Läkemedelsgenomgångar för äldre

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgångar för äldre"

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER

2 REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra till bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Läkemedelsanvändning innebär också en risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Äldre personer har ofta en omfattande läkemedelsanvändning och den har ökat påtagligt under de senaste tjugo åren. En allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre, är att många akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Ett av sätten att förbättra läkemedelsbehandlingen är att genomföra läkemedelsgenomgångar. Syftet med granskningen är att ge underlag för bedömning av om ansvarig nämnd tillsett att det i primärvården genomförs läkemedelsgenomgångar för äldre på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen är avgränsad till uppföljning endast av primärvården, dvs. ej samverkan med kommunerna, och avser utgöra grund för revisorernas dialog med läkemedelskommittén. Styrningen i Landstinget Västernorrland av läkemedelsanvändning för äldre omfattar fem mål, vara fyra berör läkemedel och det femte målet avser läkemedelsgenomgångar. Läkemedelskommittén har utformat den rutin som fastställts av landstingsdirektören. Vi kan konstatera att vårdverksamheten uppfattar rutinen som ett avgörande stöd för hur läkemedelsgenomgångar ska genomföras avseende målgrupp, innebörd, symtomskattning, mm. Vi har också noterat att läkemedelsrekommendationerna för äldre har haft betydande effekt över tid, sett till landstinget som helhet, med minskad användning av olämpliga läkemedel. Vi har inte funnit att hälso-/vårdcentraler utformat egna rutiner för att följa upp och säkerställa att läkemedelsgenomgångar utförs. Hänvisning görs till de återkommande träffarna med läkemedelskommittén och den statistikuppföljning som verksamhetschef och i förekommande fall särskilt utsedd ansvarig, tar del av. Vi kan med denna avgränsade granskningsinsats inte bedöma om den egna uppföljningen är tillräcklig men vi konstaterar att en betydande andel av hälso-och vårdcentralerna inte når de målnivåer som fastlagts. Den särskilda satsning på äldres läkemedelsanvändning som genomförts med statliga medel upphörde vid utgången av Att den särskilda apotekare- och geriatrikerkompetensen togs bort uppges ha negativt inverkat på förutsättningarna för att upprätthålla stödet i läkemedelsfrågor till primärvården. Av Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens protokoll framgår inte att nämnden tagit några initiativ ifråga om läkemedelsanvändning och läkemedelsgenomgångar under Vi vill påtala att det är nämndens ansvar att säkerställa att läkemedelsanvändning och läkemedelsgenomgångar kan bedrivas på en hög målnivå och i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I ett vidare perspektiv vill vi också framföra läkemedelskommittén förslag om initiering av ett strategiskt arbete för området läkemedel till äldre.

3 REV55 3(17) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Syfte och revisionsfråga 4 3 Revisionskriterier 4 4 Metod och avgränsning 4 5 Äldres läkemedelsanvändning 5 6 Organisation 5 7 Målstyrning av läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgångar för äldre Jämförande måluppfyllelse 9 8 Revisionella bedömningar 11 Bilagor Mål

4 REV55 4(17) 1 Bakgrund Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra till bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Läkemedelsanvändning innebär också en risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Äldre personer har ofta en omfattande läkemedelsanvändning och den har ökat påtagligt under de senaste tjugo åren. En allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre, är att många akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Ett av sätten att förbättra läkemedelsbehandlingen är att genomföra läkemedelsgenomgångar. 2 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att ge underlag för bedömning av om ansvarig nämnd tillsett att det i primärvården genomförs läkemedelsgenomgångar för äldre på ett ändamålsenligt sätt. Den övergripande revisionsfrågan är: - Har Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden säkerställt att läkemedelsgenomgångar sker på avsett sätt för äldre patienter i primärvården? Följande delfrågor ska besvaras: - Finns det en fastlagd rutin för läkemedelsgenomgångar i primärvården? - Hur sker dokumentation och uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar, dvs har primärvården en fungerande rutin för egenkontroll? 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar och förarbeten samt eventuella interna regelverk. Revisionskriterierna kan också ha sin grund i jämförbar praxis. För denna granskning utgörs revisionskriterier av Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1), inkl ändringsförfattning (2012:9), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Landstingets Regelbok för vårdval. 4 Metod och avgränsning Granskningen genomförs med hjälp av intervjuer i vårdvalskansli och några hälsocentraler samt efter revisorernas dialog med läkemedelskommittén. Granskningen bygger till stor del på statistik för de fem mål som satts upp för läkemedelsanvändning för äldre. Granskningen är avgränsad till uppföljning endast av primärvården, dvs. ej samverkan med kommunerna.

5 REV55 5(17) 5 Äldres läkemedelsanvändning Att äldre ordineras och använder mycket läkemedel är välkänt, t ex att personer över 75 år eller äldre uppgår till ca 9 procent av befolkningen men använder mer än 25 procent av alla mediciner som konsumeras i landet. Socialstyrelsen har i olika studier uppmärksammat att det i flera avseenden förekommer olämplig läkemedelsanvändning bland de äldre, inte minst inom kommunernas äldreboenden. Denna omfattande läkemedelsanvändning innebär enligt Socialstyrelsen en kraftigt ökad risk för oönskade interaktioner mellan olika läkemedel och biverkningar hos de äldre som kan innebära försämrad funktionsförmåga. Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för medicinering av äldre som ett stöd till läkare och övrig vårdpersonal - Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att läkemedelsbehandlingen för äldre behöver förbättras avsevärt och redovisar att alltför många äldre får olämpliga läkemedel och att löpande omprövningar av läkemedelsordinationer kan minska läkemedelsrelaterade problem. Sveriges kommuner och landsting har bedrivit ett arbete benämnt - Även pensionärsorganisationerna visar ett stort intresse för frågor kring äldres läkemedelsanvändning. Varje kommun ska, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, erbjuda en god hälso- och sjukvård till dem som bland annat bor i särskilda boenden. Kommunens ansvar och befogenhet omfattar däremot inte den hälso- och sjukvård som meddelas och utförs av läkare. Det är landstingets ansvar att tillgodose behovet av läkare vid äldreboendena och det är läkarna som har den huvudsakliga behörigheten att ordinera läkemedel till de äldre. De läkemedel som de äldre vid särskilda boenden använder kan vara förskrivna, förutom av äldreboendets läkare, av läkare från sjukhusvården. 6 Organisation De läkare från primärvården som har uppdrag vid kommunernas äldreboenden tillhör organisatoriskt hälso-/vårdcentralerna. Läkemedelskommittén är landstingets centrala expertinstans för läkemedelsfrågor som ska ta fram rekommendationer, riktlinjer och mål för förskrivare av läkemedel. De rekommendationer och riktlinjer som läkemedelskommittén ger ut och som berör läkemedelsterapi riktar sig till såväl landstingets läkare som till de privat drivna vårdcentralernas läkare. Primärvården har vid varje vårdcentral en utsedd kontaktperson som svarar för kommunikationerna med läkemedelskommittén avseende äldre och läkemedel. Primärvården i Västernorrland är en utförarorganisation med likvärdiga uppdrag för landstingets hälsocentraler och privata vårdcentraler. Uppdragen till utförarorganisationerna definieras i den regelbok för vårdval som fullmäktige fastställer. Läkemedelskommitténs riktlinjer utgör underlag för beställarkraven. Läkemedelskommittén är den del av organisationen som utgör stödfunktion för läkemedelsanvändningen för såväl sjukhusvården som primärvården. Kommittén ger också stöd till kommunernas hälso- och sjukvård. Läkemedelskommittén har utformat de rutiner som finns fastlagda och ger ut ett antal skrifter/handböcker, exempelvis:

6 REV55 6(17) Mitt läkemedel Terapirekommendationer för hälso- och sjukvården i Västernorrland (162 sidor, senast reviderad , finns också som kostnadsfri app ) Läkemedelshantering - Råd och anvisningar för kommuner och landsting inom öppen och sluten vård i Västernorrlands län (61 sidor, riktlinje, reviderad ) Läkemedelsgenomgångar i primärvården - (7 sidor, rutin fastställd ) Mittmedel Information från Läkemedelskommittén (flera nummer per år) 7 Målstyrning av läkemedelsanvändning Styrningen av läkemedelsanvändning för äldre i Landstinget Västernorrland omfattar fem mål, varav fyra berör läkemedel och det femte målet avser läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsmålen är följande : - Neuroleptika 1 till äldre - NSAID 2 till äldre - Alzheimerläkemedel 3 till äldre - Olämpliga sömnmedel 4 till äldre I bilaga återges uppföljningsresultat per hälso-/vårdcentral för de fyra läkemedelsmålen. Målnivåerna är något komplexa och används i granskningen utan närmare utredning. Neuroleptika till äldre Av redovisning i bilaga (sid 13) framgår att endast tre hälso-/vårdcentraler når den högre nivån med rullande tolvmånadersuppföljning. Ytterligare 14 enheter når den lägre målnivån medan 14 hälso-/vårdcentraler har en högre förskrivning av neuroleptika. Skillnad mellan det högsta och det lägsta värdet är dryga sex gånger. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har konstaterat avseende användningen av neuroleptika: I Sverige sker en betydande förskrivning av neuroleptika på indikationer som saknar vetenskapligt underlag om fördelar för patienten. Det gäller huvudsakligen den förskrivning som görs på andra indikationer än psykoser och framför allt inom äldrevården. NSAID till äldre Förskrivningen av inflammationsdämpande-, smärtlindrande och febernedsättande läkemedel (bilaga sid 14) är sämre än målnivå två för 14 hälso-/vårdcentraler. Fem enheter når den högsta målnivån och 13 klarar den lägre nivån. Det bör noteras att skillnaden mellan det högsta och det lägsta värdet är mer än fem gånger. Sett till 1 Grupp av psykofarmaka, läkemedel som används mot allvarliga psykoser, till exempel vid schizofreni. (SBU) 2 Non-steroid antiinflammatory drug, grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar. (SBU) 3 Det finns två typer av läkemedel som är godkända för behandling av kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom: kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) och memantin. Kolinesterashämmare är avsedda för behandling vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom och memantin för behandling vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. (Socialstyrelsen) 4 Bensodiazepiner är vanliga vid behandling av sömnbesvär men bör undvikas vid behandling av äldre. Risk för beroendeframkallning, neuropsykologisk funktionsförsämring och muskulär/neurologisk försämring, toleransutveckling, trötthet, ångest och depression och, negativ samverkan med annan läkemedelsbehandlig m fl föreligger. Bensodiazepinliknande preparat rekommenderas alternativt kognitiv terapi. (bl a SBU)

7 REV55 7(17) hela länet har utvecklingen över tid varit mycket positiv med en betydande nedgång i användningen av NSAID. SBU menar angående användningen av NSAID att: Antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel som tillhör NSAID-gruppen orsakar magsår/magblödningar hos äldre. NSAID ökar risken för insjuknande i hjärtsvikt hos äldre och kan ytterligare försämra hjärtats funktion hos äldre med känd hjärtsvikt. Alzheimerläkemedel till äldre Tio hälso-/vårdcentraler når den högsta målnivån vid användning av alzheimerläkemedel (bilaga sid 15). Ytterligare 11 når den lägre målnivån medan 11 enheter inte når upp till målet. Skillnaden mellan lägsta och högsta förskrivning är närapå tio gånger. Beträffande alzheimerläkemedel menar SBU: När det gäller alzheimerläkemedlen, finns det ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att läkemedel som är så kallade kolinesterashämmare påverkar symtomen. En viss effekt på den intellektuella och allmänna funktionsförmågan hos en del personer med lätt till måttligt svår alzheimer har visats i studier upp till ett år. Men många av patienterna får biverkningar som illamående och yrsel. Vid svårare alzheimersjukdom finns det ett motsvarande stöd för att preparatet memantin kan ha viss effekt. Olämpliga sömnläkemedel till äldre En betydande minskning av användande av olämpliga sömnläkedel (bilaga sid 16) har skett under åren 2012 till Medeltalet har sjunkit från 38% till 23% för primärvården i länet. Skillnaden mellan den högsta användningen 36% och den lägsta 1% är dock mycket stor. 18 hälso-/vårdcentraler når målet, varav nio når den högre nivån. SBU har uttryckt bl a följande angående sömnläkemedel till äldre: Exempel på förändringar i praxis som skulle bidra till en mer evidensbaserad behandling av sömnbesvär: En förskjutning i läkemedelsförskrivningen från läkemedel som saknar vetenskapligt stöd till sådana som enligt litteraturöversikter har evidens för effekt. Ett ökat utbud av psykologiska behandlingsmetoder, främst kognitiv beteendeterapi (KBT). Bättre planering och uppföljning av behandlingsinsatserna, särskilt för äldre patienter, bl a genom noggrann undersökning av sömnbesvärens orsaker och konsekvenser, samt uppföljning av effekter på patientens funktionsförmåga under vaken tid. Bensodiazepiner, och även bensodiazepinbesläktade läkemedel, medför viss risk för utveckling av beroende. Risken är större för individer som redan har annan beroendesjukdom eller psykisk sjukdom. Noteringar Måluppfyllelsen för de fyra läkemedelsmålen kan inte betecknas som hög: för mål 1-2 når 14 av hälso-/vårdcentralerna inte den lägsta målnivån, för mål 3 nås inte målet av elva medan resultatet är underkänt vid 14 vårdcentraler/hälsocentraler för mål 4.

8 REV55 8(17) Det bör dock noteras att läkemedelsrekommendationerna för äldre har haft betydande effekt över tid, sett till landstinget som helhet, med minskad användning av olämpliga läkemedel. Läkemedelskommittén påtalar vid möte med landstingets revisorer att det vore önskvärt om ett strategiskt arbete för området läkemedel till äldre kunde initieras i landstinget som helhet. Läkemedelskommittén ser därvid till den samlade vården, dvs. primärvård och slutenvård. Primärvården uppvisar överlag en god följsamhet till de av läkemedelskommittén rekommenderade läkemedlen. Det föreligger dock en variation mellan 65% följsamhet som lägsta notering och nära 90% för den primärvårdsenhet som har den högsta följsamheten (statistikunderlag redovisat av läkemedelskommittén). Vi menar att det i tillägg till läkemedelskommitténs rekommendationer kan övervägas om en funktion med beslutsrätt över linjeorganisationen ytterligare skulle förbättra följsamheten till läkemedelsrekommendationer. Detta är återigen en fråga som inte är avgränsad till läkemedelsanvändning enbart i primärvården. 7.1 Läkemedelsgenomgångar för äldre Ett särskilt uttalat mål för att följa läkemedelsförskrivningen och läkemedelsanvändningen hos äldre är både enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar. Ersättning ges till hälso-/vårdcentraler endast för de fördjupade läkemedelsgenomgångarna. Målnivån har satts till minst 4% av listade patienter, 65 år eller äldre för den högre ersättningen och 2% för den lägre ersättningen. Nivån har inget uttalat vetenskapligt stöd. Nivån har, enligt uppgift, valts genom en sammanvägning av motsvarande mått bland landsting i landet. I granskningen görs ingen prövning av om den valda nivån är relevant och innebär en rimlig säkerhet. Av tabell Mål 5 fördjupade läkemedelsgenomgångar i bilaga sid 17 framgår att endast sju hälso-/vårdcentraler uppfyller målkravet om 4% fördjupade läkemedelsgenomgångar. Den lägre målnivån nås av ytterligare 10 primärvårdsenheter medan 14 hälso-/vårdcentraler inte utför ett godkänt antal fördjupade läkemedelsgenomgångar. Enligt uppgift vid intervjuer kan registreringsfel föreligga. Särskilt gäller det enkla genomgångar. Läkare genomför enkla genomgångar i princip vid varje patientmöte medan noggrannheten att registrera påverkas dels av att det inte ger någon särskild ersättning, dels just för att uppgiften är rutiniserad. Av intervjuade bedöms det som mindre troligt att det föreligger någon betydande underregistrering av fördjupade läkemedelsgenomgångar, med viss reservation för att kontroll av registeringar möjligen kan missas när en stafettläkare avslutar sin tjänstgöring. Några möjliga orsaker som framförts, till att fördjupade genomgångar inte uppfyller satta mål är: - en hög personalomsättning, många korta stafetter på läkarsidan, vilket medför svårigheter att uppdatera, informera inför påbörjad tjänstgöring samt uppföljning och avstämning vid avslut.

9 REV55 9(17) - att man som verksamhetschef under 2015 haft svårare att upprätthålla det höga fokus som krävs med anledning av ökad personalomsättning, i vissa områden också ett flyktingmottagande som under en tid kräver anpassning. - en viss försvagning av läkemedelskommitténs förutsättningar att upprätthålla stödjande insatser och informationsinsatser på samma sätt som tidigare. Den särskilda satsning från staten som möjliggjort stöd av en apotekare och en geriatriker har inte kunnat upprätthållas från årsskiftet 2014/15. - det datoriserade stödsystemet MiniQ 5 som används har inte varit stabilt, dvs det har legat nere tidvis och användare har i andra fall förlorat kontakt med systemet. Noteringar Läkemedelsgenomgångar, vilka framhålls som avgörande för att undvika läkemedelsrelaterade problem bland äldre, visare ett likartat resultat som för de fyra läkemedelsmålen. Fjorton av hälso-/vårdcentralerna når inte målet under de första åtta månaderna Den samlade bilden är att 30-40% av hälsocentralerna/vårdcentralerna inte når målen. Att egenkontroll med stöd av egna rutiner för uppföljning av att läkemedelsgenomgångar görs har inte framkommit vid intervjuer. Inga egna styrdokument med sådant innehåll har dokumenterats. Det stöd som läkemedelskommittén lämnar genom kontaktmöten/besök vitsordas och den tillgängliga statistiken (mål 5) anges vara, i princip, tillräcklig. Statistiken ger besked om hur hälso-/vårdcentralen klarar målen. Det framhålls också att läkemedelsfrågor regelbundet förekommer vid veckomöten. Introduktion av nya läkare uppges obligatoriskt omfatta läkemedelsuppdragen. Vad som också framförts är att tillgång till geriatrisk kompetens är en stor fördel för utbildning i läkemedelshantering för äldre för flera personalgrupper vid en hälso-/vårdcentral. Det har vid granskningsbesök i primärvården i skilda sammanhang framkommit att man aktivt söker geriatriska specialister eller allmänläkare med inriktning mot geriatrik. Där man lyckats, har ett större ansvar kunnat läggas på dessa för bland annat de fördjupade läkemedelsgenomgångarna. 7.2 Jämförande måluppfyllelse En fråga som kan ställas är om det föreligger en samvariation så att en primärvårdsenhet som klarar, respektive en som inte uppfyller ett mål visar likartat resultat för flera av målen. 5 Ett beslutsstöd som används vid läkemedelsgenomgångar hos äldre utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer: generella indikatorer, läkemedelsspecifika- och diagnosspecifika indikatorer.

10 REV55 10(17) Tabell 1 De fem målen sammanställda: grön text innebär uppfyller högsta målnivå, röd text innebär att resultatet är lägre än lägsta målnivå Neuroleptika NSAID Alzheimer Olämpl sömnmedel Läkemedelsgenomg S:t Olof Sidsjö Bjästa Stöde Nacksta Alnö Bjästa Södra Sundet Premicare Ljustadalen Husum-Trehörningsjö Domsjö Husum-Trehörningsjö Sidsjö Johannesberg Själevad Söråker Domsjö Ankaret Söråker Stöde Öbacka Nyland Bredbyn Matfors Sidsjö Fränsta Premicare Ljustadalen Johannesberg Nacksta Matfors Humanresurs Öbacka Matfors Centrum Sundsvall Bjästa Bjästa Nacksta Själevad Alnö Liden Själevad Centrum Domsjö St Olof Centrum Njurunda Granlo Husum-Trehörningsjö Granlo Söråker Nyland Sundsvall-Skönsmon Kramfors Timrå Kramfors Centrum Kramfors Njurunda Liden Öbacka Granlo Njurunda Sundsvall-Skönsmon Gilleberget Njurunda Gilleberget Sollefteå Gilleberget Njurunda Fränsta Kramfors Alnö Öbacka Sidsjö Bredbyn Bredbyn Ankaret Centrum Sundsvall Granlo Höga Kusten Bredbyn S:t Olof Öbacka Södra Sundet Sidsjö Södra Sundet Nacksta Kramfors Gilleberget Stöde Timrå Ånge Ånge Domsjö Västra Humanresurs Granlo Södra Sundet Premicare Ljustadalen Sollefteå Matfors Söråker Husum-Trehörningsjö Nyland Ankaret Höga Kusten Humanresurs Ankaret Höga Kusten, Ullånger Husum-Trehörningsjö Gilleberget Höga Kusten Fränsta Sollefteå Ånge Söråker Stöde Domsjö Västra Södra Sundet Fränsta Alnö Humanresurs Ankaret Johannesberg Stöde Liden Själevad Alnö Sundsvall-Skönsmon Ånge Timrå Västra Timrå Timrå Själevad Västra Nyland HumanResurs Liden S:t Olof Sollefteå Bredbyn Ånge Nacksta Johannesberg Premicare Ljustadalen Bjästa Sundsvall Matfors Liden Fränsta Sollefteå Johannesberg Premicare Ljustadalen Västra Nyland Höga kusten St. Olof Not: bearbetning av statistik från vårddatabasen, LVN Det tycks föreligga en viss samvariation: fem hälso-/vårdcentraler klarar tre av målen medan tre klarar två mål. Ingen uppfyller samtliga fem mål. I den andra änden av skalan återfinns tre hälso-/vårdcentraler som inte klarar den lägsta nivån för fyra av målen, åtta som missar tre och fem som inte uppfyller två av målen. Bilden är dock inte entydig. Samma vårdcentral kan ha god måluppfyllelse för två av målen men ligga under lägsta målnivå för två andra. Några systematiska skillnader mellan landstingets hälsocentraler och privata vårdcentraler framkommer inte av materialet.

11 REV55 11(17) En närmare granskning av resultat över tid, , avseende målen för läkemedelsförskrivning och användning, mål 1-4, visar betydande variationer mellan åren för enskilda hälsocentraler och vårdcentraler. 8 Revisionella bedömningar Finns det en fastlagd rutin för läkemedelsgenomgångar i primärvården? Läkemedelskommittén har utformat den rutin som fastställts av landstingsdirektören. Vi kan konstatera att vårdverksamheten uppfattar rutinen som ett avgörande stöd för hur läkemedelsgenomgångar ska genomföras avseende målgrupp, innebörd, symtomskattning, mm. Vi har också noterat att läkemedelsrekommendationerna för äldre har haft betydande effekt över tid, sett till landstinget som helhet, med minskad användning av olämpliga läkemedel. Hur sker dokumentation och uppföljning av genomförda läkemedelsgenomgångar, dvs har primärvården en fungerande rutin för egenkontroll? Vi har inte funnit att hälso-/vårdcentraler (ett begränsat antal intervjuer samt kontroll av egna styrdokument) utformat egna rutiner för att följa upp och säkerställa att läkemedelsgenomgångar utförs. Hänvisning görs till de återkommande träffarna med läkemedelskommittén och den statistikuppföljning som verksamhetschef och i förekommande fall särskilt utsedd ansvarig, tar del av. Vi har med denna avgränsade granskningsinsats inte underlag för att bedöma om den egna uppföljningen är tillräcklig men vi kan konstatera att en betydande andel av hälso- och vårdcentralerna inte når de målnivåer som fastlagts. Har Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden säkerställt att läkemedelsgenomgångar sker på avsett sätt för äldre patienter i primärvården? Av hälsocentralerna/vårdcentralerna är det 30% eller fler som inte når den lägre målnivån för de fem mål som satts upp i Landstinget Västernorrland. Vi har konstaterat att den särskilda satsning på äldres läkemedelsanvändning som genomförts med statliga medel upphörde vid utgången av Att den särskilda apotekare- och geriatrikerkompetensen togs bort uppges ha inverkat på förutsättningarna för att upprätthålla stödet i läkemedelsfrågor till primärvården. Av Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens protokoll framgår inte att nämnden tagit några initiativ ifråga om läkemedelsanvändning och läkemedelsgenomgångar under Vi vill påtala att det är nämndens ansvar att säkerställa att läkemedelsanvändning och läkemedelsgenomgångar kan bedrivas på en hög målnivå och i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I ett vidare perspektiv vill vi också framföra läkemedelskommittén förslag om initiering av ett strategiskt arbete för området läkemedel till äldre.

12 REV55 12(17) Härnösand Certifierad kommunal revisor Bilagor 1-5 Notera att vårdcentraler tillkommer respektive upphör med sin verksamhet, över tid. Måluppfyllelse: Neuroleptika NSAID Alzheimerläkemedel Olämpliga sömnläkemedel Fördjupade läkemedelsgenomgångar

13 REV55 13(17) Mål 1: Lågt antal individer/tind, till åldergruppen 75 år och över, av Haloperidol (N05AD01), Olanzapin (N05AH03) och Risperidon (N05AX08). Endast primärvårdens förskrivning. Listade patienter. Haloperido + Olanzapin + Risperidon Rullande 12 månader S:t Olof /0 /0 0,00 0,00 Alnö 0,02 0,02 0,05 0,02 Domsjö 0,08 0,06 0,10 0,04 Söråker 0,05 0,07 0,08 0,04 Öbacka 0,03 0,04 0,06 0,05 Fränsta 0,05 0,07 0,09 0,06 Humanresurs 0,04 0,04 0,07 0,06 Bjästa 0,09 0,09 0,09 0,06 Själevad 0,08 0,09 0,08 0,06 Njurunda 0,07 0,07 0,09 0,06 Nyland 0,05 0,04 0,05 0,06 Centrum 0,07 0,06 0,09 0,06 Granlo 0,04 0,06 0,08 0,06 Gilleberget 0,09 0,06 0,07 0,06 Kramfors 0,08 0,06 0,12 0,06 Bredbyn 0,06 0,06 0,09 0,07 Västernorrlands län 0,07 0,07 0,10 0,07 Höga Kusten 0,07 0,05 0,12 0,07 Sidsjö 0,12 0,15 0,12 0,07 Stöde 0,06 0,06 0,11 0,08 Västra 0,08 0,08 0,13 0,08 Sollefteå 0,09 0,10 0,13 0,08 Ankaret 0,08 0,09 0,10 0,08 Husum-Trehörningsjö 0,07 0,10 0,12 0,09 Ånge 0,04 0,07 0,12 0,09 Södra Sundet 0,09 0,07 0,09 0,09 Johannesberg 0,04 0,06 0,08 0,09 Sundsvall-Skönsmon 0,08 0,07 0,10 0,09 Timrå 0,07 0,08 0,15 0,09 Liden 0,09 0,07 0,12 0,10 Nacksta 0,13 0,13 0,22 0,11 Matfors 0,08 0,07 0,15 0,13 Premicare Ljustadalen /0 0,23 0,15 0,13

14 REV55 14(17) Mål 2: Lågt antal DDD/TIND, till åldergruppen över 75år, NSAID (M01A) studeras, men glukosamin (M01AX05) räknas bort från statistiken. Endast primärvårdens förskrivning medräknas /Oct Rullande 12 månader Sidsjö 28,56 23,84 13,35 8,82 9,00 Bjästa 42,82 32,38 22,43 14,03 11,25 Husum-Trehörningsjö 18,90 15,36 15,82 20,18 14,12 Domsjö 28,31 23,64 18,68 40,29 15,82 Nyland 34,96 34,18 19,14 18,69 15,90 Premicare Ljustadalen /0 11,32 16,89 18,51 16,83 Öbacka 24,36 19,78 12,44 25,96 16,94 Nacksta 33,90 24,57 17,52 27,76 17,78 Centrum 22,06 20,61 18,83 26,95 20,08 Granlo 30,34 32,92 22,22 20,24 21,55 Sundsvall-Skönsmon 25,05 27,14 23,79 20,60 21,57 Kramfors 35,50 36,59 26,73 23,62 22,58 Njurunda 25,36 19,96 24,45 19,21 22,82 Sollefteå 25,36 26,98 28,70 26,91 23,10 Alnö 38,08 31,04 26,51 20,18 23,66 Ankaret 34,75 31,43 23,59 22,08 24,54 Bredbyn 44,07 36,34 29,19 18,80 24,60 Västernorrlands län 30,09 29,18 25,51 27,90 24,64 Södra Sundet 21,17 27,79 28,50 29,16 24,65 Timrå 30,67 34,61 32,02 32,20 26,23 Humanresurs 25,28 22,25 19,87 45,50 26,25 Matfors 27,53 20,11 24,10 29,00 26,74 Höga Kusten 30,74 32,48 29,88 41,16 26,94 Gilleberget 18,97 20,31 22,27 30,10 28,49 Söråker 53,26 44,18 34,49 21,83 29,52 Fränsta 18,74 26,36 28,03 25,58 29,53 Stöde 37,58 36,69 25,34 39,84 30,56 Ånge 32,42 31,51 33,53 47,82 34,97 Själevad 39,74 35,78 34,97 30,52 36,29 S:t Olof /0 /0 0,00 100,40 39,43 Johannesberg 36,68 31,44 39,13 43,32 40,06 Liden 49,16 73,74 43,14 39,31 50,61 Västra 42,32 47,89 49,10 60,86 54,73

15 REV55 15(17) Mål 3: Högt antal Individer/TIND, till åldergruppen över 75år, Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (N06D) studeras Rullande 12 månader Bjästa 0,15 0,13 0,29 0,28 Södra Sundet 0,26 0,27 0,42 0,27 Sidsjö 0,15 0,15 0,22 0,21 Ankaret 0,21 0,21 0,30 0,21 Bredbyn 0,14 0,15 0,30 0,19 Johannesberg 0,12 0,13 0,22 0,19 Matfors 0,09 0,14 0,23 0,18 Själevad 0,20 0,18 0,28 0,16 Domsjö 0,16 0,14 0,20 0,16 Husum-Trehörningsjö 0,16 0,14 0,24 0,16 Kramfors 0,12 0,17 0,26 0,14 Njurunda 0,08 0,09 0,17 0,14 Sundsvall-Skönsmon 0,06 0,08 0,16 0,13 Gilleberget 0,08 0,08 0,13 0,13 Öbacka 0,07 0,13 0,23 0,13 Västernorrlands län 0,09 0,10 0,17 0,12 Centrum 0,07 0,09 0,17 0,12 S:t Olof /0 /0 2,35 0,11 Nacksta 0,11 0,13 0,14 0,11 Ånge 0,07 0,08 0,15 0,11 Granlo 0,06 0,07 0,12 0,10 Söråker 0,07 0,08 0,12 0,09 Humanresurs 0,11 0,10 0,11 0,08 Höga Kusten 0,07 0,05 0,11 0,07 Stöde 0,06 0,04 0,10 0,07 Alnö 0,05 0,05 0,08 0,05 Liden 0,05 0,04 0,07 0,05 Timrå 0,04 0,05 0,08 0,05 Västra 0,03 0,04 0,07 0,04 Sollefteå 0,02 0,03 0,04 0,04 Premicare Ljustadalen /0 0,00 0,03 0,03 Fränsta 0,04 0,05 0,07 0,03 Nyland 0,06 0,05 0,06 0,03 Ö-vik 0,19 /0 /0 /0 Ljustadalen 0,05 0,04 /0 /0 Sensia 0,19 0,05 /0 /0

16 REV55 16(17) Mål 4: Låg andel DDD olämpliga sömnmedel till åldersgruppen över 75 år. Som olämpliga sömnmedel räknas nitrazepam (N05CD02), flunitrazepam (N05CD03) och Propavan (N05CM06). Som lämpligare alternativ räknas zopiklon (N05CF01) och melatonin (N05CH01). Arbetsplatsens förskrivning. % Olämpliga Andel /Oct Rullande 12 månader VC Stöde 22% 11% 4% 0% 1% VC Premicare Ljustadalen 11% 26% 16% 0% 7% VC Johannesberg 36% 28% 17% 18% 11% VC Söråker 22% 19% 11% 26% 13% VC Matfors 18% 13% 10% 14% 13% VC Nacksta 31% 22% 18% 0% 14% VC Centrum Sundsvall 29% 23% 18% 18% 15% VC Alnö 22% 20% 14% 10% 15% VC St Olof /0 /0 0% 19% 16% VC Granlo 27% 21% 16% 27% 17% VC Timrå 25% 22% 21% 16% 17% VC Liden 45% 36% 24% 4% 17% VC Gilleberget 30% 28% 24% 5% 18% VC Njurunda 23% 20% 20% 21% 18% VC Sidsjö 25% 24% 20% 8% 18% VC Sundsvall 24% 24% 17% 22% 20% VC Öbacka 36% 31% 24% 27% 22% VC Kramfors 40% 33% 24% 17% 23% Primärvård 38% 31% 26% 22% 23% VC Ånge 31% 29% 23% 21% 23% VC Södra Sundet 42% 36% 27% 32% 24% VC Husum/Trehörningsjö 46% 39% 32% 24% 24% VC Ankaret 43% 33% 29% 18% 26% VC Fränsta 35% 30% 35% 27% 26% VC Domsjö 56% 39% 29% 16% 27% Humanresurs vårdcentral 44% 34% 34% 27% 28% VC Själevad 40% 34% 32% 29% 31% VC Västra 42% 40% 35% 32% 31% VC Nyland 51% 43% 40% 42% 32% VC Bredbyn 53% 47% 35% 11% 32% VC Bjästa 57% 49% 43% 31% 35% VC Sollefteå 52% 44% 37% 28% 36% VC Höga kusten 64% 55% 51% 54% 45%

17 REV55 17(17) Läkemedelsgenomgångar Vårdcentral Enkel läkemedelsgenomgång jan-aug 2015 Fördjupad läkemedelsgenomgång jan-aug 2015 För 2 poäng, helår 2015, > 4% av listade 65 år och äldre För 1 poäng, helår 2015, > 2% av listade 65 år och äldre Procent om årstakt bibehålls Poäng om årstakt bibehålls Nacksta ,6% 2 Husum-Trehörningsjö ,0% 2 Själevad ,3% 2 Stöde ,9% 2 Sidsjö ,5% 2 Matfors ,5% 2 Bjästa ,0% 2 Liden ,9% 1 Centrum ,6% 1 Söråker ,5% 1 Kramfors ,2% 1 Öbacka ,6% 1 Njurunda ,5% 1 Fränsta ,3% 1 Bredbyn ,3% 1 Granlo ,2% 1 Södra Sundet ,1% 1 Gilleberget ,9% 0 Domsjö ,7% 0 Premicare Ljustadalen ,6% 0 Nyland ,4% 0 Höga Kusten, Ullånger ,4% 0 Sollefteå ,2% 0 Västra ,0% 0 Ankaret ,9% 0 Alnö ,9% 0 Timrå ,7% 0 HumanResurs ,4% 0 Ånge ,2% 0 Sundsvall ,1% 0 Johannesberg ,0% 0 St. Olof ,0% 0

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV39 2(16) Sammanfattning 2010 lagstadgades tillgängligheten till vården genom en vårdgaranti och

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01 Maria Ljunggren Jenny Lee Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17 Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning

Revisionsrapport Övergripande granskning Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Styrelsen för För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer, i egenskap av lekmannarevisorer i

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län

Landstinget i Kalmar Län Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

REV15.20 2015-06-18 LERUMS KOMMUN REVISORERNA

REV15.20 2015-06-18 LERUMS KOMMUN REVISORERNA 2015-06-18 LERUMS KOMMUN REVISORERNA Revisionsplan 2015 E 1 Revisionsplan för Lerums kommun 2015 Förslag till revisionsplan baseras på årets väsentlighets- och riskanalys, genomförda granskningar 2013

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Uppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB

Uppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120725 Proffssystern i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Rapport avseende granskning av resursfördelning

Rapport avseende granskning av resursfördelning Rapport avseende granskning av resursfördelning inom kultur- och fritidsnämnden Östersunds kommun April 2014 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Revisionell bedömning 5

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Uppsiktsplikt och ägarstyrning

Uppsiktsplikt och ägarstyrning www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer