Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén"

Transkript

1 Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

2 Läkemedelsbiverkningar 15-30% av alla sjukhusinlägningar av äldre Läs Läkartidningen 2008 nr 12-13! Typ A (dosberoende biverkningar) Hjärtsvikt Blodtrycksfall Njurpåverkan Fall Blödningar Magblödningar Konfusion

3 ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL personer i Sörmland 80 år eller äldre (= 5%) 5 % förbrukar 20% av totala mängden läkemedel i Sörmland I genomsnitt 5-6 läkemedel per person. På äldreboenden 10. hjärt-kärlläkemedel psykofarmaka mag-tarmpreparat Inläggning på sjukhus på grund av felanvändning av läkemedel: 15-30% Stort lidande och stora kostnader

4 Tecken på sjukdom eller läkemedelsbiverkan? Yrsel Trötthet Aptitlöshet Blåmärken Hosta Förstoppning Illamående Förvirring Svullna underben/ fötter Svettning Hjärtklappning Irritation Aggressivitet Fall Viktigt att uppmärksamma biverkningar så att vi inte behandlar läkemedelsbiverkningar med ytterligare läkemedel

5 Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel samtidigt

6 Åldersförändringar Förändringar farmakokinetiska farmakodynamiska Förstärkt effekt Förlängd effekt Större variabilitet Obs! Det tar längre tid tills man kan utvärdera effekten av läkemedelsförändringar.

7 Polyfarmaci är den enskild största riskfaktorn för läkemedelsrelaterade problem Risken för biverkningar ökar med antalet läkemedel Risken för läkemedelsinteraktioner ökar Patientens följsamhet till ordinationen minskar

8 Polyfarmaci Förutom den ökade risken för läkemedelsproblem, så komplicerar polyfarmacin vården av den äldre patienten. Effekterna av läkemedelsbehandling blir svåra att förutsäga och utvärdera. Eventuella biverkningar blir svåra att identifiera och kan t.o.m. misstolkas som ett symptom som kan föranleda ytterligare läkemedelsordinationer.

9 Läkemedelsanvändningen hos äldre i SÄBO Kungsholmsprojektet läkemedel/person Kungsholmsprojektet läkemedel/person Sjukhemsprojektet läkemedel/person ApoDos-studie läkemedel/person Sörmland: LMG ( ): 10 preparat/person Öppna jämförelser 2009: Sörmland: ca 10 % av 80+: 10/fler (obs! 80+ som använder läkemedel)

10 Varför polyfarmaci? Effektiva läkemedel Okunskap, bl a om icke farmakologisk behandling Äldre behandlas ofta för symtom istället för att bakomliggande orsaker utreds Äldre får läkemedel av flera olika läkare Bristande dokumentation och överföring av information om läkemedelsordinationer Biverkningar av läkemedel misstolkas som symtom och behandlas med ytterligare läkemedel ("förskrivningskaskaden") Många ordinationer omprövas inte, utan förnyas slentrianmässigt

11 Vad gör man åt det? På nationell nivå Socialstyrelsen: Kvalitetsindikatorer för äldre SKL: Öppna jämförelser, där äldre 80+ ingår SBU: Rapport: Äldres läkemedelsanvändning I Sörmland Bl a Läkemedelskommitténs satsning på äldre och läkemedel LMG Utbildning Äldre och läkemedel med kvalitetsindikatorer Verktyg som underlättar för vården

12 Läkemedelskommitténs satsning på Äldre och läkemedel MÅL Läkemedelsgenomgångar från projekt till rutin oavsett var den äldre bor Ökad kunskap om äldre och läkemedel i hela vårdkedjan Socialstyrelsens indikatorer för äldre skall vara kända och tillämpas i vården

