Rapport 2012:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2012:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg"

Transkript

1 Fö örskriivnin ng av v ben nsodiazep piner med d å ånges stdäm mpan nde profil p l på v vårdc centrralen n Tida an En retrospe r ektiv jou urnalstu udie avs seende förskriivningsm mönste er och följsamh fö het till behandl b lingsrek kommen ndation ner FoU-ccentrum m Primä ärvård och o Tand dvård i Skarabo S org Författtare: Hanna Nordlande er, ST-läka are Vårdce entralen Tid dan

2 Rapport 2012:2 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare Paolina Weidinger doktorand, apotekare FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Ångest behandlas ofta i primärvården. Enligt nationella och regionala rekommendationer bör långvarig ångest behandlas med samtalsbehandling i form av kognitiv beteendeterapi och/eller antidepressiva läkemedel. Vid behov av läkemedelsbehandling vid kortvarig ångest rekommenderas bensodiazepiner under maximalt 3 4 veckor. Syftet med projektet var att på vårdcentralen Tidan kartlägga förskrivningen av bensodiazepiner med ångestdämpande profil och undersöka följsamheten till aktuella behandlingsrekommendationer under Studiepopulation och metod Undersökningen var en retrospektiv journalstudie. En manuell journalgenomgång gjordes på samtliga patienter som förskrivits bensodiazepiner med ångestdämpande profil (ATC-kod N05BA) på vårdcentralen Tidan under Patienter med ångest och/eller depression undersöktes som en grupp och förskrivningen jämfördes mot en sammantagen bedömning av då gällande behandlingsrekommendationer. Aggregerade data ur Apoteket AB:s förskrivningsdatabas för vårdcentralen Tidan jämfördes med nationella siffror från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Resultat Förskrivna preparat var oxazepam, diazepam och alprazolam. Totalt 103 (2,4 %) av patienter (71 % kvinnor, 29 % män) på vårdcentralen Tidan förskrevs dessa preparat under Diagnos som bedömdes ha föranlett förskrivning fanns registrerad i direkt anslutning till någon av förskrivningarna hos 40 % av patienterna, vid annat tillfälle hos 48 %, medan 12 % saknade registrerad diagnos som kunde bedömas föranleda förskrivning. Förskrivningsorsak var ångest- eller depressionsrelaterad hos 74 patienter (72 %). Av dessa behandlades 39 (53 %) med antidepressivt läkemedel och 17 (23 %) med samtalsterapi under Äldre fick i mindre utsträckning antidepressiv behandling och samtalsbehandling. Vid första förskrivningstillfället följde förskrivningen rekommenderad behandlingstid hos 70 % av patienterna. Rekommenderad behandlingstid överskreds oftare hos äldre. Förskrivning för dagligt bruk under hela året förekom till 15 % av patienterna. Förskriven mängd av aktuella preparat räknat på definierad dygnsdos (DDD)/1000invånare/dag var hos patienter listade på vårdcentralen Tidan generellt lägre jämfört med Västra Götalandsregionen och hela landet. Slutsats I huvudsak förskrevs undersökta preparat mot ångest. Rekommenderad behandlingstid överskreds vid ungefär var tredje förskrivning. Sett till hela året ordinerades var sjunde patient preparat för dagligt bruk. Under 2009 användes antidepressiv behandling endast till drygt hälften av patienterna och samtalsbehandling till knappt en fjärdedel av patienterna med ångest- eller depressionsdiagnos. Rekommenderad behandlingstid följdes i mindre utsträckning till äldre patienter, vilka även i mindre utsträckning ordinerades annan behandling såsom antidepressiv medicinering och samtalsbehandling. Trots långa behandlingstider var förskrivning av bensodiazepiner mängdmässigt låg i jämförelse med Västra Götalandsregionen och hela landet.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 BEROENDEPOTENTIAL OCH BIVERKNINGAR... 1 HISTORISK UTVECKLING AV BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER VID ÅNGEST... 2 BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER ÅR SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 3 DESIGN... 3 URVAL... 4 DATAINSAMLING... 4 STATISTISK ANALYS... 5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 5 RESULTAT... 5 DIAGNOS OCH BEHANDLING UNDER HELA ÅRET... 6 Sammantagen bedömning av huvuddiagnos som föranlett förskrivning... 6 Antidepressiv behandling och samtalsbehandling... 7 Behandlingstid... 8 DIAGNOS OCH BEHANDLING VID FÖRSTA FÖRSKRIVNINGSTILLFÄLLE... 9 Diagnos i samband med första förskrivningstillfälle Behandlingstid JÄMFÖRELSE AV FÖRSKRIVNINGSMÖNSTER BASERAT PÅ DDD DISKUSSION FÖRDELNING OCH FÖRSKRIVNINGSORSAK BEHANDLINGSTID ANNAN BEHANDLING AV ÅNGEST DIAGNOSREGISTRERING JÄMFÖRELSE MED ANDRA REGIONER METODDISKUSSION REFERENSLISTA BILAGA 1: PROTOKOLL

