling med KBT (56%) 80 Antal (24%) (16%) (3%) 3 (2%) < 6 mån 6 mån - 1 år 1-3 år > 3 år oklart Figur 5. Behandlingstid hos de 184 patienter som fått SSRI förskrivet vid Guldvingens vårdcentral
14 Diagnosen depression var registrerad hos 101 patienter och var vanligast hos kvinnor (72%). Det förelåg inte någon skillnad mellan könen gällande läkemedelsbehandling vid depression (Figur 6). 70% 60% 66% 64% 50% Antal 40% 30% 20% 17% 21% 10% 7% 7% 7% 4% 3% 4% 0% Citalopram Sertralin Escitalopram Paroxetin Fluoxetin Läkemedel Män Kvinnor Figur 6. Skillnad mellan kön gällande läkemedelsbehandling vid depression hos de 101 patienterna vid Guldvingens vårdcentral
15 DISKUSSION Den här studien visar att valet av SSRI-preparat vid behandling av depression stämmer väl överens med de rekommendationer som finns i Västra Götalandsregionen. Enligt Socialstyrelsen [6,7,8] ökar förskrivningen av antidepressiva läkemedel kontinuerligt och är vanligast till äldre personer och kvinnor. Resultatet av studien stämmer överens med detta eftersom 54% av patienterna var 60 år och äldre. Könsfördelningen med 73% kvinnor och 27% män ligger helt i linje med nationella data [9,10]. Det fanns ej någon skillnad mellan könen vad gäller val av preparat vid behandling av depression. Den vanligaste indikationen för behandling med SSRI var depression (68%) och näst vanligast ångest (15%). Det fanns även blandformer där t.ex. både depression och ångest ingick. Ingen av patienterna hade behandling med SSRI utan godkänd indikation. Vid behandling och uppföljning av depression användes skattningsskalor i mycket begränsad omfattning, endast i 4% av fallen. Även nationella undersökningar visar ett tämligen begränsat användande av skattningsskalor [6]. Då skattningsskalor kan vara till god hjälp för att följa effekten av en depressionsbehandling kanske dessa bör användas i högre utsträckning. Behandlingstiden (behandling initierad innan datainsamlingen) hos 56% av alla patienter var tre år eller längre. Tjugofyra procent behandlades i 1-3 år och 16% i sex månader till ett år. Endast 3% hade en behandlingstid som varade mindre än sex månader. I SBU:s rapport [9] fastslås att risken för ett återfall efter behandling med SSRI är stor om inte behandlingen fortsätter med samma läkemedelsdos under minst sex månader. Man konstaterar också att förlängning av behandlingen till ett år ytterligare minskar återfallsrisken. Det finns dessutom vetenskapligt stöd för att risken för återfall halveras för patienter som ofta har återkommande eller svåra depressiva episoder om de fortsätter med läkemedelsbehandlingen i upp till tre år. Det finns således vetenskapligt underlag för långa behandlingstider. I denna studie har inte samvarierande sjuklighet undersökts, men 88% av de 184 patienterna i studien hade även en annan farmakologisk behandling på grund av kroppslig sjukdom. Det är väl känt att psykisk sjukdom förekommer oftare hos personer med olika kroniska kroppsliga sjukdomar än hos kroppsligt friska. Cancer, diabetes, hjärtsjukdom, lungsjukdom, stroke, demens, Parkinsons sjukdom och MS är exempel på sjukdomar som associerats med depression. Vid behandling av dessa patientkategorier har depressionssymtomen en tendens att förbises då de kan vara svåra att särskilja från den kroppsliga sjukdomens symtom [11]. Icke farmakologisk behandling i form av samtalsterapi förekom hos 72 patienter i den aktuella studien (39%). 90% av dessa hade remitterats till företrädesvis kurator via primärvården. Mer specifik psykoterapi i form av t.ex. KBT förekom ej. Nationella rapporter visar att den vanligaste tilläggsbehandlingen vid depressionsbehandling var stödsamtal hos 11-50%. Förekomsten av KBT är nationellt också mycket låg (från 0-8%) [6]. SBU har visat att tillägg av kognitiv beteendeterapi till antidepressiva läkemedel gav signifikant bättre effekt än bara läkemedel [12]. Här finns således en stor förbättringspotential vid behandling av depressioner. 11
16 SLUTSATS Studien visar att läkarens val av SSRI-preparat stämmer väl överens med de rekommendationer som finns i regionen och de vanligaste indikationerna var depression och ångest. Det fanns inte någon skillnad mellan patienternas kön vad gäller val av preparat vid behandling av depression. Behandlingstiden hos mer än hälften av alla patienter var tre år eller längre. Nästan 90% av patienterna i studien hade även en annan farmakologisk behandling för kroppslig sjukdom. 12
17 REFERENSLISTA 1. Mårtensson B, Andersson S. Läkemedelsboken 2007/2008, Apoteket AB 2007, Förstämningssyndrom, s Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar en systematisk litteraturöversikt. 2004, volym 2; nr 166: , 329, Persson T. Farmakologisk akut- och långtidsbehandling vid depression, Rättsmedicinalverket, Göteborg, Pfizer, augusti 1999, s Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar. Preliminär version. Socialstyrelsen Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre. Behandlingsrekommendationer. Information från Läkemedelsverket 5: Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa. Studier av praxis i primärvården. Socialstyrelsen, 2006, artikelnr Copeland JR, Beekman AW, Braam AW et al. Depression among older people in Europe: the EURODEP studies. World Psychiatry. 2004;3(1): von Heideken Wagert P, Gustavsson JM, Lundin-Olsson L et al. Health status in the oldest old. Age and sex differences in the Umea 85+ Study. Aging Clin Exp Res. 2006; 18(2): Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar en systematisk litteraturöversikt. 2004, volym 3; nr Hällström T, Damström Thakker K, Forsell I et al. The PART Study. A Population Based Study of Mental Health in the Stockholm County: Study Design. Phase 1 ( ). Centrum för folkhälsa. Stockholms Läns Landsting. Rapport 2003: Nuyen, J, Volkers, AC, Verhaak, PF et al. Accuracy of diagnosing depression in primary care: the impact of chronic somatic and psychiatric co-morbidity. Psychol Med. 2005; 35(8): Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av depressionssjukdomar en systematisk litteraturöversikt. 2004; nr 166:
18 BILAGA 1 PROTOKOLL ID PNR Ålder Kön man kvinna Civilstånd gift sambo ensamstående oklart änka/änkeman Indikationer Egentlig depression med melankoli Djupa eller långvariga egentliga depressioner utan melankoli Paniksyndrom med eller utan agorafobi Profylax mot återfall eller nya episoder med depression Tvångssyndrom Social fobi Generaliserade ångesttillstånd Posttraumatisk stressyndrom Ångest Missbruk Annat Framgår från journaltext Skattningsskala Använts Använts ej Typ av SSRI Citalopram Fluoxetin Fluvoxamin Paroxetin Sertralin Escitalopram Behandling initierad Primärvård Länssjukvård Privat vårdgivare Oklart Behandlingstid < 6 mån 6 mån - 1 år 1-3 år mer än 3 år oklart Annan farmakologisk behandling hjärta och kretslopp andningsorgan hormoner nervsystemet ingen annan farmakologisk behandling (bara SSRI) Annan behandling (icke farmakologisk) KBT Samtalsterapi Ingen icke farmakologisk behandling
19 FoU-centrum Primärvården Skaraborg, Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merEscitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett
Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre
Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,
Läs merDepression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson
Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs mernligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression.
Kunskapsakuten/ Var tjugonde svensk lider av depression just nu. E nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. science photo library
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merInstitutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merDepression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare
Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merRapport 2012:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg
Fö örskriivnin ng av v ben nsodiazep piner med d å ånges stdäm mpan nde profil p l på v vårdc centrralen n Tida an 20 009 En retrospe r ektiv jou urnalstu udie avs seende förskriivningsm mönste er och
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER ORION CORPORATION DATUM: 25.2.2016, VERSION 2 VI.2 Delområden
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie
ECT Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt väl etablerad behandlingsmetod vid flera av de allvarligaste sjukdomstillstånden inom psykiatrin. Den främsta indikationen för
Läs merKvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm
Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merDepression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merHur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie
Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merÅngest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom
Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merMedicinering av barn vid OCD
Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs mervid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Jämförelse av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotoninnoradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Ann-Sophie Jakobson Examensarbete
Läs merKBT- sömnbehandling på internet i NSÖ
- KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merDepression och ångestsyndrom
Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merAnvändbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merPsykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR
BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulrica Nordström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (4) HSN 2017-1199 Yttrande över motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP)
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merEXAMENSARBETE. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. Anna Nilsson Johanna Lindberg
EXAMENSARBETE 2005:58 HV Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel Anna Nilsson Johanna Lindberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merHUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merBehandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser
Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merNils Lindefors
Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i
Läs mer