13 På gång i Sörmland Läkemedelsgenomgångar 2009: 16 av 21 VC deltar i LMG-ribban (ca 500 pat/år) : 100% av VC och 80% av säbo har provat på arbetsmodellen Läkemedelsöversyn ny Apodos (ca 600/år) 15 VC deltar (alla i norra och södra) Projekt klinisk farmaci (NLN och MSE) Läkemedelsgenomgång på ortopedklinik Övrigt: LMG-projekt i K-h, E-a (stimulansmedel) I startgroperna: Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar, KSK, Avd 1A

14 Resultat LMG- Ribban 2007 Alla kvalitetsindikatorer ( SoS) förbättrades 30% minskning av psykofarmaka med stor biverkningsrisk 50% minskning av antikolinerga läkemedel Från 10 9 läkemedel/person i genomsnitt 1127 av 1697 potentiella LRP åtgärdades Utsättning och dosminskning vanligaste åtgärder I 9 av 10 fall mådde patienten oförändrat eller bättre 1500 kr kostnadsminskning per individ/år, eller totalt kr/ år

15 Indikatorer för Under revidering, beräknas vara klar våren 2010 utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Socialstyrelsens förslag Art.nr

16 Indikatorerna delas in i: Läkemedelsspecifika indikatorer Diagnosspecifika indikatorer 11 vanliga diagnoser hos äldre Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom/ angina pectoris Hjärtsvikt KOL Diabetes typ2 GERD och ulcussjukdom UVI Artros / Smärta Demens Depression Sömnstörning

17 Läkemedelsspecifika kvalitetsindikatorer Indikatorer som är allmängiltiga för äldre och oberoende av vilken/vilka diagnoser patienten har Typ av läkemedel, hur och hur länge läkemedel ges, i vilken dygnsdos, hur de kombineras med varandra Nytt, remissförslag: Hur de ska användas vid nedsatt njurfunktion samt behovet av omprövning av viss läkemedelsbehandling i anslutning till vissa symtom.

18 1.1 Preparat som bör undvikas Långverkande bensodiazepiner Diazepam Flunitrazepam Nitrazepam Dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörningar, fall Källa: Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer Undvik nyinsättning, beakta risken för abstinensbesvär vid utsättning 22

19 Farmakokinetiska förändringar distribution Förlängd t½ för fettlösliga läkemedel pga ökad distributionsvolym Högre p-konc för vattenlösliga pga minskad distributionsvolym Ex Diazepam: Ålder: 20 år 80 år t½ 20 h ca 80 h

20 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se LMK:s kort Äldre och läkemedel ) Medel mot inkontinens Lugnande medel: Atarax, Theralen, Lergigan Den äldre typen av antidepressiva medel (tricykliska antidepressiva som Tryptizol, Sensaval, Klompramin) Neuroleptika av högdostyp (t.ex Nozinan) De kan framkalla kognitiva störningar, som kan yttra sig som alltifrån lättare minnesstörningar till förvirring (konfusion)

21 Förslag till ytterligare preparat som bör undvikas i remissversionen Tramadol (Tiparol) Illamående, förvirring Propiomazin (Propavan) Dagtrötthet, EPS ( t ex restless legs) 22

22 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse Denna indikator tillämpas på några grupper av läkemedel som är vanligt förekommande hos äldre, men som inte sällan används utan välgrundad och/eller aktuell indikation, och vars användning innebär en risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner eller annan olägenhet för patienten.

23 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse NSAID Opioider Neuroleptika PPI Digoxin Loopdiuretika SSRI Ökad risk för GI-blödning, magsår, vätskeretention, hjärtoch njursvikt. Obs receptfritt! Kort t½, lägre dos, kort tid. Sedation, hallucinationer, konfusion, fall, förstoppning. Individualisera, utvärdera effekt och ompröva. Extrapyramidala symtom, kognitiva störningar, ortostatism, negativa effekter på känslolivet. Ökad risk för cerebrala händelser och förtida död vid demens. Endast vid psykotiska tillstånd, ev svår aggressivitet. Utvärdera efter 2 v, ompröva regelbundet, t ex kvartalsvis. Risk för utsättningssymtom orsakad av hypersekretion av saltsyra (om behandlingstid > 2 månader). TRAPPA UT! Liten terapeutisk bredd, interaktioner. Risk för intoxikation större pga nedsatt njurfunktion. Riktomr: 0,6-1,4 nmol/l Risk för urvätskning, elektrolytrubbningar, fall. Risk för utsättningssymtom (om behandlingstid > 5 veckor), Utsättningsförsök om > 1 år (första depressionen). Trappa ut!

24 Indikator: Så få som möjligt ska behandlas med: NSAID vid smärttillstånd där enbart smärtstillande behandling med paracetamol bör vara tillräcklig Opioider utan att aktuell indikation (smärta) finns, eller utan att man påvisat att effekten är bättre än med enbart lätta perifert verkande smärtstillande medel Neuroleptika utan att aktuell indikation finns ( psykotiska symtom, svår aggressivitet) Källa: Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer 25

25 Indikator: Så få som möjligt ska behandlas med: Protonpumpshämmare utan att korrekt indikation föreligger (ulcussjukdom, ulcusprofylax vid NSAID-behandling, refluxsjukdom med dagliga besvär) Digoxin utan att aktuell och korrekt indikation föreligger (förmaksflimmer, måttlig-svår hjärtsvikt) Loopdiuretika utan känd aktuell indikation (vätskeretention vid hjärtsvikt) SSRI utan att korrekt och aktuell indikation föreligger (depression/ ångest) Källa: Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer 25

26 1.3 Olämplig regim Sömnmedel, varje kväll, > en månad utan omprövning NSAID, i regelbunden dosering, dagligen, >två* veckor utan ompröving Tarmirriterande laxermedel, dagligen > tre veckor, där särskilda skäl för detta saknas Undantag: Obstipationsprofylax vid starka opioider Vissa patienter med parkinson, stroke Andra neurologiska sjukdomar. Källa: Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer, * förslag i remissversion *Glukokortikoider för systemiskt bruk, kontinuerlig behandling > ett år 26

27 1.4 Olämplig dosering Dygnsdoser som är högre än de angivna medför betydande risk för biverkan för äldre Haloperidol i en dygnsdos > 2mg (utom vid schizofreni) Risperidon i en dygnsdos >1,5 mg Oxazepam i en dygnsdos >30 mg Klometiazol >600 mg (endast som sömnmedel) Zopiklon i en dygnsdos >7,5 mg Citalopram i en dygnsdos >40 mg Sertralin i en dygnsdos >100 mg Källa: Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer, *förslag i remissversionen 27 *Paracetamoli dygnsdos > 3 g/dygn

28 1.5 Polyfarmaci Samtidig regelbunden användning, där kombinationen är onödig eller förenad med ökad risk för biverkningar. Indikator omfattar: Två eller fler läkemedel regelbundet inom samma terapeutiska ATC grupp (enligt bilaga 2 ) Tre eller fler psykofarmaka Källa: Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer 26

29 1.6 Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse Interaktioner klassas enligt FASS som A-D C innebär att kombinationen av läkemedel påverkar varandra så att doserna kan behöva justeras. C- interaktioner bör beaktas vid in- och utsättning eller dosändring av endera preparat, men behöver inte utgöra något problem när behandlingen är välinställd. D innebär att läkemedelskombinationen innebär stor risk för allvarlig biverkan och därför bör undvikas. 28

30 Ytterligare indikatorer föreslagna i remissversionen: 1.7 Njurfunktion 1.8 Läkemedel och vissa symtom 1.9 Psykofarmaka Källa: Socialstyrelsens remissversion 26

31 Njurfunktionen Digoxin Flera antibiotika, tex Ciproxin Perorala diabetesmedel Kaliumsparare ACE-hämmare Gabapentin och Lyrica 1 ml/min/år Vid 80 års åldern: halverad njurfunktion egfr LMG- ribba 2007 och % < 60 ml/min 17 % < 30 ml/min NSAID Många opioider m.fl. se även TerapiTips 4, 2009 Beräkna kratininclearance (egfr) Enligt Cockroft-Gault formeln Kalkylator:

32 P-Kreatinin inte hela sanningen Exempel: Kvinna, 79 år, p-kreatinin 98 µmol/l, vikt 54 kg egfr= 35 ml/min (Cockroft-Gault) Normal njurfunktion Lätt nedsatt njurfunktion Måttlig nedsatt njurfunktion Avancerad njursvikt Terminal njursvikt egfr > 90 ml/min ml/min ml/min ml/min < 15 ml/min Beräkna egfr enligt Cockroft-Gault formeln! Kalkylator finns på fass.se!

33 Metoder för att beräkna egfr Cockroft-Gault formel* MDRD formel (används av Capio) Cystacin C Iohexolclearance * (kalkylator)

34 Kvinna född 1919 (88 år), ordinärt boende Diagnoser: uppgift saknas Läkemedel: Triobe 1 tabl dagl vitaminer Furix 40 mg tabl dagl vätskedrivande Oestriol 1 mg 2 tabl dagl för slemhinnorna Hiprex 1 g 1 tabl på morgonen och 1 tablett på kvällen förebygger urinvägsinfektioner Alvedon 500mg tabl dagl mot värk i vänster höft Risperdal 0,5 mg mot oro Sifrol 0, mot kramper Nitrazepam 5 mg 1 tabl til natten mot sömnsvårigheter Importal 10 g 2 dospåsar på morgonen, laxerande Laxoberal 10dr vid behov mot förstoppning Forlax 1 dospåse vid behov mot förstoppning Resulax enligt ordination. Snabbverkande lavemang. Underlättar tamtömning. Nitromex 1 tabl under tungan vid behov mot kärlkramp Furix 1 tablett vid behov vid bensvullnad Propyderm Smörjes vid behov på torr hud. Dexofen 1 tablett vid behov mot värk högst 4 gånger per dygn Stesolid 5mg 1-2 tabletter vid behov mot oro Madopark 1 tablett vid behov Lab: Vikt 70 kg, s-krea 150, egfr 25,2 kalium 3,0, natrium 135

35 Onödig eller riskfylld medicinering? Apodorm och Stesolid: långverkande bensodiazepiner=riskläkemedel för äldre. Oxazepam (Oxascand) är rekommenderad bensodiazepin om indikation för bensodiazepin finns. Zopiklon (Imovane) är det sömnmedel som rekommenderas i första hand om sömnmedel är indicerat. Bensodiazepiner, ffa omanvända under längre tid, behöver trappas ut långsamt ( FAS-UT) Furix: Indikation och dos bör omprövas. Kalium: 3,0, egfr 25 ml/min. Behov av kaliumsparande? Sifrol: egfr 25 ml/min: förslag: minska dosen till: 0,18 fördelat på 2 doser (fass.se) Oestriol 2 mg: kan vara hög dos med risk för endometrietillväxt. Om po behandling rekommenderas 1mg; lokal behandling i första hand. 4 laxermedel: vad används? Vad behövs? Triobe: indikation? Vitamininnehållet i Triobe är för låg för att behandla vitaminbrist. Triobe har indikationen förebyggande av vitaminbrist. Hiprex: rekommenderas ej, saknar dokumenterad effekt. Vid egfr< 50ml/min risk för att hippursyra bildar kristaller sämre effekt.. Risperdal: indikation? Varför sattes Risperdal in?(kan vara pga biverkningar). Bör omprövas en gång i kvartalet. Föreslår att sätta ut. Madopark vb: Indikation?

36 I remissversionen: Föreslag på indikator för Läkemedelsgenomgång För indikator för läkemedelsgenomgångar för äldre hänvisas till indikatorerna i dokumentet Nationella kvalitetsindikatorer. Vården och omsorgen om äldre personer (Socialstyrelsen s 37-39): Riktlinjer och rutiner för genomförande av LMG för äldre personer 65 år eller äldre som är framtagna i samverkan med ansvariga huvudmän. Andel personer 65 år eller äldre som läkemedelsbehandlas och som erhållit minst en genomgång av behandlingen under de senaste 12 månaderna Källa: Socialstyrelsens remissversion 26

37 Socialstyrelsens definition av Läkemedelsgenomgång En Läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Flera professioner involveras vid genomgångarna och vid behov finns tillgång till farmakolog, apotekare eller motsvarande. Vid genomgångarna finns aktuella uppgifter om patientens diagnoser, vissa fysiologiska värden och aktuellt hälsotillstånd. Symtomskattning sker utifrån en gemensam modell Läkemedelsrelaterade problem är beskrivna utifrån en gemensam mall. Socialstyrelsens indikatorer för läkemedelsanvändning är vägledande Läkemedelskommitténs definition stämmer väl överens med Socialstyrelsens

38 Läkemedelsgenomgång är ett teamarbete mellan olika yrkesgrupper Faktainsamling Symtomskattning Diagnoser Blodtryck, vikt, lab Dosrecept Läkemedelssamtal Skickas till apotekaren Identifiera LRP, ge förslag till åtgärder Oklar indikation Effekt? Riskläkemedel Biverkningar Interaktioner För hög/ för låg dos Hanteringsproblem Osäker följsamhet Analys + förslag delges läkaren eller vårdteamet (säbo) Uppföljning Dokumentation Information Läkaren beslutar

39 SÄRÖBOMBER

40 Diagnosspecifika indikatorer I väntan på den reviderade versionen har vi presenterat förslagen i remissversionen med utgångspunkt från de gamla indikatorerna för diagnoserna demens, depression, sömn, hjärtsvikt, hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom/angina pectoris. Dessa kan vi inte lägga ut på hemsidan. Länk till de gamla indikatorerna finns på LMKs hemsida. De nya indikatorerna räknas bli klara under våren 2010 och kommer då att läggas ut på hemsidan.

41 Behandlingstider UVI Sörmlands Vårdprogram UVI 2008 Okomplicerad cystit (kvinnor) Trimetoprim 3 dygn Furadantin 3 dygn Selexid 200 mg x3, 5 dygn eller 200 mg x2, 7 dygn eller 400 mg x2, 3 dygn Pyelonefrit, komplicerad UVI hos kvinnor Ciprofloxacin 500 mg x2, 10 dygn Cedax 400 mg x2, 10 dygn Bactrim 2 tabl x2, 10 dygn UVI hos män = komplicerad UVI Ciprofloxacin 500 mg x2, 14 dygn Cedax 400 mg x1, 14 dygn Bactrim 2 tabl x2, 14 dygn

42 UVI hos män = komplicerad UVI och behandlas som sådan Behandlingstid 14 dygn Äldre kvinnor: Behandla inte AUB (hos 50% av de äldre) Tillämpa växelbruk av antibiotika Lågpotent östrogen kan ha förebyggande effekt mot UVI

43 Vera 79 år Söker på medicinkliniken p.g.a. dåligt allmäntillstånd, oförmåga att stödja på benen, trötthet, muskelsvaghet, ökad falltendens, muntorrhet, misstänkt stroke. Status: Desorienterad x3, vaken, medverkar ej vid undersökningen, har svårt att följa instruktioner. Kan själv inte lämna anamnes. Feberfri. Saturerar 99% på luft. Vikt 54 kg. Hjärta, lungor och buk ua. BT 150/60. Puls 78/min liggande, 130/60, puls 74 stående. Neurologstatus: parkinsonism med uttalade talsvårigheter. Inga fokala neurologiska bortfallsymtom Lab: Hb 113, S-kreatinin 98, TSH 0.00, T4 34. p-glukos varierande mellan 4,4 och 15,2. HbA1c 3,8%.

44 Vera 79 år - läkemedelslista T. Mindiab 5mg 1x2 T. Imdur 60 mg 1x1 T. Furix 40 mg T. Lisinopril 20 mg 1x1 T. Levaxin 125 µg 1x1 T. Provera 250 mg 1x2 T. OxyContin 10 mg 1x2 T. OxyContin 5 mg 1x2 T. Alvedon 500 mg 2x4 T. Duroferon 1x2 T. Risperdal 0,5 mg 1x2 T. Sobril 10 mg 1x3 T. Imovane 5 mg 1 tn Mixt. Laktulos 30mlx1

45 Vera 79 år läkemedelslista 2 Tabl Mindiab 5 mg 1x2 x1 Tabl Imdur 60 mg 1x1??? Tabl Furix 40 mg Tabl Lisinopril 20 mg 1x1 ½? Tabl Levaxin 125 ug 1x1 100ug Tabl Provera 250 mg 1x2 Tabl OyContin 10 mg 1x2 utsatt Tabl OxyContin 5 mg 1x2 " Tabl Alvedon 500 mg 2x4 2x3 Tabl Duroferon 1x2 x1 Tabl Risperdal 0,5 mg 1x2 utsatt Tabl Sobril 10 mg 1x3 5mg x3 Imovane 5 mg 1 tn vb Mixt Laktulos 30 ml 1x1 vb

46 Fem dagar senare. Efter påbörjad läkemedelssanering och i stort sätt halvering av läkemedelsdoserna: patienten går med rullator, klarar självständiga förflyttningar, börjat äta själv, börjat svara adekvat på frågor, blivit kontaktsökande, börjat sova på nätterna.

47 A och O: Alltid ompröva! Start low - go slow

48 Verktyg som underlättar att identifiera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem (LRP) Så här hittar du till Läkemedelskommittén: E-post: LMK:s hemsida internt: Startsidan, organisation, Landstingets ledningsstab, Läkemedelskommittén, Äldre och läkemedel LMK:s hemsida externt: (Äldre och läkemedel finns längst ned i spalten till vänster) Utöver vårdprogram hittar du nyttiga filer/länkar: Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre (TT 4, 2009) LMK:s kort Äldre och läkemedel 2009 (källa: Socialstyrelsen, artikel , reviderat version klar våren 2010) Kalkylator för beräkning kreatininclearance finns på (kräver uppgift om vikt, bygger på Cockroft-Gault formeln) Interaktionsmodulen på eller fass.se Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (våren 2010) FAS-UT

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Den multisjuka äldre och läkemedel

Den multisjuka äldre och läkemedel Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Tema äldre och läkemedel

Tema äldre och läkemedel Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se

Läs mer

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se

Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Lunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten

Lunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten Lunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar 2018-09-04 Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten Maria Cajmatz, informationsläkare och familjeläkare, Granlo HC Sundsvall Anna Berglin, informations- och klinikapotekare,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling

Äldres läkemedelsbehandling Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av

Läs mer

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel

Läs mer

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi? Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren

Läs mer

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom Maria Gustafsson klinisk apotekare Läkemedelscentrum, VLL Läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd i Västerbotten Slutenvård

Läs mer

Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén

Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och

Läs mer

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said

Läs mer

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet

Läs mer

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Hur kan vi förbättra nyttan? Då jag blir sjuk går jag till Min läkare. Vi samspråkar en stund, sen skriver

Läs mer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1 Läkemedel och äldre Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1 Läkemedel behövs men är ofta ett problem Upp till 40% av äldres inläggningar på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås Håkan Sinclair Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås HIPPOKRATES ED Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietistiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer