8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
|
|
- Erik Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och lugnande medel år 2008 till cirka 260 miljoner kronor (Apotekets utförsäljningspris, AUP), vilket motsvarar 170 miljoner dygnsdoser, DDD. Cirka två tredjedelar av den försålda volymen var så kallade bensodiazepinbesläktade preparat, främst zopiklon och zolpidem. Det mest sålda enskilda läkemedlet var dock propiomazin (Propavan), med 45 miljoner DDD [1]. Sömnmedelsförbrukningen ökar med åldern vilket framgår av nedanstående tabell som visar förbrukningen baserat på antal förskrivna recept under De medel som används i särskilda boenden och på sjukhus ingår inte i tabellen. Tabell 8.1 Sömnmedel och lugnande medel. Siffrorna för totalkostnaden något avrundade. Åldersgrupp Kön Antal patienter DDD/ inv/dag Totalkostnad, tkr Man Kvinna Totalt ,33 82,74 66, Man Kvinna Totalt ,51 131,59 108, Man Kvinna Totalt ,54 218,12 193, Källa: Sveriges officiella statistik, 2008 [2]. KAPITEL 8 nuvarande praxis 353
2 För att få en uppfattning om hur sömnbesvär hos vuxna (18 år och äldre) utreds och behandlas i primärvården skickades i december 2008 en enkät till 600 slumpvis utvalda allmänläkare (medlemmar i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM). Enkäten omfattade frågor om förekomst av sömnbesvär och tillgängliga behandlingsalternativ, samt frågor för att belysa läkarnas intresse för, och attityder till sömnbesvär (se Bilaga 4). Den besvarades anonymt och svarsfrekvensen uppgick till 58,7 procent. Nedan sammanfattas resultatet av enkäten. 8.2 Förekomst av sömnbesvär på primärvårdsmottagningar Drygt två tredjedelar av läkarna uppgav att de under en vanlig arbetsvecka (omräknad till heltid) hade kontakt med minst två patienter som ville ha råd eller behandling med anledning av sina sömnbesvär. Sextio procent av patienterna var över 65 år och 69 procent var kvinnor. 8.3 Utredning och remissinstanser Som regel görs en bedömning av patientens sömnbesvär genom samtal (99 procent). Cirka 16 procent av läkarna använde sömndagbok. Lika många uppgav att de hade möjlighet att remittera till sömnspecialist men bara 5 procent att de utnyttjade den möjligheten. Relativt många uppgav dock att de utnyttjade möjligheten att remittera eller hänvisa till andra personalkategorier, såsom sjukgymnast (62 procent), kurator (67 procent) och psykolog (50 procent). Observera att flera alternativ kunde markeras. 8.4 Behandling av sömnbesvär Praktiskt taget alla svarande (94 procent) uppgav att de ofta gav allmänna sömnråd till patienterna. Se Figur 8.1. Nästan alla läkare uppgav också att de skriver ut läkemedel mot sömnbesvären, ofta (36 procent) eller ibland (60 procent). Detta bekräftas av svaren på frågan om handläggning av sömnbesvär där 95 procent uppgav att läkemedel ordineras. Samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) var mindre vanligt (41 respektive 32 procent angav att detta förekom ofta eller ibland ). 354 behandling av sömnbesvär hos vuxna
3 Figur 8.1 Hur behandlas sömnbesvär? De läkemedel som enligt uppgift vanligen förskrivs var i första hand bensodiazepinbesläktade preparat såsom zolpidem, zopiklon och zaleplon. Se Figur 8.2. Dessa preparat valdes av 58 procent av läkarna medan bensodiazepiner var förstahandsval i endast en procent av fallen. En av sex läkare (16 procent) uppgav att de ordinerar preparat inom bensodiazepingruppen vid sömnbesvär. Två tredjedelar skrev i första eller andra hand ut övriga sömnmedel, främst propiomazin (Propavan) och antihistaminer. Drygt hälften av läkarna uppgav att de även kunde tänka sig att ordinera något depressionsläkemedel vid sömnbesvär. Lugnande och ataraktika skrevs ut av 33 procent. KAPITEL 8 nuvarande praxis 355
4 Figur 8.2 Vilka läkemedel ordineras oftast? Bedömningen var att sömnbesvären i sig sällan (59 procent) eller aldrig (32 procent) ger en så stor påverkan på arbetsförmågan att sjukskrivning blir nödvändig. Två tredjedelar av läkarna planerade uppföljning av ordinerad behandling, genom telefonkontakt, planerat återbesök eller med hjälp av annan personal. En tredjedel svarade att patienten fick rådet att återkomma vid behov. 8.5 Distriktsläkares attityder till sömnbesvär Nästan alla svarande (97 procent) instämde helt eller delvis i påståendet att sömnbesvär ofta är långvariga och alltid måste tas på allvar. Lika många instämde helt eller delvis i att sömnbesvär är en vanlig orsak till andra hälsoproblem. En mycket hög andel (87 procent) bedömde den förväntade långsiktiga effekten av KBT som mycket eller ganska god. Motsvarande andelar för samtalsterapi var 71 procent, för sömnmedel 53 procent och för allmänna sömnråd 54 procent. 356 behandling av sömnbesvär hos vuxna
5 Mer än nio av tio svarande ansåg att sömnmedel kan skapa beroende och 31 procent ansåg att sömnmedel är mer negativt för hälsan än vad dålig sömn är. Cirka 60 procent instämde helt eller delvis i påståendet att vid vissa sömnbesvär är arbetsförmågan så nedsatt att sjukskrivning blir nödvändig. 8.6 Diskussion Enkäten visar att sömnbesvär är vanligt förekommande bland primärvårdens patienter och att läkarna anser att det är ett problem som kan bidra till annan ohälsa och därför måste tas på allvar. Det framkom också att behandlingen av sömnbesvär framför allt är farmakologisk trots att distriktsläkarna ansåg att annan form av behandling (KBT och samtalsterapi) har bättre långsiktig effekt. En förklaring till detta kan vara att tillgången på terapeuter som kan ge KBT är mycket begränsad, och ojämnt fördelad över landet. Eftersom många primärvårdsläkare känner sina patienter väl, framför allt de patienter som har kroniska sjukdomar, är det rimligt att läkaren i första hand orienterar sig om patientens aktuella sömnproblem, och inte startar någon omfattande utredning. De kroniska sjukdomarna kan bidra till sömnbesvären, som till stor del inte är primära utan del i annan sjuklighet. I en undersökning där patienter med sömnbesvär rekryterades ur en befolkning visade det sig att endast drygt en femtedel (21,2 procent) hade primär sömnstörning [3]. De flesta hade annan bakomliggande sjuklighet, bl a depressiva besvär. Detta kan möjligen förklara att en ganska stor andel av distriktsläkarna kunde tänka sig att välja depressionsläkemedel för behandling av sömnbesvären. Det kan även förklara att uppföljningen oftast görs via telefonsamtal, ett vanligt sätt att följa upp behandling av patienter med annan sjuklighet och att sjukskrivning inte var vanligt vid enbart sömnbesvär. Det bör observeras att enkäten endast skickades till medlemmar i SFAM, som utgör cirka 50 procent av distriktsläkarkåren. Även andra än specialister i allmänmedicin är verksamma inom primärvården, såsom ATläkare, ST-läkare, och mer eller mindre tillfälliga vikarier. Det är också KAPITEL 8 nuvarande praxis 357
6 så att sömnbesvär behandlas på andra håll än i primärvården. En undersökning av läkemedelsförskrivningen i Jämtlands län under åren visade dock att primärvården stod för 82 procent av alla recept på sömnmedel [4]. 358 behandling av sömnbesvär hos vuxna
7 Referenser 1. Apotekets försäljningsstatistik; Statistiska centralbyrån. Sveriges officiella statistik; Reynolds CF, 3rd, Buysse DJ, Miller MD, Pollock BG, Hall M, Mazumdar S. Paroxetine treatment of primary insomnia in older adults. Am J Geriatr Psychiatry 2006;14: Asplund R. Genomgång av läkemedelsregistrering i Jämtlands läns landsting KAPITEL 8 nuvarande praxis 359
8
Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010
1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs
HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Här sammanfattas resultatet av SBU:s utvärdering av Behandling av sömnbesvär hos vuxna. Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merMaj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet
Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merNEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology
Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen
Läs merGruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Läs merSömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,
Läs merÄldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner
Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merPsykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merHälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012
Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av
Läs merUppföljning av privata specialistläkare med ersättning enligt nationella taxan år 2009
2011-01-19 Dnr HSN 4-119-2010 Dnr HSN 5-189-2010 Dnr HSN 7-111-2010 Dnr HSN 11-94-2010 Dnr HSN 12-105-2010 Uppföljning av privata specialistläkare med ersättning enligt nationella taxan år 2009 1(11) INNEHÅLL
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merHälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel
Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merBESLUT. Datum 2013-12-12
BESLUT 1 (7) Datum 2013-12-12 Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om
Läs merKBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet
Agenda för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Thomas Haak och Katarina Molin Psykologer vid hörsel- och balanssektionen Tinnitusmottagningen Våra behandlingsprogram Internetbaserad Behandlingsresultat
Läs merZopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merOro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset
Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merTio saker du inte visste om inhyrning i vården
Tio saker du inte visste om inhyrning i vården Inhyrning får vården att fungera Det är få verksamheter inom vårdsektorn som klarar sig endast med egna anställda. Oavsett om vårdgivaren är privat eller
Läs merNils Lindefors
Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i
Läs merVad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?
Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merSOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom
SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika
Läs merPSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet
Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet
Läs merJämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
Välkomna till seminariet: Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Pathric Hägglund, revisionsdirektör Riksrevisionen Följ och twittra på #afaseminarier Jämställd
Läs merIVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017
IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 När IVO får kännedom om en person som kan misstänkas utgöra en fara för patientsäkerheten öppnar IVO ett tillsynsärende.
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merSaknas: 1 400 läkare
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merVårdorsakat läkemedelsberoende
Vårdorsakat läkemedelsberoende 1 Agenda Förklaringsmodell långvarig smärta Evidensläget för beroendeframkallande läkemedel och långvarig smärta Varför förskriver vi då? Risker biverkningar kontra nytta
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merSömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket
Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag
Läs merKBT- sömnbehandling på internet i NSÖ
- KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren
Läs merPsoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006
Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs merStrukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre
Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merSömn! & behandling av sömnbesvär
tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand
Läs merNationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merResultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016
Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merPatientstatistik 2015
Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merRISKBRUK i Västerbotten
RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda
Läs merFri besöksvård för dem över 85 år
RAPPORT 9-215 INVÅNARPANELEN 215 Fri besöksvård för dem över 85 år Sammanfattning av resultatet Panelen består idag av 35 deltagare. De som inte svarat på någon enkät på ett och ett halvt år eller mer
Läs merEffekter av Sömnskolan hos FHV-klienter
Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2010/2011 Författare Anders Åkerlind, Leg läk, tidigare Betania FHV, Stockholm Handledare Peter Kaiser,
Läs merSlutrapport avseende projektet minskad förskrivning av sömnoch lugnande läkemedel i Västra Götalands regionen, samt förslag till fortsatt arbete
1 (7) Rapport Datum 2016-01-11 Diarienummer RS 1490-2013 Västra Götalandsregionen Handläggare: Claes Ridderbjelke Telefon: 033 6164788 E-post: claes.ridderbjelke@vgregion.se Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merInnehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård
2018-11-28 1(11) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Derya Akcan Derya.Akcan@ivo.se Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård Innehåll Metod... 2 281 beslutade
Läs merAntibiotikaförskrivning
Antibiotikaförskrivning - hur tar man fram lokala och nationella data? Annika Hahlin, apotekare, Strama SLL Sidan 1 Viktigt med återkoppling av förskrivning! För att enheter ska kunna förbättra sin antibiotikaförskrivning
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merLäkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)
Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merFörskrivares uppfattningar om e-recept
Förskrivares uppfattningar om e-recept - och möjliga orsaker till avvikelser vid e-receptförskrivning Karolina Wærn Lina Hellström Göran Petersson 2008-09-18 ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se
Läs mer2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning
Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merReceptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor
Läs mer7-8 MAJ Äldres hälsa
Äldres hälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merAntibiotikaförskrivning i öppenvården. Rapport för kvartal 4, 2018
Antibiotikaförskrivning i öppenvården Rapport för kvartal 4, 2018 DDD/TIND Totalförbrukning av antibiotika för invånarna i Kronoberg Samtlig antibiotika förskrivet på recept eller beställt via rekvisition
Läs merÖversyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.
Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.
Läs merBehandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län
jämtmedel nr 4/212. Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. www.jll.se/lakemedel Redaktör och ansvarig utgivare: Per Magnusson. Redaktion: s hälsocentral. Skolvägen 29. 83
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merPsoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006
Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar
Läs merSömnbesvär - Hur behandla utan piller?
Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merLäkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall
1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merPatientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen
Xxxxxxxxxxxx Patientstatistik 2017. Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2018: 02
Läs merSjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV
REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs mer