5 Bakgrund Sporadisk ångest är vanligt förekommande och innebär obehagliga och skrämmande symtom för individen. Ångestreaktioner är mycket vanliga, dels som en del av symtombilden vid de flesta psykiatriska sjukdomstillstånd och många kroppsliga sjukdomar, dels som enstaka fenomen. Vid flera och varaktiga symtom på ångest som leder till funktionsnedsättningar och inskränkningar i det dagliga livet benämns tillståndet ångestsyndrom. Svår ångest kan även uppkomma vid psykosociala påfrestningar och livshändelser, eller som ett resultat av kroppslig sjukdom. Huvuddelen av alla vuxna som söker vård för ångest får behandling inom primärvården. Ångestsjukdomar kan, om de diagnostiseras, oftast behandlas effektivt [1,2]. Vid lindrig tillfällig ångest rekommenderas i första hand egenvård [2]. Patienter med svår tillfällig ångest, eller försämring i känt ångestsyndrom kan behöva läkemedelsbehandling med kortverkande bensodiazepiner under en kort period [1,3]. Vid ångestsyndrom rekommenderas kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker (KBT), god evidens finns för dessa behandlingstekniker [1]. Vid farmakologisk behandling rekommenderas antidepressiva läkemedel av typen serotoninåterupptagshämmare (SSRI) [3,4]. Bensodiazepiner är lugnande, kramplösande, sömngivande och ångestdämpande läkemedel. De utövar sin lugnande effekt i centrala nervsystemet genom att bensodiazepinsubstansen binder till receptorn GABA-A (gammaaminosmörsyrareceptor typ A), vilket ger inflöde av kloridjoner i nervcellerna och minskning av den elektriska aktiviteten. Denna verkningsmekanism delas med bland annat alkohol och läkemedelsgruppen barbiturater som tidigare använts mot ångest [5]. I primärvården används bensodiazepinpreparaten huvudsakligen vid oro, ångestsjukdomar, sömnstörning och vid depression med påtagligt ångestinslag. Preparaten har god effekt, men ger betydande problem i form av biverkningar och risk för beroende [2,6]. Beroendepotential och biverkningar Bensodiazepinerna utvecklades på 60-talet och kom att ersätta de toxiska och starkt beroendeframkallande barbituraterna. Med god effekt, låg toxicitet och oklar beroendepotential slog de igenom och övertog snabbt marknaden för ångestbehandling. Redan 1961 visades att preparaten gav abstinenssymtom vid abrupt avbrytande av behandling med höga doser [7], men i förhållande till den stora förskrivningen tycktes antalet rapporter om beroende och missbruk litet. Under 80-talet kom rapporter som påvisade abstinenssymtom även vid utsättande av terapeutiska doser, vilket indikerar en beroendeutveckling [8,9]. Behandlingens längd och given dos påverkar risken för uppkomst av beroende [9,10,11] och risken tros vara stor så snart behandlingen är annat än tillfällig [12]. Ett fåtal patienter utvecklar ett missbruksbeteende och detta ses särskilt hos patienter som tidigare missbrukat alkohol eller andra droger [13]. Dokumentationen kring beroende och missbruk av bensodiazepiner är dock bristfällig. Ingen systematisk kunskapsöversikt har gjorts av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), och inga nationella riktlinjer ifrån Socialstyrelsen avseende förskrivning av narkotikaklassade läkemedel finns. 1

6 De flesta biverkningar som förekommer är relaterade till bensodiazepinernas sederande effekt med trötthet och försämrad reaktions- och koordinationsförmåga. Patienter rapporterar även koncentrationssvårigheter, ackommodationssvårigheter, känsla av att tänka långsamt, ataxi (oförmåga att koordinera muskelrörelser) och balanssvårigheter. Huvudvärk och yrsel förekommer, liksom aggressivitet, minnesstörningar och mardrömmar. Biverkningarna är ofta mer uttalade hos äldre [4,14,15]. Historisk utveckling av behandlingsrekommendationer vid ångest I Socialstyrelsens rekommendationer från 1987 var bensodiazepiner farmakologiskt förstahandsval vid behandling av generaliserat ångestsyndrom samt de flesta övriga ångesttillstånd. Ett undantag var paniksyndrom där man rekommenderade antidepressiv medicinering [16]. I Läkemedelsverkets nya rekommendationer 1995 var en av de viktigaste nyheterna att serotoninergt aktiva preparat alltmer kommit att ersätta de GABAerga medlen (bensodiazepinerna) vid behandling av kroniska ångesttillstånd [17, s 9]. År 2006 rekommenderade Läkemedelsverket att bensodiazepiner bör undvikas vid behandling av ångest [4]. I de nationella riktlinjerna från 2010 har bensodiazepinbehandling prioritet 10 (den lägsta rekommendationen) vid paniksyndrom och social fobi. Man poängterar att åtgärden inte skall användas ensamt och behandlingen enbart pågå under en mycket begränsad tid. Vid generaliserat ångestsyndrom är bensodiazepinbehandling enligt samma riktlinjer icke-göra (ej rekommenderat) [2]. Man kan således se en utveckling mot en mer och mer restriktiv syn på användandet av bensodiazepiner. Behandlingsrekommendationer år 2009 Generellt rekommenderades kortvarig tillfällig behandling i de fall av ångest där bensodiazepiner bedömdes nödvändiga. I den regionala REK-listan för Västra Götaland [3] rekommenderade man begränsning av behandlingstiden till tre veckor vid ångest. I samband med depression med framträdande ångest rekommenderade SBU bensodiazepiner tillsammans med antidepressiva medel i maximalt fyra veckor [18]. Vid lätt till måttlig depression, paniksyndrom, social fobi, generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom rekommenderades psykologisk behandling (samtalsbehandling), ensamt eller i tillägg till farmakologisk behandling med antidepressiva preparat [6,18]. I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen från april 2009 menade man att KBT ger lika bra resultat som läkemedel både när det gäller individens symtom och möjligheterna att fungera på samma sätt som innan personen blev sjuk. Till skillnad mot läkemedelsbehandling ger KBT-behandling inte heller några biverkningar [19]. Vid farmakologisk behandling av ångestsyndrom rekommenderades antidepressiva medel med serotonerg effekt, i första hand serotoninåterupptagshämmare (SSRI), i andra hand serotonin och 2

7 noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) eller tricykliska antidepressiva (TCA) [3,4,6,20]. Primärvården i Västra Götaland toppar förskrivningsstatistiken över lugnande läkemedel och sömnmedel i landet [21]. Långvarig förskrivning av bensodiazepiner kan vara en del i detta. På vårdcentralen Tidan förekommer långa och upprepade förskrivningsperioder av bensodiazepiner vid ångest och oro, ibland utan parallell behandling med antidepressiva medel. Vårdcentralens psykosociala resurser är knappa och tillgången till kognitiv beteendeterapi är låg. Att uppmärksamma aktuella rekommendationer avseende bensodiazepinbehandling vid ångest och att studera hur dessa följs på vårdcentralen Tidan kan vara ett steg på vägen för att förbättra behandlingen av patienter både med tillfällig ångest och kroniska ångestsyndrom. Syfte Att kartlägga förskrivningen av recept på bensodiazepiner med ångestdämpande profil (ATC-kod N05BA) vid vårdcentralen Tidan under 2009, samt att jämföra förskrivningen med aktuella behandlingsrekommendationer vid ångest. Frågeställningar Hur såg förskrivningen av aktuella preparat på vårdcentralen Tidan under 2009 ut med avseende på antal patienter, ålder, kön och diagnos? Användes behandling med aktuella preparat ensamt eller som tillägg till annan farmakologisk ångestbehandling? Användes behandling med aktuella preparat ensamt eller som tillägg till samtalsbehandling? För hur lång tid ordinerades preparaten och följde förskrivningen de rekommendationer som finns avseende behandlingstidens längd vid oro, ångest och depression? Hur stor var förskrivningen vid vårdcentralen Tidan jämfört Västra Götalandsregionen respektive hela landet? Metod Design Studien innebar en retrospektiv journalgenomgång på vårdcentralen Tidan. Därutöver jämfördes data ur Apoteket AB:s förskrivningsdatabas för vårdcentralen Tidan med nationella siffror från Socialstyrelsens läkemedelsregister. 3

8 Urval Skaraborg Primary Care Database (SPCD) är en samlad databas för samtliga offentligt drivna vårdcentraler i Skaraborg. De patientbesök som registreras i journalsystemet Profdoc Journal III (CompuGroup Medical Sweden AB) samlas i denna databas, vilken omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnos, laboratorieanalyser och journaltext. Via SPCD identifierades samtliga patienter som förskrivits bensodiazepinpreparat som lugnande medel (ATC-kod: N05BA) på recept från vårdcentralen Tidan under år Avlidna och utflyttade patienter exkluderades. En kuratorstjänst delades mellan vårdcentralen Tidan och vårdcentralen Södra Ryd, varför samtalsbehandling kunde vara journalförd i endera journalsystem. Min extraktor-funktionen användes för att identifiera de patienter vars samtalskontakt registrerats i Södra Ryds journal. Datainsamling En manuell journalgenomgång genomfördes med hjälp av protokoll (Bilaga 1). Diagnosregistrering via ICD-kod [22] kontrollerades och journaltext före och under 2009 lästes för att bedöma huvuddiagnos bakom bensodiazepinförskrivningen. I de fall där förskrivningsorsak hämtades från journaltext valdes relevant ICD-kod av forskaren (HN). Separat gjordes en genomgång av diagnosregistrering i samband med första förskrivning under 2009 på varje patient. I de fall där både ICD-kod och förskrivningsorsak i journaltext saknades inhämtades information från recepttext. Behandlingstid beräknades utifrån ordination på varje receptet. Förskrivet antal tabletter delades i det ordinerade maxantalet tabletter per dag vilket gav en behandlingstid i dagar per förskrivning. Hos varje individ summerades även behandlingstiden vid samtliga förskrivningar under hela Vid de tillfällen preparatet var ordinerat 1 tablett vid behov utan angivelse av maxantal tabletter per dag uppskattades behandlingstiden utifrån rekommenderad maximal dos för aktuellt preparat med hänsyn till patientens ålder enligt Fass (Farmaceutiska specialiteter i Sverige). Doseringsrekommendationen skiljer sig åt för aktuella preparat om patienten är äldre ( 65 år) eller yngre (<65 år). I denna studie har denna åldersgräns använts för definition av yngre och äldre patienter. En separat journalgenomgång utfördes på de patienter som fanns i Södra Ryds journal och kompletterande information avseende samtalskontakt lades till i protokollet. Via Apoteket AB hämtades läkemedelsstatistik avseende uthämtad definierad dygnsdos (DDD), det vill säga den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation [23] av aktuella preparat förskrivna vid vårdcentralen Tidan. Med hjälp av dessa aggregerade data och uppgift om antal listade patienter 1 januari 2009 beräknades DDD/1000 invånare/dag. Denna siffra jämfördes sedan med data från Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel avseende Västra Götalandsregionen, och hela landet [24]. 4

9 Dataanalys Samtliga aktuella preparat har behandlats som en grupp trots att specifika indikationer skiljer något i Fass. Alla preparat har indikation behandling av ångestsymtom. Utöver detta har oxazepam och diazepam indikationerna sömnstörning och behandling av akuta tillstånd i samband med alkoholberoende. Diazepam ensamt har indikationen behandling av cerebrala och perifera muskelspasmer [15]. På grund av litet patientmaterial analyserades ångest- och depressionsdiagnoser tillsammans som en grupp (rekommenderad maximal behandlingstid tre respektive fyra veckor). Gränsen avseende uppfyllande av rekommenderad behandlingstid sattes till 33 dagar, detta med hänsyn till vanligt använda förpackningsstorlekar och ordinationer såsom 100 tabletter 1x3. Följsamhet till rekommenderad behandlingstid analyserades enbart vid första förskrivningstillfälle, då behandlingsrekommendationerna inte berör maximal rekommenderad årsförbrukning. Statistisk analys Insamlade journaldata registrerades manuellt i statistikprogrammet Epi Info (Epi Info 6.04d, Centers for Disease Control and Prevention. Atlanta, Georgia USA, Analyserna gjordes i statistikpaketet SPSS (IBM Corp, version 19,0 för PC). Resultaten redovisades med hjälp av deskriptiv statistik. Skillnader i frekvenser undersöktes med Chi2-test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Etiska överväganden Studien bedömdes vara en del av ordinarie verksamhetsuppföljning och etisk prövning har inte gjorts. Vårdcentralen Tidan är en liten enhet och berörda läkare kan känna sig kritiserade i sin yrkesutövning och patienterna observerade. För att minimera den risken skedde alla analyser på avidentifierat material och alla resultat visades på gruppnivå. För att minska möjligheten att identifiera enskilda förskrivare gjordes ingen uppdelning på kön eller utbildningsnivå hos läkaren. Resultat Antal listade patienter 1 januari 2009 var Under år 2009 förskrevs bensodiazepiner som lugnande medel till 103 patienter (30 män och 73 kvinnor), vilket motsvarar 2,4 % av patienterna. Fler kvinnor än män förskrevs aktuella preparat (p<0,001). Totalt gjordes 231 förskrivningar. Förskrivna generika var oxazepam, diazepam och alprazolam. 5

10 Antal Man Kvinna år år år år år år år år år Åldersgrupper Figur 1. Ålder- och könsfördelning för patienter förskrivna preparat inom ATC-kod N05BA vid vårdcentralen Tidan år 2009 De flesta patienterna fanns i åldrarna år (Figur 1). Medelåldern var 60 (+-16) år. Diagnos och behandling under hela året Sammantagen bedömning av huvuddiagnos som föranlett förskrivning Diagnos bedömd som huvuddiagnos för förskrivning återfanns via kod eller via journaltext i direkt anslutning till någon eller några av förskrivningarna hos 41 patienter (40 %). Diagnoskod eller journaltext vid annat tillfälle som bedömdes vara kopplad till en eller flera förskrivningar fanns hos ytterligare 50 patienter (48 %). Sammanlagt fanns diagnos som bedömdes vara kopplad till förskrivningen hos 91 patienter (88 %). Hos 12 patienter saknades helt uppgift om diagnos som kunde bedömas föranleda förskrivning. En sammantagen bedömning av huvuddiagnos som föranlett förskrivningar av bensodiazepiner med ångestdämpande profil visas i Tabell 1. 6

11 Tabell 1. Huvuddiagnos som föranlett förskrivning av bensodiazepiner med ångestdämpande profil ICD-kod Diagnos Antal (%) Gruppering F419P Ångesttillstånd 43 (42) Depression och ångest F32 Depression 11 (11) Depression och ångest F410 Panikångest 10 (10) Depression och ångest F411 Generaliserat ångestsyndrom 7 (7) Depression och ångest F39P Depressiv neuros 2 (2) Depression och ångest F33 Recidiverande depression 1 (1) Depression och ångest R252 Vadkramp 3 (3) Värk M544 Lumbago-ischias 1 (1) Värk M539P Ryggsjukdom 1 (1) Värk G43 Migrän 1 (1) Värk F439P Krisreaktion 3 (3) Annat F51 Sömnstörning 2 (2) Annat F22 Paranoid psykos 1 (1) Annat F03P Demens 1 (1) Annat C50 Bröstcancer 1 (1) Annat F109P Alkoholproblem 1 (1) Annat G20 Parkinsons sjukdom 1 (1) Annat F438A Utmattningssyndrom 1 (1) Annat (12) Saknas Totalt 103 Vid gruppering av patienternas diagnoser enligt indikationsområde så var 74 av 103 (72 %) ångest- eller depressionsdiagnoser, värkdiagnoser återfanns hos 6 patienter (6 %) och 11 patienter (11 %) var förskrivna bensodiazepiner på grund av andra diagnoser. När de patienter där diagnos saknades exkluderats var 74 av 91 diagnoser (81 %) ångest- eller depressionsdiagnos (Tabell 1). Antidepressiv behandling och samtalsbehandling Antalet patienter med ångest- eller depressionsdiagnos var 74 stycken, vid dessa diagnoser bedömdes annan farmakologisk behandling och/eller samtalsbehandling relevant att bedöma. Under 2009 behandlades 39 av dessa 74 patienter (53 %) med antidepressiv farmakologisk behandling, varav 26 patienter (67 %) hade förskrivits enbart SSRI, 6 patienter (15 %) enbart SNRI och 3 patienter (8 %) enbart TCA. Hos 4 patienter (10 %) fanns förskrivning av kombinationer av preparaten. 7

12 Samtalsbehandling under 2009 förekom hos 17 av de 74 patienterna (23 %) med ångest- eller depressionsdiagnos, varav 4 patienter behandlades med kognitiv beteendeterapi i enlighet med rekommendation. Samtalsbehandling registrerad i journalen gavs i majoriteten av fallen av kurator utan KBT-utbildning (n=11). Resterande hade fått KBT-behandling hos psykiatrisjuksköterska via vårdcentralen (n=2), remittering till öppenvårdspsykiatrin för KBT-behandling (n=2), samt stödsamtal hos distriktssköterska (n=2). Antidepressiv behandling samt samtalsterapi gavs i mindre utsträckning till äldre patienter (p=0,042 respektive 0,021). Behandlingstid Sammanlagd beräknad behandlingstid per patient för samtliga preparat förskrivna under 2009 varierade mellan 1 och 800 dagar. Fördelning av behandlingstid per patient presenteras grupperad i Figur Antal dagar (<1 mån) dagar (2 3 mån) dagar (4 6 mån) dagar (7 9 mån) dagar (10 12 mån) >365 dagar (>1 år) Antal dagar Figur 2. Fördelning av behandlingstid per patient för samtliga förskrivningar Totalt 42 patienter (41 %) behandlades i 1 30 dagar. Totalt 23 patienter (22 %) ordinerades en behandlingstid överstigande 6 månader och 15 patienter (15 %) ordinerades en behandlingstid som överskred ett års förbrukning. Hos patienter med ångest- eller depressionsdiagnos hade 34 av 74 patienter (46 %) en behandlingstid på under 33 dagar. Resterande 40 patienter (54 %) hade en ordinerad behandlingstid överstigande 33 dagar under

13 Diagnos och behandling vid första förskrivningstillfälle Diagnos i samband med första förskrivningstillfälle 2009 Registrerad diagnoskod som bedömdes vara relevant för förskrivningen återfanns hos 36 av 103 patienter (35 %). Hos 10 patienter (10 %) hämtades diagnosen från journaltext i samband med förskrivningen. Hos 50 patienter (49 %) saknades både relevant kod samt journaltext och förskrivningsorsak redovisades från recepttext. Hos 7 patienter (7 %) fanns ingen information om förskrivningens orsak att utläsa. Diagnos i samband med första förskrivning av bensodiazepiner med ångestdämpande profil under 2009 presenteras i Tabell 2. Tabell 2. Registrerade ICD-koder vid första förskrivningstillfälle ICD-kod Diagnos Antal (%) F419P Ångesttillstånd 13 (13) F32 Depression 8 (8) F410 Panikångest 4 (4) M549P Ryggvärk 3 (3) M542 Halsryggsmärta 2 (2) F411 Generaliserat ångestsyndrom 2 (2) F109P Alkoholproblem 2 (2) F31 Bipolär sjukdom 1 (1) G20 Parkinsons sjukdom 1 (1) M45 Bechterews sjukdom 1 (1) M50 Diskbråck 1 (1) R42 Yrsel 1 (1) R110P Illamående 1 (1) F438A Utmattningssyndrom 1 (1) F51 Sömnstörning 1 (1) M659P Synovit 1 (1) M706 Trochanterit 1 (1) R252 Vadkramp 2 (2) Recepttext Oro - 37 (36) Lugnande - 5 ( 5) Ångest - 4 (4) Migrän - 1 (1) Muskelavslappnande tn - 1 (1) Vadkramp - 1 (1) Sömnbesvär - 1 (1) Saknas 7 Totalt 103 9

14 Behandlingstid Behandlingstid vid första förskrivningstillfälle 2009 varierade mellan 1 och 500 dagar. Totalt 5 av förskrivningarna (5 %) hade en behandlingstid på över 365 dagar. Hos 34 patienter (33 %) saknades en ordination som gjorde att beräkning av behandlingstid var möjlig och denna uppskattades därför utifrån rekommenderad dos i Fass. Vid en selektering av patienter med ångest- och depressionsdiagnos (ångesttillstånd, depression, panikångest, generaliserat ångestsyndrom, oro, lugnande, ångest, n=73) var behandlingstiden 33 dagar hos 51 av patienterna (70 %). Hos 22 patienter (30 %) var behandlingstiden mer än 33 dagar vid första förskrivning. Hos 6 av dessa 22 patienter (27 %) användes annan farmakologisk behandling och hos 3 av dessa 22 patienter (14 %) användes samtalsbehandling. Det var en statistiskt signifikant skillnad avseende behandlingstid vid första förskrivningstillfället, där fler äldre jämfört med yngre (p= 0,04) ordinerats behandlingstider överstigande behandlingsrekommendationen (Figur 3) (78%) rekommenderad behandlingstid över rekommenderad behandlingstid 25 Antal individer (22%) 15 (56%) 12 (44%) år 65+ Åldersgrupper Figur 3. Fördelning av behandlingstid hos yngre respektive äldre Jämförelse av förskrivningsmönster baserat på DDD En jämförelse av förskrivning på aktuella preparat (recept och ApoDos) i DDD per 1000 invånare och dag baserat på uthämtade läkemedel presenteras i Figur 4. 10

15 8,00 7,00 6,00 6,75 diazepam oxazepam alprazolam DDD/1000inv/dag 5,00 4,00 3,00 4,60 3,23 3,75 4,39 4,5 3,82 3,47 2,00 1,00 0,77 Tidan VG region riket Figur 4. Antal DDD/1000 invånare/dag (förskrivna recept och ApoDos) för Västra Götalandsregionen, hela landet och vårdcentralen Tidan år 2009 Totalt var förskrivningen vid vårdcentralen Tidan lägre jämfört med Västra Götalandsregionen och hela landet. Vid analys av preparaten var och en för sig var förskrivningen av diazepam något högre jämfört med hela landet men lägre än i Västra Götalandsregionen. Förskrivningen av oxazepam och alprazolam var lägre jämfört med hela landet och Västra Götalandsregionen. Diskussion Denna studie visade att aktuella preparat förskrevs i liten utsträckning och i huvudsak användes vid indikation ångest eller depression, men att behandlingstiderna var långa och vid en tredjedel av förskrivningarna överskreds rekommenderad behandlingstid. Äldre förskrevs oftare behandlingstider över vad som rekommenderas och det är särskilt olämpligt med tanke på deras ökade känslighet för biverkningar. I relativt liten utsträckning användes annan behandling såsom samtalsbehandling och antidepressiv medicinering. Fördelning och förskrivningsorsak Recept på bensodiazepiner som lugnande medel förskrevs till 2,4 % av alla listade patienter på vårdcentralen Tidan. Förskrivning var vanligare till kvinnor än till män (71 % respektive 29 % p 0,001). Att kvinnor i högre grad än män förskrivs bensodiazepiner har även setts i andra svenska undersökningar [10,25]. Detta skulle kunna ha sin förklaring i att ångest- och depressionsdiagnoser har visats vara vanligare bland kvinnor än bland män [26]. 11

16 Oavsett hur diagnos eller förskrivningsorsak fastställts (kod/text/recepttext) var psykiatrisk orsak vanligast (72 %). Hos patienter med annan än psykiatrisk diagnos kunde den bakomliggande orsaken i de allra flesta fall ändå tolkas vara ångest eller oro i samband med registrerad diagnos. Endast i enstaka fall förskrevs aktuella preparat vid muskelkramper vilket är en godkänd indikation för enbart diazepam, där specifika behandlingsrekommendationer saknas. Rimligtvis borde dock den beroendeframkallande potentialen hos preparatet begränsa långtidsanvändning även vid denna indikation. Behandlingstid Vid första förskrivningstillfället följdes inte rekommendationen avseende maximal behandlingstid ( 33 dagar) till en tredjedel av patienterna. Sett till hela årets förskrivning var 46 % av patienterna ordinerade en adekvat behandlingstid ( 33 dagar). Resterande andel var svårbedömd med tanke på att behandlingsrekommendationer inte avser antal tillfälliga behandlingsepisoder under ett år. Man kunde dock se ordinationer för mer än 6 månaders bruk hos 22 % av patienterna och för mer än ett års bruk hos 15 % av patienterna och detta indikerar att man i dessa fall sannolikt inte följer rekommendationen. En anledning till långa behandlingstider kan vara att förskrivande läkare medvetet valt att inte följa rekommenderad behandlingstid. Dokumentation avseende en sådan bedömning har inte återfunnits vid journalgenomgång. En annan anledning kan vara slentrianmässig iterering av tidigare förskrivning. I enstaka fall kan toleransutveckling och missbruk ha utvecklats. Då det finns studier som tyder på att risken för beroendeutveckling ökar vid långa behandlingstider är detta olämpligt [8,9,10,11]. Statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan åldersgrupperna där äldre oftare hade en behandlingstid över vad som rekommenderas. Detta är särskilt olämpligt med tanke på äldre patienters ökade känslighet för biverkningar [4,13,27]. I Sverige finns från politiskt håll en tydlig oro avseende överförskrivning av narkotiska preparat. I rapporten Överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel analys och åtgärder 2005 [25] konstaterades att konsumtionen av narkotiska läkemedel i Sverige var för hög, speciellt gällande bensodiazepiner. Arbetsgruppens förslag på förklaringar till de höga förskrivningstalen var patienternas uttalade önskan att erhålla sådana läkemedel men också möjligen en bristande diagnostik eller alternativt en attityd till förskrivning som inte synes helt adekvat. Ett synsätt kan möjligen ha utvecklats inom läkarkåren att dessa läkemedel är ofarliga och att potentialen för beroende är tämligen ringa [28, s 22]. Tidigare studier från Danmark har visat att allmänläkare inte följer generella behandlingsrekommendationer för bensodiazepinbehandling [28]. Annan behandling av ångest Att endast drygt hälften (53 %) av bensodiazepinbehandlade patienter med ångesteller depressionsdiagnos behandlades med antidepressiva läkemedel under 2009 är en liten andel, men är i linje med vårdcentralen Tidans generellt låga förskrivning av antidepressiva preparat (Apotekets statistik, data visas ej). Där annan farmakologisk behandling fanns följdes rekommendationer fullt ut 12

17 avseende preparatval. Förskrivningen bestod endast av antidepressiva preparat vilka var rekommenderade första- och andrahandsmedel. Liknande resultat sågs i den auditundersökning som Socialstyrelsen redovisade i sin rapport Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa [29]. Samtalsterapi gavs till knappt en fjärdedel av bensodiazepinbehandlade patienter (23 %) med ångest- eller depressionsdiagnos. Av dessa fick fyra patienter tillgång till den rekommenderade metoden kognitiv beteendeterapi [6,18]. Omfattningen av samtalsbehandling i primärvården vid psykisk ohälsa undersöktes av Socialstyrelsen 2005 och man visade att tillgången till samtalsbehandling för patienter med psykiska besvär i stora delar av landet är otillräcklig. Den låga tillgången till samtalsbehandling behandling beror sannolikt både på resurs- och kompetensbrist i primärvården [29]. Äldre saknade i större utsträckning annan farmakologisk behandling och hade i mindre utsträckning tillgång till samtalsbehandling. Att samtalsbehandling i huvudsak gavs till yngre patienter var väntat och har även setts i Socialstyrelsens undersökning från 2005 [29]. En korrekt bedömning avseende om patienten borde ha behandlats med antidepressiva läkemedel eller samtalsbehandling är svår att göra i efterhand på grund av bristande dokumentation. Vid ångesttillstånd av sådan dignitet som kräver läkemedelsförskrivning av bensodiazepiner längre tid än vad behandlingsrekommendationer föreslår [2,4,6,18], bör det dock vara rimligt att välja annan behandling för att minska risken för beroende. Av patienter med ångest- eller depressionsdiagnos och med behandlingstid över vad som rekommenderas behandlades endast 6 av 22 (27 %) med annan farmakologisk behandling och 3 av 22 med samtalsbehandling (14 %). Materialet är litet men indikerar ändå en underbehandling med antidepressiva mediciner, en underbehandling med samtalsterapi och en överbehandling med bensodiazepiner. Diagnosregistrering Vid en granskning av hela journalen kunde registrerad diagnoskod eller diagnos i journaltext i samband med förskrivningstillfälle endast återfinnas hos mindre än hälften av patienterna (40 %). Att stora brister finns avseende diagnostisering och dokumentering av psykiatriska tillstånd i primärvården ses både i Socialstyrelsens undersökning Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa [29] och i WHO:s rapport Use of mental health services for anxiety, mood, and substance disorders [30]. I Socialstyrelsens rapport Överförskrivning av narkotiska läkemedel från 2011 [31] beskrivs en oro över att diagnos/indikation för förskrivning av narkotiska läkemedel saknas och att detta utgör en stor patientsäkerhetsrisk och inte följer gällande regelverk. Att diagnosregistreringen vid kroniska sjukdomar ökat efter införandet av VG Primärvård (Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell) 1 oktober 2009 har visats av P Hjerpe [32] och det är möjligt att även diagnosregistreringen vid ångesttillstånd har förbättrats på vårdcentralen Tidan med tanke på det ekonomiska incitament som nu finns. Huruvida det påverkat resultatet av denna studie är inte undersökt, men då huvuddelen av studien genomfördes på journalmaterial från tiden före införandet, torde detta ha mindre påverkan på denna studies resultat. 13

18 Jämförelse med andra regioner Vid beräkning av DDD/1000inv/dygn ligger vårdcentralen Tidan lägre än både Västra Götalandsregionen och hela landet bortsett från förskrivning av diazepam där man ligger strax över riket. Vid journalgenomgången noterades att relativt få patienter förskrivits aktuella preparat, i företrädesvis låga doser. Även den tredjedel som fått längre förskrivningar, hade företrädesvis låga doser. Detta sammantaget skulle kunna överensstämma med en totalt sett lägre mängd läkemedel förskrivna vid beräkning på DDD/1000inv/dygn. Generellt tros variation i förskrivning av bensodiazepiner i högre utsträckning bero på vana och attityd hos aktuell förskrivare än ålder, kön eller socioekonomisk skillnad hos patienten [10,25,33,34]. Metoddiskussion En journalstudie med denna storlek på patientmaterial gav möjligheten till manuell extraktion av journaldata vilket är en styrka. Tyvärr var dokumentationen av det tillstånd som föranlett förskrivning ofta bristfällig i journalen och förskrivningsorsak kan i vissa fall ha feltolkats. Recepten itererades ofta i samband med planerade årskontroller av kronisk sjukdom eller akuta besök av annan orsak och ofta fanns endast huvuddiagnos för besöket registrerad. Dokumentation avseende huruvida andra behandlingsmetoder tidigare än 2009 prövats och funnits overksamma eller olämpliga var mycket bristfällig och kunde endast utläsas i något enstaka fall. Detta har därför inte registrerats vid journalgenomgång. Behandlingstiden beräknades i samtliga fall utifrån ordination och förskrivning. I en tredjedel av första förskrivningarna saknades korrekt ordinationsform och en uppskattning gjordes med hjälp av rekommenderad dos i Fass. Detta är en brist i studien, men beror på dålig dokumentation. Resultatet kan ha påverkats av denna åtgärd, vilken kan ha gett kortare observerade behandlingstider. Information om behandling och läkemedelsförskrivning hos andra vårdgivare fanns inte tillgänglig i journalen, vilket är en brist i studien. Inte heller har patienter som har ApoDos kunnat inkluderas i studien då dessa patienters förskrivningar ordineras via E-dos och inte registreras i datajournalen Profdoc Journal III. Uppgift avseende hur många individer som förskrivits aktuella preparat via ApoDos på vårdcentralen Tidan har inte kunnat inhämtas och resultatet kunde därför inte jämföras med offentlig statistik på regionnivå. För att jämföra förskrivningsmängd användes istället daglig definierad dygnsdos (DDD). Jämförelsen mellan vårdcentralen Tidan och andra regioner skulle kunna innehålla potentiella felkällor då viss beräkning av DDD/1000inv/dag på vårdcentralen Tidan har gjorts av forskaren och kommer inte helt och hållet via Apotekets statistik. En brist i Apotekets statistik är att förskrivningen registrerad vid vårdcentralen Tidan kan innehålla förskrivningar till patienter i Västra Götalandsregionen listade på annan vårdcentral och patienter listade på vårdcentralen Tidan kan ha fått aktuella preparat förskrivna från annan förskrivare. Den ger dock tillräckliga uppgifter för en grov jämförelse med andra regioner. 14

19 Slutsats I huvudsak förskrevs undersökta preparat mot ångest. Rekommenderad behandlingstid överskreds vid ungefär var tredje förskrivning. På hela året ordinerades var sjunde patient preparat för dagligt bruk. Antidepressiv behandling användes endast till drygt hälften av patienterna och samtalsbehandling till knappt en fjärdedel av patienterna med ångest- eller depressionsdiagnos under Rekommenderad behandlingstid följdes i mindre utsträckning till äldre patienter, vilka även i mindre utsträckning ordinerades annan behandling såsom antidepressiv medicinering och samtalsbehandling. Trots långa behandlingstider var förskrivning av bensodiazepiner mängdmässigt låg i jämförelse med Västra Götalandsregionen och hela landet. Tillämpning av resultat Översyn av behandlingstider vid förskrivning av bensodiazepiner, särskilt till äldre föreslås. Antidepressiva läkemedel och KBT är behandlingsalternativ som bör kunna användas i högre utsträckning, särskilt hos äldre patienter. Utbildning av primärvårdsläkare i diagnostisering och behandling av vanliga ångestsyndrom skulle sannolikt kunna påverka förskrivningsmönstret i riktning mot behandlingsrekommendationerna. 15

20 Referenslista 1. Regionalt vårdprogram Ångestsyndrom Stockholms läns landsting, ISBN Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, ISBN: Artikelnr: REK-listan Rekommenderade läkemedel, terapiråd och upphandlade läkemedel i Västra Götalandsregionen. 4. Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation Farmakoterapi vid ångest. Information från Läkemedelsverket Årgång 17, nummer p Schwarz TL, Nihalani N, Simioenescu M, et al. History Repeats Itself: Pharmacodynamic Trends in the Treatment of Anxiety Disorders. Current Pharmaceutical Design 2005;11: SBU. Behandling av ångestsyndrom, volym 1 och 2. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 171/1. ISBN SBU-rapport nr 171/2. ISBN Hollister LE, Motzenbecker FP, Degan Roger O. Withdrawal reactions from chlordiazepoxide. Psychopharmacologia 1961;2: M Lader. History of benzodiazepine dependence. J Subst Abuse Treat.1991;8: Noyes R, Garvey MJ, Brian L, et al. Benzodiazepine withdrawal: a review of the evidence. J Clin Psychiatry : Regionalt vårdprogram läkemedelsberoende. Lugnande mediciner, sömnmedel och smärtstillande läkemedel. Stockhoms läns landsting Mackinnon GL, Parker WA. Benzodiazepine Withdrawal Syndrome: A Literature Review and Evaluation Am J Drug Alcohol Abuse 1982;9: Melander A, Johansen F, Lindahl S-O, et.al. Bensodiazepiner och deras analoger. Användning Beroende Styrfaktorer. NEPI-rapport i samverkan med Centrala Läkemedelskommittén i Jönköpings län och Läkemedelsrådet i Skåne. 2002; ISBN El-Guebaly N, Sareen J, Stein M B. Are There Guidelines for the Responsible Prescription of Benzodiazepines? Can J Psychiatry. 2010;55: Shader RI, Greenblatt DJ. Use of benzodiazepines in anxiety disorders. N Engl J Med 1993;328:

21 15. Fass. [åtkomst ]. 16. Socialstyrelsen. Information från Socialstyrelsens läkemedelsavdelning 1987: Läkemedelsverket. Farmakoterapi vid ångest. Information från läkemedelsverket. 1995;1: SBU. Behandling av depressionssjukdomar, volym 1, 2 och 3. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 166/1 ISBN Nr 166/2 ISBN Nr 166/3. ISBN Pressmeddelande Socialstyrelsen pressionochangestborbehandlasmedkbt [Åtkomst ]. 20. Apoteket AB. Läkemedelsboken p Socialstyrelsens läkemedelsregister. URL: [Åtkomst ] 22. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Primärvård. Socialstyrelsen Version KSH97-P WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology. [Åtkomst ]. 24 Socialstyrelsens statistikdatabas [Åtkomst ]. 25. Rapport av arbetsgrupp på uppdrag av Mobilisering mot narkotika. Publicerad hos Folkhälsoinstitutet. Rapporten överlämnades till regeringen den 16 juni Mobilisering mot narkotika, Överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel analys och åtgärder, [Åtkomst ]. 26. Statens folkhälsoinstitut. Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression? Östersund Rapport 2009:08. ISBN: SBU. Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 193. ISBN Troest A. Ordination af benzodiazepinpræparater i Nykøbing Falster Kommune En receptundersøgelse med henblik på ordinationsvaner i almen praksis. Ugeskr Læger. 1993;155:

22 29. Socialstyrelsen. Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa. Studier av praxis i primärvården. Stockholm: Socialstyrelsen, ISBN Artikelnr Wang, P.S., et al., Use of mental health services for anxiety, mood, and substance disorders in 17 countries in the WHO world mental health surveys. Lancet 2007; 370: Socialstyrelsen. Överförskrivning av narkotiska läkemedel. Artikelnr Publicerad på juni 2011 [Åtkomst ]. 32. Hjerpe P, Bengtsson-Boström K, Lindblad U et al. Increased registration of hypertension and cancer diagnoses after the introduction of a new reimbursement system: a study in the Skaraborg Primary Care Database, Sweden. Submitted article. 33. Bjerrum L, Brehm Christensen, Hostrup Larsen P. Varierende benzodiazepinordinationer i almen praksis. Scand J Prim Health Care. 1997;15: Meland E. Benzodiazepiner holdninger og forskrivningspraksis blant allmennpraktikere og psykiatere. Tidsskr Nor Laegeforen. 1991;111:

23 BILAGA 1 Protokoll ID: Personnr: Ålder: Kön: Man Kvinna Exkluderad pga: Avliden 2009 Avflyttad 2009 Inga recept Ej relevant/exkluderas ej Diagnos som bedömts föranleda förskrivning av aktuella preparat, generell bedömning. ICD-kod: Diagnoskod i samband med förskrivning Diagnos ur text i samband med förskrivning Diagnoskod ej i samband med förskrivning Diagnos ur text ej i samband med förskrivning Diagnos saknas Diagnos i anslutning till första förskrivning: Diagnos via ICD-kod Diagnos ur journaltext Diagnos via recepttext Pågående eller under 2009 initierad parallell farmakologisk ångestbehandling: Vilken preparatgrupp? SSRI SNRI TCA Buspiron Lyrica Annat preparat

24 BILAGA 1 Samtalskontakt SSK Kurator Psykolog Annan KBT Psykodynamisk inriktning Stödsamtal Annan Receptförskrivning (upprepat för samtliga förskrivningar) Datum: Preparat: Styrka: Ordination: Förpackningsstorlek: Antal uttag: Totalsumma tabletter: Behandlingstid: Indikation (recepttext): Kontinuerligt Vid behov Behandlingstiden är uppskattad utifrån beräkning av maxdos enl FASS Antal ordinationstillfällen under 2009 Totalt antal ordinerade behandlingsdagar under 2009 Apodos

25 FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: Hemsida:

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping

Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral En kartläggning med avseende på förekomst av polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner Författare: Gerda Carlerös, ST-läkare Närhälsan

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA INNEHÅLL Sidan INLEDNING 4 ÅNGEST 5 BEHANDLINGAR 16 PSYKOTERAPI 18 EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA 31 MIN EGEN ROLL OCH ANDRAS 33 SÅ FICK JÖRGEN HJÄLP 38 INLEDNING den här broschyren

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader Läkemedelsbehandling vid adhd Aspekter av behandling och regionala skillnader Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri UPPSALAKURSERNA Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri Uppsala universitet bjuder in till utbildning 21-24 april 2015 i Uppsala Psykiatrisk diagnostik är inte enkel utan kräver både tid och

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer